:a årgången. Häfte N:r 1

1908. 71:a årgången. Häfte N:r 1

TIDSKRIFT SJÖV Ä SENDET UTGIFVEN Ao' KONGh ÖRLOGSMANNASÅLLSKAPET CARLSKRONA. 71:a år g. 1908. KARLSKRONA K. L. Svenssons Eftr:s Bokindu stri A. B. 1908.

Innehå Tidskriftens 71:a årgång. Årsberättese i skeppsbyggeri- och maskinväsende år 1907 (forts. från 6:e häftet 1907, sid. 480). A. von Eckern1ann.... Årsberättese i bestyckning och beväpning för år 1907. C. C. Engström... 20. Några ord om rekrytering af sjömanskåren. G. Sid. Bergman...... 36. Hur bör kasted mot fartyg i rörese edas från en sjöfästning vid dager och vid mörker. A. G. H. W... 41. Meddeanden från främmande mariner... 52, 133, 222, 355, 457. Litteraturanmäan........... 67, 149, 241, 372, 474. Innehå i åtskiiga maritima och krigsvetenskapiga tidskrifter... 70, 153, 247, 305, 376, 476. Fottan p n der sistförtutna året... 71, 155. Hade amira Liiehorn under sjösaget den 26 jui 1789 konungens hemiga befaning att motarbeta hertig Car? G. Unger... 83. Årsberättese i sjökrigskonst och sjökrigshistoria år 1907. J. Scbneider... 99, 183. Föresagen deviationsbana i Carskrona skärgård. Car Leche... 114. Luftuppvärmningsapparat för torpeder. Erik Wahberg... 121. Sammandrag af de förändringar i fottans stridsfartygstyper, h vika af sakkunnige anses erforiga... 128.

Förteckning å böcker, hvika under år 1907 infutit i Kung. Örogsmannasäskapets bibiotek.... Riktöfningsapparater för kanon. L. Stacke.... Arsberättese i min väsende, eektroteknik och spräugämne för år 1907. A. Faenius.... Arsberättese i regementen, förvatning samt häsooch sjukvård för år 1907. A. Wachtmeister... Sjöofficersbefordran. P. Dahgren....... Konventionen i Haag 1907 angående tiämpning på sjökriget af Geneverkonventionens principer. Gunnar Nison.......... Årsberättese i... avigation och sjöfart. K. Posse... Engeska Hottans artieristiska utvecking. (Auktoriserad öfversättning från Marine-Rundschau. L. Stacke)...... Dykning å djupt vatten. (Moniteur de a Fotte)... Berättese öfver Kung. Örogsmannasäskapets verksambet under det förfutna arbetsåret.... Minnesteckningar öfver: Per Erik Abgren............ Aexis Feix Pettersen-Rosensvärc...... Car Puke..................... Justus Cristoffer Osterman.... Om utveckingen af vår fottas hufvudmaterie under konung Oscar II. C. A. Hjuhammar... Årsberättese i skeppsbyggeri och maskinväsende år 1908. S. Paui.... Sjöofficers-befordran. P. D......... Befäet öfver maskinerna och maskinpersonaen å fottans fartyg under expedition.... Krigsrättsundersökningar ti föjd af grundstötningar. Kung. Örogsmannasäskapets täfingsämnen för år 1909 Utdrag ur Kung. Bref och Generaorder. 208, Sid. 151. 195. 251. 271. 282. 297. 309. 329. 350. 381. 384. 387. 394. 395. 399. 416. 447. 451, 454. 472. -o Arsberättese i skeppsbyggeri och maskinväsende år 1907. Af edamoten A. von Eckennann. (Forts. från 6:te häft. 1907, sic. 480.) Ryssand. Oaktadt de oerhörda förusterna under sista kriget kommer dock den ryska fottan, sedan de före, under eer omedebart efter kriget påbörjade fartygen nu inom kort bifva fär diga, att utgöra en afsevärd af tidsenig materie bestående styrka. H vad som därti icke minst är att beakta, är den -erfarenhet, som under kriget vunnits ocb bviken devis kunnat komma ti användning å äfven under byggnad varande fartyg. Sagskepp ej tihörande Svarta hafsfottan äro ti antaet fem, nämigen den sedan kriget vä bekanta och därefter reparerade»cesarevitch»,»sava»,»imperator Aexander Ih och '-e un~er byggnad varande»andrej Pervasvamp och»pave h. A dessa senare, hvika väntas bifva färdiga under oppet af nästkommande år, har med edning af under kriget vunnen erfarenbet afsevärda ändringar från de ursprungiga ritningarne vidtagits. Depacementet har ökats med cirka 800 tons ti 17 400 tons och äro hufvuddimensionerna föjande: ängd......................... 140,2.meter, 24,5 )) <jupgåe11de.................................. 8,23 )) bredd.................... Sagskepp.

-2- Don synnerigen starka bestyckningen utgöres nf fyra 30,5 cm. kanoner parvis i torn för och akter, samt däremean i kasematt och i dubbetorn i hörnen af densamma, i at fjorton 20,3 cm. kanoner. Uti en öfre kasematt betnuer sig det af 7,5 cm. kanoner bestående ätta artieriet. En egenhet hos dessa fartyg är den fuständiga sidabepansringen utefter h ea fartygets ängd och ända upp ti kasematten. Denna pansarskyddets utsträckning har dock endast kunnat ske på bekostnad af det undre bätpansarets tjockek, hvikets maximum är 215 mm., aftagande ti 115 mm. mot ändarne, och är detta såedes jämföresevis svagt. Det öfre bätet bar en tjockek på 127 ti 80 mm. och skyddas 20 cm. kasematten af 165 mm., de grofva tornen af 20U mm. och de medesvåra af 178 mm. pansar. Det öfre pansardäcket skue enigt ursprungiga panen erhåa en tjockek af 38 mm. och det undra af 76 mm., men är en reducering hafva företagits för att tiåta anbringancet af 31 mm. påt å sjäfva öfre däcket. För skyddandet af undervattenskroppen har förutom det å >>Cesarevitch, använda systemet en de pansarväggar anbringats. Anordningar äro äfven vidtagna ti förekommaode af sagsida, då vatten på ena sican inkommer i dubbebottens ce@r. Antaet properar 2 och är beräknade farten 18 knop med 17 600 hästkrafter, men återstår att se, huruvida icke genom a den extra beastniug, som under byggnadstiden tikommit, densamma kommer att nedsättas. Försag föreigger om byggandet af sagskepp enigt»dreaduought»-typen med depacementet ökadt ti 21800 tons och skue bestyckningen komma att bestå af tio 30,3 cm. samt för öfrigt 12 cm. kanner. Dessa fartyg afses skoa erhåa turbinmaskineri och farten bifva 21 knop. PansarJ:.J-ys- Af de tre ädre, som återstå af deuna typ, undergå sare. >>Rossia» och»gromoboj» för närvarande genomgående reparation. Under byggnad äro fyra, nämigen»rnrib,»bajan,,»paada» och >>Admira Makarofh, af hvika den förstnämnde, som evereras af Vickers i Engand, redan börjat sina proftu- - 3- rer.,rurib, som bifver Ryssands hittis största kryssare, har ett depacement af 15200 tons, samt i öfrigt föjande hurvuddimeusioner: ängd. bredel djupgående 7,1) 149 meter, 22,8 maskinkraft 19 700 h ästkrafter, fart 21 knop. Dess bestyckning utgöres af fyra 26,4 cm., åtta 20,3 cm., tjugo 12 cm. och tof ättare kanoner samt två torpedtuber. Största tjockeken af gördepansa ret är 162 mm. samt är pansarskyddet för de grofva kanonerna 18- mm. Denna kass, bestående af ett 80-ta fartyg, kan för närvarande sägas bida kärnan af den ryska fottan. Af desamma äro 20 >>ocean jagare, m ed ett. depacement om 560-625 tons, en fart af 2ö a 27 knop och en bestyckning af två 7,5 cm., fyra ti sex 67 mm. samt fyra maximkusprutor; tre stycken däckstuber för 65 cm. torpeder. Stor uppmärksamhet ägnas för närvarande åt utveck ingen af deuna de af fi"\rsvaret och experimenteras med fera oika typer, äfven ryska. Senast bestäda äro fyra»lakebåtar» och tre af Gertnaoivarfvets i Kie konstruktion. Då nu under byggnad varande undervattensbåtar bifva färdiga torde antaet i Östersjöu be6utiga sådana komma att uppgå ti öfver tjugo. Såsom bekant tir, förorade Ryssand båda minfartygen ''Am tu» och»j enisej». samma byggas två nya med samma namn sin fubordan. Jn,gare. Undervatt ensbåtar. under kriget de \Iinfartyg. I stäet för debvika nn nakas Längden är............................ 97,8 meter, bredeen........................ 14,0 )) djupgåeudet................................ 4,4» med ett depacement af cirka 2900 tons. Farten 17 a 18 knop med 4700 hästkrafter fördeade på två properar. Dessa

-4- fartyg erhåa en armering, bestående af tof 12 cm. och 7,5 cm. kanoner samt medföra 360 minor, hvika med stor snabbhet kunna uttiggas. JV[in- och maskinrum äro skyddade af 26 mm. pansardäck. Förenta staterna. Sagskepp. Då de sagskepp, som före utgången af detta år väntas färdiga, bifvit evererade, ska den amerikanska nationen med stothet kunna. påvisa, att dess sagskoppsfotta sedan början af förra året nästan fördubbats ti antaet, och mångdubbats beträffande stridsvärdet. Icke mindre än 12 sagskepp, och aa afsevärdt kraftigare än sina föregångare, hinna nämigen under denna tidsperiod bifva fubordade. Dessutom påbörjades under år 1906 ytterigare 3 dyika fartyg med ett depacement om cirka 18000 tons hvardera, och synes man med de två sagskepp, hvika kongressen innevarande år bevijat, ämna söka så rekordet, h vad depacement beträffar. Detsamma uppgifyes nä m igen vid fu beastning komma att uppgå ti 22429 tons. Dessa fartyg,»deaware» och»utah», få föj ande hufvuddimensioner: ängd i konstruktionsvatteninjen...................... 166,-! meter, bredd............................... 26,97 djupgående vid fu beastning.............. S,!JG» Den kontraherade farten är med ett proftursdepacement om 20 320 tons 21 knop. Bestyckningen utgöres af 10 stycken 30,5 cm. och H stycken 12,7 cm. kanoner tiika med ett 10-ta mindre pjäser och 2 stycken torpedtuber. Tornens för det grofva artieriet pacering framgår af ofvanstående skiss. - 5 - Den förd e, som vinnes genom denna uppstäning är den, att samti ga grofva kanoner kunna afgifva bredsi des ed, men densamma köpes ock på bekostnad af edgifningen rätt för öfver, i det vid sådan stäfejd endast två af toruen kunna användas. Det torde ock kunna ifrågasättas, huruvida icke vid skjutning rätt för och akter öfver skottossningen från det bögre beägna tornet måste inverka störande på det ägre. Försök säges emeertid hafva bifvit gjorda för att utröna detta förhåande och ära desamma hafva utfait tifredsstäande. De 14 stycken 12,7 cm. kanonerna uppstäas fem på hvarje sida och fyra i hörnen af de bf>da bredsides-kasematterna. Huruvida dessa båda fartyg erhåa turbinmaskineri är ännu icke kändt, men är så att antaga. En egenhet, värd att omuämuas är de båda masternas pacering å hvardera sidan af fartyget, med hviken anordning afses en ättare afäsning af signaer. De så uppstäda masterna äro utförda i form af gaerverk för att d~irigenom erhåa större motståndsförmåga vid beskjutning. ;~fven är det att märka att skorstensmantarue i sistnämnda syfte erhåa ti ej så rmga höjd öfver kasematten ett 127 mm. tjockt pansarskydd. I ännu högre grad än hvad som nämnts beträffande Pansarkrys sagskeppen bar numerären och effektiviteten af pansarkrys- sare. sare inom den amerikanska örogsmarinen ökats i det att icke mindre än 7 st. kraftiga fartyg af nämnda typ under ifrågavarande tidsperiod färdigbyggts. Härti kommer ock att under föridet år ar>etet på börjats å ytterigare två pansarkryssare med ett depacement om c:a 16000 tons hvardera. I motsats ti det forcerade nybyggnadsarbetet af större Jagare. krigsfartyg har atsedan år J 902 ett märkbart stiestånd ägt rum beträffande anskaffandet af torpedfartyg. Af sådana äro emeertid nu fem stycken aubefada ti byggnad och ära dessa erbåa. ett depacement om 600 tous och en fart af 28

- 6 -- -7- undervattensbåtar. :Sjukvårdsfartyg. knop. Prope ermaskineriet torde komma att utgöras af ångturbiner, bvarjämte e'ter engeskt mönster för pannornas edmng endast fytande bränse är vinna användning. Enigt tigängiga uppgifter bafva innevarande år upprepade jämförande försök utförts mean un<'ervattensbåtar af Lake- och förbättrad Hoand-typ, men har däremot ännu ingenting bestämdt försports rörande een nybyggnad af fyra dyika båtar, som afses. Å de nyare krigsfartygen komma sjukrummens storek att betydigt inskränkas, ocb komma i stäet särskida sjukvåresfartyg att byggas. Desamma äro afsedea att tideas eskadrarne och upptaga sådana sjuka, som hafva behof af ängre behanding, inti dess att de kunna transporteras i and. Däremot bifva de å skyddad pats i fartygen beägna förbandsrummen betydigt större, så att de bifva för sitt ändamå m1cer strid i möjigaste mån ämpiga. köen den 15 maj 1905 och ti senare den 15 mars 1906, och båda hafva nu gått ar stape efter respektive 18 och 14 månader samt väntas bifva fut färdiga efter en byggnadstid af tre år_ Enigt ädre uppgifter ~;.kue dessa fartyg bieva ika med föjande hufvudcimensioner: ängd bredd 146,2 meter, 25,5 djupgående.......................... _....... 8, 4 >> depacement....................................... 19200 tons. Det bar emeertid sedan visat sig att»aki» bifver 3,7 meter ängre, med en depacementsökning af 600 tons, hviket står i samband des med en äfvenedes föresjugen ändring af bestyckningen, des med fartygets förseende med turbiner af Curtis-systemet på 25000 hästkrafter.»satsuma» erhåer kofmaskiner på 18 900 hästkrafter och är dess beräknade fart 18,5 knop mot 21,5 knop, som»aki» är afseed att uppnå. Bestyckningen å den förre utgöres af fyra 30,5, to f 25,4 och tof 12 cm. kanoner, då å den senare 12 cm. kanonerna ersättas med åtta 15 cm. med åtta stycken 7,6 cm. pjäser. Båda erhåa fem torpedtuber. Japan. Ehuru Japan efter t iintetgörandet af Ryssands stormaktsstäning i Ostasien icke torde hafva att befara ett försök ti densammas återupprättande, fortsättes med oförminskad energi een vidare utveckingen af dess sjöförsvar, för att. med samma framgång kunna upptaga striden med en ännu starkare motståndare, om så skue erfordras. Japanerna Att den inhemska industri, som därigenom uppstått, på uyggasjäfva ett förvånansvärd t sätt visat sig kunna fya de stora kraf, som sagskepp. stäas på densamma, därpå har man ett sående bevis vid betraktandet af pågåeude nybyggnaderua på egnf varf af de båda sagskeppen»satsuma» och»aki». 'ri den förra ades Vid konstruktioner af de två nyaste sagskepp, som byg- Ny saggas, har gifvetvis den stora erfarenhet, som under kriget vun- skeppstyp. nits varit en at bestämmande faktor, hvarför dessa fartyg erbjuda ett speciet intresse. Mycket om desamma är ännu ej bekant, men nog för att cäraf se att japanerna skapat sin egen sagskeppstyp och att därvid kompromissen mean artieri och fart utfait ti det förras förmån. Hufvuddimensioner sägas bieva: ängd... --... _,...... -- -- -... _. 146,2 meter, bredd -.. ----... -...... -.-... --.-... _ djupgående ---... -... _ depacement -- --... -- -... --... _.. --.--... -- 26,2»... -- --... -... --... --............ 8,5...-... 21000 tons. Bestyemingen uppgifves ti tof 30,5 cm. i sex dubbe-

