Institutionen för växtproduktionsekologi

Relevanta dokument
Institutionen för växtproduktionsekologi

Delredovisning Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke Finansiering: SLU EkoForsk och Formas

Kvickrot i radhackad raps. Foto: Thorsten Rahbek Pedersen. Rotogräs Råd i praktiken

Traktor med plog. Foto: Per G Norén. Mekanisk ogräsbekämpning Råd i praktiken

Bekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/ Ann-Marie Dock Gustavsson

Rotogräs. Råd i praktiken

Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke (Sonchus arvensis L.) Lägesrapport 2007

Bekämpning av rotogräs. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Figur 1. Vertikal rot/rhizom-skärare ( Oscar Prototyp tillverkad av Kverneland ASA.

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Bild: Blindharvningseffekt på åkersenap i ärter.

Optimal tidpunkt för stubbearbetning och avslagning av gräs/klöver som fånggröda för resurseffektiv kontroll av kvickrot

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.

Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion

Rotogräs. Jordbruksinformation

Klippträda istället för svartträda

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Åtgärder mot kvickrot i ekologisk produktion

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Miljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem

Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda

Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda

Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling

for a new plant species

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Klippträda istället för svartträda

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

Omläggning till ekologisk svinproduktion

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde

Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?

Ökad användning av glyfosat

Seminar: Tiltak mot flerårige ugras i økologisk og integrert produksjon Sarpsborg 8. februar 2011, Norge

Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind

Innehåll. Bearbetning och bar mark Växtnäringsförluster Erosion Uteblivna ekosystemtjänster. Kvickrotskontroll i växande gröda

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd

Bekämpning av skräppa

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Vem är OSCAR? understödjande grödor i odlingssystemet

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Kväve-fosfortrender från observationsfälten

Kvickrotsbekämpning genom uttorkning och köldpåverkan efter jordbearbetning

Mellbyförsöken. Innehåll E D F A

Effektiv kontroll av kvickrot med minskat näringsläckage en anpassning till Integrerat växtskydd

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Ogräs på golfbanan. NGA Gresskurset Lykia Links, Turkiet 2013

Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Ekologiska demonstrationsodlingar på Lanna försöksstation

Delrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket

Rotogräsens När Var Hur En guide till icke-kemisk bekämpning av perenna ogräs

Radhackning i robusta odlingssystem

KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID. Utlakningsförsök i Halland. Resultat från Mellby och Lilla Böslid

Ogräs och ogräsreglering i ekologisk växtodling

Skräppa vid vallanläggning

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Växtskyddscentralen. Optimera motiverad bekämpning Nässjö den 22 oktober 2007 Karin Jahr, Jordbruksverket Växtskyddscentralen Linköping

Sveakonferensen januari 2015

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Familj: Asteraceae (a), Compositae, korgblommiga växter (a2).

GREPPA VÄXTSKYDDET STRATEGI GREPPA SKRÄPPA RÅDGIVNINGSUNDERLAG FÖR MODUL 13 B

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Ekologisk odling på Logården

Planteringstidpunkt. Två exempel på planteringstidpunktens betydelse i kombination med andra faktorer..

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Försöksåret 2012/2013

Mekanisk bekämpning av kvickrot med redskap av typ Kvick-Finn. Carl-Magnus Löfqvist

Mellbyförsöken

Sakredovisning för år

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport

Författare Modig P. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Examensarbete - Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.4 Ogräsinventering

Paul Riesinger. Integrerad reglering av fleråriga ogräs med fokus på kvickrot

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Utlakningsförsöken i Mellby

ÅKERTISTEL BIOLOGI OCH ICKE-KEMISK BEKÄMPNING (CANADIAN THISTLE - BIOLOGY AND NON-CHEMICAL CONTROL)

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Odlingsåtgärder g för minskat näringsläckage g på kort och lång sikt resultat från fältförsök

Ogräsharvning. Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket, Linköping Foto: Peter Oddskaer. Foto: Anders Riis

Författare Liljander P. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Återpackning med traktorhjul 2001

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

Ekologiska demonstrationsodlingar på Lanna försöksstation

Gåsanpassad växtodling. Skaraborg Rapport 1_2019 Per Hansson

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD

Transkript:

