STRUCTOR MARK STOCKHOLM AB. SOLNAVÄGEN 4, STOCKHOLM, TEL ORG NR

STRUCTOR MARK STOCKHOLM AB. SOLNAVÄGEN 4, 113 65 STOCKHOLM, TEL 08 545 556 30 ORG NR 55 66-6855 PM DAGVATTEN Västra Ursvik - DP Torget Structor Mark VA 2017-09-18 WWW.STRUCTOR.SE

PM DAGVATTEN, VÄSTRA URSVIK - DP TORGET Rapporten är framtagen på uppdrag av Sundbyberg Stad: John Reinbrand planenheten Uppdraget har utförts av Structor Mark Stockholm AB: Tim Nestéus Tomas Holmquist dagvatten granskning

PM DAGVATTEN, VÄSTRA URSVIK - DP TORGET INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 5 2 Områdesbeskrivning... 5 2.1 Befintlig situation... 5 2.2 Planförslag... 6 2.3 Markförutsättningar... 6 2.4 Markföroreningar... 7 2.5 Markavvattningsföretag... 7 3 Recipienter... 8 3.1 Miljökvalitetsnormer... 8 3.1.1 Igelbäcken... 8 3.1.2 Brunnsviken... 8 3.2 Lokala recipientbedömningar... 8 3.2.1 Igelbäcken... 8 3.2.2 Norra Råstabäcken... 9 4 Lokala föreskrifter för dagvattenhantering... 9 4.1 Kommunens dagvattenstrategi... 9 4.2 Riktvärden för dagvattenutsläpp... 9 5 Flödes- och föroreningsberäkningar... 11 5.1 Markanvändning... 11 5.2 Flöden... 12 5.3 Föroreningar... 13 6 Åtgärdsförslag för dagvattenhantering... 18 6.1 Åtgärder på fastighetsmark... 18 6.1.1 Materialval... 18 6.2 Åtgärder på allmänplatsmark... 19 6.2.1 Översilningsyta... 19 6.2.2 Växtbäddar... 19 6.3 Under byggskedet... 19

PM DAGVATTEN, VÄSTRA URSVIK - DP TORGET 7 Fortsatt arbete... 20 8 Bilagor... 21

PM DAGVATTEN, VÄSTRA URSVIK - DP TORGET 1 Inledning Denna dagvattenutredning är framtagen på uppdrag av Sundbyberg Stad som underlag inför deras framtagande av detaljplan för Stora Ursvik Torget som är delområde 2 i exploateringen Ursviks västra delar. På ett 3.3 hektar stort område planeras 890 bostäder. Syftet med utredningen har varit att undersöka områdets förutsättningar och föreslå lämplig dagvattenhantering med hänsyn till recipientens känslighet, lokala föreskrifter och planerad bebyggelse i linje med det dagvattenarbete som sker övergripande för hela Västra Ursvik. Utredningen ska utgöra underlag till detaljplanen och kommande projektering. 2 Områdesbeskrivning Aktuellt område ligger i Sundbyberg kommun. Figur 1. Planområdets läge i Sundbyberg, röd markering (ungefärlig). Källa: Länsstyrelsens Webb-GIS. 2.1 Befintlig situation Planområdet består idag av vegetation i skogsängsliknande mark med vissa inslag av skogspartier. I den västra delen finns en höjd som heter Kvarnkullen. Väst om detaljplanen finns Rinkebymotet på E18 och söder om detaljplanen ligger Enköpingsvägen. Öst de redan byggda delarna av Stora Ursvik och norr om området ett kulturreservatsområde där vattendraget Igelbäcken rinner. 5 av (21)