-8- torn, tio 16 cm. i kasemntt samt tof 12 cm. kanoner, dessutom fem torpedtuber. Såsom var att förvänta erhåa dessa fartyg turbinmaskineri, h viket är bi f va på 26 500 hästkrafter och är den beräknade farten 20 knop, såedes 1 1 1 2 knop mindre än den sagskeppet»aki» väntas uppnå; artieri och pansarskydd bar såedes i väsentig grad stäts i främsta rummet. Pansarkrys- De två nyaste fartygen af denna typ skoa i storek och sare. styrka komma utt öfverträffa Engands»Invincibe»-kass, on> Pansar c1äckskrys- s are. de uppgifter, som förekommit rörande desamma, besannas. De erhåa i så fa föjande dimensioner: ängd............... 164,7 1net., bredd...... 24,5» djupgående................................ 8,1» depacement... 18650 tons. Farten uppgifves ti 25 knop mej ett turbinmaskineri på -14 000 hästkrafter och skue bestyckningen utgöras af fyra 30,6 cm., åtta 26,4 cm. samt tof 12 cm. kanoner. Tvifveaktigt är emeertid, huruvida den senare uppgif ten kan vara tiföritig, då två grofva kaibrar icke bi behåits å de nyaste sagskeppen. Föjande uppgifter rörande den under byggnad varande kr.yssaren ~Tone» af denna kass kunna hr.fva ett särs{idt intresse på grund af dimensioneroas nära öfverensstämmese med vår pansarkryssare»fygia». -9- Häraf framgår att hvac först farte11 beträffar denna praktiskt taget (»Fygia» uppnåc1de under proftur 22,8 knop) kan anses ika. I bestyckning är»fygia» afsevärdt öfverägsen och hvad angår pansatskydd bar»''one» endast ett 76-38 mm. pansardäck då ~Fygia» förutom ett sådant på 50-37 mm. har sitt 100 mm. sidopansar. En jämförese mean dessa båda fartyg utfaer såedes på det mest ekatanta sätt ti»fygias» förmån, och som japanerna ej gjort sig kända för någon bristande konstruktiv förmåga utan äfvon i detta afseende vä föjt med sin tid, måste häraf den sutsatsen cr agas, att»fygia» är ett synnerigen vä konstrneradt fartyg, hviket oj häer af någon öppet vågat bestridas. Nybyggnad pagar äfven af de två kryssare af denna 3:c1je kass kass»yodogawa» och»mogami», den förre på 1250, een se- kryssare.. nare på 1350 tons depacement. Farten bifver respektive 22 och 23 knop.»y odoga w a» erhåer kofmaskineri på 6600 hästkrafter, då»mogami >> får Parsonsturbiner på 8 000 bästkrafter. Bestyckningen bifver densamma nämigen två 12.cm. jämte fyra 7,6 cm. kanoner. Kommandotornen bafva ett pansarskydd af 51 mm. tjockek. En sådan på 36 knop äi' vara under byggnad i Engand och synes man dvakta resutaten med densamma, innan ytterigare nybyggnader företagas. Jagare. Längd... 123,5 meter. Brec1c1......... 14,8 Dju}Jgåence......... 5,1 Depacement... 4100 tons. >>Tone». Maskinkraft......... 15000 in e. hkr. Fart... 23,o knop. Bestyckning... 2-15,2, 10-12 oeh 2-7,6 cm. ' Fygia», i',n meter. 14,84» 5,16 4100 tons. medium uneer 5 tim. prof 12444. medium. uneer fi tim. prof 22,G7 knop. 8-15, 14-5,7 och 3-3,7 cm. Hittis hafva japanerna icke visat benägenbet att offra Uncervatmycket på denna de af försvaret. tensbåtar. Det gångna året har i afseende å ångturbinens användnmg för fartygsdrift att uppvisa en storartad utvecking. Nästan a Ia mariner bafva nämigen i större eer mindre grad föjt Engands exempe, hvarvid särskidt torde vara att beakta den snabbhet, med hviken Frankrike efter närmandet ti Engand accepterat systemet för sina nyaste sagskepp. Stora och vägrundade betänkigheter kunna visserigen Ångturbinens utvecking.

-JO - för fartyg af denna typ anföras i första hand i afseende på manöveregenskaperna, beroende på de jämföresevis små properarnes ringa badarea och turbinernas svaga igångsättningsmoment, at i förhåande ti fartygetis stora fartmoment Att»Dreadnought» ej är manövrera vä har i det föregående vid ta om detta fartyg redan framhåits, men får man doek ej förbise, att detsamma i så väsentig grad representerar det nya och opröfvade. De sväfvance uppgifter, som härom meddeats, tyda dock äfven på fe eer otiräckighetee bos roderanordningarne. Tagas samti ga medverkande faktorer i betraktande kommer man ti den sutsatsen, att med de fartygshastigheter och omoppsta, hvarti man på maskinteknikens nuvarande ståndpuukt kommit, samt med svårigheterna att komma ängre i kofångmaskinernas fuändning, detta nya framdrifningsmaskiueri vä försvarar sin pats äfven å de stora fartygen, dock här ikvä under förutsättning af fut effektiva roderanordningar, sakkunuing manövrering och kanske mest enhetig sammansättning af förbanden. Detta senare torde rtfven vara nödvändigt, för att den större fartygshastigheten ska kunna göra sig f u Ut gäande. Trånga farvatten, såsom våra skärgårdar, er b j ud a naturigen under aa förhåanden särskida synpunkter och betinga synnerigen noggrannt tigodoseende af aa manöveranordmugar. Kunna ångturbinerna såedes numera anses hafva definitivt eröfrat äfven de största krigsfartygen, så komma di:ire mot åtminstone tisvidare systemets många goda egenskaper ej ti sin fua rätt å mycket små fartyg vid mindre kraftbeopp. Så torde t. ex. å våra 2:dra kass torpedbåtar i närvarande stund kofångmaskiner vara att föredraga. I tekniskt afseende karaktäriseras det gångna årets arbete hufvudsakigast af turbindetajernas fukomning ti största m öjiga effektivitet och påitighet. Det större teoretiska och mera grundäggande arbetet har egentigen varit hänvisadt ti properarnes formgifning och dimensionering, i hviket afse- - 11 -- ende ett omfattande och het visst fruktbärande arbete i stor sti är att anteckna på fera patser. Mänga gama fördomar särskidt i uppfattningen af sipens betydese hafva visat sig oriktiga, då däremot reationen mean periferihastighet och vatten tryck, propeerytornas bearbetning m. m. framträdt som hufvudfaktorer. Försök utförda band annat i Navy 'rank i Washington hafva visat att en hög verkningsgrad hos propeem kan vinnas äfven vid sipförhåanden ända npp ti 40 procent. Ett praktiskt resutat visar den af Germaniavarfvet i Kie byggda tyska torpedbåten»g. 37» om 570 tous, hviken, försedd med Parsonsturbiner samt med sam ma pannsystem m en J.Ded 50 tons större depacement än Schickaus torpedbåtar af samma ty p med kofångmaskiner, gentemot de senares fart om knappa 30 knop uppnått en hastighet under 3 timmar af 33,os knop samt en högsta hastighet af 33,n knop vid 9UO hvarf per minut; ett resutat tydande på en synn12ri gen yckad propeerkonstruktion. Beträffande ång förbrukningen, hviken vid ägre farter gifver mindre tifredssäande r esutat, har under året framsteg om och jämföresevis små funnits att uppvisa, och kan säkerigen ytterigare mycket komma att vinnas i framtiden. Emeertid torde en i detta afseende ofantig stor förde bos turbinerna böra påpekas, nämigen att de icke äro utsatta för den ofta öfverraskande ökning i ångförbrukningen, som de snabbgående kofmaskinerna redan efter bott några få månaders sitning uppvisa; så t. ex. konstaterades vid de första jämförande profturerna med tyska torpedb<lten»s 125>> och en systerbåt med kofmaskineri, att vid marschfart den förres ängförbrukning var mer än 30 procent större, då däremot vid senare utförda prof turbinbåtens ängförbrukning var oförändrad, under det att kofångmaskineriet pfl grund af sitning t'ått sin ängåtgång ökad, så att densamma städe sig i båda faen i det närmaste ika. Utan tvifve befinner sig turbinfrågan för närvarande i ett utveckingsstadium af den mest vidtgående betydese. Att

-12- Parsonssystemet ännu tager edningen är en naturig föjd af den stora erfarenhet., som igger bakom detsammas användning. 'fi närvarande stund hafva icke mindre än cirka 16ö fartyg, innefattande de under byggnad varande, bifvit försedda med turbiner af denna konstruktion, representerande sammanagdt det betydiga kraftbeoppet af 1675 000 bästkrafter och detta atsedan 1894, då den ia 4-!,5 tons försöksbåten»turbinia» uppträdde och väckte berättigadt uppseende. Ingen kunde ikvä då ana, att man 1-± år senare skue få se ett fartyg som Cunardinjens expressångare»lusitania» om 41000 tons depacement framdrifvas af ett 70000 hästkrafters turbinmaskineri. Äfven andra konstruktioner hafva dock vunnit erkännande och användning. Främst band dessa Curtis-turbinen med ett ferta anäggningar och torde äfven?:oe-turbinen snart tränga sig fram i första edet. Det är äfven att hoppas att vår väkända svenska turbinfirma»de Lavas ångturbin» kan komroa att taga upp konkurrensen för marinändamå, då den hunnit sama nödig erfarenhet rörande instaationer ombord å fartyg. Bakom denna täfan märker man dock en tendens ti en sammansmätniug af de oika systemen i för hvarje särskidt fa ämpade typer. Hviket system eer hviken kombination af hastighetszoner och tryckzoner m. m. som under vissa förutsättningar är att föredraga, torde i framtiden, då de viktigaste patenten utgått, endast bifva en räknefråg-a. I utförandet och detajanordningarne kommer dock naturigen atid att förefinnas många oikheter beroende på patenträttigheter samt koustruktörernas personiga erfarenhet och uppfattning. Öfvergående ti de märkigare företeeserna inom bandesfottorna på skeppsbyggeriets och maskinväsendets områden under år 1907 må ti en början anföras några siffror ur En g. Loyds beträffande årets skeppsbyggeri verksam bet. -13 - Den 30 juni 1907 voro vid engeska varf under byggnad 501 ångare om 1236230 tons och 63 segare om 14088 tons mot 5~3 ångare om 1395 807 tons och 46 segare om 13 649 vid samma tid i fjo. Af detta tonnage, som för närvarande hygges i Engand, äro 366 fartyg om 803 991 tons afseeda för Engand sjttft, samt cirka 54000 tons för dess koonier. För Sveriges räkning voro i Engand under byggnad 7 fartyg om 17 390 tons, för Norge G om 22 4-!0 tons och för Danmark om 2090 tons. Intressant är fö jande tabe, som visar storeken af de fartyg, som voro under byggnad på engeska varf under juni månad detta år. Tonnage. Under 100 tons 100-500 500-1000 1000-- 2000 2000-4000 4000-6000. 6000-8000 8000-10000 10000-12000 12000-15000 15000-20000 20000 och därutöfver Ångw e. 5-131 38 60 98 89 10 9 5 2 2 3 Anta. Segare. 22 39 ojefartyg Af tabeen framgår hum snabb tiväxten af i synnerhet jätteångare är i våra dagar. Hvad de privata skeppsvadven utanför Engand beträffar, äro de ock i if:ig verksamhet. Främst kommer Tyskand, som sista yeckan j juni innevarande år hade under byggnad 93 fartyg om tisammans 278763 tons (dessutom å engeska varf 8 fartyg om 35350 tons), därefter Förenta staterna, Itaien, hvars handesfotta för närvarande befinner sig i en nästan feberaktig tiväxt, Frankrike och så Japan, som hade under byggnad bott 13 ångare men dessa tisammans r epre senterade nära 60 000 tons.

- 14- H vad de noreiska varfven beträffar, angifver Eng. Loyd såso varande under byggnad: Ångare. Segare. Summa. Sverige : Datum. An t. Tons. An t. Tons. An t. Tons. Göteborgs eistrikt 22 juni 7 286U 7 2860 H esin gborgs och Mamö eistrikt 27 2 226:! 2 2262 Stockhom... 18 150 150 Nor ge...... 15-19 38 29931 2 255 40 30186 Danmark..... 27 12 17391 2900 13 20291 Af denna öfversikt framgår, att de svenska varfven befinner sig vara i ett mycket ogynnsamt äge jämnfördt mec grannändernas. De hafva dock beträffande krigsfartyg visat, att de med heder kunna gå iand äfven med mycket stora uppgifter; hvarför baudesfottan i så stor utsträcknino måste hämta sitt tonnage utifrån, torie bero på een ånga everanstid, som de svenska varfven nöjgas betinga sig vid aa större fartygsbestäningar och som atför ofta genom ost'tkerheten i våra arbetareförhåanden utsträckas ända ti det orimiga. Häri måste tydigen en ändring vinnas, om den svenska skeppsbyggnadsindustrien ska kunna draga fu nytta af det uppsving, hvaråt vår sjöfartsnäring nu kan gädja sig. Den sträfvan, som inom skeppsbyggeriet nu gör sig mest gäande, går ut på byggandet af stora fartyg. Vid början at år 1907 funnos enigt Eng. Lo_yd icke mindre än 103 ångare orn 10000 brutto-tons eer därutöfver. Af dessa tihör~ 26 Tyskand, band hvika de största voro Hamburg---Amerikainjens expressångare >>Augusta Victoria» på 2-±600 och»amerika>> på 22200 brutto-tons samt de snabbaste»kaiser \Vihem Ih, tihörande N ordden tscher Loyd och mätande 19-100 tons samt Hamburg-Amerikainjens»Demschand» på 16600 brutto-tons. Under byggnad för tysk räkuing är ett fartyg om 29 700 tons, två på 18120 och två på 17 000 tons för Hamburg-Amerikainjen samt en på 28000, två på 17 000 och en på 27000 tons för Norddeutscher Lovd. Engand ägde vid årsskiftet ej' mindre än 5-± af dessa»hafsvidunder» på öfver 10000 tons, af hvika 21 tihörde b -15- White-Starinjen, som i:ifven hade de då största»adriatie» och»batic» om resp. ::::4000 och 23900 tons. Också Engand ökar i år sitt anta af dyika jätteångare - fastän kanske reativt taget ej i ika stor skaa som Tyskand. Förenta staterna äger 11 dyika fartyg om 10000 tons eer mera och den största af dem»mim1esota» mäter 20 700 tons, Hoand äger ö, Frankrike 3, Danmark 2, samt Begien och Ryssand hvardera. Den ökning i storek och fart, som atanterångarne undergått under senaste årtionden, utvisas af föjande öfversikt, hviken för fyra särskida år från och med 1878 angifver storek, fart m. m. för de ångare, hvika kunna anses som typi ska, då det gäer att gifva en bid af fartygens utvecking. Längd Bredd Djupg. Depac. Hkr. Fart Pris m. 111. 111, Tons. Knop. Kr. Atanterå-ngare af 1878 138 13,7 1G,2 9900 5100 16 3,6 mi. > 1892 172 17,5 11,o 16740 18000 20 8,2, )) 1899 202 19,9 12,0 24400 36000 23 13,4 > Cunarc1ångaren»Lusitania»... 231,8 2G,s 11,2 43000 68000 25 25,5» För att öka farten från 16 ti 20 knop erfordras atså nära fyra gånger större hästkraftanta och omkring 1 3 4 gång större depacement samt mer än dulbe kostnad. Denna ökning i fart har ti föjd en tidsbesparing på hvarje resa af dygn och 10 timmar. För att öka farten från 16 ti 26 knop erfordras nära 14 gånger så stort hästkraftanta, 4 1 / 2 gånger större depacement och 7 gånger större kostuad. Därigenom inbesparas 2 dygn och 23 timmar i tiden för resan. Cunardinjens ångare»lusitania», omnämnd i föreg<'tende Lusitania>. årsj:.erättese, har het nyigen bifvit färdig och betecknar densamma tis vidare det sista rekordet i atanterinjernas snart sagdt vanvettiga täfau ifråga om oceaångarnes storek och yx. Ti hvad som i förenämnda årsberättese meddeats rörande» Lusitania», torde vara af intresse omnämna några uppgifter beträffande fartygets första resor öfver Atanten.