Reglering av kvickrot (Elymus repens) och åkertistel (Cirsium arvense) genom konkurrens och avslagning. Håkan Fogelfors

Icke kemisk reglering av kvickrot (Elymus repens) och åkertistel (Cirsium arvense), 2003-2006 År Försök 1 2 3 4 I Antal 2 + insådd* skörd 1-2 ggr höstpl. vårpl. avläsning II Antal 1 III Antal 2 IV Antal 2 V Antal 2 + insådd* + insådd* + insådd* skörd höstpl. avslagning 1-3 ggr vårpl. avläsning skörd höstpl. avläsning avslagning 1-3 ggr skörd höstpl. vårpl. avläsning avslagning 1-3 ggr Modellförsök * jämförelse utan insådd

I. Reglering av kvickrot (Elymus repens) i t. o. m. vårsådd följande år (R5-1214) A. Vårsäd + insådd. Vårplöjning med B. Vårsäd + insådd. En putsning efter skörd. Vårplöjning med C. Vårsäd + insådd. Som B + en putsning när kvickroten har 3-4 blad. Vårplöjning med D. Vårsäd. Stubbeartbetning efter skörd. Höstplöjning med E. Vårsäd. En putsning efter skörd. Höstplöjning med efterföljande sådd av. G. Vårsäd. Stubbearbetning efter skörd. Vårplöjning med efterföljande.

I. Reglering av kvickrot (Elymus repens) i t. o. m. vårsådd följande år (R5-1214) A. Vårsäd + insådd. Vårplöjning. B. Vårsäd + insådd. En putsning, vårplöjning. C. Vårsäd + insådd. Som B + en putsning vid 3-4 blad, vårplöjning. D. Vårsäd. Stubbeartbetning, höstplöjning. E. Vårsäd. En putsning, höstplöjning. G. Vårsäd. Stubbearbetning, vårplöjning.

II. Reglering av kvickrot (Elymus repens) under "en odlingssäsong" (R5-1213). A. Vårsäd + insådd. År 2. Ingen åtgärd. Höst-/vårplöjning med B. Vårsäd + insådd. År 2. En avslagning (juli). Höst-/vårplöjning med C. Vårsäd + insådd. År 2. Två avslagningar (juni, juli). Höst-/ vårplöjning med D. Vårsäd + insådd. År 2. Tre avslagningar (juni, juli, september). Höst-/vårplöjning med E. Vårsäd. År 2. Två avslagningar (juni, juli). Höst-/vårplöjning med

II. Reglering av kvickrot (Elymus repens) under "en odlingssäsong" (R5-1213). Ekhaga Ekhaga Ekhaga A. Vårsäd + ins. År 2. 0 åtgärd. Höst-/vårpl. B. Vårsäd + ins. År 2. 1 avslagning. Höst-/vårpl. C. Vårsäd + ins. År 2. 2 avslagningar. Höst-/vårpl. D. Vårsäd + ins. År 2. 3 avslagningar. Höst-/vårpl. E. Vårsäd. År 2. 2 avslagningar. Höst-/vårpl.

III. Reglering av kvickrot (Elymus repens) under "två odlingssäsonger" (R5-1212). A. Vårsäd + insådd. År 2-3. Ingen åtgärd. Höstplöjning med B. Vårsäd + insådd. År 2-3. En avslagning (juli). Höstplöjning med C. Vårsäd + insådd. År 2-3. Två avslagningar (juni, juli). Höstplöjning med D. Vårsäd + insådd. År 2-3. Tre avslagningar (juni, juli, september). Höstplöjning med E. Vårsäd. År 2-3. Två avslagningar (juni, juli). Höstplöjning med

III. Reglering av kvickrot (Elymus repens) under "två odlingssäsonger" (R5-1212). Årby Krusenberg A. Vårsäd + insådd. År 2-3. 0 åtgärd. Höstpl. B. Vårsäd + insådd. År 2-3. 1 avslagning. Höstpl. C. Vårsäd + insådd. År 2-3. 2 avslagningar. Höstpl. D. Vårsäd + insådd. År 2-3. 3 avslagningar. Höstpl. E. Vårsäd. År 2-3. 2 avslagningar. Höstpl.

