Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2015

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2015 Grundskoleförvaltningen Foto: Tomaz Lundstedt, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 26 oktober 2015 1.0 Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 4 Huvudslutsatser... 4 Andra resultat i korthet... 5 Syfte och bakgrund... 6 Metod och material... 7 Uppgifter om resultaten i Malmö stads skolor... 7 Jämförelser med riket och de fristående skolorna i Malmö... 7 Uppgifter på skolnivå... 7 Grundskolan... 8 Resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9... 8 Andelen elever som klarade alla delprov i årskurs 3 är ungefär lika hög som ifjol... 8 Måluppfyllelsen på de nationella proven i årskurs 6 har ökat... 10 Flickorna i årskurs 6 har också en högre måluppfyllelse än pojkarna i svenska... 12 Andelen elever som klarat godkänt i matematik minskar i årskurs 9... 12 Även i årskurs 9 finns skillnader mellan könen i ämnet svenska... 14 Många lågpresterande elever i årskurs 3 lyfter sig inte till årskurs 6... 15 Kommentar kring de nationella ämnesprovsresultaten i årskurs 3, 6 och 9... 17 Betygen i årskurs 9... 18 Det genomsnittliga meritvärdet fortsätter att öka... 18 Andelen elever som har nått målen i alla ämnen har minskat något... 19 Gymnasiebehörigheten har minskat i år... 19 Skillnaderna mellan skolorna och eleverna har ökat i år... 21 En högre måluppfyllelse i matematik skulle öka andelen gymnasiebehöriga... 23 Antalet pojkar bland de nyanlända eleverna har ökat i år... 23 Ungefär 5 procent av eleverna i årskurs 9 har anpassad studiegång... 23 Sommarskola och prövning ökar andelen gymnasiebehöriga... 24 Rosengårdsskolans tidigare elever har förbättrat sina resultat på sina nya skolor... 24 Måluppfyllelsen är något lägre i de flesta ämnena... 25 Ökningen av antalet nyanlända pojkar har betydelse för könsskillnaderna... 27 Kommentar kring betygsresultaten i årskurs 9... 28 Betyg i årskurs 6-8... 31 Måluppfyllelsen i årskurs 6 har ökat signifikant i år... 31 2

Måluppfyllelsen i årskurs 7 har ökat i år... 31 Måluppfyllelsen i årskurs 8 är något högre jämfört med förra året... 32 Kommentar kring betygsresultaten i årskurs 6-8... 33 Jämförelse mellan betygen och ämnesprovsresultaten... 34 I huvudsak överensstämmer betygen med ämnesprovsresultaten i årskurs 6... 34 Differensen mellan provbetygen och slutbetygen är större i årskurs 9... 37 Kommentar kring betygens överensstämmelse med ämnesprovsresultaten... 39 Jämförelse med elevernas resultat i gymnasieskolan... 41 72 procent av eleverna behöriga för gymnasiestudier klarar av gymnasiet... 41 Kommentar kring grundskoleelevernas måluppfyllelse i gymnasiet... 43 Måluppfyllelseundersökningen i årskurs 1-5... 44 80 procent av eleverna i årskurs 1-5 har nått målen i alla ämnen... 44 Extra anpassningar och åtgärdsprogram... 45 Kommentar kring måluppfyllelseundersökningens resultat... 46 Malmös kunskapsresultat i relation till enkätresultat... 48 Skolor med en högre andel positiva elever har generellt högre kunskapsresultat... 48 Skolor med fler positiva fritidshemselever har generellt högre kunskapsresultat... 49 Kommentar kring jämförelsen mellan enkät- och kunskapsresultaten... 49 Grundsärskolan... 51 Betygsresultaten i grundsärskolan... 51 Få elever i grundsärskolan får de högsta betygen... 51 Kommentar kring betygsresultaten i grundsärskolan... 52 Fritidshem... 53 Fritidshemselevernas kunskapsresultat... 53 Fritidshemmet har betydelse för måluppfyllelsen... 53 Kommentar kring sambandet mellan fritidshemmet och måluppfyllelse... 54 Om eleverna i Malmös skolor... 55 Malmös resursfördelningsmodell... 58 Betygsutfall i relation till resursfördelningsmodellens prognos... 59 Bilaga 1. Ämnesförkortningarna... 60 Bilaga 2. Betygsresultaten på skolnivå... 61 3

Sammanfattande analys I denna rapport redovisas kunskapsresultaten i Malmös grund- och grundsärskolor läsåret 2014/2015. Syftet med rapporten är att informera om hur väl eleverna i Malmö stad når de uppställda kunskapsmålen samt att ge underlag för fortsatta analyser och beslut om insatser för en ökad måluppfyllelse på skol-, förvaltnings- och nämndsnivå. Rapporten utgör även ett av underlagen till förvaltningens årliga kvalitetsrapport/lägesbedömning där förvaltningen formulerar sina viktigaste utvecklingsområden för det kommandet året. I detta kapitel sammanfattas, analyseras och kommenteras de viktigaste resultaten från rapporten. Huvudslutsatser Fortsatt fokus på likvärdigheten är viktigt för Malmös resultatutveckling 2015 års betygsresultat i årskurs 9 visar att det genomsnittliga meritvärdet fortsätter att öka och att Malmö-elevernas betygssnitt börjar närma sig riksnivån. Även bland eleverna som är utlandsfödda och inte har föräldrar med eftergymnasial utbildning är Malmös resultat i nivå med rikets resultat. När det gäller andelen gymnasiebehöriga elever och andelen elever som nått målen i alla ämnen har 2015 års betygsresultat i årskurs 9 inneburit ett avbrott på en positiv trend. Genom resursfördelningsmodellens prognosvärde för årskullen kan konstateras att förklaringen till nedgången huvudsakligen beror på försämrade socioekonomiska förutsättningar än de senaste årens årskurs 9-elever, något som åtminstone delvis beror på en högre andel nyanlända elever med en högre andel pojkar jämfört med i tidigare årskullar. Av betygsresultaten på elevgruppsnivå framgår att det genomsnittliga meritvärdet ökat på grund av att betygsnittet ökat bland merparten av eleverna, särskilt de högpresterande eleverna, men försämrats bland de mest lågpresterande eleverna. Även de lågpresterande elevernas resultat behöver höjas för att höja Malmös totala resultat när det gäller de övriga betygsmåtten. Att förbättra likvärdigheten i Malmös skolor är således ett fortsatt prioriterat område. Rosengårdsskolans tidigare elever har förbättrat sina resultat på sina nya skolor Förutom invandringsår finns det ytterligare variabler som har en negativ inverkan på de lågpresterande eleverna. Skolsegregationen är en sådan faktor. Efter läsåret 2012/2013 lades Rosengårdsskolans årskurs 7-9 ned och eleverna som skulle börja årskurs 7-9 förflyttades till olika skolor för att fortsätta sina studier på andra skolor i olika delar av kommunen. Grundskoleförvaltningens kartläggning av hur det gått och hittills går för eleverna två år senare indikerar en i sammanhanget mycket positiv betygsutveckling. Resultatet visar att det finns sätt att motverka segregationens effekter i Malmö. En högre måluppfyllelse i matematik skulle öka andelen gymnasiebehöriga En annan utmaning för grundskoleförvaltningen är att hitta sätt att lyfta måluppfyllelsen i matematik. Förvaltningen har för andra året undersökt betygsresultaten för de elever som inte uppnått gymnasiebehörighet. Även i år är det uppemot 200 elever som saknar endast ett ämne för att uppnå gymnasiebehörighet varav de flesta faller på ämnet matematik. Det kan finnas ett behov av att se över arbetet kring elever i behov av särskilt stöd Genom måluppfyllelseundersökningen av samtliga elever i årskurs 1-5, med syfte att kartlägga stödbehovet i de lägre årskurserna, framgår återigen att det registreras att elever inte når målen utan åtgärd från skolan. Delvis kan nog detta förklaras av exempelvis osäkerhet kring vad som är att betrakta som extra anpassningar inom ordinarie undervisningen efter de senaste lagändringarna. Omfattningen av elever som inte når målen i alla ämnen och varken har extra anpassningar 4