PM DAGVATTEN, VÄSTRA URSVIK - DP TORGET Området lutar idag svagt i syd-sydvästlig riktning och har en höjdskillnad mellan +12 i den södra delen till +20 i den norra delen. I området fanns ursprungligen inget befintligt system för dagvatten utan allt dagvatten som inte infiltrerade rann naturligt mot de två närmsta recipienterna Norra Råstabäcken samt Igelbäcken. Sedan exploateringen Stora Ursvik startade har det anlagts en damm under E18 som tar hand om trafikdagvatten samt ett antal diken för att transportera bort byggvatten från de tidigare etapperna. Längs E18 utanför detaljplaneområdet har det tidigare även funnits ett dike längs E18. Figur 2. Till vänster dike utanför detaljplaneområde längs E18. Till höger damm under Rinkebymotet under E18. (fältbesök 2015-11-07). 2.2 Planförslag Planförslaget möjliggör för utbyggnad av 890 bostäder, tre förskolor, gatustruktur, torgytor och handelsverksamhet i bottenplan mot huvudgator. Området är en deletapp i exploateringen Urviks västra delar vilket är en del i den på längre sikt tänkta nya stadsdelen Stora Ursvik. Det finns i dagsläget inga gator eller bostäder alls inom detaljplaneområdet. 2.3 Markförutsättningar Planområdet består till största delen av tät lera vars mäktighet växlar mellan 0 och 20 m, störst jordjup i de norra delarna av området. Markförhållanden varierar stort inom området men mestadels fastmarksområden med fyllning och friktionsjord ovan berg samt lösjordsområden med fyllning ovan lera på friktionsjord på berg. Det finns även små partier med berg i dagen. 6 av (21)

PM DAGVATTEN, VÄSTRA URSVIK - DP TORGET De höjdpartier med friktionsjord och berg i dagen har bedömts som områden för grundvattenbildning. I dessa högre belägna områden varierar observerad grundvattennivå mellan 1-3m under markytan. Grundvattnet bedöms strömma i samma riktningar som dagvattnet på markytan. Figur 3. Jordartskarta. Hela detaljplaneområdet glacial lera med fyllning ovanpå förutom den nordligaste delen som består delvis av glacial lera(gult) och berg i dagen (rött). (Sveriges geologiska undersökning) 2.4 Markföroreningar Förekomsten av markföroreningar har undersökts för att säkerställa att infiltration av dagvatten är lämpligt i området. Resultaten visar på generellt låga föroreningshalter men med ställvis förekomst av förhöjda föroreningshalter av PAH och metaller. Föroreningshalterna överstiger Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark med känslig markanvändning. Det innebär att infiltration av dagvatten inte är lämpligt då det finns risker att förorenat grundvatten strömmar ut i recipient. 2.5 Markavvattningsföretag Planområdet avvattnas inte till något registrerat markavvattningsföretag eller dess båtnadsområde. Det närmsta markavvattningsföretaget är Sänkning av Spångaån som ligger på andra sidan om Rissne söder om detaljplaneområdet. 7 av (21)

PM DAGVATTEN, VÄSTRA URSVIK - DP TORGET 3 Recipienter Avrinnande vatten från planområdet leds idag mot Norra Råstabäcken samt Igelbäcken. Igelbäcken är en preliminär vattenförekomst och har klassificerats av Länsstyrelsen och Vattenmyndigheterna. Igelbäcken avrinner till Edsviken. Norra Råstabäcken har ingen statusklassning utan avrinner till Råstasjön som i sin tur avrinner till Brunnsviken. Brunnsviken är en vattenförekomst och har klassificerats av Länsstyrelsen och Vattenmyndigheterna. 3.1 Miljökvalitetsnormer 3.1.1 Igelbäcken Igelbäcken är klassad som en preliminär vattenförekomst. Den uppfyller i dagsläget en god ekologisk status samt uppnår ej god kemisk status. Beslutad framtida status är god kemisk ytvattenstatus till år 2017 med untantag för kvicksilver och kvicksilverföreningar samt bromerad difenyleter. Detta på grund av tillskottet av dessa ämnen är atmosfärisk deposition från global industri och att det saknas tekniska förutsättningar för att åtgärda. 3.1.2 Brunnsviken Brunnsviken är en vattenförekomst och har i dagsläget en otillfredsställande ekologisk status samt uppnår ej god kemisk status. Miljökvalitetsnormen för Brunnsviken är att den ska uppnå en god ekologisk status år 2027 samt en god kemisk ytvattenstatus med tidsfrist för antracen, kadmium och kadmiumföreningar, bly och blyföreningar samt tributyltennföreningar till år 2027. Det finns även undantag för bromerad difentyleter samt kvicksilver och kvicksilverföreningar av samma orsak som i Igelbäcken. Tidsfristen för samtliga ämnen beror på den komplexa påverkansbilden för ämnena och till 2021 ska en källfördelningsanalys vara klar så de fysiska åtgärderna som behöver genomföras kan bestämmas. 3.2 Lokala recipientbedömningar 3.2.1 Igelbäcken Igelbäcken är upptagen i Stockholm Stads miljöbarometer. Det är ett relativt orört vattendrag och ett av de mest skyddsvärda i Stockholmsområdet. Det finns ett unikt bestånd av grönling i Igelbäcken och det är klassat som ett kulturreservat i Stockholm stad. I Solna och Sundbyberg 8 av (21)