-16 -. >'Lusitania» har på sin audra utresa sagit värdsrekordet ifråga om den snabbaste hrden öfver Atanten. Natten ti den 11 oktober anände nämigen»lusitania» ti New York (Saody Hook) från Queenstown efter att hafva gjort resan mean dessa patser på J dygn och 19 1 / 2 timmar. J\edebastigbeten under resan uppgifves ti 23,\Jo knop och den största hastigheten, som uppnåddes under tredje dygnet, ti 2-±,76 knop. Härmed bar visserigen atanterrekordet sagits, men har fartyget dock än uu ej uppfyt hvarken bestämmeserna i,, b b b Cunardboa2:ets öfverenskomrneser med eno eska reaerino-en. om en medefart öfver Atanten af :!4,50 knop, eer det mean boaget och firman J. Brown afs utade koutraktet med en garanti af 25 knops oceanhastighet Dock torde intet tvifve råda, att >> Lusitauia» kommer att uppfya dessa vikor under den rikiga tid, som för uppfyandet af bestämmeserna stadgas, nämigen ett segationsär; detta i män som personaen binner få ämpig sammansättning och hunnit bifva förtrogen med det koossaa fartyget. Snabbseg- Som amänt bekant kunna fraktsegare icke prestera nåande frakt- gon nämnvärd snabbbet e er reo-ebuudenbet i fart och e] häf. b artyg. er kunna desamma förses med de bekväma och tidsbesparande ast- och ossningsanordningar, som äro nödvändiga för ratione fraktfart. Då emeertid ån2:fartvo sdriften stäer si o re-._., uh b ativt dyr, har det önskemået atmera bör] at trän o a i för- grunden, att kunna åstadkomma en segefartygstyp, som förenade ängfartygets fördear så ångt detta åter sig göra, med segefartygsdriftens reativa biighet. Det har varit våra dagars moderna fartygsteknik förbehået att bringa detta probem ti sin ösning. Redan sedan en de är tibaka hafva såun.da ferstädes i utandet i stor utsträckning snabbsegande men dock astdryga segefartyg, som försetts med hjäpmaskiner för såvä ±ramdrifning som astning och ossning m. m., kommit ti stor användning icke bott för kustfart utan äfven för storsjöfart. Sin första användning kan detta system här i Sverige '"' -17- först sägas hafva fått i ett i år vid Oskarhamns mek. verkstad byggdt fartyg )Orion» af detta sag. Dimensionerna äro: ängd öfverat......... - 38,6 meter, bredd........................................................ 9,0» djupgående............................................. 3,18» astdryghet.......... 300 tons. Fartyget är byggdt af stå en!. Germanische Loyd, wario-euom assurans täckes öfver fcr fart på Medehafvet. Last- " rummet, h vars rymd uppgår ti 434 kbm. befinner sig midskepps, och akter om detsamma är maskinrummet beäget. I detsamma är en 50 hästkrafters Bergsunds fotogenmotor pacerad för dri'vandet af propeern, hviken när så önskas, kan koppas från axen. Med en hastighet af cirka 260 hvarf i minuten beräknas den kunna frarndrifva fartyget med en fart af 4 a 5 knop i timmen utan seo-eb]. ä p fartvo et bir såunda fukomigt oberoende af vindn ~ '.; o..._ förhåanden och a bogseringsbjäp. Enigt beräkning ska fartyget med fu ast och framdrifnt af endast sege under gynnsamma förh :'ij!anden uppnå en fart af 11 a 12 knop. I maskimummet är äfv en pacerad en 8 hästkra 'ters benzinmo ~o r, drifvande en dynamo för astrande af eektrisk ström för fartygets beysning samt ä däck pacerade eektramotorer för hvarjehanda ändamå såsom pumpar, vinschar, segesättning, ankarspe m. m. Härigenom vinnes en snabbhet i astning och ossning, fut jämförig m ed den, som kan åstadkommas på ångfartyg, äfvensom en manövreringsätthet, som möjiggör.en mycket iten besättniug. 1\an har nämigen beräknat att fartyget med dessa maskinea hjäpkrafter ska ätt kunna manövreras af 5 man jämte kapten och styrman. Fartyget är riggat som tremastad sättoppare med aa storsegen och focken på evanger, atså i kryss skötande sig sjäfva. Inredningen är synnerigen praktisk och bekväm samt upptager saong och hytter för befä och tre passagerare samt besättning. ))Orion» är afsede hufvudsakigast för fraktfart Tidskrift i Sjöväsendet. 2

-18- med träaster från Stockhom och Gef e ti Danmark och Tyskund samt returaster af korn ti svenska hamnstäder.»liss>. Redan innan några försök med»orion >> hunnit utföras har detta fartyg fatt en efterföj are i motorsegaren»liss, tihörig Stockhoms transport- och bogserings-aktieboag. Som en egendömighet kan för detta fartyg antecknas, att sjäfva skrofvet utgöres af undervattenskroppen från en af våra ara ädsta pansarbåtar»fänris», hviken ursprungigen drefs med handkraft och först sedermera försågs med ångmaskiu. Fartygets ängd är öfver stäf 29,G meter, dess bredd 6,32 meter och dess registertonnage 10G,G1 tons. Detta har ikaedes en Bergsunds fotogenmotor om 50 bästkrafter och är afsedd att aenast med sege kunna nå en bastighet om cirka 7 knop. >)Liss» har en besättning af kapten, styrman och 5 man - 19- taga sin början nästkommande år a!'strs vara afsutadt under år 1910, och draga en beräkuad kostnad uppgäende ti 2,063,000 kronor. Af baudes- och sjöfartsfonden har Mamö stad för ändamået erhåit ett bidrag af 300,000 kronor. Dockans dimensioner bi[va: ängd i da2:en» i botten 158,00 meter, 155,00 )) bredd i dagen............. 27,5G ))» i botten 17,00 )) djup på trösken 7,25 ) Såsom mera för framtiden torde vara att betrakta de paner, som äro å bane, att erhå a en modern docka i någon af de norrändska kuststäderna. Stockhom i oktober 1907. samt har dragit en byggnadskostnad af 70,000 krouor. Fartyget ska gå i trade på östersjöhamnar, Ham burg, Li.i.bec k, o. s. v. samt befara kanavägarue tiväner-och Vätterhan:nar. Sven sk a Med den hastiga tiväxt i storek, särskidt ängden, som cockförhå- ägt rum under de senare åren beträffande såvä örogs- som! ) anden. h.andesfartyg har dockförhåandena i Sverige at mindre och mindre kunnat fya förevarande behof. På grund däraf ha ansträngningar gjorts att åtminstone tigodose de mest trängande behofven genom att föränga des Lindhomens do cka i ~ötebo r g, des kronadockan i Stockbom, i båra faen genom samarbete mean fottans och handens samt industriens representanter. De ofvannämnda nu afsutade förängningarne beöpa sig för Lindhomens docka ti 8 meter, nämigen från 117 ti 125 meter, och för Gaervarfsdockan såsom i föregående årsberättese omnämndts ti cirka 36 meter eer från 89,07 ti 125 meter, at räkuadt vid en böjd motsvarande köbockens öfverkanter. En fut tidsenig torrdocka kommer att anäggas i Mamö. af ännu större (1imensioner Arbetet därmed, som ska

- 20- Årsberättese i bestyckning och beväpning för år 1907. Afgifven den 4 december 1907 af ec1am.oten C. C. Engst1 öm. Under tiverkning som kanoner i reserv är för närvar ande ett anta 12 cm. ss. kanoner med avettage. SJäfva kanonerna äro ika med förut. tiverkade 12 cm. ss. k. M/ 94, men avettagen, som komma att benämnas 12 cm. avettage M/94 B, skija sig från avettagen Mj94 däruti: att de försetts med oberoende siktiuje med uppsättningsrattar för a vettagens. båda sidor, sidoriktningsratt på högra sidan och tv änne teeskop kikare, at så anordnadt att Jwarje avettage kan uppstäas och användas!war som häst där ett avettage af ädre mode stått uppstät. Anordningen med s. k. oberoende siktinje, som redan finnes införd hos oss å 57 mm. kanonmaterieen M/92, innebär, att då uppsättningen ska instäas på ett visst afstånd sker detta genom att kanonen bibringas en afståndet motsvarande eevationsvinke under det att siktinjen förbir oförändrad. Anordningen bidrager såunda ti att kanonkommendören kan ostörd af äfven hastigt växande afstånd oafbrutet håa siktinjen på mået, h varigenom större edhastighet bör kunna förväntas. Oafsedt den reserv som igger i att hafva dubba organ för höjd- och sidoriktningens utföraode har man äfven å dessa avettage möjigheten af att kunna uppdea kanonkommendök -21- rens funktion på två personer, hvaraf den ena endast skue sidorikta, den andra höjdrikta och affyra, hviket spörsmä änge varit aktuet inom marinartieristiska kretsar. Det finnes många skä som taa för en sådan fördening af skydige heter, kanske dock mer vid större kanoner. Under profskjutning befinner sig för närvarande den först tiverkade 75 mm. ss. kanon M/05. Två stycken dyika äroafsedda för jagaren W ae. Föjande data gäa för den 50 ka. änga kanonen, hvars bakaddniugsmekanism i hufvudsak iknar 37 mm. kanonen. Kanonen består af ett kärnrör och en på detsamma sittande mante, i hviken bakadrningsmekanismen sitter. Framom manten är ett mindre åsband, försäkrande de påkrymta dearne ti kärnröret. Häfarmen, hvarmed mekanismen öppnas, igger, då mekanismen är stängd, horisonte med ett handtag på hvar sida om vridningspunkten. Kärnröret är försedt med 28 stycken högervridna kiformiga reffior; vridningsvinken vid reffiornas början är O och ökas sedan ti cirka 6 grader, som uppnås ungefär,5 meter från mynningen. H ea kanonens ängd är obetydigt under 4 meter. För öfrigt gäer nedanstående data: Kaiber............................ 75 mm. Laddningsrummets voym........................ 3,49 dm. 3 Loppets voym............. 18,04 dm. 3 Loppets tvärsnitt...................... 45,6 cm. 2 Kanonens vikt med mekanism.................. 975 kg. Projektiens vikt................ 6,5,, Krutaddningens vikt cirka............ 1,5» Utgångshastighet...... 760 meter. Ammunitionen utgöres af en enhetspatron af eirka 11,5 kg. vikt. Krutaddningen, Inrarti nobekrut i rör kommer att användas, innesutes i en patronhysa, i hufvudsak iknande en förstorad 57 mm. patronhysa, doek är ännu ej afgjordt om iknande antändningsanordning ska användas eer orn särskidt skruf:äge ska apteras i hysans botten. Lavettaget är af piedesta-typen, sido och höjdriktningen utföres medest rattar men endast å vänstra sidan om kano-

- 22-11en. Endast en s. k. oberoende siktinje med teeskopsikte fmnes, äfvenedes ti vänster. Dessa för \Vae afseeda kanoner tiverkas at nya aktieboaget Stockhoms vapenfabrik, hviken fabrik äfven bar under tiverkning 4 stycken för jagaren Ragnar afsedea 76 mm. kanoner. Dessa kanoner bifva ika med de förstnämnda; avettagen skija dock i en de detajer beträffande siktanordningen, bfu~c annat d i:lruti att siktet är försedt med en paraet med kärninjen sittanje sidosättningsskaa, hvarigenom instäningen af sio osättningarne underättas. Jagaren Sigurd ska däremot bestyckas med 4 stycken 76 mm., kanoner tiverkade vid Aktieuoaget Nordiska Artieri verkstäderna. Kanonerna bih-a ika med r1em från vapenfabriken, men avettagen förete en he de oikheter, af bvika de H\rnämsta äro, att afkoppiugsbara manöverrattar finnas å avettagets bägge sidor och att två s. k. oberoende siktinjer, hvardera med kikaresikte, finnas. För de under byggnad varande :a kass torpedbåtarna har vidare faststäts korta 67 mm. k. M /96 D. Dessa äro 3-± ka. åuga, väga ineusive mekanism 218 kg. Ti Jem kommer att användas vaniga 57 1pm. projektier m en mindre hysor, förut ei använda ombord i våra fartyg. U tgångshastigheten är bestämd ti 560 m eter, rekyängden är ti minskande af påkänningarna å däcket ökad ti 500 mm. Mekanismen bir ik 37 mm. k. \f/98 B, men uvettaget är förändradt. Den rundgående rekymanten är nämigen ersatt af en metasäda, i hviken kanonen, som på sidan är försedd med styrister, rekyerar. Kikaresikte apteras ti vänster och skuderstycket bir af iknande fonn med det å 47 mm. kanonen, o. v. s. af I-Iotchkiss mode, hvikot måste betecknas som ett stort framsteg. Totavikten ae kanon och avettage bir cirka 460 kg. U n der året har äfven en ny revovertyp (Browing) den fjärde inom fiottan faststäts under ben~imning Revover "M/07. Den är automatiskt verkande och rymmer 7 stycken patroner. -23 - Fö' den gäer föjande data: Kaiber............. 9 mm. Revoverns vikt........................... cirka kg. Patronens vikt )) 11,5 gr. Kuans vikt )) 7 )) Kuans ut.gångshastighet..............» 320 m. Jämförda med föregående typer igger kaibern nästan mict emean oe ädre och den nyare typen, under det vikten är ika med de ädre modeernas. Band föruättringar å befintig materie nu under pröfning må anföras, att under kusteskadern bar pröfvats en konstruktion med kikaresikte apteradt ti 57 mm. ss. k. M/89 B. Den är afsede att tiåta instäning af såvä upp- som sidsättning från en pats ti vänster om kanonen, hviket i förening med kikaresiktet bör bidraga ti ökad edhastighet. Hea apteringen är för öfrigt panagd så, att den utan at för stora kostnader kan anbringas å befintiga 67 mm. k. M/ SH B. Den består af en cirkeböjd uppsättniugsståug med ett rörigt bufvud, å hviket kikaresiktet och siktskåran tihörande reservsiktinien äro apterade. Stangen röres medest ett ratthju i ett påsatt besag, den har uppsättningsskaor å såyä bak- som vfinstra sid::;.n. En framåtgående roterande arm angifver sidoinstäningen. Reservsiktinjens korn befinner sig å samma pats där n uvarande kornet sitter. Efter utförd profning har den inom kusteskadern tisatta kommissionen afgifvet ett utåtande, i hufvucsak som föjer. Anordningens tyugd nödvändiggör kanonens ombaansering, skaorna böra ändras, reservsiktinjen bör bidas af nattsiktena, som såunda kunna användas såsom reserv både c1ao b -och natt. Beysningen af skaoma var tifredsstäande. Vidare anföres, att utförda skjutningar hafva visat att anordningen är soid och stadig samt bibehåer sig uneer pågående s kjutning. Kikaresiktets stora öfverägsenbet med hänsyn ti träffsäkerheten gent emot sikte och korn har jämvä framträct.