inom ordinarie undervisningen eller ett åtgärdsprogram indikerar emellertid att det kan finnas ett behov av att undersöka orsakerna. Grundskoleförvaltningens årliga undersökning av överensstämmelsen mellan elevers senaste provbetyg och tidigare provresultat visar fortsatt att hundratals elever som inte når målen i årskurs 3 fortfarande inte klarar godkänt tre år senare. Resultaten visar på betydelsen av att fånga upp de lågpresterande eleverna i så tidig ålder som möjligt för att direkt kunna vidta åtgärder. Andra resultat i korthet Resultatutvecklingen när det gäller de nationella proven och betygen hänger ofta ihop Det mest noterbara från redovisningen av de nationella ämnesproven i årskurs 3 är fortsatt den låga andelen elever som klarat alla delprov vilket indikerar att många elever fortsätter att lämna lågstadiet i Malmö med kunskapsbrister. Uppgången i matematik i årskurs 3 är glädjande då ämnet har stor betydelse för varför så många elever i årskurs 9 inte når gymnasiebehörighet. Beträffande årskurs 6 är det glädjande att måluppfyllelsen har ökat betydligt jämfört med ifjol i alla tre ämnena när det gäller de nationella proven. Även när det gäller betygsresultaten förefaller årskullen vara starkare än tidigare års årskurs 6-elever. När det gäller årskurs 9 har årets årskurs 9-elever en lägre måluppfyllelse i såväl engelska som matematik som svenska. I matematik är nedgången markant. Sambandet mellan prov- och betygsresultaten i årskurs 9 är emellertid inte lika starkt som i årskurs 6 vilket gör att betygsnedgången inte är så stor. Merparten av avgångseleverna med behörighet för gymnasiestudier klarar av gymnasiet Grundskoleförvaltningens numera årliga kartläggning visar att en klar majoritet av eleverna som lämnar Malmös kommunala grundskolor med behörighet för gymnasiala studier även klarar behörighet för högskolestudier, 72 procent. Andelen har dock minskat över tid. Framförallt har skillnaden i poängsnitt mellan grundskolan och gymnasiet ökat över tid, från 1,8 poäng för avgångseleverna 2009 till 3,2 poäng för avgångseleverna 2011. Det är emellertid viktigt att ha i åtanke att betygsunderlag från gymnasiet saknas för elever i andra huvudmäns skolor. Skolor och fritidshem med högre andel nöjda elever har generellt högre kunskapsresultat Grundskoleförvaltningen har i år för andra gången jämfört skolornas enkätresultat med kunskapsresultat med syftet att kartlägga om det finns särskilda frågor för eleverna som spelar särskilt stor roll för deras måluppfyllelse. Kartläggningen har, precis som förra året, visat att det finns ett generellt samband med högre kunskapsresultat och flera av de enkätfrågor som handlar om elevernas lärmiljö. Exempelvis finns det ett samband mellan en hög andel positiva svar på frågorna om trygghet respektive studiero och högre kunskapsresultat. Även ett samband noterades beträffande tryggheten samt inne- och utemiljön i fritidshemmet och skolans kunskapsresultat. Fritidshemmet har betydelse för måluppfyllelsen I årets rapport har även elevernas måluppfyllelse i årskurs 1-6 satts i relation till huruvida de gick i fritidshem eller inte. Kartläggningen visar på ett samband mellan att gå i fritidshemmet och högre måluppfyllelse i de lägre årskurserna. Få elever i grundsärskolan får de högsta betygen Ett återkommande mönster över tid är att de allra flesta eleverna i grundsärskolan är godkända men att få elever erhåller de högsta betygen. 5

Syfte och bakgrund Denna rapport redovisar kunskapsresultaten i Malmös grund- och grundsärskolor läsåret 2014/2015. Syftet med rapporten är att informera om hur väl eleverna i Malmö stad når de uppställda kunskapsmålen samt att ge underlag för fortsatta analyser och beslut om insatser för en ökad måluppfyllelse på skol-, förvaltnings- och nämndsnivå. Rapporten utgör även ett av underlagen till förvaltningens årliga kvalitetsrapport/lägesbedömning där förvaltningen formulerar sina viktigaste utvecklingsområden för det kommandet året. I rapporten redovisas resultaten i första hand på kommunnivå men analyserna kan även vara till användning för enskilda skolor i deras systematiska kvalitetsarbete. Denna typ av rapportering har sedan 1997 årligen genomförts av Stadskontoret på uppdrag av kommunstyrelsen. I samband med en ny skolorganisation beslutade kommunstyrelsen att uppdraget att genomföra kommunövergripande uppföljningar, motsvarande rapporten Obligatoriska skolan, överförs till grundskolenämnden. Föreliggande rapport är den tredje om kunskapsresultaten som görs av den nya grundskoleförvaltningen. Den innehåller resultatredovisning såsom nationella provresultat och betygsutfall, men även ytterligare information som exempelvis hur resultaten från Malmös kommuncentrala enkätundersökningar ser ut i relation till kunskapsresultaten. Resultaten i de nationella proven och betygsutfallet är indikatorer på hur väl Malmös skolor lyckas med uppdraget att få eleverna att nå de nationella kunskapsmålen. Grundskolenämnden i Malmö har beslutat om följande nämndsmål direkt riktade mot skolan: 1. Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål (likvärdighet) 2. Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt (måluppfyllelse) Denna rapport har särskilt fokus på dessa mål genom att avhandla elevernas kunskapsresultat och de skillnader som finns mellan eleverna och skolorna. 6

Metod och material I rapporten redogörs för de resultat som finns tillgängliga om respektive skolform under grundskolenämndens ansvar. Därefter följer en beskrivning av vilka förutsättningar och demografiska förhållanden grundskolan i Malmö har och står inför. Uppgifterna kan fungera som underlag vid fortsatta diskussioner och analyser kring elevernas måluppfyllelse. Grundskoleförvaltningens sammanfattande analys av rapportens resultat återfinns i början av rapporten. Uppgifter om resultaten i Malmö stads skolor Uppgifterna om årets resultat i de nationella ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 samt betygsutfallet i årskurs 6-9 har hämtats från elevsystemet EXTENS/Hypernet stöd för utvärdering och analys. Uppgifter från Skolverkets databas SIRIS används vid vissa resultatredovisningar i rapporten (se nedan). Uppgifterna om vårens betygsutfall i kommunens skolor baseras på registrerade uppgifter i elevsystemet som sammanställts vid vårterminens utgång. Uppgifter från 2011 och tidigare år bygger på information ur det tidigare elevsystemet ELIT. Förändringar i betygsutfallet till följd av sommarskola och prövningar har inventerats och redovisas i ett särskilt avsnitt i rapporten. Jämförelser med riket och de fristående skolorna i Malmö Den officiella nationella statistiken för resultaten i nationella ämnesprov i årskurs 6 och 9 redovisas utifrån antalet elever som deltagit. I Malmö stad redovisas sedan flera år tillbaka de nationella provresultaten efter samma princip som betygsutfallet nationellt redovisas, dvs. utifrån alla elever, med utgångspunkt i att kommunen har ett ansvar för alla sina elever. De nationella uppgifterna om betygsutfall redovisas enligt samma princip av både Malmö stad och Skolverket. Således är det möjligt med raka jämförelser mellan Malmös och rikets resultat beträffande både kommunala och fristående skolor för såväl i år som över tid. Det är dock viktigt att uppmärksamma att den betygsstatistik som kommunerna själva tar fram brukar skilja sig något från de uppgifter som senare redovisas av Skolverket. Detta beror till stor del på att Statistiska centralbyrån, SCB (som samlar in uppgifterna på uppdrag av Skolverket), genomför vissa korrigeringar av uppgifterna efter insamlingen från skolorna. 1 Nationell resultatstatistik kommer enbart användas i denna rapport när det gäller betygsutfallet i årskurs 9 då det är det enda underlaget som hittills publicerats av Skolverket för läsåret 2014/2015. Uppgifter på skolnivå I rapporten redovisas framför allt uppgifter på kommunnivå. I vissa fall görs också jämförelser mellan skolor (exklusive skolor med färre än 10 elever och Mottagningsskolan Mosaik). Vid jämförelser mellan könen på skolnivå uppmärksammas särskilt utmärkande differenser. Detta på grund av att det statistiska underlaget är mycket mindre och därför mer känsligt för stora variationer. Mycket av underlaget som avhandlas i rapporten har delgetts skolorna i slutet av juni månad. Skolorna har kunnat använda materialet för att analysera sina resultat och besluta om insatser för en högre måluppfyllelse. Denna rapport kan komplettera det underlaget ytterligare i skolornas fortsatta systematiska kvalitetsarbete. 1 Vanligtvis brukar Malmös kommunala skolors resultat var något bättre i den nationella statistiken. 7