PM DAGVATTEN, VÄSTRA URSVIK - DP TORGET är Igelbäckens dalgång naturreservat. Samarbete kring dess bevarande sker mellan kommun, Länsstyrelse och föreningar i en grupp som heter Igelbäcksgruppen. 3.2.2 Norra Råstabäcken Norra Råstabäcken har fått en naturvärdesinventering i Oktober 2015 (Naturvärden vid Norra Råstabäcken i Sundbyberg, Friman Ekologikonsult AB). På grund av föroreningsgraden i Norra Råstabäcken påträffades väldigt få arter som är föroreningståliga. Naturvärdena bedöms generellt som låga på grund av att stora delar av sträckningen är kulverterad. 4 Lokala föreskrifter för dagvattenhantering 4.1 Kommunens dagvattenstrategi Kommunens dagvattenstrategi, antagen i kommunfullmäktige 1 januari 2017 beskriver kommunens mål med dagvattenhanteringen och ger riktlinjer för plan- och projekteringsarbetet. Riktlinjerna för nyexploatering säger bland annat avrinningen för vatten ej ska överstiga naturmarksavrinning vid ett 5-årsregn. 4.2 Riktvärden för dagvattenutsläpp Det finns inga nationellt antagna rikt- eller gränsvärden för dagvatten, men flera framtagna förslag. Det gäller alltid att man ej får försämra förutsättningar för en vattenförekomst att nå uppsatta miljökvalitetsnormer, det innebär i detta fall att mängden föroreningar i kg/år för Brunnsviken och Igelbäcken ej får öka som följd av exploateringen. För Igelbäcken finns ett uppställt haltkrav då det anser vara ett mycket skyddsvärt vattendrag. 9 av (21)

PM DAGVATTEN, VÄSTRA URSVIK - DP TORGET Tabell 1. Riktvärden för dagvattenutsläpp mot Igelbäcken. Ämne* [µg/l] Fosfor, P 80 Kväve, N 1000 Bly, Pb 1.5 Koppar, Cu 4.5 Zink, Zn 7.5 Kadmium, Cd 0.15 Krom, Cr 4 Nickel, Ni 3 Kvicksilver**, Hg 0.02 Suspenderat 25 000 material, SS Olja 250 * Totala fraktioner avses för näringsämnen och metaller (ej filtrerat eller centrifugerat prov) 10 av (21)

PM DAGVATTEN, VÄSTRA URSVIK - DP TORGET 5 Flödes- och föroreningsberäkningar För att beräkna vattenflöden och föroreningstransporter med dagvattnet från planområdet har recipient- och dagvattenmodellen StormTac 1 använts. Med hjälp av schablonhalter (uppmätta genom flödesproportionell provtagning) för olika typer av markanvändning ges en uppskattning av den förändring i föroreningsbelastning på recipienten som planerad exploatering innebär. För samtliga beräkningar innebär det att 28 % av föroreningarna och flödet tar sig till Norra Råstabäcken och 72 % till Igelbäcken. Som underlag till beräkningarna har kommunens grundkarta, skelettplan och illustrationsplan använts. 5.1 Markanvändning Flödes- och föroreningsberäkningar har utförts för dagvatten från planområdet med dagens markanvändning (nuläge) samt för planerad exploatering (planförslag) för att se skillnaden i flöden och föroreningsbelastning som exploateringen innebär. Presenterade siffror ska dock inte användas som säkra värden utan visar tendensen till förändring som exploateringen innebär. I Tabell 2 presenteras de ytor och avrinningskoefficienter som ligger till grund för flödes- och föroreningsberäkningarna. 1 StormTac webbapplikation, version 17.2.2 (2017-05-17). 11 av (21)

