Välkommen till besökarprogrammet för simuleringsövning Cornflower Wind

Relevanta dokument
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Ett nytt sätt att skapa, ta hand om och sprida resultat. Lisa Hörnsten Friberg, FOI

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Bilaga Från standard till komponent

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Försvarsdepartementet

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Forskning för ett säkrare samhälle

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Strategi för förstärkningsresurser

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

Strategi för hantering av samhällsstörningar

Mall krishanteringsplan. Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen.

Samverkansplattform H2020: Säkra samhällen. Eva Mittermaier FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

UTBILDNING I KRISHANTERING FRÅN ENERGIFÖRETAGEN SVERIGE.

Åtvidabergs kommun. Utbildnings- och övningsplan

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

H Kompetenser och organisationer LUCRAM CenCIP CSR

Resiliens i en förändrad omvärld

Promemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.

Verksamhetsrapport för projektet Samverkansplattform H2020: Säkra samhällen

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare.

IT-säkerhet och sårbarhet Hur ser kommunernas krisplanering ut? ANNA THOMASSON

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

K ri sb ered ska p. Riktlinje

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige

Gemensamma grunder: hur fattar du bättre beslut? Presentation: Mötesplats SO,14 maj, 2019.

Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen?

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Naturkatastrofer. Katastrofer orsakade av samhälle och människa

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Varför öva tillsammans?

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

Varför just jag? kommer

Schema Dag l Introduktion Traumatologi Prehospital sjukvårdsledning Samverkande myndigheter

Legala aspekter - dispostion

Handlingsplan för Samhällsstörning

Nationella riktlinjer för WIS. Sammanfattning

Katastrofmedicinskt centrum KMC

Kommunikationsplan vid kris

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar på remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Scenario- och övningsverksamhet Att öva på hemmaplan

Styrdokument. Antagen av KS Hörby kommun

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

Utbildnings- och övningsplan

Regional plan för krisstöd till drabbade

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag

En lyckad spridning och implementering?

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Chefstjänstemannen och kansliet för krishantering. Therese Mattsson, chefstjänsteman för krishantering

Nationell utredning. Traumavård vid allvarlig händelse Anita Mohall Beredskapsöverläkare Region Östergötland

Situationsanpassad ledning och samverkan utifrån ett designlogiskt helhetsperspektiv

Program för krisberedskap

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Övningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå

Traumavårdsuppdrag

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen , 240

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Resultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

HANDLINGSPLAN

Sammanfattning. Dnr. Uppdraget och utgångspunkter

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige

MVA-projektets syfte. Målsättning med analyser? Sårbarhet. Scenariobaserad metod. Fokus. Kommunal sårbarhetsanalys MVA-metoden (SÅREV)

Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun

Operativt beslutsstöd Djurönäset, 14 december 2016

Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet

Innovationssluss 2.0. Resultat av projektet

Stora pågående arbeten

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser

FSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.

Krishanteringsplan för krisledningsnämnden

Stärkt Hållbarhet och resiliens Reglabs Årsmöte februari Tillväxt, miljö och regionplanering

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen

Samverkansplattform, en metod

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Transkript:

Välkommen till besökarprogrammet för simuleringsövning Cornflower Wind Ett samarrangemang av EU-projekt DARWIN, Samverkansplattform H2020: Säkra samhällen, och ett antal nationella FoU-projekt 1

och välkommen till Katastrofmedicinskt centrum i Linköping (KMC) 2

Hållpunkter för besökarprogrammet 10:00 Introduktion, DARWIN-riktlinjerna som testas och övningen Aulan 10:45 Visning av övningsstationerna 12:00 Lunch 13:00 Presentation/diskussion kring vägval Aulan 13:30 forts Visning av övningsstationer inkl. fika 14:30 Diskussion framtida projekt, övning och utbildning Aulan 15:30 Besökarprogrammet avslutas 15:30- Möjlighet mingla och besöka övningsstationerna 16:30 3

Utrymningsplan Återsamlingsplats parkering 4

Ett samarrangemang av ett antal projekt DARWIN Samverkansplattform H2020: Säkra samhällen Situationsanpassad ledning och samverkan utifrån ett designlogiskt helhetsperspektiv Koncept och metoder för stärkt erfarenhetshantering via tvärsektoriella övningar SamSAR 5

DARWIN Expect the unexpected and know how to respond Projektets syfte och mål: DARWIN utvecklar och utvärderar en samling av nya riktlinjer för mer resilient krishantering. Riktlinjerna berör arbetssätt, verktyg, strategier, planer, träning och övning för att kunna hantera framtidens komplexa och dynamiska kriser. Riktlinjerna riktar sig till flera olika nivåer av beslutsfattare och operativ personal. Projektet stödjer övningen avseende: Pilotimplementering av riktlinjerna Utformning av övningen Utvärdering av övningen 6