Grundskolan Läsåret 2014/2015 gick cirka 3600 elever i förskoleklass och ungefär 26 500 elever i årskurs 1-9 i Malmö stad. Av det totala antalet elever i grundskola gick 16 procent i en fristående skola. Tabellen nedan visar antalet elever per årskurs samt uppdelningen mellan kommunal och fristående skola. Tabell 1. Antal och andel F-9-elever i Malmö per årskurs och huvudman 2014/2015 Antal Andel Antal Andel Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal/andel elever per elever i flickor elever i flickor elever i elever i elever i elever i elever i elever i elever i elever i elever i årskurs och huvudman F-klass (%) åk 1-9 (%) åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Malmö - samtliga skolor 3 639 50 26 505 49 3 514 3 380 3 154 2 936 2 835 2 731 2 654 2 632 2 669 Malmö - kommunala skolor 3 158 49 22 158 49 3 006 2 898 2 672 2 501 2 397 2 214 2 120 2 146 2 204 Malmö - fristående skolor 481 52 4 347 51 508 482 482 435 438 517 534 486 465 Andel elever i fristående skolor 13% 16% 14% 14% 15% 15% 15% 19% 20% 18% 17% Källa: Skolverkets databas SIRIS Resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 Nationella ämnesprov ska användas för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven och som stöd för betygssättning. Med stöd av resultaten och lärarens bedömning ska proven också utgöra underlag för utvärdering och uppföljning på lokal och nationell nivå. Proven är obligatoriska och skulle våren 2015 genomföras i matematik och svenska i årskurs 3. I årskurs 6 skulle även ämnesprov genomföras i engelska. I årskurs 9 skulle ämnesprov dessutom genomföras i något av NO-ämnena biologi, fysik eller kemi och i något av SO-ämnena geografi, samhällskunskap, religion eller historia. Både eleverna som läser svenska och eleverna som läser svenska som andraspråk har skrivit ämnesprov i svenska men fått sitt provresultat satt utifrån olika kriterier. Deras resultat kommer genomgående redovisas tillsammans i detta kapitel. I rapporten redovisas elevernas resultat i de nationella ämnesproven från vårterminen 2015. Ämnesproven prövar inte alla målen i kursplanen, de prövar inte heller alla mål lika mycket och uppgifterna i proven kan skilja sig från år till år. Proven är därmed inte exakta mätinstrument och är därför svåra att jämföra över tid. Det har även visat sig att rapporteringen av resultaten varit bristfällig på vissa skolor vilket också problematiserar jämförelser över tid. I rapporten görs vissa jämförelser med tidigare resultat, men variationer mellan åren bör tolkas med försiktighet. Andelen elever som klarade alla delprov i årskurs 3 är ungefär lika hög som ifjol Andelen deltagande elever i årskurs 3 är ungefär lika hög som året innan, 93 procent. Mellan pojkarna och flickorna är det en ungefär 1 procentenheter högre andel flickor per ämne som deltagit i ämnesproven. Förra året var differensen 2 procentenheter. På skolnivå utmärker sig ett halvdussin skolor i respektive ämne där en tvåsiffrig andel elever inte deltagit på ämnesproven. De nationella ämnesproven består av ett antal delprov. I årskurs 3 kategoriseras elevernas resultat efter begreppet nått kravnivån i alla delprov. Våren 2015 klarade 56 procent av eleverna i årskurs 3 alla delprov i matematik. Motsvarande andel i svenska är 62 procent. 47 procent av eleverna har klarat alla delprov i båda ämnena. Per kön har 51 procent av flickorna och 44 procent av pojkarna klarat alla delprov i båda ämnena. 8

Diagram 1. Andel elever i kommunala skolor i årskurs 3 som klarat alla delprov Variationen mellan skolorna är stora. Det finns skolor där cirka nio av tio elever klarat alla delprov i båda ämnena medan det finns skolor där motsvarande resultat är omvänt. Könsskillnader finns också mellan skolorna. På ett dussin skolor skiljer det 20 procentenheter mellan pojkarna och flickorna när det gäller andelen elever som klarat alla delprov i båda ämnena. Huvudsakligen är det flickornas måluppfyllelse som är högre på dessa skolor. Av alla elever i årskurs 3 år 2011 var andelen som klarade alla delprov i svenska lite mer än hälften. Numera är måluppfyllelsen för tredje året över 60 procent. 2011 klarade också lite mer än hälften av eleverna alla delprov i matematik. Måluppfyllelsen är fortfarande runt den nivån. 9

Diagram 2. Provbetygsresultaten för elever i kommunala skolor i årskurs 3 2011-2015 Per delprov framgår att i svenska är måluppfyllelsen cirka 80-85 procent i fem av åtta delprov. I taldelen och ett av läsdelsproven är måluppfyllelsen runt 90 procent. Ett av skrivdelproven, Skriva faktatext, har 75 procent av eleverna klarat av. I matematik är måluppfyllelsen runt 85 procent i fem av sju delprov. I två av delproven är resultatet under 75 procent. Måluppfyllelsen på de nationella proven i årskurs 6 har ökat I jämförelse med föregående år har andelen elever som genomförde proven ökat till 94 procent. Deltagandegraden har särskilt ökat bland flickorna. Differensen gentemot pojkarna är 2 procentenheter. Deltagandegraden är högst i engelska och lägst i svenska. Antalet skolor som har en tvåsiffrig andel elever som inte deltagit på ämnesproven är några fler än i årskurs 3. På skolnivå är skillnaderna mellan könen i ett halvdussin fall över 10 procentenheter. För årskurs 6 motsvaras resultatredovisningen av ett sammanvägt provbetyg enligt gällande kursplan, dvs. med begreppen A-E. Elever som inte uppnår målen eller som inte genomfört alla olika provmoment redovisas antingen som F, Inte deltagit eller Övrigt. Andelen elever i årskurs 6 som klarat godkänt, dvs. minst provbetyget E, är runt 80 procent i svenska och matematik och nästan 90 procent i engelska. 71 procent av eleverna har klarat godkänt i alla tre ämnen. 10

Diagram 3. Provbetygsresultaten för elever i kommunala skolor i årskurs 6 Läsåret 2014/2015 var tredje gången som eleverna i årskurs 6 betygsattes på de nationella ämnesproven. I nästföljande diagram redovisas andelen elever i kommunala skolor i årskurs 6 som klarat godkänt, dvs. minst provbetyget E, per ämne de tre senaste läsåren. Jämfört med förra årets resultat har årets årskurs 6-elever en högre måluppfyllelse i samtliga ämnen. Diagram 4. Andel elever i kommunala skolor i årskurs 6 som klarat godkänt 2013-2015 På skolnivå finns det skolor i kommunen som ligger uppemot 100 procent elever som klarat godkänt provbetyg i alla tre ämnena samtidigt som det finns skolor där motsvarande resultat endast är runt en tredjedel av eleverna. 11

Flickorna i årskurs 6 har också en högre måluppfyllelse än pojkarna i svenska En högre andel flickor än pojkar har även i år klarat godkänt i svenska i årskurs 6. I matematik är differenserna mindre och i engelska är de små. Andelen flickor som klarat godkänt provbetyg i alla tre ämnena är 75 procent. Motsvarande resultat för pojkarna är 66 procent. Diagram 5. Provbetygsresultaten för elever i kommunala skolor i årskurs 6 per kön På skolnivå finns det ett halvdussin skolor i kommunen där andelen elever som klarat godkänt provbetyg i alla tre ämnena skiljer mellan könen med mer än 20 procentenheter. Huvudsakligen är det flickornas måluppfyllelse som är högre på dessa skolor. Per delprov framgår att i svenska är måluppfyllelsen runt 85 procent i två av tre delprov. Skrivdelprovet har även i årskurs 6 ett lägre resultat än övriga delprov, 76 procent. I engelska är måluppfyllelsen uppemot 90 procent i alla tre delprov. Resultatet per delprov i matematik har inte kunnat insamlas. Andelen elever som klarat godkänt i matematik minskar i årskurs 9 I årskurs 9 har eleverna för tredje gången skrivit ämnesprov i SO-ämnena och för fjärde gången i NO-ämnena. I jämförelse med föregående år har andelen elever som genomförde proven ökat till 90 procent. Deltagandegraden är högre bland flickorna. Differensen gentemot pojkarna är 1,5 procentenheter. Deltagandegraden är tvärtemot i årskurs 6 högst i svenska och lägst i engelska. Antalet skolor som har en tvåsiffrig andel elever som inte deltagit på ämnesproven är ungefär ett dussin. På några enstaka skolor är skillnaderna mellan könen över 10 procentenheter. För årskurs 9 motsvaras resultatredovisningen, precis som i årskurs 6, av ett sammanvägt provbetyg enligt gällande kursplan, dvs. med begreppen A-E. Elever som inte uppnår målen eller som inte genomfört alla olika provmoment redovisas antingen som F, Inte deltagit eller Övrigt. Andelen elever i årskurs 9 som klarat godkänt, dvs. minst provbetyget E, är i de flesta ämnena runt 70-80 procent. Måluppfyllelsen är högre i religionskunskap och lägre i matematik. 53,6 procent av eleverna har klarat godkänt i alla obligatoriska ämnen (dvs. de tre ämnena matematik, svenska och engelska samt det NO- respektive SO-ämnesprov som eleverna tilldelats). 12