PM DAGVATTEN, VÄSTRA URSVIK - DP TORGET Tabell 2. Markanvändning och avrinningskoefficienter för planområdet i nuläget och efter utbyggnad enligt planförslag. Markanvändning Avrinningskoefficient Nuläge Planförslag [ha] [ha] Skolområde 0.40 0 0.4 Flerbostadsbebyggelse 0.50 0 2.9 Ängsmark 0.05 3.3* 0 Total area [ha] 3.3 3.3 Total avrinningskoefficient Total reducerad area (hårdgjord yta) 0.05 0.49 0.17 1.62 *Av dessa 3.3 hektar är det 0.39 hektar som avrinner mot Norra Råstabäcken. Det motsvarar 12 % av detaljplaneområdet. 5.2 Flöden Flödesberäkningar har utförts för ett medelår, för ett regn med en återkomsttid på 2 år, ett regn med återkomsttid på 5 år samt för ett regn med en återkomsttid på 20 år. För de dimensionerande regnen efter exploatering (planförslag) har intensiteten räknats upp med en klimatfaktor på 1,25 och varaktigheten har valts till 10 minuter (rinntiden). Resultaten presenteras i Tabell 3. Tabell 3. Beräknade dagvattenflöden från planområdet till utsläppspunkten före och efter exploatering. I alternativet efter genomförande av detaljplanen har regnintensiteterna räknats upp med en klimatfaktor på 1,25. Dagvattenflöden från planområdet Nuläge Planförslag* Medelårsflöde 4600 m 3 /år 12000 m 3 /år 2-årsregn (varaktighet 10 minuter) 2 l/s 270 l/s 5-årsregn (varaktighet 10 minuter) 30 l/s 365 l/s 20-årsregn (varaktighet 10 minuter) 61 l/s 582 l/s * klimatfaktor 1,25 Resultaten visar att avrinningen efter exploatering ökar kraftigt. Detta beror på att man exploaterar väldigt orörd mark till stadsliknande bebyggelse. Kravet på fördröjning för flerbostadsbebyggelse från VA-huvudman i området är att vid ett dimensionerande 5-årsregn så ska flödet motsvara före scenariot. I detta fall innebär det att det största flöde som kan rinna 12 av (21)

PM DAGVATTEN, VÄSTRA URSVIK - DP TORGET ut från området är 30 l/s plus skillnaden mellan 5-årsflödet och 20-årsflödet efter exploatering, 217 l/s, totalt 247 l/s. Dagvattnet rinner vid ett 20-årsregn med 10 minuters varaktighet i ett flöde om 69 l /s mot Norra Råstabäcken och 178 l/s mot Igelbäcken. I fallet Norra Råstabäcken innebär det en ökning från 17 l/s före exploatering till 69 l/s efter exploatering. Då Norra Råstabäcken har ett stort tillflöde jämfört med sin kapacitet i dagsläget innebär det att denna mängd skulle behöva fördröjas. Skillnaden mellan före och efter exploatering innebär ett behov av en fördröjningsvolym på 31.2 m³ vilket bör placeras i samband med Sundbybergs tänkta förskola då man vid den har öppna och nåbara områden för drift och underhåll. Eftersom det är barn som ska vistas vid förskolan i den dagliga verksamheten kan öppna dagvattenanläggningar anses riskfyllda varför en underjordisk anläggning passar bättre, exempelvis kassetter, planteringsytor eller rörmagasin. I fallet Igelbäcken så lider Igelbäcken periodvis av lågt vattenflöde varför en ökning från 44 l/s före exploatering till 178 l/s efter exploatering, en ökning på 114 l/s, inte anses vara skadligt för vattendraget. Det finns också fördröjning inom området för att klara av naturmarksavrinningen samt en damm placerad inom exploateringen Västra Ursvik som ytterligare kommer fördröja dagvattnet mot Igelbäcken. 5.3 Föroreningar Nedan presenteras resultaten från de föroreningsberäkningar som gjorts för planområdet vid utsläppspunkten. Mängden (kg/år) respektive koncentrationen (µg/l) föroreningar i dagvattnet visas för dagens markanvändning (nuläge), efter exploatering (planförslag) utan reningsåtgärder. I denna detaljplan finns två olika krav att förhålla sig till. Ett krav som härleds ur miljökvalitetsnormerna ställt mot föroreningsbelastningen i kg/år och ett krav som härleds till kulturreservatet Igelbäcken ställt mot föroreningshalten µg/l. För denna detaljplan bör det högsta reningsbehovet för respektive krav gälla. 13 av (21)