-24- En de under tiverkning varande 57 mm. ss. kanoner få här besn ifven kikareanordning. Under året har pansarbåten Oscar II evererats och dess artieri profskjutitc;;. Från rapporten må föjande framhåas. Någon skada å vare sig kanoner eer avettage har ej uppkommit. För utrönande af inverkan af gastrycket vid närbeägna kanontorn utpacerades såvä persona so m höns och bar erfarenheten gifvit vid handen föjande: då främre 21 cm. kanonen skjuter under största möjiga riktning akter öfver, böra skjutuckorna å 15 cm. torntaken vara stängda; då främre 15 cm. kanonerua skjuta rätt för öfv er under hög eevation bir uppehået i stridstornet riskabet, om ej anordningar vidtagas för utestängande af krutgasen ; då aktra 15 cm. kanonerna skjuta rätt akter öfver under hög eevation bir uppehå i högste befäbafvarens torn möjigen försvåradt. Vid undersökning efter utförd skjutning af kuager och rubanor förmärktes inga intryck. Mot tornvridningsanordningarna förekommo däremot en de anmärkningar. De utförda pröfningarna af angningsanordningarna och dessas resutat framgå af närstående tabe: t '. c 0 M ~ (J q """ i't' \_ o ~ "" s ~ c+ " """ m " o: "" ""'... "" CJ< s D ~ ~ ~ w "" ~ 11' ~ >=> I I... o..,. UJ!>T ~ o c+ c+ "o "" ~ (D ~ r:; E ~ c+ >c:: " (D "" ~.?' ~ ~= _, <:) s?,.., ~o:. ö p ~ n-: ~8.: o ~ : p., td : ö ~<..,. ~>!) m.....-: o,., o: o!"""" n- ~g.. ~ o. p.,td.. p o cr' b~cj<cj<,.,.~ "'~ o:j. s ss~pp. ~Pg~ "' - 25- c+ o p,_, m s== ~.~= ~:.- et- : C"'t" 8 : 8. p : ~ ~: c+. 1-i o ~ : ct-: o. p ~ "'. td: er : s~: ~ ~ ~ n-: p..o.. 1-i : o ~ : p., td : ö ~ ~ ~~>!) w w CJ<CJ<<:;><:)"~ ~?~K S88S~w~ws 1!,)"1 c o o. ~ ~ ~ 'f... <:;o,.,.,.,.<:)<:)",.,.<:)'->, G. ()) ~ ~... ~ _w _1\! ts ~ -1 '.? ~ :;- ~---- Eektrisk Hand-drift. drift. Eek trisk drift.

- 2ö- Kommissionen anför beträffande dessa: att resutaten af de gjorda anguingsöfningarna äro synbarigen, hvad beträffar ö cm. angningen, ej tifredsstäande, dock får kommissionen framhå a, att dessa öfningar ej kunnat gifva något exakt uttryck för angningsanordniugamns verkiga kapacitet, då personaen, so m utfört desamma, ej huuuit bibringas tiräckig öfning under den korta tid expeditionen varat. Ett förhåande, som i hög grad inverkar hämmande på arbetet i tornkammaren, är det begränsade utrymmet därstädes. Såsom ett amänt omdöme om 15 cm. tornen och ti desamma närmast hörande angningsanordningar och angningsrum får kommissionen såsom sin åsikt fra mhåa, att bristen på utrymme därstädes het säkert kommer att medföra en afsevärd begränsning af edhastigheten, äfvensom a t t den kontraherade angningskapaciteten af 4 skott i miuutou per kanon är vä iten. Kornmissionen gjorde iifven anmärkningar mot att 21 cm. kanontornen skakade vä mycket i synnerbet vid vissa farter och att temperaturen i några af krutdurkarna vari t vä hög. Frå n profskjutningen vid pausarkryssaren Fygias everanstur må anföras : att ingen skada uppstod vare sig å kanoner eer avettage; att en de torn gin go vä trögt att vrida för hand; att fartygets vibrationer ej varit hinderiga för kanonernas inriktaude. Någon profning af ammunitionshissarnas kapacitet medhanns ej umer profturen; under påföjande expedition utröntes den ocb befanns som föjer. I föriga 1ö cm. tornet 4,2 skott per minut, då en hiss användes; i föriga 15 cm. tornet 7,7 skott per minut, då båda bissarna an vändas; i styrbords 15 cm. torn 6,'.) skott per minut, då båda hissarna användas. \. -27 - Yid pröfning af 57 mm. hissarnas angningshastighet har utrönts, att på en tid af 5 minuter 27 ådor a mmunitiou ti 57 mm. kanonen kunna uppangas från föri ga 57 111111. durken ti backsdäcket. Inom området för projekti- och pansarpåtti verk ni n gen är ingenting inom ramen för denna årsberättese att särski dt nu omuäwna. De pågående försöken med häftiga sprängäm- 11en som addning i projektier äro nätj! igen a [ hemig natur. Så äro ock de försök som utföras för auordnande af ededning å Yårn pansarbåtar. ),..fståndsinstrumeut frå n Barr & 'Stroud och från Zeiss äro under pröfning, så ock mindre instrument för användning i torn oc1 si kthufvar såsom Fuess Berins och major Gcrards, tievensom nya högjudande tee[onapparnter från L. M. Ericsson. För kontraiering af kikaresiktinjernas paraeism har siisom prof anskaffats siktkontroinstrument frå< J Zeiss. Ln af pansarbåten Oscar II:s 15 cm. kanoner bar försetts med en genombåsningsapparat från Bofors, bviken med god t resutat profvats under sommaren oeh är afsikten att med dyika apparater i första hand förse f-ottans dubbekanontorns kanoner. N iigra eectrica dotters a[ Percy Scotts konstru;:tion äro.sutigen inköpta för pröfnin g.

-28- Från sistidne sommars skjutningar kan föjande af intresse anföras. Tabe I, utvisande resutaten under skjutskoorna 1901-1907 vid skjutning med tubkanon. Kurs för 3. kass sjömän År Anta [;:; ~ 'O.. ~ ~ skott g f ~ "' ~ pr o...,., (!) o;=:;:.t:: r+, 1--1 1nan rt- ' 7;'"' <D et~ - ct-~ 1901 24 38 45 1902 24 38 40 1903 24 31 51 1904 24 37 21 1905 49 41 14 1906 61 52 13 1907 62 60 12 ;-;) Artiii erikass 187. "') skepparekass 74. Kurs för 2. kass Kurs fö.r ~- kass sjömän. S]oman Anta ~ ~ _._... skott u,...,.., (!) Anta 'O ~~ skott 8~~.., (!) ö ~(D "'~ "' ~ pr CD ~ CD pr t' ; 1--1 o ~: p.. ~~~ ~ s g ~~ ~ (!) 21 O c<-... ~ <D O c<man et~n1an "" ~ et~ct-~ ct- rt-~ 47 47 42 33 48 21 45 31 3G 36 86 21 35 26 39 36 53 24 44 20 39 40 28 66 48 13 95 49 16 104 55 11 157 65 22 100 57 11 -:.: ) 62 O Tabe II, utvisande motsvarande resutat vid skjutning med kanon. Kusprutor och ätta kanoner Medesvåra kanoner Kurs för 3. Kurs för 2. 1 Kurs för. Kun; för 2. Kurs för. År k. sj ö män k. sjömän k. sj ö män k. sjömän k. sjömän M e d e- ~ Mece Mece- ~ M e ce- Yede- ~ fede Mede i Mede- Mede- ~ Medeträff tid pr t-äff tid pr träff tid pr p:g pr tid pr p:g pr tid vr proc. skott proc. skott proc. skott skott skott. skott skott 1901 43 13 33 8 22 4 7,20 51 7,17 18 1902 39 13 34 16 30 4 6,oo 72 7,18 25 1903 37 14 36 9 35 4 5,98 53 f:i,60 52 1904 54 15 39 13 44 5 7,G2 34 7,os 52 1905 49 15 45 15 26 4 7,13 50 7,20 44 1906 51 14 54 12 54 4 7 90 27 7,24 60 11907 55 12 40 O 35 4 ;T') 16 63 7 :') 15 r.) Träffprocent. - \,[ År -29- Föjande tabe utvisar ett sammandrag för nämnda år. Tubkanon Lätta pjäser Medesvåra kanoner J'.Ied e- J'.fece- J'.fede- M:ece- :Mede- M:ere- J'.fec1eta skott träff tid pr träff tid pr poäng tic pr pr man procen t skott procent skott pr skott skot t 1901 27 38 46 :36 O 7,17 29 1902 24 38 47 37 12 6,75 42 1903 27 31 50 37 12 6,~8 52 1904 25 36 22 51 13 7,2-1 45 1905 56 44 14 42 12 7,17 46 190? 68 56 15 52 10 7,51 47 1907 85 58 11 52 10 7,.r'') 16 X ) Träffprocent. I nästföjande tabe, hviken iksom de nyss anförda äro uppgjorda inom Högste Befäbafvarens stab har försök ti jämförese mean våra och engeska skjutningar gjorts. Det synes af den att de engeska skjutningarna äga rum vid i rege stor fart och inom snäfvare afståudsgränser, af hvika dock minimiafstånrct är afsevärdt större ti n vårt. Vidare må anmärkas, att engesmännen skjuta med 1 / 2 a 3 1 4 str.., såedes med afsevtirdt större utgångshastighet än hos oss, hvarjämte deras måyta är större. Förhåandena äro därföre inkommensuraba och koumnens»reducerad träffprocent» Yärden derföre ock missvisande, beräknade som c1e äro bott genom reducering af erhåen träffprocent på grund af förhåandet mean res p. måytors storek utan kännedom om medeträffpunktens eer missande skotts ägen. H vad som däremot bör vara jämförbart är tiden per minut och kauon. Om därföre' vår underägsenhet beträffande träffsäkerheten ej är så påtagig, så utvisar däremot tabeen, att vi äro ofantigt underägsna beträffande skjuthastigbet Och -

- 30 -- -31-1 detta sam man band torde ej vara ur vägen påpeka, att det vi synas som först i år bos oss något afsevärdt framsteg på detta område gjorts. Ty af tabeen II framgår tydigen att medetiden per skott under åren 19U4-HJ06 varit ganska oförändrad och nästan mindre än föregående år. Och dock kom just moderu materie 1 myckenhet ti skjutskoan år 1904. x c. o (f) x o ~ ~:n en x x <:J< <:J< o Co 00 -..1 o ~t o o... o o ""' <:J< o douj( 'pu~l UO'( 1{00 u~u!.1d t0)[8 "' UOUm [ (QO C. mm.h H1P.L ~ UteJ ::::S -o.1d.fjp.l t:; ~ C.:.:-.;:- ";) 0.1df1!-1!;> pu.<e onpe rr ~ Jag har ofvau sagt, att just tid per skott bör vara jämförbar, ty på bägge håen håes ammunitionen i beredskap i omedebar närhet ti kanonen och spea därföre oika angningsanordningar ej någon ro. Däremot vi jag håa före, att så gör engesmännens metod att tiåta obegränsad skjutning under viss tid, ej som hos oss ett visst anta skott, som därjämte är adees för knappt. Tabeen utvisar såunda för 15 cm. kanonen ntt vid gunayers test medeta skott per minut uppgått ti 6,G och vid närmaste ikuande förhåande hos oss uppnåtts endast 2,3 a 3,6 skott, en differens som är för stor för att endast påskrifvas riktningsanordningarnas konto. Nej, orsaken torde hnfvudsakigen bero på oviighet att för därmed förenade kostnader öka antaet skott som får skjutas med verkig ammunition och på mi ssuppfattning af tubkanonskjutningens förm åga af insats ti det sutiga måets uppnående. Enigt mitt förm enande är tubkanon-skjutning utmärkt för utbidandet af goda riktare, för ededningsö fningar samt, inti en viss grad, för öfniug i m ateri eens betjänande. Men den kan adrig utöfver en bestämd gräns bidraga ti utvec kin g af skotthastigheten ; vi mc uppcrifva denna faktor ti högsta möjiga måste skjutöfnin garna ofta bedrifvas med skarp ammunition. Utan tifäe härti kunna vi ej häer bruka våra kanoner. Och beiysande i detta hänseende är JU bestämmesen i gäande ;skjutinstruktion, nämigen, att m ed svår kanon under skjutskoa skjutes bott en serie för!war 5:te man, so m sk j uti t vissa öfningar inom kurs för :a k ass sjömän; man kan därföre knappt fordra någon större skjuthastighet från våra svåra kanoner.

-32- Se vi åter efter skotthastigheten per minut för de en~e ska 19. och 23 cm. kanonerna uppgå dessa i gunayertest-sk]utniugarna ti 3,8 resp. 3,0. Såedes 3 väriktade 23 r~m.. sk~tt p er minut, inför hvika prestanda vi måste ~1 äpn~. Iy.varr ar motsvarande siffra för vår 21 cm. kanon ej ang1fven t~be 0 h hvad som o ör denna engeska skotthastighet sa feen. ac 1 suriner bet ~r att den är ett medeta af en betyd- ig mänge skjutningar och ej några enstaka g?ca Ja, hvi et nomen J '. k briiant beyses af föjande ur januarihäftet af Jo~rna of the Roya U nitec Service Institution hämtad~ tabe öfver resutaten af gunayer test m ed svåra kanoner mom engeska fottan ar 1906 Anta fartyg som skjutit 1091 1391 136 1211 1271139 1341 108 10~ ~9 Anta kanoner... 84611010 112110311113711241 ~296 1 ~1711~961~13 "f'f. 2052 2527 28312732 3562 4789 a996 a748 4L>74 5133 Anta tra ar......... 1 ;::: :.::::.:~ ~~; 1 ~ ~~~~~. 4389 5:6 1 6249 570'1"2416863 7:8 7GG4 :::; ::: F b "n t1 =<ffar 'J337 2909 3418 2977>2682 2074 10321916 - - era ammar a '" c ~ - Procent träffar af skjut-..,. na swtt...... 31.86 3.G3 31.1 Träffct1' per kanon pe1 minnt: 12 inch och 10 inch VJ och VII.................. O.o0 9,2 in ch............... 0.17 6 inch O. F. anc B L 0.8a 4,7 inch och 4 inch O. F. 1.83 men u as 32. 3 36. 3 0.23 0.2a 0.3o. 0. 33 0.32 0.23 0.221 0. 31.n.o51 1.511 1.81 1.68 1.821 1.60 1.93 41. 1 46.oJ 42.86 56.58 71.12 0. 38 0.53 0.47 0.58 0.81 0. 35 0,70 O. n 1.40 2.841 2.411 2.63 2.6öi 4.1.J 1 5.68 2.02 2.47 2.28 3. 73 4.96 Häri upptages visserigen ej antaet kano.ner af o~ka s~g, antages att för warje kanon af öfver 6 mch k.~hb e r fin- 4 st. af 6-4 incbs kaiber, så utgöra de anforda taen - 33 -- träffar per 12, 10 och 9,2 inch kauon per minut ett medeta från cirka 200 kanoner. Resutaten äro betecknance. Vija vi däriöre söka uärma oss engesmännens skjuthastig het måste skjutningen vid skjutskoan med pjäsernas egen ammunition högst betydigt ökas, mer än fördubbas och skjutning med svåra kanoner införas därstädes. Framför at böra vi söka få bort den tanken, att vi äro något sags trokarar som kunna drifva upp vårt foks skjuthastighet ti nöjaktig grad endast genom hufvucsakigen tubkanonskjutning och utan att det ofta erhåer verkig öfning och träning i skjutning med skarp ammunition. Under sommaren har utförts en s. k. instrnktionsskjutniug afseed att visa spridningen vid skjutning på åugt hå hos kubanorna från ett fartygs bredsida i hviken kanoner af.oika kaiber ingå. Som må tjänstgjorde en mindre kippa, een skjutande pansarbåten åg ti ankars på cirka GOOO m eters afstånd därifrån, tvärs ut från mået åg en andra pansarbåt för observation af nedsagen. Efter tvänne inskjutningsskott bestämdes uppsättningen ti 6 J 00 meter, som sedermera ej förändrades. Utvada kanonkommendörer verkstäde riktning och affyrning vid warje kaion i babords bredsida och afios,;ades 2 skott per pjäs, atså 8 st. 15 cm. och 2 st. 21 cm. skott. Som äsk-skott skue omedebart före inskjutningens början afskjutas ett öst skott per kanon. Afsikten med denna bestämmese var vä att därigenom värma upp kanonerna, så att de bägge p åföj ande skotten skue kunna bifva jämförbara, men förbisågs härvid att svartkrutssnmtsen förorenar oppen i betydande grad. Skjutningen visade också att aa 1:a nedsagen föo kortare än de 2:a, hvarföre nedannämnda resutat endast äro hämtade från andra skottet med hvarje kanon, ett förhåande som betydigt minskar värdet af de resutat, som häredts från skjutningen. Medeträffpunkten för 15 cm. nedsagen befanns igga på 5989 meters afstånd, nedsagsytans ängd uppgick ti 160 m. Tirsk1 i{t i Sjöväsencet. 3