Diagram 6. Provbetygsresultaten för elever i kommunala skolor i årskurs 9 Not: Inte alla elever har skrivit ämnesprov i alla SO- och NO-ämnen. I nästföljande diagram redovisas andelen elever i kommunala skolor i årskurs 9 som klarat godkänt, dvs. minst provbetyget E, per ämne de tre senaste läsåren. Jämfört med förra årets resultat har årets årskurs 9-elever en lägre måluppfyllelse i såväl engelska som matematik som svenska. I matematik är nedgången tydlig. 13

Diagram 7. Andel elever i kommunala skolor i årskurs 9 som klarat godkänt 2011-2015 Not: Inte alla elever har skrivit ämnesprov i alla SO- och NO-ämnen. På skolnivå finns det skolor i kommunen som ligger runt 85 procent elever som klarat godkänt provbetyg i alla obligatoriska ämnen samtidigt som det finns skolor där motsvarande resultat endast är 25 procent eller ännu lägre. Även i årskurs 9 finns skillnader mellan könen i ämnet svenska Precis som tidigare år och i årskurs 3 och 6 är resultatskillnaderna mellan könen tydliga i svenska. Differenserna är inte lika stora beträffande övriga ämnen. Andelen flickor som klarat godkänt provbetyg i alla obligatoriska ämnen är 56 procent. Motsvarande resultat för pojkarna är 51 procent. 14

Diagram 8. Provbetygsresultaten för elever i kommunala skolor i årskurs 9 per kön Not: Inte alla elever har skrivit ämnesprov i alla SO- och NO-ämnen. På skolnivå finns det ungefär ett halvdussin skolor i kommunen där andelen elever som klarat godkänt provbetyg i alla obligatoriska ämnen skiljer mellan könen med mer än 20 procentenheter. Det varierar huruvida det är flickornas eller pojkarnas måluppfyllelse som är högre på dessa skolor. Per delprov är ytterligheterna i svenska 86 procent när det gäller tala-delprovet och 72 procent när det gäller läsa-delprovet. I engelska är måluppfyllelsen runt 80-85 procent i alla tre delprov. Resultatet per delprov i matematik har inte kunnat insamlas. Många lågpresterande elever i årskurs 3 lyfter sig inte till årskurs 6 Som underlag för en fördjupande analys har årskurs 6-elevernas nationella provresultat i ämnena svenska och matematik jämförts med samma elevers nationella provresultat i årskurs 3 från 2012. Kartläggningen ger en inblick i elevernas utveckling över tid. Tidigare år har denna kartläggning även fungerat som ett komplement av en motsvarande undersökning som gjorts på årskurs 9- elevernas nationella provresultat i årskurs 9 och i tidigare årskurs. Det är dock inte möjligt i år att kartlägga årskurs 9-eleverna på grund av att denna årskull berördes av den övergång som inföll för tre år sedan från att skriva nationella prov i årskurs 5 till årskurs 6. Övergången innebar att de nationella proven blev frivilliga 2. Urvalet i den analys som kunnat genomföras bestod av de elever i kommunala skolor som har registrerade nationella provresultat i såväl årskurs 3 som årskurs 6. Eleverna vars nationella provresultat i årskurs 3 och/eller årskurs 6 inte bedömts eller registrerats, totalt knappt 500 av 2143 elever, har exkluderats eftersom dessa elevers provresultat inte kan jämföras. 2 Innevarande läsårs årskurs 9-elever kommer vara första årskull att ha skrivit nationella prov i årskurs 3 och fått betyg i årskurs 6 och 9. Det ger grundskoleförvaltningen från och med våren 2016 nya förutsättningar att följa elevers resultatutveckling över tid, från lågstadiet till examensåret. 15

Tidigare årskurs 6-elever har fått sitt nationella provresultat i årskurs 3 bedömt enligt en kunskapsprofil med tre kategorier (Nått kravnivå otillräckligt, På god väg nå kravnivå, Nått kravnivå helt). Denna upphörde att gälla från och med 2012. Därefter har elever som skriver nationella prov i årskurs 3 enbart klarat respektive delprov eller inte. Grundskoleförvaltningen redovisar därför måluppfyllelsen i årskurs 3 utifrån om en elev klarat alla delprov i respektive ämne eller inte. Jämförelser med förra årets resultat i denna kartläggning är därför problematisk. Generellt kan dock sägas att resultaten som redovisas nedan följer samma mönster som tidigare år. Av kartläggningen framgår att bland de elever i svenska som klarade alla delprov i årskurs 3 läsåret 2011/2012 (drygt 1000 av eleverna i materialet) har 98 procent även klarat godkänt på det nationella provet i årskurs 6 läsåret 2014/2015. Motsvarande siffra i matematik är 96 procent. Bland de elever i svenska som inte klarade alla delprov (knappt 700 elever) har 82 procent klarat godkänt på det nationella provet i årskurs 6 vilket innebär att 18 procent fått F i provbetyg, vilket motsvarar 122 elever. Motsvarande siffra i matematik är 31 procent, 204 elever. Av att studera resultatasskillnader mellan könen framgår att det finns skillnader när det gäller eleverna som inte klarat alla delprov och särskilt i svenska. Endast 12 procent av flickorna som inte klarat alla delprov i ämnet klarar inte heller godkänt provbetyg i årskurs 6. Motsvarande siffra bland pojkarna är 23 procent. Diagram 9. Provbetygsfördelning i årskurs 6 utifrån provresultat i årskurs 3 Not: De horisontella provbetygsstegen, Inte klarat alla delprov, Klarat alla delprov visar elevernas måluppfyllelse i årskurs 3. Färgerna anger vad eleverna sedan fick för provbetyg i årskurs 6. 16

Kommentar kring de nationella ämnesprovsresultaten i årskurs 3, 6 och 9 Det mest noterbara från redovisningen av de nationella ämnesproven i årskurs 3 är fortsatt den låga andelen elever som klarat alla delprov vilket indikerar att många elever fortsätter att lämna lågstadiet i Malmö med kunskapsbrister. Vid jämförelse med resultaten från måluppfyllelseundersökningen (se Måluppfyllelseundersökningen i årskurs 1-5 längre fram i rapporten) framgår att hundratals elever i respektive ämne anses nå målen i ämnet trots att de inte klarat alla ämnesdelprov. Uppgången i matematik i årskurs 3 är glädjande då ämnet har stor betydelse för varför så många elever i årskurs 9 inte når gymnasiebehörighet (se avsnittet En högre måluppfyllelse i matematik skulle öka andelen gymnasiebehöriga längre fram i rapporten). Förra året var måluppfyllelsen under 65 procent i ett av delproven i matematik i årskurs 3 enligt resultaten i Skolverkets databas SIRIS. Det är glädjande att måluppfyllelsen inte är så låg i år i något delprov och det är säkerligen huvudförklaringen till varför andelen elever som klarat alla delprov i matematik i år har ökat. Beträffande årskurs 6 är det glädjande att måluppfyllelsen har ökat betydligt jämfört med ifjol i alla tre ämnena när det gäller de nationella proven. Även när det gäller betygsresultaten förefaller årskullen vara starkare än tidigare års årskurs 6-elever (se Måluppfyllelsen i årskurs 6 har ökat signifikant i år längre fram i rapporten). När det gäller årskurs 9 har årets årskurs 9-elever en lägre måluppfyllelse i såväl engelska som matematik som svenska. I matematik är nedgången markant. Även när det gäller betygsresultaten förefaller årskullen vara svagare än tidigare års årskurs 9-elever (se nästa kapitel i rapporten). Sambandet mellan prov- och betygsresultaten i årskurs 9 är emellertid inte lika starkt vilket gör att betygsnedgången inte är så stor (se Jämförelse mellan betygen och ämnesprovsresultaten längre fram i rapporten). Undersökningen av överensstämmelsen mellan årskurs 6-elevernas provbetyg och deras provresultat i årskurs 3 visar fortsatt att hundratals elever som inte når målen i årskurs 3 fortfarande inte klarar godkänt tre år senare. Resultaten visar på betydelsen av att fånga upp de lågpresterande eleverna i så tidig ålder som möjligt för att direkt kunna vidta åtgärder. Resultaten från måluppfyllelseundersökningen i årskurs 1-5 indikerar emellertid att det kan finnas ett behov av att se över skolornas arbete kring elever i behov av särskilt stöd (se längre fram i rapporten). Genomgående för varje årskurs, såväl i nutid som tidigare år, har flickorna en högre måluppfyllelse än pojkarna i svenska. Detta uppmärksammades av grundskoleförvaltningen i kvalitetsrapporten/lägesbedömningen 2014. 17