Samverkansplattform H2020: Säkra samhällen Projektets mål är att EU delfinansierar krisberedskapsutveckling i Sverige Svenska krisberedskapsaktörer deltar aktivt i EU:s ramprogram Horisont 2020: Säkra samhällen (H2020) Resultat från ramprogrammet kommer till nytta Projektet stödjer övningen avseende: överföring av erfarenheter och resultat från tidigare EU-projekt (bl.a. DRIVER) och liknande övningar (Revinge 2015) integration av KMC:s metodik och FOI:s simuleringsverktyg skapande av förutsättning för överföring av resultat och erfarenheter från denna övning 7

Ett samarrangemang av ett antal projekt Situationsanpassad ledning och samverkan utifrån ett designlogiskt helhetsperspektiv Metodik (analysstöd) för att beskriva förmåga att leda och samverkan Koncept och metoder för stärkt erfarenhetshantering via tvärsektoriella övningar Ansatser till erfarenhetsåterföring SamSAR Scenarioutveckling 8

Samhällsutveckling och dagens behov Ökande komplexitet och fler ömsesidiga beroenden i samhället och därmed även vid samhällsstörningar Komplexitet ökar risken för oförutsedda och överraskande händelseförlopp, oproportionerliga effekter av små händelser Fler aktörer, högre grad av samordning mellan aktörerna och ökad grad av beroenden mellan dessa aktörer Behov av att: minska konsekvenserna av komplexa händelseförlopp och sårbarheter bättre hantera förutsägbara händelser där förebyggande arbete och planering inte räcker till

Vad är resiliens? Begreppet resiliens har använts i några decennier inom ekologi, psykologi, materialkunskap, mm. På senare tid även som komplement till traditionella synsätt och metoder inom krishanterings- och säkerhetsforskning

Vad är resiliens? Anpassningsförmåga hos samhällsviktig verksamhet som kan upprätthålla adekvat funktionalitet och kontinuitet vid samhällsstörningar Antaganden: Att tillämpa tankessättet är viktigare än definitionen Lika viktigt att ha fokus på före, under och efter störningar Resiliens grundar sig i fyra generiska förmågor: förutseende (anticipate), uppföljning (monitor), agerande och anpassning (respond and adapt), lärande och utveckling (learn and evolve)

Mot vad kan man vara resilient? Emergency Disaster Perturbation Disturbance Disruptions Change Challenge Catastrophy Crisis Mishap Uncertainty Hazard Danger Shock Deformation Stress Adversity Misfortune 12

DARWIN riktlinjer (exempel) Gemensam policy-management på olika lednings-/beslutsnivåer Etablera nätverk av krishanteringsorganisationer Ömsesidig förståelse för mål och ansvarsområden Anpassningsförmåga och resiliens Kommunikation med allmänheten

Pilotimplementering av riktlinjer i Sverige Svensk pilotimplementering för att pröva att tillämpa riktlinjerna som DARWIN har utvecklat i svenskt sammanhang. Katastrofmedicinskt beredskap i Region Östergötland och dess funktion Regional särskild sjukvårdsledning i fokus för implementeringen. Implementering har form av ett förmågeutvecklingsprogram bestående av utbildning, workshopar och övningar. Utbildning Workshop TTX Workshop CPX Workshop 14

Pilotimplementering av riktlinjer i Sverige Utgångspunkt - att vara resilient innebär att ha förmåga att tillämpa helhetssyn vid samverkan och ledning att anpassa samverkan och ledning till det oförväntade för effektiv samordning att hantera behov, styrkor, och svagheter m.h.t. anpassningsförmåga

Vad innebär det att vara resilient? Anpassningsbarhet Basförmågor att hantera att anpassa att tillämpa Anpassningsförmåga Sex specifika förutsättningar Slumpmässig, begränsad eller ingen effekt, alternativ skadlig effekt Förväntad och önskad effekt

Förutsättningar för att kunna vara resilient 1. Att hantera målkonflikter inom och mellan aktörer 2. Att synliggöra svagheter 3. Att förstå avgörande antaganden 4. Att vara medveten om begränsningar 5. Att ha system- och förmågeförståelse 6. Att nyttja framgångsfaktorer

Hur det förhåller sig till vad vi gör idag? Resiliens inom krisberedskap förekommer redan i olika grader och på olika sätt utvecklas i viss mån målmedvetet Agerande och beteende kopplat till resilienskonceptet beskrivs i visst avseende i Gemensamma grunder, bl.a. proaktivitet helhetssyn perspektivförståelse Resiliens kan ses som en utvidgning av de förhållningssätt som beskrivs i Gemensamma grunder