-34-50 proc. spridningen i ängd mean de oika 15 cm. kanonerna beräknades ti 82 under det skjuttabeens motsvarande värde är 48 meter. 21 cm. kanonernas nedsag inträffade på ett afstånd från pansarbåten af 5 806 m., atså nära 200 m. ifrån 15 cm. kanonernas medeträffpunkt. De officiea resutaten äro såunda fra m städa:. Kanonernas uppvärmning visar sig äga ett beaktansvärdt infytande på de första nedsagens äge vid skjutning på ånga afstånd. 2. Spridningen mean de oika 15 cm. kanonerna visade sig vara ohetydig. 3. Skinadan mean de båda kaibrarnas dagfe visade sig vara afsevärd (närmare 200 m.) 4. Instruktionsskjutningens resutat torde hafva bifvit säkrare, om större skottanta kunnat medgifvas med 21 cm. kanonerna. -35- L edamnten Nordenfet'"') ansåg iugaunda att J 6 sekunder per skott var något öfverdrifvet resutat, men vä de tre föregående årens tider af 45, 46 47 såsom mindre goda. Ordföranden uttryckte sitt intresse för de i föredraget påpekade synpunkterna, ett bevis på att vi befinna oss ånat från de_t 1~å, vi hoppas kunna uppnå. Vår mindre goda "'skjutskickighet beror så vä på otiräckig am m unitiansti o å n a som därpå att öfningarna ej äro tiräckiga. De i H. B:: tabeer uppgjorda jämföreserna gäa å ena sidan resutat från vår skjutskoa och å andra sidan ett mederesutat af skjutningarna på hea engeska fiottun, hvarigenom jimföres n bifver än mer viseedande än förut bifvit påpekadt.?en,om. vår oti räckiga öfning erhåes ej nog erfarenhet Vs a v1s de konstruktioner som kunna underätta addning m. m. Så addas t. ex. de engeska kanonerna oberoend ~ af höj"driktnit~g hvari de igga. Många sådana detajer i afseende a mateneens fukomnande återstår för oss att ösa. Efter föredragets uppäsning uppstod enigt Säskapets protoko föjande diskussion: Ledamoten Broman påpekade svårigheterna med oika sido- och höjdriktare på det medesvåra artieriet då i så fa ovikorigen skue kräfvas särskida eektriska affyrningsanordningar, kompicerande materieen. Vie understryka föredragandens uppfattning att de sämre skjutresutaten vi uppnå i vår fotta, jämfördt med de engeska, mindre bero på materieens underägsenhet, som äfven i år anföres i Högste Befähafvarens rapport, än på bristande öfning i synnerhet systematisk sådan och under skarp ammunition. - Vie påpeka hurusom de af Högste Befäbafvaren uppgjorda tabeerna voro missvisande isynnerhet genom sättet att reducera träffprocenten efter tafans storek. " *) Hade uppäst föredraget och är hans yttrande beroende på föreg.aende taarens framkastade fråga angående siffran 16 (sista siffran i s.~ s t~ koumne~) å tabeen sid.. 29. Han påpekade att siffran 16 i jämf~: e, se me? Siffran 29 och 42 1 samma koumn ej är öfverdrifvet <>od ~~a r m~n Jämför skinad i använd materie men vä siffrorna när~a s t ofver Siffran 16 mindre goda. Red.

-36- Några ord om rekryteringen af sjömanskåren. At för vä kändt är det., hurusom under senare åren rekryteringen bifvit svårare; särskid t har detta varit faet vid rekryteringen af fottans sjömauskår. En de å.tgärder bafva äfven bifvit vidtagna för att göra anstäningen vid sagda kår begärigare, och med år 1908 inträder en öneförhöjning, som vä äfven tikommit med fästadt afseende därpå. Ännu bar dock ingen förbättring inträdt, snarare motsatsen, ty antaet vakanter vid sjömanskåren är för närvarande oroväckande stort. Särskidt i ögonen faaune är det ringa anta som tao it förnvad anstäning innevarande höst. ' b J - Då andets första försvarsinje utgöres af fottan igger det så mycket större vikt uppå att dess bemanning är futaig och väöfvad; nu är den icce futaig, och den dot som finnes är fot ceract öfvad. _ Jag ska här nedan söka framhåa några synpunkter, som måhända äga ett visst samband med rekryteringen. Jag anser nämi a en att rekrvteringen af en kår måste i rätt afse- "' " värd grad bero på de förhåanden, som inom densamma äro rådande och de omständigheter, under hvika den arbetar; äro dessa icke tifredsstäande tränger detta ut band hea foket och hämmar otvifveaktigt rekryteringen af kåren. Man bör ju såunda söka stäa så ti att kårens manskap trifves i tjänsten. -37- Just i de forcerade öfniugarna igger enigt mitt förmenande ett af bindren för att manskapet ska trifvas med tjänsten. Ett jäktaude från skoa ti skoa efter det nuvarande systemet sappar intresset, och den förvärfvade kunskapen bir icke af beståndande värde. Bristande tifäe ti tjänstedighet efter genomgången skoa eer efter sjökommendering är häer icke uppmuntrande. Det ofta återkommande ombytet af befä och underbefä, hviket under nuvarande förbåanden bir nödvändigt, verkar ofördeaktigt på känsan af samhörighet mean dessa grenar af bemanningen, just den samhörighet, som skänker trefnaden i tjänsten; utan den ernås ej häer de resutat af arbeten och öfningar, som man gärna vi se. Det torde också numera höra ti undantagen att se en fut hegjuten fartygsbesättning, som af verkigt intresse detager i at, som rörer dess fartyg. Vidare förekomma s. k. inspektior1er, därvid särskidt må frambåas de, som af vederlärande kår- eer kompanichefer förrättas i and på söndagar. Dessa betraktas amänt af manskapet såsom onödiga och ofta hindrande i ett eer annat afsoende, och jag måste ansuta mig ti samma uppfattning, ty nog kunde väämpigare tifäe beredas att under veckan se kompaniets eer stationens manskap samadt än just på söndagen, då at annat fok fritt eisponerar öfver sin tid. Kan någon nytta af de nuvarande inspektionerua påvisas? Söndagsdivisionerna ombord med åtföjande ånga inspektioner och gudstjänst betraktas ad ees på samma sätt; jag skue därvid vija säga att ce äro mora onödiga, då ju besättningen dagigen b:',ses ti di visioner och dessutom ständigt är under vederbörande befäs ögon. I detta sammanhang torde böra nämnas kyrkoparader. Sjäfva ordet, kyrkoparad» är om man så vi ganska betecknande, ty innebär det föga mer än ))närvaron af trupp för att synas».

-38- Att besöka kyrkan torde vä ämnas åt den enskide att be.stämma, utan hänsyn ti det tomrum, som möjigen kune bhfva en föjd af paradens instäande. 'rvång är ingaunda medet att skapa vördnad för reigionen, ej häer bidrager det att ingjuta den grad af reigiös anda, som kännetecknar både en verkig sjöman och en god sodat. Har man t. ex. hört en sjökadett eer en ung matros berömma en predikan? Svaret torde bifva: Ja, därför att den var - kort. Exempet taar för sig sjäf, men jag har veat framdraga det, enär det förefaer mig som om rätt många gömt att deras uppfattning en gåug varit sådan. Araminst får tivaron af kyrkaparader vara beroende af vederbörande kårchefs personiga reigiösa tänkesätt; det bar a tid verkat skadiat n En jämförese mean fottans och armens kaserner särskidt med afseenoe på at, som bidrager ti trefnaden 'inom dyika etabissement, utfaer särdees ogynnsamt för fiottan, speciet för sjömanskåren i Carskrona. Det hea är för smått. Större samingsrum saknas, de s. k. dagrummen äro för mörka, marketenteriet för itet m. m. ~:ed ett ord, d~t hea är icke titaande och än mindre i jämforese med öfnga truppförbands i samma garnisornsort. Det s. k. örogshemmet, som kommit ti stånd inom Carsh ona stad, må hafva bvika förtjänster som häst, men förmår ingaunda afhjäpa kasernernas bristfäigheter. Dessutom kräfver det en, om ock ringa, afgift. Då numera andet rundt storartade kasernetabissementer ti miioners värde uppföras för vår arme, då torde det icke synas obiigt att äfven fottan finge någon förbättring i sina inkvarterings'örhåanden. Om än i en framtid ett stort anta fartyg komme att båas ständigt rustade, så framstår ika oafvisigt behofvet af tidseniga kaserner för at det manskap, som kan komma att föräggas ti fottans stationer eer depöt.er. -39- Äfven torde här böra frambåas de mindre gynnsamma förhåandena med afseence å spisningsanordningar o. d. som för närvarande äro rådande i sjömaoskårens matinrättning. Den servis, som nu au vändes, verkar icke snygg, en omständighet, som i och för sig borde vara tiräckig för dess afskaffande, i a synnerhet som en genomgripande förändring i detta afseende redan skett vid Stockhoms station, däröfver manskapet uttryckt sin stora tifredsstäese. Utan att här vija på något sätt bestrida eer kritisera de uppgifter rörande näringsvärden m. m. som vä igga ti grund för nu gäande spisordning, kan jag dock icke underåta att bär omnämna det förhåandet, att portionerna i vissa fa förefaa rent af minimaa. Den, som tjänstgjort i sjömanskårens kaserner, torde sent gömma de kagomå, som i sådant hänseende framkommit, och som man måst afvisa med stöd af spisorduingen eer dyikt. En revision af spisordningen i kvantitativt hänseende synes såunda önskvärd, om än icke nödvändig. Befordringsutsikterna äro för närvarande ogynnsamma och ojämnt fördeade på oika yrkesgrenar, hviket numera afskräcker underofficerssönerna från att ägna sig åt fottans tjänst, hvika förr tiförde sjömanskåren dess bästa materia. Oikheten å fot-tans stationer i detta afseende är ikaedes icke titaande, och inverkar särdees ogynnsamt på discipinen. Såsom önskemå för vinnande af mera ätthet vid rekryteringen skue jag på grund af hvad ofvan anförts vija framhåa:. 2. parader. En mindre forcerad utbidning och öfningspan. Borttagandet af inspektioner å söndagar samt kyrko- 3. Införandet af rättighet ti tjänstedighet på visst anta dagar efter kommendering i visst anta månader (devis förhåandet i Carskrona). 4. Förbättrade kasernförhåanden. 5. Ändringar i spisordningen. 6. Jämnare och mera ikartade befordringar ti underofficerskorpra å båda stationerna samt

-40-7. Borttagandet af ega att utbetaas vid kontrakts underskrifvande, bviket är staten mindre värdigt och i amänhet tiför sjömanskåren mindre goda eement, för att ej säga dess sämsta. Hufvudorsaken ti rekryteringssvårigheterna torde dock vara att söka i een hänsynsösa agitation mot at miitärt, mot at tvång, som tidsandan medför, men som ocb:å karaktäriseras af den gränsösa ovederhäftighet, hvarmed den bedrifves. Krig är måhända det enda medet, som kan stäfja denna nutidens rörese, hviken atså med aa tiåtiga mede bör bekämpas, men äfven andra åtgärder måste vidtagas, så att vi ej vid ett krigsutbrott stå med botta minnet af den sjömanskår, som fottan en gång ägt. Ca riskrona i december 1907. G. Bergman.. -41- Hur bör kasted mot fartyg i rörese edas från en sjöfästning vid dager och vid mörker? När Kung. Örogsmannasäsäskapet uppsatte ofvanstående ämne, som ett af 1907 års täfiingsämneu, fanns det icke i Sverige några bestämmeser för edning af sjöfästningars kasted mot må i rörese i egentig mening. Senare har emeertid chefen för Kung. kustartieriet på gruud af honom gifvet bemyndigande anbefat ti efterrättese bestämmeser för»noggrann edgifning med kastpjäser» mot såvä rörigt som fast må. Då emeertid dessa bestämmeser fordra för ett kastbatteri: des anekaffandet och handhafvandet af ett ferta instrument, des vidtomfattande anordningar för meddeandens öfverförande, samt des en atför stor och synnerigen vä öfvad persona, så anser jag, man bör sträfva efter en i sin behet enkare edning af kasted mot må i rörese, och ska jag i det föjande redogöra för ett försag härti. Den härför erforderiga materieen kon11ner jag i rege endast att omnämna och icke att i detaj beskrifva, enär iknande materie redan finnes i användning eer med ätthet kan anordnas. Kasted mot må i rörese edes från en observationsstation, h viken bör vara högt beägen med vidsträckt utsikt öfver edområdet Kan edområdet icke öfverses från en observa-

-42- tionsstation, måste fera anordnas, så att hea edområdet behärskas. Vid en observationsstation finnes: a) ett skjutbord med ti bebör, samt b) direkt teefonförbindese ti batteriet. a) Skjutbordet består af: ) underaget med fästanordning för beskjutningspanen, 2) beskjutningspanen med tihörande mw.-skaa, 3) a/ståndsmätaren med kursvisare. ) Uneeraget utgöres af ett bergfast bord eer på berggrund gjuten betongpeare försedd med tapp för afståndsmätaren och fästanordning för beskjutningspanen. 2) Beskjutningspanen består af en för niagnetism känsig metapatta, på h viken är ingraverad eu karta i skaan : 10000 öfver kastbatteriets edområde, och äro de ytor, som beteckna vatten, där fientiga fartyg kunna uppträda, iuruiade i fyrkanter med 100 m:s sidor. Särskida cirkar (röda) äro utritade på de afstånd, å h vika om byte af ad d ni ng ska äga rum för att atid få största nedsagshastigheten. Samtiga rutor äro numrerade och i midten försedda med ett itet hå för en rörig mm.-skaa. Beskjutningspanen har vid den punkt, som utmärker observationsstationens äge, en urtagning för afståndsmätarens tapp. Inrutningen å beskjutningspanen är gjord på det sättet, att cirkar äro uppritade med batteriets äge å beskjutningspanen som medepunkt och hea 100-ta meter som radier. Hvarje cirkering är därefter dead i segment genom uppritande af radier på ett medeafständ af 100 meter och på sådant sätt, att segmenten i bredvidiggande cirkeringar faa zig-zag. C)_ 3) Afståncsrnätaren är en»stangs orograf» med afståndsskaan uppgjord i samma skaa som beskjutningspanen : 10000-43- (se anm.). På undersidan af öparen är fästad en vertika (mot beskjutningspanen riktad) ståndare, uti hvikens spets, som ätt stöder mot beskjutningspanen, kursvisaren är anordnad. Kursvisaren, hviken är nykonstruerad och den för edningen af kasted mot rörigt må viktigaste deen af instrumentet, ska närmare beskrifvas (se fig.). Den består af tvänne säparmar, en kort (BC) och en ungefär dubbet så ång (DE), samt en >Jisararrn (FG) af samma äugd som den ängre säparmen. Den kortare säparmen (BC) är i närheten af B försedd med ett Lå (B) samt midt ernean H och C med en magnetisk kack (I). Vid H är armen rörig kring ståndarens spets (A). Den ånga säparmen (DE) afsutas i D med en kuggbåge, hvars medepunkt är utmärkt medest etl bå (K). Midt emean K och E är armen försedd med en magnetisk kack (L). Vid K är ånga säparmen rörig kring ståndarens spets (A) tätt ofvanför den korta armen (BC). Visararmen (FG), af samma ängd som åuga säparmen (DE), afsutas i G med en kuggbåge samt är försedd med en i förhåande ti kuggbågen exentriskt (åt G ti) beägen tapp (M), kring hviken armen är rörig. 'rappen (M) är fast förenad med en hysa (N), som noga passande är påträdd och därefter kan öpa utefter den korta säparmen (BC) vid B. Härvid gripa visararmens och ånga säparmens kugghju (G och D) i hvarandra på sådant sätt, att visararmen faer i den ånga säparmens förängning, när denna befinner sig rätt öfver den korta säparmen. En fjäderanordning håer städse de båda omtaade Amn. >Stangs orograf> mäter med känd vertika bas iksom Madsens afståndsmätare men har, i motsats ti denna senare, afståndsskaan ikformigt indead, fastän hänsyn är tagen ti jordrundningen och refraktionen. Detta medför den (för den föresagna ededningsmetoden) stora fördeen, att om en orienterad karta (beskjutningspan) finnes utagd under afståndsskaan, så utmärker öparen det inmätta måets äge å kartan. Instrumentets röreser i vertikaed och horisontaed sker medest tvänne ättskötta rattar. >Stangs orograf är pröfvad af Kung. Marinförvatningen.