Betygen i årskurs 9 Betyg i grundskolan och grundsärskolan sätts efter en nationell betygsskala med sex steg. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. Betyget ska uttrycka i vilken mån en elev har uppnått de kunskapskrav som finns för varje ämne. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne, på grund av att eleven varit frånvarande, ska betyg inte sättas i ämnet. Detta markeras med ett streck (-) i betygskatalogen. Om eleven riskerar att inte uppnå det lägsta godkända betyget, E, är skolan skyldig att utreda om eleven är i behov av särskilt stöd. Betygen är ett mått på huruvida eleverna når kunskapsmålen men de används även för att ta fram ytterligare mått för att bedöma måluppfyllelsen. Dessa mått är genomsnittligt meritvärde, nått målen i alla ämnen och gymnasiebehörighet. Det genomsnittliga meritvärdet fortsätter att öka Meritvärdet beräknades fram till året 2013 som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Från och med 2014 kan emellertid elever som läser fler än 16 ämnen samt moderna språk räkna in sitt betyg i moderna språk som ett 17:e ämne i sitt meritvärde. Det högsta möjliga meritvärdet är således numera 340 poäng istället för 320 poäng som det var tidigare. På grund av ett misstag från Skolverkets sida har de inte kunnat redovisa det genomsnittliga meritvärdet för 2014 enligt det nya sättet att räkna utan blivit tvungna att räkna ut det enligt det gamla sättet. Resultatet för Malmös kommunala skolor 2014 i nedanstående diagram borde bli betydligt högre efter det nya sättet att räkna enligt Grundskoleförvaltningens beräkningar. Högst troligen skulle även det genomsnittliga meritvärdet i riket ha ökat tydligt. Uppgången 2015 ger även stöd för det antagandet. Som framgår av diagrammet nedan har Malmö och riket, såväl kommunala som fristående skolor, haft en tydlig ökning av det genomsnittliga meritvärdet. Det genomsnittliga meritvärdet i Malmö är lägre än i riket men skillnaderna har minskat de senaste åren och är nu endast drygt 3 poäng. Diagram 10. Genomsnittligt meritvärde i Malmö och riket under 2000-talet Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Mottagningsskolan Mosaiks resultat för 2013 saknas i Skolverkets underlag vilket är anledningen till den tydliga uppgången för Malmös resultat 2013. 18

Andelen elever som har nått målen i alla ämnen har minskat något Ytterligare ett resultatmått som baseras på betygsutfallet är hur stor andel av eleverna som nått målen i alla ämnen. Precis som när det gäller gymnasiebehörigheten (se nästa avsnitt) så har en nedgång skett i såväl Malmö som i riket jämfört med året innan. Nedgången är dock inte lika stor. Diagram 11. Andel elever som nått målen i alla ämnen i Malmö och riket under 2000- talet Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Mottagningsskolan Mosaiks resultat för 2013 saknas i Skolverkets underlag vilket är anledningen till uppgången för Malmös resultat 2013. Gymnasiebehörigheten har minskat i år Hösten 2011 ändrades behörighetsreglerna för att få påbörja en gymnasieutbildning. Tidigare krävdes att eleven hade godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att antas på ett nationellt program. Nu krävs godkänt betyg (dvs. E eller högre) i ytterligare ämnen samtidigt som reglerna skiljer sig mellan yrkesförberedande program och högskoleförberedande program: Förutom godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik måste den som väljer att studera på ett yrkesförberedande program (YRKFÖR) ha godkänt betyg i ytterligare fem ämnen, dvs. totalt åtta. För det estetiska programmet gäller godkänt betyg i ytterligare nio ämnen förutom svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik, sammanlagt tolv ämnen. Detta är grundkravet för de högskoleförberedande programmen (HÖGSKF). För ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen (HÖGSKS) ska fyra av de nio övriga godkända ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap. För naturvetenskaps- och teknikprogrammen (HÖGSKN) ska tre av de övriga nio ämnena vara biologi, fysik och kemi. Nedanstående tabell visar att Malmös kommunala skolor har en ungefär 8-9 procentenheter lägre andel behöriga per behörighetsgrupp än de kommunala skolorna i riket. Differenserna har minskat ytterligare jämfört med tidigare år. Gentemot de fristående skolorna i riket har dock skillnaderna ökat något. De fristående skolorna i Malmö har som helhet något lägre måluppfyllelse i år 19

jämfört med året innan. Skillnaderna mellan pojkarna och flickorna i de fristående skolorna i Malmö har minskat medan skillnaden mellan könen i de kommunala skolorna i Malmö har ökat. Tabell 2. Andel elever behöriga för de olika gymnasieprogrammen i Malmö och riket Andel behöriga för de olika programmen läsåret 2014/2015 Malmö - kommunala skolor Riket - kommunala skolor Malmö - fristående skolor Yrkesprogram Estetiskt program Ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogram Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt 78,9 72,3 75,5 78,0 71,5 74,7 75,9 69,3 72,5 75,6 69,1 72,2 86,0 82,3 84,1 85,3 81,3 83,2 84,1 79,4 81,7 83,2 78,2 80,6 93,0 90,0 91,5 92,5 89,6 91,0 92,5 88,6 90,5 92,0 88,2 90,0 Riket - fristående skolor 93,4 92,0 92,7 92,9 91,3 92,1 91,9 89,9 90,9 91,2 89,2 90,2 Källa: Uppgifterna för riket och Malmös fristående skolor är hämtade från Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna för Malmö kommunala skolor är hämtade från grundskoleförvaltningens elevsystem den 22 juni 2015. Behörigheten till yrkesförberedande program har i år minskat med 1,4 procentenheter jämfört med förra året vilket inneburit ett avbrott från en svagt uppåtgående trend under några års tid. Även behörighetsgraden i övriga behörighetsgrupper har minskat. Diagram 12. Måluppfyllelse i årskurs 9 per behörighetsgrupp 2011-2015 Naturvetenskapligtoch tekniskt program Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor. Skillnaderna mellan behörighetsgrupperna fortsätter att minska bland de fristående skolorna i Malmö. 2012 var skillnaden 10 procentenheter mellan andelen behöriga till yrkesförberedande program (94,2 procent) och den behörighetsgrupp med lägst måluppfyllelse (83,9 procent). I år är skillnaden 1,5 procentenheter (91,5 procent mot 90 procent). I riket fortsätter nedgången av behörigheten när det gäller samtliga behörighetsgrupper bland de kommunala skolorna medan de fristående skolorna bibehåller snarlika nivåer av måluppfyllelse som tidigare år. 20

Diagram 13. Måluppfyllelse per behörighetsgrupp 2011-2015 i riket Källa: Skolverkets databas SIRIS Över längre tid visar Skolverkets betygsstatistik att Malmö som helhet (inklusive fristående skolor) hållit emot den nedåtgående trenden i riket som pågått sedan 2007 när det gäller den grundläggande gymnasiebehörigheten och på så sätt närmat sig riksnivån. Om nästa års betygsresultat visar på en fortsatt nedgång skulle emellertid Malmös trendlinje börja likna rikets. Diagram 14. Andel gymnasiebehöriga i Malmö och riket under 2000-talet Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Mottagningsskolan Mosaiks resultat för 2013 saknas i Skolverkets resultat vilket är anledningen till den tydliga uppgången för Malmös resultat 2013. Observera även att behörighetsreglerna till gymnasiala studier förändrades 2011. Skillnaderna mellan skolorna och eleverna har ökat i år När det gäller Malmös kommunala skolor, exklusive Mottagningsskolan Mosaik, vars resultat avhandlas längre fram i rapporten, är skillnaderna större. Några skolor ligger på en andel behöriga runt 50 procent i genomsnitt per behörighetsgrupp. En skola uppnår endast cirka 35 procent. Sju skolor ligger över 90 procent. Årets resultat innebär att skillnaderna ökat något mellan skolorna med högst respektive lägst gymnasiebehörighet. 21