PM DAGVATTEN, VÄSTRA URSVIK - DP TORGET Tabell 4. Föroreningsbelastning (kg/år) från planområdet i nuläget, efter exploatering utan rening och behov efter exploatering. Underlag för krav enligt MKN. Ämne Nuläge [kg/år] Planförslag före rening [kg/år] Fosfor, P 0.83 3.0 72 Kväve, N 4.4 18 76 Bly, Pb 0.012 0.15 92 Koppar, Cu 0.051 0.30 83 Zink, Zn 0.11 1.0 89 Kadmium, Cd 0.00061 0.0068 91 Krom, Cr 0.0079 0.12 93 Nickel, Ni 0.0038 0.096 94 Kvicksilver, Hg 0.000020 0.00026 92 Suspenderat material, SS 77 700 89 Olja 0.73 6.9 89 Reningsbehov [% av föroreningsmängd/år] Inom den större exploateringen Västra Ursvik finns dagvattenanläggningar som anläggs för att rena dagvatten som uppkommer inom denna detaljplan. Se Urviks Västra Delar, Sundbyberg stad, PM Dagvatten, Dagvattenrening. Tabell 5. Koncentrationen (µg/l) av föroreningar i dagvattnet från planområdet i nuläget, enligt krav för Igelbäcken, vilket reningsbehov som finns efter exploatering. Underlag för krav enligt MKN och kulturreservatet Igelbäcken. Ämne Nuläge [µg/l] Efter exploatering [µg/l] Krav Igelbäcken [µg/l] Krav DP Torget [µg/l] Fosfor, P 180 260 80 80 69 Kväve, N 960 1600 1000 960 40 Bly, Pb 2.6 12 1.5 1.5 88 Koppar, Cu 11 26 4.5 4.5 83 Zink, Zn 23 87 7.5 7.5 91 Kadmium, 0.13 0.58 0.15 0.13 78 Cd Krom, Cr 1.7 10 4.5 1.7 83 Nickel, Ni 0.83 8.2 3.0 0.83 90 Kvicksilver, Hg 0.0043 0.022 0.02 0.0043 80 Suspenderat 17000 60000 25000 17000 72 material, SS Olja 160 590 2500 160 73 Reningsbehov [% av föroreningshalt] 14 av (21)

PM DAGVATTEN, VÄSTRA URSVIK - DP TORGET Tabell 6. Reningsbehov DP Torget. Ämne Reningsbehov avseende föroreningsbelastning Reningsbehov avseende föroreningshalt Fosfor, P 72 69 72 Kväve, N 76 40 76 Bly, Pb 92 88 92 Koppar, Cu 83 83 83 Zink, Zn 89 91 91 Kadmium, Cd 91 78 91 Krom, Cr 93 83 93 Nickel, Ni 94 90 94 Kvicksilver, Hg 92 80 92 Suspenderat material, SS 89 72 89 Olja 89 73 89 Reningsbehov DP Torget Tabell 7. Reningsbehov DP Torget. Del 2. Ämne Reningseffekt damm Västra Ursvik [% av föroreningsmängd/år] Reningsbehov DP Torget [%] Fosfor, P 58 72 33 Kväve, N 33 76 64 Bly, Pb 80 92 60 Koppar, Cu 70 83 43 Zink, Zn 76 91 63 Kadmium, Cd 59 91 78 Krom, Cr 80 93 65 Nickel, Ni 68 94 81 Kvicksilver, Hg 67 92 76 Suspenderat material, SS 90 89 0 Olja 94 89 0 Reningsbehov utöver Damm Västra Ursvik [%] 15 av (21)