AFSTÅNDSMÄTARENS AFSTÅNDSSKALA MED STÅNDARE.N. (Betydigt forminskaii) KURSVISARE SeJiiL firk sidan ~w~ at- M. '~ K H F,, // E T//7777777777777 77 7 J??Z';~:e~~"'/7/T/,1;' 17JJJ777?77?J J? 7) ff / / C Bes~spon.eiu St_rjJUrens spetsa Besg'utrdngs. pt1tle7v. KUR5VISAREN (.sedd uppiiri.t./ B Nt;D_(.M;_~ :ii KORTA SLÄPARMEN fkifi-ån.- 1.\ pp L ===@;======"""'========--. c '::: t B T~ I C B =""?'=====~===~C ir I t: LÅNGA SLÄPARMEN ' ~..., f/pf'i.!nuu ~ L..-..,. D o~==================~~===================4 K Från si.:.mv D=6'=-========================~========================== L E E ) P., i " c " '\ 0Ps 1 bizol JENnn 1:rii!ns d/verf071w,b C,~ a- L stöt.er I!InJJt C \ \ \ \ \ E VISARARMEN!ppifrrm ' forsedcl med- TTL. 7Tk swa.-. Ar0 r; F==================;;;;;;;.: --G ir M F R 1 R' t t R t '.<!f 1/ ~ O'"w1 ejpun.jr:t

-46- kugghjuen tryckta mot hvarandra. Visararmen är försedd med en mm.-skaa med O-punkten vid spetsen. Vid obse-rvationsstationen finnes äfven en rörig mm.-skaa (hörande ti beskjutningspanen). Denna öper i en med atäsniugsegg försedd hysa, hvi ken har en tapp, som passar uti håen i de oika rutorna å beskjutningspanen. Skjutbordets kargöring och funktionering. Beskjutningspanen uppägges på underaget, så att tappen för arständsmätaren infaer i den härför gjorda uttaguingen i beskjutningspanen, hvarefter denna inägges i fästanordningarna, medest hvika densamma orienteras. Afståndsmätaren uppsättes på tappen och justeras. Afståndsskaau är därefter parae med beskjutningspanen på ett afstånd af 5 cm. Den vid afståndsskaans öpare fästade vertikaa ståndaren (A) stöder ätt mot beskjutningspanen med sin spets (A), vid hviken äro fästade de tvänne säparmar (BC och DE), som med sina magnetiska kackar (I och L) igga an mot och dragas ti beskjutningspanen. Om man med afståndsmätaren nu föjer ett må, som framgår efter en rät inje, så kommer äfven spetsen af den vid öparen fästade ståndaren (AJ att å beskjutningspbnen röra sig efter en motsvarande rät inje. Härvid komma äfven de båda säparmarnas magnetiska kackar (I och L) att med friktion öpa fram efter samma räta inje. D. v. s. den ånga säparmen (DE) faer rätt öfver den korta säparmen (BC), och därmed faer äfven visararmen (FG) i säparmarnas förängning. Visararmens spets (F) förutsäger atså en punkt i måets bana, om detta fortfarande håer samma kurs. Om man sedan med afståndsmätaren föjer ett må, som framgår efter en cirkeböjd inje, så kommer äfven ståndarens spets (A) att å beskjutningspanen röra sig efter en motsvarande cirkebåge. Härvid öper den korta säparmens magnetiska kack (I) efter en något mindre båge än ståndareus spets -47- (A), och deu ånga säparmens magnetiska kack (L) efter en ändå mindre båge. D. v. s. den ånga säparmen (DE) bidar en viss vinke mot den korta (BC), hvarvid den ånga säparmens kuggbåge (D) vrider visararmens kuggbåge (G), så att, på grund af konstruktionen, spetsen (F) af denna arm in!"aer på förängningen af den cirkebåge, som å beskjutningspanen utmärker måets bana. Visararmens spets (F) förutsäger äfven nu i detta i fa en punkt i måets bana, om detta fortfarande bibehåer samma rorvinkel ''eorier, som igga ti grunc för konstruktionen af kursvisaren. När en sjöstyrka beskjuter fästningsverk förutsättes, att densamma i rege manövrerar på sådant sätt, att de enskida fartygen häa räta kurser' eer ock gira med en för hvarje gir bestämd rorvinkel Ett fartygs inmätta bana å beskjutningspanen kommer såedes i rege att bestå af räta injer och dear af cirkebågar. Mätes mot ett fartyg, som håer rätinig kurs, så inses enigt föregående beskrifning, att de tre armarna ti sina riktningar sammanfaa samt utvisa måets kurs. Antages sedan att fartyget ägger roret en viss vinke och fortsätter att gå rundt på en cirkebåge, så beskrifver ståndarens spets (A} på beskjutningspanen en cirke n1ed t. ex. radien R. Omedebart efter det ståndarspetsen (A) afviker från sin rätiniga bana gör äfven den korta säparmens magnetiska kack (I) sammaedes och beskrifver en cirke med radien R 1 = VRj- HP. Likaså ämnar den ånga säparmens magnetiska kack (L} den rätiniga banan och beskrifver en cirke med radien R 2 =V R~-KL~. Emedan säparmarna äro förängda respektive stycket IC = HI och LE= KL, så igga armarnas spetsar C och E på cirkeinjen, som bar R ti radie. Vi hafva såedes tre punkter i fartygets bana å beskjutningspanen nämigen, ståndarens spets (A}, punkterna C och E. Utan större

-48- svårighet skue man nu efter ögonmått kunna förutsäga en ungefärig punkt i måbanan, men för att underätta detta finnes visararmen. Dennes röreser är, såsom af den föregående beskrifningen framgår, beroende af de båda säparmarnas inbördes rörese. För att visararmens spets (F) vid oika värden på R städse ska befinna sig på samma cirkebåge som ståndarens spets (A), punkterna C och E, så måste atid vinken V= 180 - (v 1 + v 2 ). Vi afva därvid cos v 1 =HI: R och cos v 2 =KL: R samt v= v 1 -- v 2. Om nu erfarenheten visar, _ att korta säparmen ämpigen bör hafva en ängd från H ti C af 2 cm., så är H= cm. och KL=2 cm. Om vi nu åta R erhåa oika värden, från minusgränsen R= 2 cm. (då visararmen sammanfaer med ånga siiparmen) ti pusgränsen (då aa tre armarna sammanfaa ti sina riktningar) ocb uträkna förbåandet V: v, så varierar detta mean 2 och 3. För att förbåandet mean V och v i hvarje äge ska vara det rätta, måste radierna ti de båda i hvarandra ingripande kugghjuen vara om vänd t proportionea mot respektive armars vridningsvinkar V och v vid hvarje tifäe. Om ånga säparmens kugghju (D) är koncentriskt med radien r, så måste visararmens kugghju (G) vara exentriskt med en radie r 1 = 1 / 3 r, då de tre armarna faa i samma riktning, hvarefter radien r, så småningom ska öka ti r 1 = 1 / 2 r, då vi sararmen vridit sig ti sitt max.-äge (120, sammanfaer med ånga säpa~ men). På grund af att r 1 är variabe, så måste en fjäderanordning håa hjuen tryckta tisamman, såsom förut nämnts. b) Den direkta teefonedningens apparater vid observationsstationen och batteriet äro försedda med hjämar. Vid batteriet finnes för bvarje pjäs en särskid kasttabe, som upptager addning samt höjd- och sidoafäsning för h varje numrerad ruta å besl{jutningspanen. Dessa kasttabeer äro så uppgjorda, att batteriets träffar äro teoretiskt jämnt fördeade inom hvarje ruta. Föjande persona erfordras vid observationsstationen. Arbetet vid observationsstationen utföres af 3 man. -49-!. r 1 eder batteriets ed per teefon. Han handbafyer beskjutningspanen med röriga mm.-skaan, en kocka med sekundvisare, en tabe för kasttiden samt för ändring af sidoafäsningen för träffarnas förfyttning och teefonhjämen (samt utför, när Yanan det mecgifver, samma arbete som n:r 3. Därvid börjar n:r sina mätningar, när ungefär hafva kasttiden förfutit, sedan n:r 3 började sin mätning). N r 2 mäter in måets bana. ian hancbar afståndsimätaren. "...V:r 3 uttager måets förfyttning under kasttiden för det ifrågavarande afståndet. Han handbar en kocka med sekundvisare och en tabe för kasttiden. Utförandet af ededningen vid observationsstationen. )/:r 2 håer afståndarens bårkors noga inriktact på mået och föjer detta med tihjäp af de förut nämnda rattarna. N:r 1 kom menderar projektisag per teefon. Sedan batteriet meddeat, att projektien iir ansatt förutsäges en träffpunkt och kommenderas n:r på den ruta, inom hviken den förutsagda punkten faer t. ex. 4873 (se anm.). Vid warje pjäs sås i kasttabeen upp J873 och den för denna ruta angifna addningen samt höjd- och sidoa(iäsningen tages. N:r 3 sår upp motsvarande kusttid, så fort n:r förutsagt rutan 4813, samt mäter på visararmen oupphörigt måets Yiig under denna tid samt utropar vägsträckan uttryckt i mm. för bvarje gång. Y: r 1 anbringar den röriga mm.-skaans tapp i den kommenderade rutans -+813 hå samt instäer mm.-skaan på det af n:r 3 utropade mm.-antaet, som angifver måets väg under den ifråga '\'arande kastticen på beskjutningspanen, och inriktar skaans O-punkt (ändpunkten) mot den sig närmande afståncsmätarens Anm. När n:r förutsäger en ruta Järmast inti de röda cirkarna, som utmärka afstånd där ombyte af addning bör göras, ska n:r atid, om tiden det medgifver, väja den ruta, som igger närmast utanför (från batteriet räknadt) och icke den, som igger närmast innan /ör röda eirken. En större ansagsenergi erhåes därigenom. Tidshift i Sjönisendet. 4

-50- ståndarespets (A). När ståndarens spets (A) når fram ti den röriga mm.-skaans kant, O-punkten, kommenderar n:r»safva,. Ståndarens spets (A) kommer såedes efter en tid motsvarande kasttiden att befinna sig i den förutsagda rutan 4t73. D. v. s. att mået i verkigheten befinner sig när projektierna nå vattenytan på den pats i terrängen, för hviken motsvarande skjuteement tagits vid batteriet. Faa icke träffa ma ämpigt i förhåande ti mået göres korrektion på föjande sätt. När träffarna kunna iakttagas väjes efter ögonmått en medeträffpunkt, hviken inmätes med nfståndsmätaren, hvarefter instrumentet faståses. Om nu st<mcarens spets (A) icke faer ungefär i midten af den kommenderade rutan 4873, så fyttas beskjutningspanen (på ämpigt sätt) medest skrufvarna ti fästanordningen, så att rutan 4873 kommer midt under ståndarens spets (A), hvarefter mået på nytt föjes medest afståndsmätaren. Det nu föresagna sättet för kastedens edning mot fartyg i rörese gä er såvä vid kastning under dager som under mörker. Vid mörker håes mået beyst af stråkastare, hvar.: jämte den i afståndsmätaren befintiga eektriska ampan, som uppyser hårkorset, tändes. I det föregående bar nu frågan om»huru kasteden ska edas mot fartyg i rörese» endast behandats rent artieristiskttekuiskt, och detta emedan ösningen af frågan i sin hehet ännu igger i sin inda. Det är därför viktigast, att man ti att börja med söker ösa frågan rent artieristiskt-tekniskt, hvarefter den taktiska edningen af kasteden sedanättare kan inrangeras som ett moment i den stora frågan om»taktiska ededningen vid försvaret af en kustfästning». Innan jag sutar denna afhanding, måste jag påpeka den snart sagdt otroiga brist på företagsamhet, som gjort sig gäande vid ösningen af denna behandade fråga. Sedan ar 1896 hafva vi haft 24 cm. pansarbrytande haubitser, och under denna tid af 12 a 13 år hafva de haft den negativa uppgiften att förhindra fartyg att inom pjäsernas edomrade igga -51- stia'''). I 1:ege endast mot ett fartyg, som gjort haveri, skue dessa h au bitser få utsunga a sin magasinerade kraft för att gifva dödsstöten. Den regen måste vä emeertid försvarets måsmän fastså, att när förhåandena det kräfver, så ska at,. såvä persona som materie, vara så ordnadt, att äfven a umeboende försvarskraft kan utveckas. I den nu behandade frågan måste därför at o-öras och pröfvas, så att man snarast möjigt erhåer en fuä~dad och i.. praktik~~ enk~ metod för kaste~ens el:ning mot fartyg i r~rese. Forst da har man het tigodogjort sig våra kastpjäsers stora försvarskraft vid sjöfästningarna. A. G. H. W *) Denna uppgiften torde vara ytterst betydesefu och vä värd de uppoffringar som haubitsbatteriets anskaffning betingat. Red.

-52- -53- P 2 och 2 1 '2 månader, 2 pansarbåtar unrer 7 månader, 4 torpedbåtar af 1:a kass och -t af 2:a i 3 månader. Meddeanden från främmande mariner. (Afsutact den " /' 1908.) Norge. Budget. Marinbudgeten för nästa termin är af departementet uppförd ti 6,686,000 kronor, däraf 1 1 2 mij. ti fubordande af den ena jagaren och ti fortsättning af arbetena på den andra jagaren och undervattensbåten. -Jagarna komma antagigen att öpa af stapen en i år och en nästa år. Undervattensbåten, som bygges i Kie, ska Yara färdig 190~1. Några nybyggnader föresås icke under den kommande terminen. Marinens regeringskommission bar visserigen föresagit påbörjandet af en ny pansarbåt, men departementet, som icke vi framiigga sitt försag ti nybyggnadspan för stortinget, förr än en fuständig utredning rörande densamma hunnit verkstäas, anser, att inti dess så skett mga nya krigsfartyg böra byggas. M.ate1 ieen. Kanonbåten Seipner anses numera otidsenig som kadettfartyg. I dess stäe föresås ett ansag af 1-±,öOO kronor ti inredning af kanonbåten Fritbiof, afsede att rymma cirka 30 kadetter. Emeertid är Seipner komma att anyändas som kadettfartyg äfven under år 1908. så att Frithiof för detta ändamå skue tagas i bruk först 1909. - Föjande fartyg afses utgå på expedition under året: kanonbåtarna Seipner, Fritbiof och Yiking i respektiye. 2 1 ~,,_ Handesfottan. Norges handestfotta uppgick i början af 1907 ti 1,79-t ångfartyg på sammanagdt 761300 tons och ö,77g segefartyg på 796260 tons. Danmark. Damnark köper undervattensbåt. Försvarsministern framade i foketinget den 18 jan. försag ti bevining af -±60,000 kronor för anskaffande af en undervattensbåt. Utgifterna för dess anskaffande skoa betäckas af de mede, som infutit af redau såda gatna krigsfartyg, band b vika märkas pansarfartyget Hegoand samt pansarbatterierna Rot Krake och Lindormen. Båten, som är komma att användas i Öresund, ska köpas i utandet. Ryssand. ~Materieen. Med stöd af i föregående häfte omnämnd ~rder om f-:ttans indening bar kejsaren bestämt att befintig fartygsmatene från och med den (14) apri 1908 ska på föjande sätt uppdeas. I batiska Hottan bidas: I) en aktiv (tott a bestående af en af cenir.g injefartyg: CesareYitj, Sava och kryssaren Bog<Lir; en div ision (diyisia) eskade1jagare med a, isofartyget A sia som chefsfartyg och i öfrigt innefattaude -t grupper (divisioni) jagare på resp. G, 8, 9 och 1 båtar med 3 i reserv; en division (divisia) totpedbåtar med avisafartyget Lejtenant Ijin som chefsfartyg om 3 grupper (divisioni) hvaraf 1 :a gruppen i unefattar de 9 hamubåtarne, den 2:a torpedbåtarne n:ris 214-- 220, 222 och 223 och den