Diagram 15. Skillnaderna mellan skolorna under 2000-talet Källa: Uppgifterna är hämtade från Skolverkets databas SIRIS och grundskoleförvaltningens elevsystem. Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor. På skolnivå är gymnasiebehörigheten, beträffande alla behörighetsgrupper, väldigt hög bland 14 av de 17 fristående skolorna, 100 procent eller uppemot den nivån. En skola utmärker sig särskilt på ett negativt sätt med en måluppfyllelse på endast 56 procent. Även på individnivå kan noteras att skillnaderna ökar mellan Malmös hög- och lågpresterande elever. Nästföljande diagram visar elevernas sammanlagda betygspoäng från deras 16 bästa betyg (dvs. sättet att räkna genomsnittligt meritvärde som gällde fram till 2014) 2009-2015 redovisat per kvintil (dvs. genomsnittlig poäng för den femtedel elever med lägst poäng, osv.) Diagrammet visar att betygsnittet ökat bland merparten av eleverna, särskilt bland de två översta kvintilerna, medan den minskat tydligt för den nedersta kvintilen, dvs. de eleverna med lägst genomsnittlig betygspoäng. Diagram 16. Betygsresultaten på elevgruppsnivå 2009-2015 Källa: Uppgifterna är hämtade från grundskoleförvaltningens elevsystem. Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor. 22

En högre måluppfyllelse i matematik skulle öka andelen gymnasiebehöriga Grundskoleförvaltningen har, precis som förra året, gjort en analys av hur betygsresultaten ser ut bland de elever som inte klarade behörighet för gymnasiala studier läsåret 2014/2015. Av dessa 548 elever är 193 elever endast ett ämne från att nå gymnasiebehörighet för yrkesprogram. 119 av dessa elever saknar godkänt i matematik. Hade dessa 193 elever nått gymnasiebehörighet hade Malmös resultat ökat till över 84 procent. Förra året hade motsvarande andel varit 85 procent. Antalet pojkar bland de nyanlända eleverna har ökat i år Andelen behöriga till gymnasieprogrammen påverkas av nyanlända elevers vistelsetid i Sverige. Sedan höstterminen 2012 erbjuds de nyinvandrade eleverna i de äldre årskurserna en plats på Mottagningsskolan Mosaik. På Mosaik arbetar man ämnesövergripande med fokus på ett språkutvecklande arbetssätt. Målet är att snabbt möjliggöra för nyanlända elever i Malmö stad att på sin individuella nivå inhämta och utveckla kunskaper i svenska språket samtidigt som eleverna får möjlighet att fortsätta utvecklas i alla övriga skolämnen. I tidigare års rapporter har en redovisning gjorts av behörighetsnivån där eleverna i förberedelseklasserna och/eller på Mosaik exkluderades vilket gav en bild av hur andelen nyanlända elever påverkar betygsutfallet för Malmös skolor. Andelen behöriga 2013 ökade med ungefär 3 procentenheter när eleverna i förberedelseklass och på Mosaik exkluderades. Därefter har inga skolor längre haft förberedelseklass för de äldsta eleverna som istället börjat på Mosaik. Våren 2014 ökade den grundläggande gymnasiebehörigheten med 2,8 procentenheter exklusive Mosaikeleverna. Våren 2015 ökade den grundläggande gymnasiebehörigheten med 3,2 procentenheter exklusive Mosaik-eleverna. Eleverna på Mosaik går emellertid endast en kortare tid på Mosaik innan de slussas ut till en annan skola. Skolverket kategoriserar nyanlända som Nyinvandrade elever (som) har kommit till Sverige de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Efter denna definition är eleverna som lämnar Mosaik under en lång tid efter utslussning fortfarande nyinvandrade. I Skolverkets statistik inkluderas även elever med okänd bakgrund och elever med tillfälliga personnummer 2015 vilket omöjliggör jämförelser bakåt då Skolverket förra året exkluderade dessa elever i sin redovisning. Efter aktuell definition var antalet nyanlända elever i Malmös kommunala skolor, enligt Skolverkets statistik, 184 elever våren 2015 i årskurs 9. Gymnasiebehörigheten i Malmös kommunala skolor ökade till 81 procent exklusive dessa elever. I grundskoleförvaltningen elevsystem har skolorna möjlighet att registrera elevers invandringsdatum. Detta har gjorts i cirka tre års tid vilket gör att möjlighet finns att studera de senaste två läsårens elever som har kommit till Sverige de senaste 2 åren. Enligt skolornas registreringar har antalet elever som kommit till Sverige de senaste 2 åren innan examen ökat med elva elever, från 112 elever läsåret 13/14 till 123 elever läsåret 14/15. Den stora skillnaden ligger i könsfördelningen där andelen pojkar ökat från 46 procent till 67 procent, en ökning med 30 pojkar. Ungefär 5 procent av eleverna i årskurs 9 har anpassad studiegång Av 3 kap 12 skollagen (2010:800) framgår att om det särskilda stödet för en elev som är i behov av särskilt stöd inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut fattat av rektor innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen, så kallad anpassad studiegång. 23

Enligt skolornas inrapporterade uppgifter i elevsystemet har 103 elever i årskurs 9, varav 42 flickor och 61 pojkar, haft anpassad studiegång 2015. Det är 4,6 procent av samtliga elever i årskurs 9, vilket är en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med föregående år. 13 av dessa 103 elever, knappt 13 procent, nådde behörighet till yrkesförberedande program vilket är ungefär lika många elever som förra året. Måluppfyllelsen är högre bland flickorna än pojkarna. För elever med anpassad studiegång har de senaste åren avvikelser från timplanen gjorts i knappt fem ämnen i genomsnitt per elev. De ämnen som anpassats bort är i första hand NO-ämnena och i sista hand ämnen som eleverna behöver vara godkänd i för att kunna bli gymnasiebehöriga, dvs. svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Mönstret är överlag detsamma som förra året. Sommarskola och prövning ökar andelen gymnasiebehöriga Elever kan komplettera sina betyg efter avslutad skolgång med stöd av så kallad sommarskola och prövning. Sommaren 2015 deltog elever från 22 av Malmös 33 kommunala skolor i sommarskolan och ytterligare 2,6 procentenheter av eleverna i årskurs 9 (57 elever) nådde på detta sätt behörighet till gymnasieskolan. Den samlade andelen elever som nådde behörighet till yrkesförberedande program efter sommarskolan 2015 blir därmed 78,1 procent. För riket har inte Skolverket någon ordinarie insamling av resultaten av sommarskola. I augusti 2014 redovisades emellertid ett regeringsuppdrag av uppföljning av elevers prövning av slutbetyg. Av uppföljningen framgick att gymnasiebehörigheten ökade nationellt med 0,6 procentenheter. För Malmös del innebar sommarskolan 2014 att ytterligare 2,2 procentenheter av eleverna i årskurs 9 nådde behörighet till yrkesförberedande program. 2013 respektive 2012 respektive 2011 var motsvarande resultat 1,1 respektive 1,6 respektive 3 procentenheter. De statliga bidragsreglerna för sommarskola har förändrats mellan åren vilket bör beaktas vid jämförelse över tid. Rosengårdsskolans tidigare elever har förbättrat sina resultat på sina nya skolor Efter läsåret 2012/2013 lades Rosengårdsskolans årskurs 7-9 ned och eleverna som skulle börja årskurs 7-9 fick därför fortsätta sina studier på flera olika skolor i olika delar av kommunen. När de 50 elever som kom att bli årskurs 9-elever 2014/2015 på en annan kommunal skola i Malmö lämnade Rosengårdsskolan efter årskurs 7 var 24 procent preliminärt gymnasiebehöriga, 12 procent hade nått målen i alla ämnen och det genomsnittliga meritvärdet var 136,2. När dessa elever avslutade sina grundskolestudier våren 2015 var 50 procent gymnasiebehöriga, 34 procent hade nått målen i alla ämnen och det genomsnittliga meritvärdet hade stigit till 152,3. Vid jämförelse bakåt i tiden har eleverna vid Rosengårdsskolan aldrig uppnått så höga resultat när det gäller genomsnittligt meritvärde och gymnasiebehörighet under 2000-talet. Detsamma gäller nått målen i alla ämnen bortsett året 2005 då ungefär lika många elever nådde målen i alla ämnen. Eleverna som gick i årskurs 6 när Rosengårdsskolans högstadium lades ned har nu läsåret 15/16 påbörjat årskurs 9. När dessa elever gick ut årskurs 8 i våras var deras måluppfyllelse högre när det gäller alla tre betygsmåtten än vad årskurs 7-eleverna från Rosengårdsskolan läsåret 12/13 presterat när de lämnade årskurs 8 läsåret 13/14. Även Örtagårdsskolans årskurs 7-9 lades ned efter läsåret 2012/2013. De allra flesta av dessa elever går numera på en annan kommunal skola i närområdet. I detta fall presterar dessa elever i linje med hur eleverna vid Örtagårdsskolan presterade de sista åren innan skolans högstadium lades ned. 24