IV. Reglering av kvickrot (Elymus repens) och åkertistel (Cirsium arvense) under "två odlingssäsonger" (R5-1211). A. Vårsäd + insådd. År 2-3. Ingen åtgärd. Höst-/vårplöjning med B. Vårsäd + insådd. År 2-3. En avslagning (juli). Höst-/vårplöjning med C. Vårsäd + insådd. År 2-3. Två avslagningar (juni, juli). Höst-/ vårplöjning med D. Vårsäd + insådd. År 2-3. Tre avslagningar (juni, juli, september). Höst-/vårplöjning med E. Vårsäd. År 2-3. Två avslagningar (juni, juli). Höst-/vårplöjning med

IV. Reglering av kvickrot (Elymus repens ) och åkertistel (Cirsium arvense) under "två odlingssäsonger" (R5-1211). Hedemora Askersund Askersund Askersund Askersund A. Vårsäd + insådd. År 2-3. 0 åtgärd. Höst-/vårpl. B. Vårsäd + insådd. År 2-3. 1 avslagning. Höst-/vårpl. C. Vårsäd + insådd. År 2-3. 2 avslagningar. Höst-/vårpl. D. Vårsäd + insådd. År 2-3. 3 avslagningar. Höst-/vårpl. E. Vårsäd. År 2-3. 2 avslagningar. Höst-/vårpl.

V. Reglering av kvickrot (Elymus repens) och åkertistel (Cirsium arvense) i t. o. m. vårsådden efterföljande år (modellförsök). A. Vårsäd, höstplöjning. Vårsäd. B. Vårsäd, vårplöjning. Vårsäd. C. Vårsäd, stubbearbetning, höstplöjning. Vårsäd. D. Vårsäd, stubbearbetning, vårplöjning. Vårsäd. E. Vårsäd, en putsning 3 v. efter skörd, höstplöjning. Vårsäd. F. Vårsäd, en putsning 3 v. efter skörd, vårplöjning. Vårsäd. H. Vårsäd, med insådd fånggröda, vårplöjning. Vårsäd. I. Vårsäd, med insådd fånggröda, en putsning 3 v. efter skörd, höstplöjning. Vårsäd. J. Vårsäd, med insådd fånggröda, två putsningar 3 resp. 6 v. efter skörd, höstplöjning. Vårsäd. K. Vårsäd, med insådd fånggröda, en putsning 3 v. efter skörd, vårplöjning. Vårsäd. L. Vårsäd, med insådd fånggröda, två putsningar 3 resp 6 v. efter skörd, vårplöjning. Vårsäd.

V. Reglering av kvickrot (Elymus repens) och åkertistel (Cirsium arvense) i t. o. m. vårsådden efterföljande år (modellförsök).

V. Sammanfattning kvickrot. = utgångsläge och vidtagna åtgärder stubbåker fånggröda stubbearb. 1 puts 2 puts höstplöjn. (1 okt) vårplöjn. A B E C F H I J D K L utläses: A,B, C, E, F, H, I och J skiljer sig signifikant från L, som uppvisar bäst effekt mot kvikrot. (Se föregående sida.) utläses: A,B, och E skiljer sig signifikant från D, K och L, som uppvisar bättre effekt mot kvickrot.

V. Sammanfattning åkertistel. = utgångsläge och vidtagna åtgärder stubbåker fånggröda stubbearb. 1 puts 2 puts höstplöjn. (1 okt) vårplöjn. A E I C J F B D H K L utläses: A, C, E, F, I och J skiljer sig signifikant från L, som uppvisar bäst effekt mot åkertistel. (Se föregående stapeldiagram.) utläses: A, C, E, I och J skiljer sig signifikant från B, D, H, K och L, som uppvisar bättre effekt mot åkertistel. utläses: Signifikanta skilnader: B, D, H, K, och L hade bättre effekt mot åkertistel än C, som i sin tur var bättre än A och E.

Tack för er uppmärksamhet! foto: E. Fogelfors Produktion: F. Stendahl (www.ritaren.se)