-54-3:e de 10 båtarna n:ris 1--10, hvika framdrifvas med gasoinmotorer och en undetvattensbåtafdening med skofartyget ' Ghabarovsk som chefsfartyg bestående af 7 undervattensbåtar. U. En första reserv innefattande en afdening kryssare: Aurora, Diana och kanonbåten Grosjashi; en division (devisia) torpedbåtar om 4 grupper ( divisioni) nummerbåtar om resp. 10, 10, 9 och 12 stycken. III. En andra reserv innefattande öfriga fartyg. - I Stia hafvet håes en aktiv fotta, som omfattar de två kryssarue Askod och Schemtjug, en brigad, nu tv't grupper eskaderjagare och en undervattensbåtafdening. Den första af fyra på Creigthons varf i Petersburg byggda 110-tons undervattensbåtar af Lake-typ gick af stapen den 11 december. Den har erhåit namnet Sudack och tideats Svarta hafstottan. Personaen. Konteramira Schensnovitj har utnämnts ti yno-re faggman i Batiska fottan. "' _ Efter en ängre teoretisk och praktisk kurs och examen i undervattensbåtars skötande hafva föjande officerare och ingenjörer erhåit rätt att benämnas undervattensbåtsofficerare: konteramira Schensnovitj, kapten af 1:a rangen Bchemischeff, 3 kaptener af 2:a rangen, 5 kaptenöjtnanter, 31öjtnanter och 3 underöjtnanter jämte 10 fartygs- och 9 varfsingenjörej. Tyskand. J,{aterieen. Pansarkryssaren Prinz Heinrich ska efter på varfvet i Kie undergånged reparation användas som artieriskofartyg. -55- - De under byggnad varande sagskeppens och pansarkryssames 28 cm:s kanoner skoa erhåa en ängd af 50 kaiber (ti skinad mot de ädre som endast är 40 kaiber ånga). - Pansarkryssaren Friedrich Car är inom den närmaste tiden komma att undergå en grundig reparation; band annat ärer dess 14 Di:irr-pannor komma att ersättas med pannor af förbättrad typ; i at kommer reparationsarbetena att uppgå ti omkring 1 / 2 mi!. kr. Friedrich Car ska sedan enigt förjudande afgå ti Ost-Asien för att ingå i därvarande kryssareskader och aftösa faggskeppet Fi:itst Bismarck, som ikaså är i bebof af reparation. - De mindre kryssarnes depacement bar under de senaste åren atjämt ökats, så att tontaet för närvarande uppgår ti 3800 på de under byggnad varande Ersatz Greif och Ersatz Jagd. På grund af det ökade tontaet möjiggöres insättandet af större och starkare maskiner, hvarigenom farten beräknas kunna uppgå ti 26 knop. Ännu tyckes man ej benägen att öka artieri- eer torpedbestyckningen på nyssnämnda fartygstyp. Pro{turer. Sagskeppet Hannover uppnådde vid en den 6 sistidne december företagen proftur en fart af 19,2 knop med 22492 indik. hästkrafter. U n der ett uthåighetsprof den 11 december, som pågick under 24 timmar, uppnåddes en medefart af 16,9 knop. I medeta indikerades 12153 hästkrafter, med en koförbrukning af 0,83 kg. per timme och indikerad hästkraft. Haveri. I medio af januari grundstötte i Kieerfjorden den nya pansarkryssaren Scharnhorst och erhö en svårare äcka i botten af skrofvet. Tre edrum fydes med vatten, men tack vare ögonbickig stängning af de vattentäta skotten undveks en katastrof. Kryssaren, som ged af grundet, kunde med egen maskin återvända ti hamnen. Diverse. På sydsidan af ön Hegoand kommer att anäggas en för mindre krigsfartyg afsede hamn.

-56- Försag har väckts om utvidgning af Kieer-kanaen så att två större örogsfartyg utan svårighet må kunna passera förbi hvaraudra. -- För åstadkommande af signaförbindese mean örogs- och handesfartyg bar Reichs<\Iarine-Amt utarbetat en särskid signabok, som den januari 1908 trädde i kraft. Däri förekomma aa viktigare signaer, som kunna ifrågakomma att afgifvas mehn handes- och örogsfartyg, och afgifvas dessa under dbger mer. vaniga signafaggor enigt internnc tionoa signnibokens bestämmaser och under mörker med korta och ånga justecken enigt \Iorses system. Fördeen med denna nya signabok skue särskidt bestå däri, att Yi< när Yaro af utändska fartyg de tyska handes- och örogsfartygen kunna signaom med warandra, utan att signaerua kunna tydas af de främmande fartygen. Engand. Materieen. Dreadnought som i sutet af december återvände ti Portsmoutb efter en proftur på närmare t\ å månader, är därmed ändtigen hafva afsutat sina många prof. Denna sista expedition hade närmast ti uppgift att ytterigai. e utröna fartygets styfhet vid edgifning bredsides, de för andra gången nyersatta properarnas egenskaper samt värdet af en nyinstaerad styrmaskin. Samtiga dessa försök tyckas hafva utfait ti fu ueåtenhet. Fartygets svängningsradie är ytterst iten; häften så stor som kryssarnos af Spartiate-kas:;en. Dessutom har fartyget dokumenterat sig som ett särdees godt sjöfartyg. - Drearnought ska, efter att hafva undergått en de minrh e reparationer, afgå ti Sheerness för att ingå som Haggskepp för bemtottan. För närvarande har högste befähafvaren, viceamira Bridgeman, sitt befästecken båsande på sagskeppet Victorius. - 57 - Köen ti sagskeppet S:t Vincent sträcktes i Portsmouth den 30 sistidne december, några veckor senare än som ursprungigen var bestämdt, och väntas fartyget vara kart ti tjänstgöring om två år. Byggandet af sagskeppet Coiugwood är komma att påbörjas i början af februari månad i Devonport. Firman Vickers, Sons och 1Iaxim har erhået i uppdrag att bygga det sjunde fartyget af Dreadnought-kbssen, hviket som tidigare meddeats ska erhåa namnet Hot!ney. Engeska fottan äger visserigen redan ett sagskepp med detta namn, men kommer antagigen detta fartyg på grund af sin åder att utrangeras, innan den nya Rodney bir färdig. 30,5 cm:s kauonerna pä S:t Yincent-kassens fartyg komma att erhåa en ängd af 50 kaiber. Hitintis ha nu nämnda kanoners ängd uppgått ti..j.5 kaiber. Pansarkryssaren Gomwa ska omändras ti kadettfartyg. Ångfartyget Isa har dockats på varfvet i Sbeerness och ska förses med tankar för att tjän10tgöra som ojefartyg för undervattensbåtar. - Torpedbåtsförstöraren Swift, byggd bos fi.rrnan Camme, Laird & O:o i Birkenbead, öpte den 7 december af stapen. Längd 105,2 m., bredd 10,4 m., djupgående 3,2 m, depacement 1829 tons, indikerade hästkrafter 30000; bestyckuing: -! st. 0,2 c:ms kanoner och två torpedtuber på ö' re d i ck; turbinmaskiner af Parsons typ med fyra properar, 12 Express pannor; fart 3() kuop. Swift konuner antagigen redan på nyåret att börja med sina proftnrer. -- :a kass torped bätarna 11:ris 19 och 23 sjösattes i början af december. - Den utanför Berry Heac sjunkna och sedermera borgade torpedbåten 99 ska utrangeras som krigsfartyg. To1 pecvapnet. Tiföje artieriets atjämt ökade porte måste torpeden för att ej bi oanvändbar på de större afstånden genom en förbättrad konstruktion erhåa härför ämpade egenskaper. Genom att öka torpedens kaiber skue man s~t-

-58- edes des kunna gifva torpeden större addning, des äfven öka uftkärets voym, hvarigeuom banans ängd och kanske äfyen hastigheten befve större. Så har nu Whitehead konstruerat nya torpeder med 50-55 om:s kaiber; Föreuta staterna hafva en kaiberstorek af 53 cm., under det att Frank rike och Engand redan gått in för att pröfva 60 crn:s torpeder. En bana på 5000 m. och en hastighet af 36 knop äro numera minimifordringar, som uppstäas vid konstruktion af torpeder. - Ofningar m. m. Under mars månad komma manövrer med de förenade Kana- och Atanter-Iiottorna samt Hemfottans N o re-di vision med tihörande kryssareskadrar och torpedbåtsfottijer, sammanagdt omkring 100 fartyg, att under amira Beresfords befä äga rum i Nordsjön och möjigen äfven i svenska och norska farvatten. - Hemfottans Nore-division kommer under året att ökas med Dreadnought samt de tre nya pansarkryssame Invincibe, Inf:exibe och ndomitabe. Samtiga ti Hemfottan hörande jagare, torpedbåtar och uncenattensbåtar hafva från och med een januari 1908, efter att förut hafva stått under befä af en särskid konteramira städts under högste befähufvaren för Hemfiottan. För att ständigt håa denna fottij i fu stridsberedskap skoa 3 torpedbåtsförstörare från hvardera af Portsmouth- och Devonport-tottijerna stationeras i Portand för att vid behof ersätta sådana fartyg i den aktiva kanatottan, som för ängre tid behöfva utgå för att reparera. Personaen. Ti föjande högre befäsposter hafva utnämnts: stationsbefähafvare i Portsmouth - amira Fanshawe; stationsbefähafvare i Devonport - viceamira Fawkes; chefer för stationerna i Kina och Austraien - viceamiraerna Lambton och Poore, resp. Profturer. Pansarkryssarne Minotaur och Sbannon hafva sutet af november och i början af december utfört en de -59- profturer. Under ett fukraftsprof som pågick 8 timmar uppnåddes föjande resutat: Indikerade Kofö,huk- Hvarf i mihästkrafter. Fart i knop. ning i kg. nu t en. per inc. hkr. Minotaur 27 856 23,01 0,72 129,5 Shannon........... 28 000 22,42 0,95 113,7 De båda kryssame ha att uppvisa en de oikheter i konstruktionen, hviken torde vara auedningen ti de något oika resutaten. Intetdera af fartygen är hafva dokumeuterat sig som något särdees godt sjöfartyg. - I december utfördes ytterigare profturer med oceanjagarna Ghurka och Tartar. De redan kända resutaten från Cozsacks och Mohawks profturer meddeas samtidigt..m:ecehastig- Mecehastig Högsta upphet uneer 6 het under 6 öpningar på nådda fart timmars uneer en forcering. >m ätta mi- en. öpning. Cozsack 33,10 33,15 33,65... G burka.................. 33,91 34,oo - Mohawk................ 34,25 34,51 35,29 Tartar '............... 35, 36 35, Gs 3 7,O< Hamnar och dockor. De i föregående häfte omnämnda hamnbyggnadsarbetena i Rosyth hafva nu tagit sin början och skoa bestå i anäggaodet af en bassäng med cirka 200,000 kvadratmeters yta och 11 meters djup samt en 1800 m. ång kaj iksom äfven en inti bassängen iggande torrdocka, användbar äfven för de största fartyg. Arbetena beräknas kosta omkring 100 mi. kronor och väntas vara afsutade 1915. - I Dower skoa två torrdockor byggas, af hvika den större ska få en ängd af 290 m., en bredd af 33,5 m. och

-- 60 - ett djup af O m. I amiraitetshamnen ska anäggas en mindre hamn, särskidt afsede för torped- och undervattensbåtar. Underva.ttenssignaering. Föjande fyra fyrskepp i Kanaen och vid Thumes -- Roya Sovereign,»East Goodwin»,»Tongue~ och»outer Dowsiug» - samt \Vest-I-Iinderfyrskeppet mean Dower och Ostende skoa utrustas med undervattenssignaapparater. - Likaså bar amiraitetet bestämt att dyika apparater skoa insättas på ett 20-ta krigsfartyg, i och för försöks finstäande. Ett int-ressant experiment. Sagskeppet Coosse på 10000 tons depacement, som byggdes år 1888 och utan bestyckning kostade närmare 12 mi. kr, är i början af februari komma att sprängas i nften. Den stora katastrofen på franska sagskeppet Jena orsakades ju som bekant af sjäfantändning af krutet i durkama på urund af en hastio-t L!pkommen stegring af b. o temperaturen i fartygets inre. Engeska amiraitetet har dätför besutat, att Coosse, som numera är förådrad oeh icke utan stora kostnader skue kunna moderuiseras, ska användas ti en de experiment. I fartygets inre skoa kyapparater anbringas och dmkarna skoa fyas mod stora förråd krut. Fartyget ska sedan föras ut i Iräudska sjön och genom konstade mede kommer så temperaturen att så småningom höjas för att undersöka kyapparaternas effektivitet. Består fartyget profvet och icke springer i uften, kommer fartyget det oaktadt att med fut krutförråd afsiktigt sprängas. 1\an önskar nämigen utröna, h vi k en vorkan en sådan exposion i durkarna åstadkommer. - Coosse Jir det fjärde större fartyg, som under de sistr. 36 i'tren af amiraitet offrats ti iknande dyrbara experiment. Haverier. Den ö decemjer koidernde nattetid i Portsmontbs hamn sagskeppet Prince George med pansarkryssaren Sbannou, på grund af att den förstuänmda sitit sin bojkettiug. Prince George erhö band annat en äcka under vattenyt.au - Goch torde för dess reparation åtgå cirka 3 månaders tid. Sbannon erhö endast ättare skador. - Jagaren Express koioerade i början af december i Lamash med verkstadsfartyget Aguarius, hvarvid dess bordäuo-niuu akterut bef intrvckt och den ena propeern afbruten. bo o.; Diverse. Amiraitetet bar utfärdat en order, gående ut på att under vissa omständigheter särskidt nattetid förbjuda at titräde ti vissa engeska hamnar i såvä in- som utandet. Ordern är föranedd däraf, att amiraitetet anser sådana förhåanden kunna vara rådaude, exempevis under manövrer eer krigsöfniugar, att det vore förena(1t med en viss risk att öpa in i hamnarna. Om ett annakande fartyg upptäcker stråkastarjus, bör det i amänbet närma sig hamnen med stor försiktighet samt atid stäa sig ti noggrann efterrättese de anvisningar, som eventuet ämnas af officeren i en enkom för detta ändamå afseed patrubåt rörande tid och väg, som bör tagas, ankafpats etc. I händese af tjocka får furtyg ej på någr9 Yikor söka inkomma i hamnen utan att dessförinnan ha erhåit tistånd. Om inoppet ti en hamn af nyssnämnda anedning såedes är stängdt, tikänn:agihes detta genom att på någon vä synig pats anbringas nattetid tre röda anternor rätt öfver hvarandra och om dagen på samma sätt tre röda yäfkuor. Hanmen tihörande otsar skoa vara vä förtrogna med ofvannämnda bestämmeser. -- Arbetsstyrkan på varivet i Portsmou~h, som i januari 1905 räknade 86-±0 man, är nu uppe på 9218, atså en ök m ng af 608 man. I Devonport och Chatbam är ökr.ingen resp. 586 och bg-± man. - Cunardinjens stora ångare Manretania och Lusitunia b, o udes med afsikt att vid krigstifäe kunna tjänstgöra såsom auxiiärkn-ssare. För den sku äro maskiner och stynn- Jbb. rättning pacer.ade het och hået under Yatteninjen och skyddas dessutom af omgih'ande koboxar. Som bestyckning skoa de i kri o-s tid erhi'da n-ardera t\ å 15 cm :s kanoner. b