Diagram 17. Andel gymnasiebehöriga Rosengårds- och Örtagårdsskolan-elever under 2000-talet Källa: Skolverkets databas SIRIS och grundskoleförvaltningens elevsystem Not: Resultatet fram till 2013 är för avgångseleverna på de två skolorna. Resultatet 2015 är för de elever som i årskurs 7 gick på respektive skola när skolans högstadium lades ned 2013 och därefter avslutat sina grundskolestudier 2015 på andra kommunala skolor i Malmö. Anledningen till att linjen för Örtagårdsskolan startar 2003 beror på att resultat före det året saknas i SIRIS. Måluppfyllelsen är något lägre i de flesta ämnena Följande diagram visar betygsfördelningen per ämne läsåret 2014/2015 i Malmös kommunala skolor. Diagrammet visar att det finns stora skillnader mellan olika ämnen. Störst andel elever har nått målen i svenska, modersmål och moderna språk. Diagram 18. Betygsfördelning per ämne i årskurs 9 Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1. Not: F&S innebär betygen F och streck. 25

Årets resultat är aningen lägre än 2014 års resultat i de flesta ämnena och snarlika 2013 års måluppfyllelse. Andelen elever som läser svenska som andraspråk fortsätter att öka. 2009 läste 25 procent av eleverna ämnet istället för svenska. 2015 är motsvarande andel 38 procent. Andelen elever som klarat godkänt i svenska som andraspråk är i år 69,4 procent. I svenska har 94,2 procent klarat godkänt. I engelska och matematik, de två ämnena som eleverna måste vara godkända i (förutom ämnet svenska eller svenska som andraspråk) för att kunna vara gymnasiebehöriga, är resultaten tämligen stabila över tid. Detsamma gäller för ämnet svenska. Diagram 19. Andel godkända i engelska, matematik och svenskaämnena 2009-2015 Bland de valbara ämnena är andelen elever som läst och klarat modersmål oförändrad jämfört med förra året. Detsamma gäller moderna språk. Per modernt språk är måluppfyllelsen ungefär lika hög, mellan 91-94 procent. Spanska är det ämne som flest elever läser bland de moderna språken, 53 procent, ungefär lika många elever läser tyska som franska. Ungefär 95 procent av eleverna som läser moderna språk klarar gymnasiebehörighet. I nästföljande diagram visas andelen elever som läst de valbara ämnena och hur hög andel av dessa elever som klarat godkänt i respektive ämne. 26

Diagram 20. Andel elever som läst och klarat godkänt i de valbara ämnena 2009-2015 Ökningen av antalet nyanlända pojkar har betydelse för könsskillnaderna Generellt har flickor bättre skolresultat än pojkar. Det gäller såväl i Malmö som i riket. 2015 har skillnaderna vuxit i Malmö vilket inneburit att den glädjande minskningen förra året är utraderad. Beträffande andelen elever som nått målen i alla ämnen är differensen ungefär samma som förra året, cirka 5 procentenheter. Diagram 21. Andel gymnasiebehöriga elever per kön 2011-2015 i Malmö Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor. På skolnivå finns det ett par skolor som har skillnader mellan könen med mer än 20 procentenheter i genomsnittlig gymnasiebehörighet per behörighetsgrupp. En av dessa skolor utmärker sig även beträffande måttet Nått målen i alla ämnen i samma hänseende. Fyra ytterligare skolor uppvisar skillnader på minst 20 procentenheter mellan flickorna och pojkarna när det gäller det betygsmåttet. Huruvida det är flickorna eller pojkarna som har en högre måluppfyllelse på dessa skolor varierar. 27

Beträffande det genomsnittliga meritvärdet har differensen mellan pojkarna och flickorna ökat något, från 20,3 poäng till 21,6 i genomsnitt. Diagram 22. Genomsnittligt meritvärde per kön 2011-2015 i Malmö Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor. På skolnivå skiljer det i regel tiotals poäng, i vissa fall flera tiotals poäng, mellan könen och det är endast i undantagsfall som pojkarna uppnår ett tydligt högre genomsnittligt meritvärde än flickorna. Resultatbilden är ungefär samma som tidigare år. När det gäller det genomsnittliga meritvärdet har också de fristående skolorna stora skillnader mellan könen, såväl i Malmö som i riket. Beträffande den grundläggande gymnasiebehörigheten och nått målen i alla ämnen är emellertid skillnaderna mellan pojkarna och flickorna marginella bland de fristående skolorna i Malmö och riket. Skillnaderna per ämne mellan pojkarna och flickorna på de kommunala skolorna är i år större jämfört med 2014 och är på ungefär samma nivå som 2013. I fem ämnen skiljer det mer än 5 procentenheter, i samtliga fall är det flickorna som står för den något högre måluppfyllelsen. I svenska som andraspråk har en 8 procentenheter högre andel flickor än pojkar klarat godkänt. På skolnivå i Malmö skiljer det mellan könen i genomsnitt minst 10 procentenheter i andel godkända elever per ämne på tre kommunala skolor, varav en av skolorna är samma som omnämns i sista stycket på föregående sida. På samtliga skolor är det flickorna som har en högre måluppfyllelse. Generellt är mönstret, att en högre andel flickor än pojkar är godkända i ämnena, samma som i riket. Det gäller även för de fristående skolorna i Malmö och i riket. Kommentar kring betygsresultaten i årskurs 9 I förra årets Kunskapsresultatrapport gick att läsa att grundskoleförvaltningens resursfördelningsmodell beräknade att andelen godkända i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk skulle minska, och således samtidigt minska den grundläggande gymnasiebehörighet- 28