Vad betyder det att vara resilient? För funktionen Regional särskild sjukvårdsledning (RSSL) innebär att vara resilient att ha förmåga 1. att tillämpa helhetssyn vid samverkan och ledning 2. att anpassa samverkan och ledning till det oförväntade för effektiv samordning 3. att hantera behov, styrkor, och svagheter m.h.t. anpassningsförmåga 1. Korrekt bedömning av händelseutveckling samt beteende av respons-systemet och samhället 2. Effektivt beslutsfattande och kommunikation internt och externt 3. Val och implementering av lämpliga åtgärder som ger operativ effekt

Scenario Kollision mellan en kusttanker och en stor passagerarfärja utanför Östergötlands kust, brand uppstår, osäkerhet kring händelseutveckling Passagerare drabbas av brännskador, fallskador, rökskador, shock, mm. Sjukvårdsinsatsen kräver omfattande koordinering av hälso- och sjukvården i regionen och Sverige. Omfattande primära transporter sker till olika vårdinrättningar. Karaktären och omfattningen av räddningsinsatsen kräver ett stort antal helikoptrar och fartyg. Evakuering av passagerare är utdragen och begränsas av förutsättningar och kan ta mer än 36 timmar. 20

Scenario 21

Ledning och samverkan RSSL Egna sjukvårdsinrättningar 22

Effekter av beslut och åtgärder RSSL Prehospital sjukvårdsledning Egna sjukvårdsinrättningar 23

Allmänhet & media Komplex informationsmiljö RSSL Operativ verksamhet Lokal, regional & nationell samverkan 24

Skärmar 25

Sammanfattning Troligt och komplext händelseförlopp som ställer krav på planering och genomförande av verksamheten RSSL måste planera, utföra och avveckla olika delar av verksamheten samtidigt inriktning och samordning av andras aktiviteter RSSL:s verksamhet är starkt kopplat till andra operativa verksamheter RSSL är beroende av vissa aktörer Överlämning till ett annat län interaktion med allmänhet och medier RSSL hanterar initiativ och beteende i olika dimensioner 26

Övningsanläggningen Ledningscentral Grupprum Övningshall Aula 27

Övningsanläggningen - Aulan 28

Övningsanläggningen - Lejonet 29

Övningsanläggningen Lejonet 30

Övningsanläggningen Ingen tillgång 31

Visning av övningsstationer och -moment 10:00 Introduktion, DARWIN-riktlinjerna som testas och övningen Aulan 10:45 Visning av övningsstationerna Genomgång övningsstationer och övningsmoment Fri rundvandring 12:00 Lunch 13:00 Presentation/diskussion kring vägval Aulan 32

Innan vi går runt Lämna in godkännande för fotografering (krav från EU-kommissionen) Stör inte de som övas (har P-märkta gula armbindlar) Fotografera INTE personer med P-märkta gula armbindlar Gå INTE in i lokalen där de arbetar Lejonet Fråga mycket (men inte P-märkta personer) 33

Trevlig rundtur! 34

Hållpunkter för besökarprogrammet 13:00 Presentation/diskussion kring vägval Aulan 13:30 forts Visning av övningsstationer inkl. fika 14:30 Diskussion framtida projekt, övning och utbildning Aulan 15:30 Besökarprogrammet avslutas 15:30- Möjlighet mingla och besöka övningsstationerna 16:30 35

Presentation/diskussion kring vägval organisatoriskt Vem är räddningsledare/juridiskt ansvarig? övningsmetodik Varför rör sig båten? Loggas övningen i WIS? utvärdering Är det region Östergötlands katastrofmedicinska plan som utvärderas? modellering och simulering 36

Hållpunkter för besökarprogrammet 13:00 Presentation/diskussion kring vägval Aulan 13:30 forts Visning av övningsstationer inkl. fika 14:30 Diskussion framtida projekt, övning och utbildning Aulan 15:30 Besökarprogrammet avslutas 15:30- Möjlighet mingla och besöka övningsstationerna 16:30 37

Vad innebär detta för framtida studier/projekt samt övning och utbildning? Vilka operativa utmaningar ser du i din organisation där projekt liknande DARWIN kan vara till nytta? Vilka delar av övningsmetodiken som du sett i dag tror du kan vara tillämpbar i din organisation? Du har nu deltagit i deltagarprogrammet för DARWINs simuleringsövning Vilket är det största värdet av dagen? Vilka ytterligare möjligheter ser du att öka mervärdet för Sverige från övningen? 38

Tack för din medverkan Välkommen att höra av dig: www.h2020darwin.eu plattform@foi.se www.foi.se/plattform 39