Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Förskolan Lyckan Nattis

Relevanta dokument
Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Lyckan, Nattis

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Lyckan, Nattis

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan för Östra förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Arbetsplan för Östra förskolan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla Lesjöfors. Avdelning Masken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Lokal arbetsplan för förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018. Förskolan Lyckebo. Avdelning Humlan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

2.1 Normer och värden

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Villekulla

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Villekulla. Avdelning/Masken

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Nykroppa förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla. Avdelning Svalan

Kvalitetsarbete i förskolan

Arbetsplan Verkö förskola

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Senast ändrat

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för Avdelningen Svampen Älvdansens förskola

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Hunnebostrands förskola

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Föräldrarnas syn på förskoleverksamheten

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Arbetsplan för Parkens Förskola

(12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun

Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Arbetsplan för Älvdansens förskola Avdelning Trollet

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Hyttan

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Verksamhetsplan Duvans förskola

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Sörgården

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Arbetsplan för avdelning Stubben

Kvalitetsrapport Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Villekulla. Avdelning Svalan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/2019. Förskolan Hyttan HYTTAN/ TROLLEBO

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018. Förskolan Villekulla

Förskolan Sagan Lokal Arbetsplan 2013/2014

Transkript:

Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Förskolan Lyckan Nattis 1

Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 5 Förskola och hem sidan 6 Helhetsbild av året sidan 7 2

Normer och värden Lpfö 98/16, fritidshemmens läroplan Nattis ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem alla ska ha förståelse för allas lika värde alla ska känna sig trygga och sedda alla ska känna glädje på nattis alla ska få möjlighet att utveckla sin självkänsla alla ska respektera varandras integritet Resultat och genomförande: Delvis. Pedagogerna har pratat om det i det dagliga samtalet. De har uppmuntrat istället för påvisa det negativa. Delvis. Det har pedagogerna sett genom att de alltid varit nära och hela tiden haft en dialog med barnen. Några av barnen är inte trygga, men vi upplever att det beror på andra faktorer, som vi har svårt att påverka. Ja. Barnen och vårdnadshavarna har sagt det till pedagogerna. Ja. Pedagogerna har stöttat barnen i deras aktiviteter och har låtit dem lyckas i sin egen takt. Pedagogerna har lyssnat, bekräftat och lyftet barnens önskemål. Ja. Pedagogerna har stöttat och respekterat barnen när de velat vara ifred, t.ex. när barnen bytt om till pyamas. Nattis har satsat på grupplekar och äldre traditionella lekar. Barnens har erbjudits lekar utan utslagning där alla fått uppmärksamhet och fått känna en bra självkänsla. Utelek t.ex. tagenta, Kom alla mina kycklingar och Byta träd. Innelek t.ex. Gömma nyckel, handarbete, brädspel, kortspel, teater, biblioteksbesök, läsning i grupp eller individuellt. Delvis. I de delar pedagogerna direkt kunnat påverka har de uppnått målen. I de delar det krävts samarbete och stöd av vårdnadshavare har de inte uppnått målen. För detta krävs mer och bättre samarbete med vårdnadshavarna. Vi fortsätter dubblera personalen vid behov. Viktigt att det är återkommande vikarier för alla parter. 3

Utveckling och lärande Lpfö 98/16 Nattis verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande i alla åldrar. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärande, samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Läroplan fritidshem Verksamheten ska ge barnen möjlighet till självständiga uppgifter för att få ett ökat eget ansvar och tilltro till sitt jag. Utveckla goda kamratrelationer. Pedagogerna ska bidra till barnens harmoniska utveckling där grundpelarna är utforskande, nyfikenhet och lusten att lära. miljön ska vara trygg, tydlig, tillåtande och tillgänglig alla ska få möjlighet att genom vår miljö få stimulans till stärkt självkänsla, som i sin tur leder till ökad utveckling alla ska få tid och möjlighet till att utforska sitt jag och sin omgivning uppmuntra barnen till självständighet Resultat och genomförande Delvis. Innemiljön är anpassad för yngre barn 3-6 år, då den delas med avd Stora. Den är ej för yngre och äldre barn. Utemiljön är anpassad till förskolebarn. Delvis. De yngre barnen utvecklas i innermiljö och ute. Tid och möjlighet har barnen på nattis fått. Ja. Nattis har uppmuntrat barnen till att klara så mycket som möjligt själva. Pedagogerna har stöttat och bekräftat. Pedagogerna har sett att de större barnen inte fått tillräckligt med stimulans, De äldre barnen behöver större utmaningar än nattis kan erbjuda i dagsläget. Pedagogerna kräver därför en bättre inne och utemiljö anpassad till de äldre barnen. T.ex. en organiserad skolskog brevid Lyckan, inklusive grillplats, stenar, grenar och lite äventyr. Det krävs ett staket runt för de yngre barnen. Kanske kan nattis ha en arbetskväll med vårdnadshavarna för att ställa iordning. 4