en, med 1 procentenhet i årskurs 9 våren 2015 jämfört med året innan. Det slutliga utfallet kom att bli en nedgång med 1,4 procentenheter när det gäller gymnasiebehörigheten vilket inneburit ett avbrott från en svagt uppåtgående trend under några års tid. 2015 års betygsresultat har också inneburit ett avbrott på en positiv trend när det gäller andelen elever som nått målen i alla ämnen. Något prognosvärde för våren 2016 har inte ännu beräknats men betygsresultaten i årskurs 8, dvs. innevarande läsårs årskurs 9-elever, indikerar att en förbättring kan komma att ske 2016 i förhållande till 2015 års resultat (se nästa avsnitt). Det är emellertid i nuläget svårt att bedöma hur pass stor inverkan den förväntade ökningen av nyanlända elever kan komma att ha. Det är troligt att det lägre prognosvärdet för eleverna i årskurs 9-elever läsåret 14/15 var en effekt åtminstone delvis av en högre andel nyanlända elever jämfört med i tidigare årskullar. Det genomsnittliga meritvärdet har emellertid fortsatt att öka trots att de socioekonomiska förutsättningarna försämrats. Av betygsresultaten på elevgruppsnivå (se tidigare diagram) framgår att det genomsnittliga meritvärdet ökat på grund av att betygsnittet ökat bland merparten av eleverna, särskilt de högpresterande eleverna, men försämrats bland de mest lågpresterande eleverna (där huvuddelen av eleverna med de svåraste socioekonomiska förutsättningarna inryms). Även de lågpresterande elevernas resultat behöver höjas för att höja Malmös totala resultat när det gäller de övriga betygsmåtten. Att förbättra likvärdigheten i Malmös skolor är således ett fortsatt prioriterat område. Det allt högre betygsnittet bland huvuddelen av eleverna över tid kan vara en effekt av den nya skollagen som beaktar att även elever som har lättare att nå utbildningens mål har rätt till ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt (3 kap 3 skollagen (2010:800). Skolverket har sedan tidigare konstaterat att betygsinflation har förekommit sedan slutbetyg började utfärdas enligt det målrelaterade betygssystemet i slutet av 1990-talet 3. Betygsinflation skulle således kunna vara ytterligare en förklaring. 2015 års betygsresultat har också inneburit större skillnader i måluppfyllelse mellan könen. En stor del av detta beror på att en högre andel av de nyanlända eleverna, jämfört med förra året, är pojkar. Det kan också ha en betydelse för den totala måluppfyllelsen eftersom förutsättningarna inom elevgruppen, jämfört med förra året, försvårats ytterligare då måluppfyllelsen generellt är lägre bland pojkar än flickor. En annan faktor som har en särskilt stark negativ inverkan på de lågpresterande eleverna är skolsegregationen. Efter läsåret 2012/2013 lades Rosengårdsskolans årskurs 7-9 ned och eleverna som skulle börja årskurs 7-9 förflyttades till olika skolor för att fortsätta sina studier på andra skolor i olika delar av kommunen. Grundskoleförvaltningens kartläggning av hur det gått och hittills går för eleverna två år senare indikerar en i sammanhanget mycket positiv betygsutveckling. Resultatet visar att det finns sätt att motverka segregationens effekter i Malmö (se avsnittet Segregationen i Malmö i slutet av rapporten ). En ytterligare utmaning för grundskoleförvaltningen är att hitta sätt att lyfta måluppfyllelsen i matematik. Förvaltningen har för andra året undersökt betygsresultaten för de elever som inte uppnått gymnasiebehörighet. Även i år är det uppemot 200 elever som saknar endast ett ämne för att uppnå gymnasiebehörighet varav de flesta faller på ämnet matematik. Grundskoleförvaltningen har i år för första gången granskat eleverna som läst upp sina betyg via sommarskolan. De 57 elever som var obehöriga men blev behöriga för gymnasiala studier efter sommarskolan hade i genomsnitt nästan 14 godkända ämnen per elev efter vårterminens slut. Det 3 Skolverket 2012, Betygsinflation betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen 29

indikerar att sommarskolan ger en effekt för eleverna som i slutet av årskurs 9 inser konsekvenserna av ett ofullständigt betyg. 30

Betyg i årskurs 6-8 I årskurs 6-8 sätts betyg efter samma betygsskala som i årskurs 9 (se Betygen i årskurs 9 ). I och med att eleverna i årskurs 6, 7 och 8 inte läser alla ämnen i varje årskurs kan det vara missvisande att använda sig av betygsmått för att redovisa betygsresultaten. Primärt kommer därför fokus att vara på resultaten på ämnesnivå. Eftersom resultaten emellertid avhandlas per ämne kommer resultaten även redovisas utifrån andelen elever som nått målen i alla ämnen. Måluppfyllelsen i årskurs 6 har ökat signifikant i år Av de elever som har läst respektive ämne är måluppfyllelsen runt 90 procent i de flesta ämnena. I bild har 97 procent av eleverna klarat godkänt betyg (dvs. minst E) medan måluppfyllelsen i svenska som andraspråk endast är 60 procent. 65 procent av eleverna har nått målen i alla ämnen. Förra året var motsvarande andel 60 procent. Diagram 23. Betygsfördelning per ämne i årskurs 6 Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1. Not: F&S innebär betygen F och streck. Måluppfyllelsen i årskurs 7 har ökat i år Av de årskurs 7-elever som har läst respektive ämne är måluppfyllelsen mellan 80-90 procent i de flesta ämnena. I bild och slöjd har ungefär 93 procent av eleverna klarat minst E i betyg medan andelen endast är 58 procent i svenska som andraspråk. Förra året hade runt 52 procent av eleverna nått målen i alla ämnen i årskurs 7. I år är motsvarande andel 57 procent. 31

Diagram 24. Betygsfördelning per ämne i årskurs 7 Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1. Not: F&S innebär betygen F och streck. Måluppfyllelsen i årskurs 8 är något högre jämfört med förra året I årskurs 8 är måluppfyllelsen bland de elever som har läst respektive ämne mellan 80-90 procent i de flesta ämnena. I ämnet modersmål har ungefär 94 procent av eleverna klarat godkänt betyg medan andelen endast är 62 procent i svenska som andraspråk. Förra året hade runt 54 procent av eleverna nått målen i alla ämnen i årskurs 7. I år är motsvarande andel 57 procent. Diagram 25. Betygsfördelning per ämne i årskurs 8 Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1. Not: F&S innebär betygen F och streck. Mellan könen är skillnaderna ungefär samma som förra året i årskurs 6 och 7. Det skiljer ungefär 7 procentenheter båda åren mellan pojkarna och flickorna när det gäller andelen elever som nått 32

målen i alla ämnen. I årskurs 8 har differensen vuxit från 5 procentenheter till över 8 procentenheter. Kommentar kring betygsresultaten i årskurs 6-8 Andelen elever som nått målen i alla ämnen har ökat i årskurs 6-8 jämfört med förra årets motsvarande resultat för årskurs 6-8. Det kan möjligen indikera bättre slutbetyg för kommande årskullar. Det finns emellertid flera osäkra faktorer kring ett sådant antagande då elevsammansättningar förändras med tiden. Elever kommer att lämna för andra huvudmän och nyanlända elever kommer att börja och omfattningen av dessa variabler är svårbedömda. Vidare så är det värt att komma ihåg att årskullarna fortfarande behöver höja sina betygsresultat för att kunna matcha eller överprestera tidigare årskullars slutbetyg. 33

Jämförelse mellan betygen och ämnesprovsresultaten De nationella ämnesproven ska som tidigare nämnts användas för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven och även fungera som stöd för betygssättning. Under denna rubrik redogörs för fördelningen av betyg bland eleverna som erhållit ett visst provbetyg i de tre ämnen som alla elever skriver nationella prov i, dvs. engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. Syftet är att ge en bild av om, och i så fall, i vilken omfattning, de nationella proven används som stöd för betygsättningen. I huvudsak överensstämmer betygen med ämnesprovsresultaten i årskurs 6 I engelska i årskurs 6 är överensstämmelsen stor mellan provbetyget och betyget. 83 procent av eleverna som fått F i ämnesprovet har också fått F eller streck (F&S) i betyg. Värt att notera är att få elever har fått ett högre betyg än provbetyg medan det är mer vanligt att eleverna får ett lägre betyg än provbetyg. Så var även fallet ifjol och året före det. Exempelvis har 19 procent av eleverna som fick B i ämnesprovet fått ett C i betyg. Mellan könen är skillnaderna generellt små. Diagram 26. Betygsfördelning per provbetyg i engelska Not: Provbetygsstegen, i diagrammet förkortat (pbt), är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. I matematik kan för varje provbetygssteg noteras en jämn fördelning av elever som erhållit betyg som är samma, över eller under provbetyget. De senaste åren har 25 respektive 30 procent av eleverna som fått F i ämnesprovet i matematik fått godkänt betyg. I år är andelen drygt 30 procent. Mellan könen är skillnaderna generellt små. 34

Diagram 27. Betygsfördelning per provbetyg i matematik Not: Provbetygsstegen, i diagrammet förkortat (pbt), är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. Både eleverna som läser svenska och eleverna som läser svenska som andraspråk har skrivit ämnesprov i svenska men fått sitt provbetyg satt utifrån olika kriterier. Således är det, i de två nästföljande diagrammen, ungefär 2/3 av eleverna som skrev ämnesprov i svenska som betygsatts i svenska och ungefär 1/3 som betygsatts i svenska som andraspråk. För två år sedan fanns det tydliga skillnader mellan ämnena i betygsättningen i förhållande till provbetyget som eleverna erhöll. Förra året och i år är mönstret inte lika tydligt. Mellan könen är det vanligare att flickorna i svenska får ett högre betyg än sitt provbetyg. Exempelvis fick 35 procent av flickorna som fick E på ämnesprovet D i betyg. Motsvarande andel bland pojkarna var endast 19 procent. I svenska som andraspråk är skillnaderna generellt små. 35

Diagram 28. Betygsfördelning per provbetyg i svenska Not: Provbetygsstegen, i diagrammet förkortat (pbt), är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. Diagram 29. Betygsfördelning i svenska som andraspråk per provbetyg i svenska Not: Provbetygsstegen, i diagrammet förkortat (pbt), är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. 36