-62- Frankrike. Materieen. Högsta marinrådet föresår ti bestyckning på de ti byggnad projekterade sagskeppen 4 st. 30,5 cm:s kanoner, ~ st. 24 cm:s, 18 st. 10,2 cm:s och 8 st. 4,7 cm. kanoner samt 4 torpedtuber. Farten är komma att bi 20 knop. Jagaren Fanfare sjösattes i e Havre den 20 sistidne december, undervattensbåten Germina (Q 53) i Cherbourg een 7 i samma månad. - Sagskeppen Devastation, Formidabe och Amira Bandin komma att utrangeras som krigsfartyg, ikaså torpedbåtarna 66, 90 och 199 samt kryssaren Mian; de två förstnämnda torpedbåtarna komma att användas som må vid artieriskj utningar. - Byggandet af undervattensbåtarna, tihörande Puviosekassen, har tisvidare uppskjutits, ti dess försöken med Opae äro afsutade. Den tekniska kommitten uttaar som sm önskan att pacera en andra öjtnant på dessa båtar. Eskaderindening. Under innevarande år kommer Frankrike att ti Medehafvet förägga två eskadrar, bägge med befästecken hissade. Den ena, fut bemannad, ska bestå af två divisioner sagskepp på 3 fartyg hvarcera, 3 pansarkryssare och 3 mindre kryssare samt 6 jagare; den andra eskadern med reducerad besättning, ikaså af 6 sagskepp och 3 pansarkryssare samt i reserv dessutom 4 sagskepp och 3 kryssare. - Divisionsindeningen vid Medehafseskadern är ändrad därhän, att :a divisionen ska bestå af sagskeppen Patrie, Repubique och Democratie, 2:a divisionen af S:t Louis, Cbaremagne och Gauois. - Nordeskadern kommer att erhåa föjande sammansättning: :a divisionen : pansarkryssaren Leon-Gamhetta (viceami ra Jaureguiberry), amira Aube och Dupetit-Thouars; repetitör kryssaren Forbin; 2:a divisionen: pansarkryssame Marseiaise (konterami- -63- ra Thierry), Gueydon och Jeanne d'arc; repetitör kryssaren Cassini; 3:e divisionen: pansarkryssame Desaix (konteramira Phiibert) och Keber samt kryssame Chasseoup-Laubat, Isy, d 'Estrees och Surcouf; dessutom 6 jagare. Gnistteegrafering. Särdees yckade försök med gnistteegrafering ombord å franska fartyg hafva på sista tiden utförts. Från sagskeppet Repubique och pansarkryssaren Jues Ferry, som befunna sig vid kusten af Agier, hafva ånga meddeanden utbytts med Eiffetornet i Paris samt äfven med betvdiut.j b ägre beägna stationer såsom Ras du Sein i närheten af Brest, ett afståm af omkring 1600 km. Man antager att härvid användts fukomigt nya metoder och apparater. Teefon ti undervattensbåtar. Marinminister Thomson har gifvit order om att aa franska undervattensbåtar skoa förses med en för ändamået särskidt konstruerad teefon. Från undervattensbåten kan man, då någon oycka inträffat, säppa upp ti vattenytan en boj, hvarti är fastgjord en teefontråd. Bojen utvisar föjaktigen den pats där båten befinner sig och är bojen dessutom förseed med en teefonapparat, med hvikens tihjäp man såedes kan meddea sig med båtens besättning. Fera försök äro anstäda i Kanaen med denna nya apparat och skoa de enigt förjudande hafva utfait mycket gynnsamt. - U n der öfningarna med torped- och undervattensbåtar i Cherbourg och Dunkerque den 12-14 sistidne december ära försök med undervattenssignaering hafva ftirsiggått; resutaten äro dock ej kända. Proftur. Sagskeppet Verite företog den 10 januari ett fukraftsprof, h varvid fartyget utveckade :w 433 hästkrafter och uppnådde en fart af 19,26 knop eer,26 knop utöfver det kontrakterade. Under ett 24-timmars prof utveckades i medeta 11 272 hästkrafter med en koförbrukning af 0,69 kg. per hästkraft och timme.

- G4 - Have ri. Pansarkryssaren Dupeix förorade under hemresa från Atanten på grund af en bräckt maskinaxe sin ena propear. Efter reparation i Oherbourg förorades under en 21-tim mars proftur ånyo en propeer. Det visade sig att äfven denna axe ägde benägenhet för att bräckas, hvarför aa tre propeeraxarna ersattes med nya. Pansarkryssaren Marseie var som bekant utsatt för ett iknande missöde vid sitt öfverresa från Amerika. Diverse. Byggandet af undervattensbåten Q 73 af Lnubeufs typ påbörjades den 3 januari och voro arbetena afsutade den 18 i samma månad. -- Sjöministern har besutat att torpedfartygen skoa i stäet för den nu brukiga svarta färgen erhå a en grå färg (»to ie mouiee foncee >> -- mörkt, fuktad t inne), b viken färg enigt utförda försök visat sig synnerigen ämpig för att skydda fartyg för upptäckt såvä dag som natt. taien. Budget. För nybyggnader under år 1908-1909 uppgår ansaget ti 36 1 / 2 mi. ire, däraf 6 mi!. för sagskeppet A på 19 000 tons och 11 mi. som ett första ansag för pansarkryssame Amafi och Pisa. - Den nya fottagen upptager ti uybyggnad 1 sugskepp på 19000 tons med 24 knops fart och 6 kryssare på 3 000 tons med 28 knops fart förutom en de torpedbåtar. Materieen. Det första af de nyss nämnda 4 sagskeppen, ti h viket endast 260 000 ire för det kommande året är ansaget, har nu påbörjats. - Kustpansarfartyget Affondatore, kanonbåten Archimeda, speciafartyget Rapido och tre mindre torpedbåtar bafva utrangerats som krigsfartyg. -65- Japan. Materieen. Reparationen af sagskeppet Mikasa är nu afsutad och har fartyget under sistidne januari månad påbörjat sina profturer. - Kryssaren Soya (f. d. Varjag) har nu afsutat sina profturer, h vika ära utfait ti beåtenhet. Amira Arai, som har edt arbetena med fartygets upptagning i Ohemupo, uppyser, att trots kostnaderna för detta arbete (P/4 mi. yen) och reparation (1/2 mij. yen) måste företaget fortfarande betraktas såsom önande. - Japan, som hittis byggdt jagare på endast 386 tons och därunder, börjar nu i ikhet med de festa andra änder att öka depacementet. Enigt Revue Maritime skoa 4 stycken oceanjagare vara panerade, hvika skoa hafva en ängd af 91,5 m., bredd 2,62 m., fart 34 knop, indik. bästkrafter 18600 och depacement 890 tons ; samt vidare 3 jagare med en ängd af 73 m., bredd 6,9 m., fart 30 knop, indik. hästkrafter 7200 och depacement 460 tons; bestyckningen ska utgöras af 6 st. 76 mm:s kanoner. Båda typerna erhåa Miyabara-pannor och Ourtis-turbiner. Af Oceanjagarne är redan en under byggnad i Sasebo. Förenta staterna. Budget. För innevarande år begär sjöministern, och får med a sannoikhet äfven bevijadt, ansag ti byggande af 28 uya fartyg för en sammanagd kostnad af 69,3 mij. doars; nämigen, förutom de fyra i föregående häfte omnämnda sagskeppen af Deaware-typ om hvardera 9,5 mi. doars, fyra kryssare af Ohester-typ, h vardera om 2,5 mi. doars, tio torped båtsförstörare om hvardera 860000 doars, fyra undervattensbåtar om hvardera 380000 doars, ett ammunitionsfartyg för 1,7ö mi., ett reparationsfartyg för 2 mi. och fyra ko- Tirsc1 ift i Sjöväsendet. 5

-66- ångare för 1,75 mi!. per styck, hvarjämte två gama kryssare skoa omändras ti strömineringsfartyg för en summa af tisammans 500000 doars. - Amerikanska fottan är, som synes, stadd under en kraftig utvecking. U n der de sista fyra åren har sammanagda depacementet af sagskeppen ökats med 150 proc. och af pausarkryssame med ända ti 500 procent. Materieen. 2:a kass sagskeppet Texas har utrangerats som krigsfartyg. - Aa ti A tianterfottan börande fartyg, som äro försedda med undervattenstorpedtuber, äro numera utrustade med 6 torpeder per tub. - Undervattensbåten 'rarantua är tidead 2:a undervattensbåtfottijen, h viken såedes består af Outteficb, Viper och 'rarantua samt tendem Hist. Proftur. Det nya sagskeppet Nebraska har under en proftur på 6 timmar uppnått en hastighet af 18,9 knop. Diverse. På varfvet i Puget Sound ska anäggas en docka, hviken kommer att kosta 2 mi!. doars och väntas bifva färdig om 4 år. Dockan, hvars ängd ska bifva 243 m., ska kunna rymma äfven de största fartyg. - Enigt en af marindepartementet offentiggjord skrifvese har manskapets skjutningar med handvapen att uppvisa ett mer än dubbet så god t resutat under det sistförfutna året, jämfördt med föregående års. - Den hvita amirasfaggan bar afskaffats. Hädanefter kommer högste befähafvaren öfyer en sjöstyrka att föra den båa och öfriga faggmän den röda faggan. - Sagskeppet Connecticut har försedts med en motorbåt, den första i sitt sag på de amerikanska örogsfartygen. Båten, hvars maskin utveckar 75 hästkrafter, är 12 m. ång och 1,7 m. bred samt gör en fart af omkring 20 knop. - ()7- itteratur. En bok om vår fotta, af E. Seander, H u go Gebers förag. Pris ö kr., bunden 8 kronor. Boken är tiägnad storfurstinnan Maria P a v ovna. Detta arbete som vi härmed anmäa för våra äsare kom ut ti juen, hvarföre en recension bir något post festum, men anse vi att dess förtjänster äro sådana att det ej bör obemärkt förbigås.. Bo~en fy er yckigt sin pats band öfr:ig iknande uppysnmgsttteratur, som utkommit för att göra fottans fordomtida förtjänster samt dess nuvarande uppgift och betydese känd för Sveriges foie Författaren framstäer i raska och koncisa drag först en historik i sammandrag af Sveriges sjökrigshistoria, därpå beskrifves nutida sjömiitära stridsmede samt genomgås Sveriges nuvarande sjökrigsmaterie, personaorganisation samt örogshamnar. I sjätte kapitet tecknas något utförigare vissa särskida bider från vår sjökrigshistoria. I edig sti får äsaren bär åter göra bekantskap med de mest kända af Sveriaes sjöhjätar och särskidt af intresse är teckningen öfver Oa: Ugga och hans strategiska manöver 1659, hvarigenom man är itet n.ärmare ~änna denna framstående personighet, hviken genom srtt märkhga försvar af sitt faggskepp är vä bekant, men om hviken i öfrigt Sveriges bäfdatecknare föga taat. I de tre sista kapiten framstäas bider från nuvarande fottan" samt dess uppgift. Härvid ha kanske beskrifningarne från angresan svät ut vä mycket, men igger nog förkaringen i bokens tiägnan. Någon utförigare recension af arbetet är ej vår mening att här framstäa, ty bör boken äsas. Visserig_en innehåer

-68- den vi:i knappast några nyheter J:ör den utbidade fackmannen, men det är ju ej för honom den är skrifven, och ju fera af Sveriges öfriga innebyggare, som kunna förmås att taga de af densamma, dess bättre, ty fottans nytta för fädernesandet kan adrig för mycket inpantas. Ledsamt nog är priset högt, men med den utstyrse boken erhåit, är det vä förkarigt. Årsbok, utgifven af Sveriges Fotta, förening för sjövärn och sjöfart, 1907. Föreningen Sveriges Fotta bar ti uppgift att, såsom dess första paragraf i stadgarna yder, oberoende af hvarje partihänsyn väcka, vårda och stärka svenska fokets insikt såvä om nödvändigheten af en stark örogsfiotta som om den stora nationea betydesen af svenska sjöfartens och sjöhandens utvecking. Bidandet af ifrågavarande förening torde utan tvifve kunna betraktas som fuändningen af det oförtrutna uppysningsarbete, hviket at sedan det gångna sekets sista årtionden pågått, för att skingra den oförståesens och iknöjdhetens sjöja, genom bviken den svenska amänheten börjat betrakta så godt som at, hvac som rörde dess sjöförsvar, dess sjöhande och förbindeser med yttervärden, hvika aa nära nog utan uneantag gått öfver det fordom uppskattade, men sedermera haft förgätna hafvet_ Ti de mede, hvaraf föreningen betjänar sig att vmna sitt må, hör utgifvande af, des en periodisk skrift, utkommande minst hvarje måuad och benämnd Vår Fotta, des årsskrifter m. m. Af dessa senare är ifrågavarande årsbok den första och utkom i december förra året. Den innehåer sammanagdt ett tiota originaartikar, hvaraf häften faer inom hvardera af de båda hufvudrubrikerna, sjövärn och sjöfart, samt dessutom en de panscher och beysande tabeer. Afsikten är icke att här skidra innehået i och än mindre att framhåa en subjektiv uppfattning af den ena eer andra artikens större eer mindre värde, järnförda med hvar- -- 69- andra. Må det. vara nog att omnämna behandingen af de båda för andet så betydesefua frågorna om örogstfottans krigsberedskap samt om utvandringspoitik och natione sjöfartspoitik äfvensom om pansarskeppsfrågan samt om sjömaktens infytande på finska kriget 1808-1809, hvi ka uppsatser torde kunna påräkna ett adees särskid t intresse. H vad denna sistnämnda beträffar, förtjänar den förvisso att i första hand komma under deras ögon, hvika i år vid sorgeminnets sekefirande öfver Finands förust sakna bick för det än vådigare öde, som då kunnat bifva vårt and beskärdt, om nämigen örogsfottan, som nu genom sin botta befintighet nödgade fienden uppge tankeu på det tiämnade beträdandet af den svenska jorden, icke varit kraftig nog bestrida fienden herr~.vädet på Östersjön. I en bygsamt anbragdt iten tabe angående fottföreningars medemsanta i oika äuder finna vi, att föreningen Sveriges Fotta innebar andra rummet, om medemsanta per miion innevånare beräknas samt att föreniugen under sin bott ett-åriga tivaro yckats vinua i at öfver 6,000 medemmar. Utan tvifve ska spridandet af en årsbok af så gediget och omväxande innehå som denna i sin mån bidraga att bringao denna siffra i ständigt stigande. Arsboken prydes med ett porträtt af H. M. drottningen, som är föreningens hedersordförande. S. B. S. Taschenbuch der Kriegsfotten för år 1908 har nu utkommit och är dess uppstänidg hufvudsakigen iknande dess föregångare. Denna uppaga är dock utveckad med sihonetter (schattenrissen) öfver de festa krigsfartypstyperua, 51 sidor, och med denna betydesefua tiökning torde man utan öfverdrift kunna säga att det i förhåande ti priset ej fiunes någon marinamanaek som kan täffa med Taschenbucb.

-70- Innehå i åtskiiga maritima och irig svetenskapiga tidskrifter. Dec. 1907--Jan. 1908. Artieri och handvapen. GeschiHz und Geschoss im Seekrige der Zukunft. Mittheiungen a. d. Gebiete des Seewesens, sid.. Navigation. Star-Finding Diagram. Proceectings of the United States Nava Institute, sid. 1491. - VI8thodes nouvees et precises de mesm e de a deviation: des cornpas a bord des navires. Revue Maritime, sid. 513. - Rest-Deviation. Mittheiungen aus dem Gebiete des Seewesens, sid. 85. skeppsbyggeri och fartygsmaskiner. Einige Detais ii.ber die Tauchboote des >>Fiat-Son Giorgio-Typs». Mittheiungen ans dem Gebiete des Seewesens, sid. 71. - Der > Scout-Cruiser> Saem der Vereinigten Staaten-Marine. Mittheiungen aus dem Gebiete des Seewesens, sid. 79. - Die Geschii.tztii.nne in der Marine der Vereinigten Staaten. Marine-Rundschau, sid. 57. Strategi och taktik. The Vane of Speed in Tactics and Stratf)gy. Proceedings of the United States N a va Institute, sid. 1367. - Leutenant Dewac's Papers on»speed in Nava Tactics and >>SpeedinBatteship Strategy. Proceectings of the United States N a va Institute, sid. 1385. - A»Usefu Tabe for Tactica Evoutions and for Other Tempases. Proceedings of the United States Nava [nstitute, sic. 1487. - Französischen Fottenmanöver 1907. Mittheiungen a. d. Gebiete des Seewesens. Diverse. skarpskjutning i terängen samt transport sjöedes af artieri. Arti~eri-Tidskrift, sid. 299. - Fätäkarkårens omorganisation. Tidskrift i Miitär Häsovård, sid. 359. - Ur öfverfätäkaren Hans Christoffer Lewentus skidringar från svenska fättåg 1805-1814. Tidskrift i Miitär Häsovård, sid. 382. - Epreuves et efficacite des signaux phoniques sons-marins. Revue Maritime, sid. 479. - Etudes du monvement reatif d'une moecue iquide sur une surface keiecoidae. Hevue Maritime, sid. 502. - Die Admirastabseinrichtungen der Hauptseemächte. Marine-Rundschau, sid.. - Die N eugiedenmg des engischen Heeres. Marine-Rundschau, sid. 30. - Kohen und Kohen Rekorc. 1\hrine-Rundschau, sid. 42.