Barns inflytande Lpfö 98/16 I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Läroplan fritidshem Alla skall visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningsätt. Vi ska komplettera den dagliga verksamheten genom att erbjuda avkoppling, vila för hälsan. Verksamheten ska vara öppen för barns idéer och deras egna lösningar på problem. miljön ska vara tillåtande och tillgänglig vi ska ta tillvara på allas inneboende resurser, nyfikenhet och intresse alla ska bli medvetna om att deras åsikter och inflytande är viktiga vi vill få barnen mer delaktiga i dokumentation och reflektion Resultat och genomförande: Delvis. Nattis planering har inte fungerat då barngruppen sammansättning ofta har ändrats under året. Barnen har kommit igång med egna målarböcker och sagoböcker. Pedagogerna tycker ändå att barnen har haft stort inflytande och kunnat påverka på nattis. Pedagogerna har lärtsig att de måste involvera barnen i planeringen. Dokumentationen som fungerat har varit väggdokumentation och barnens alster. Att vi tillsammans med barnen planerar aktiviteter. 5

Förskola och hem (enkät,föräldraforum samt andra samverkansformer) Lpfö 98/16 Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Läroplan fritidshem Nattis och föräldrarna har ett gemensamt ansvar över barnens vistelse i verksamheten och ska därmed tillsammans skapa de bästa förutsättningarna för barnets utveckling och lärande. vi vill ge föräldrarna möjlighet att påverka vår verksamhet alla ska ha samma möjlighet till inblick och inflytande i nattisverksamhet nattis ska ha en god samverkan och en öppen dialog med föräldrarna dokumentation av olika slag ut mot föräldrarna ska alltid vara aktuellt Resultat och genomförande: Ja. Vid julpysselkvällen kom många föräldrar men till påskpysselkvällen kom få. Nattis har erbjudit samtal vid behov, men intresset har varit dåligt. Kontakten i hallen vid lämning och hämtining har varit positiv. Vårdnadshavarna har ofta haft bråttom och har inte visat intresse för barnens dokumentation. Tydligare riktlinjer vid inskolningssamtalet där föräldern skriver under samtalet. Nattis ska göra en egen enkät till vårdnadshavarna med hurfrågor istället för X-frågor. Svaren kan läggas anonymt i en låda i hallen. Pedagogerna ska bli tydligare i kontakten med föräldrarna om t.ex. möten och extra tider. De kommer ha ett tydligare inskolningssamtal där vårdnadshavaren skriver under vad vi informerat om. Ett föräldramöte per läsår istället för ett per termin. 6

Helhetsbild av verksamhetsåret Områdesansvaret mellan pedagogerna har varit ojämn, detta har berott på att arbetsschemat varit för varierat. Vikariefrågan har varit slitsam. Olika och nya ofta, vilket har speglat av sig negativt i barngruppen. Vårdnadshavarna har även kommenterat att nattis ofta haft olika personal. Personalstyrkan i förhållande till barngruppen har känts ok. Nattis har varit på fortbildningarna Arbetslagsledarutbildning och Förskolans yngsta barn, de har via dessa fortbildningar fått bekräftat att det de arbetat med är rätt och bra. Gruppens ålderssammansättning har gjort det svårt att tillfredställa alla barns behov. Då barnen haft varierad närvaro har det varit svårt att fullfölja påbörjade projekt. Barnen har känts trygga med ordinarie personal. Nattis har fått bättre struktur på reflektionsmöte. Miljön för de yngsta och äldsta barnen har inte varit optimal, de äldre barnen behöver mer utmaningar och de yngre behöver en säkrare innemiljö. Genom att försöka bilda en helhet av fostran, lärande och omsorg, samt att vara en närvarande pedagog, har nattis märkt att barnen blivit mer trygga och respektfulla mot varandra och i detta arbete har tydlighet, deltagande och rutiner varit nattis verktyg. För att öka livärdigheten på Lyckan, Nattis och andra förskolor har en askultationsmodell utarbetats. Syftet med denna modell var att systematiskt kunna följa upp olika utvecklingsarbeten på förskolan. Denna gång askulterade alla pedagoger området Språk och kommunikation. Askultationen genomfördes under hela verksamhetsåret och bidrog till ökad medvetenhet och personlig utveckling hos pedagogerna och som pricken över I:t vanns priset Vårens nytänkare för detta arbete. Askultationsarbetet kommer att fortsätt nästa verksamhetsår och då med fokus på lågaffektivt bemötande. Detta områda ska bli mycket intressant att följa då det bygger på pedagogernas förhållningssätt. 7