PM DAGVATTEN, VÄSTRA URSVIK - DP TORGET Tabell 8. Föroreningshalt före och efter rening inom DP Torget. Ämne Nuläge [µg/l] Efter exploatering [µg/l] Fosfor, P 180 260 174 Kväve, N 960 1600 1000 Bly, Pb 2.6 12 4.8 Koppar, Cu 11 26 14.8 Zink, Zn 23 87 32.2 Kadmium, 0.13 0.58 0.13 Cd Krom, Cr 1.7 10 3.5 Nickel, Ni 0.83 8.2 1.6 Kvicksilver, Hg 0.0043 0.022 0.0053 Suspenderat 17000 60000 60000 material, SS Olja 160 590 590 Efter exploatering och rening, avrinning mot Igelbäcken, krav flerbostadshus [µg/l] Resultaten visar att reningen efter exploatering är högre än den före exploatering för detaljplanen i sin helhet. Detta beror på att utöver den rening som sker inom detaljplaneområdet för DP Torget så sker det en rening i en damm som anläggs i Västra Ursvik för exploateringen som innehåller flertalet detaljplaner. Med dessa krav på reningen inom detaljplaneområdet för DP Torget når man kraven avseende MKN och kulturreservatet Igelbäcken vid punkten för dammens utlopp. Se PM Dagvatten Västra Ursvik för beräkningar som inkluderar föroreningsberäkningar för hela exploateringen Västra Ursviks avrinning mot Igelbäcken. 16 av (21)

PM DAGVATTEN, VÄSTRA URSVIK - DP TORGET Tabell 9. Föroreningsbelastning före och efter rening, avrinning mot Norra Råstabäcken Ämne Nuläge [kg/år] Efter exploatering [kg/år] Fosfor, P 0.10 0.37 0.10 Kväve, N 4.4 2.2 0.99 Bly, Pb 0.012 0.018 0.0009 Efter exploatering och rening [kg/år] Koppar, Cu 0.051 0.037 0.007 Zink, Zn 0.11 0.12 0.01 Kadmium, 0.00061 0.00082 0.00004 Cd Krom, Cr 0.0079 0.014 0.0026 Nickel, Ni 0.0038 0.012 0.0014 Kvicksilver, Hg 0.000024 0.00004 0.000015 Suspenderat 77 85 8.2 material, SS Olja 0.73 0.83 0.14 Med föreslagna åtgärder under kapitel 6.2 beräknas föroreningsbelastningen efter exploatering understiga föroreningsbelastningen före exploatering. Detta innebär att redan när dagvattnet når Norra Råstabäcken så uppfylls kravet för dagvatten som avrinner mot Brunnsviken. 17 av (21)

PM DAGVATTEN, VÄSTRA URSVIK - DP TORGET 6 Åtgärdsförslag för dagvattenhantering 6.1 Åtgärder på fastighetsmark Då hela detaljplanen består av kvartersmark och ingen allmän platsmark redovisar respektive byggherre åtgärder inom respektive kvarter. I dagvattenarbetet för detaljplanen har det under möten och seminarium diskuterats kring de höga krav som finns när helt oexploaterade områden görs om till tät stadsbebyggelse samt de höga krav som kommer av Igelbäckens status som kulturreservat. En viktig fråga som tagits upp är vikten av att hindra föroreningar vid punkten där de skapas när det ställs väldigt höga krav på reningen. Då byggherrar redovisar dagvattenanläggningar separat från denna PM redovisas i denna PM endast materialval avseende dagvatten. Dagvattenutredningar från respektive byggherre måste inkludera föroreningsberäkningar för att uppvisa att det krav uppställt i tabell 8. Alla byggherrar involverade i DP Torget har informerats om betydelsen att kunna evakuera dagvatten vid katastrofflöden (100-årsregn). Då denna risk inom detaljplaneområdet endast finns på innergårdar föreligger ingen risk för boenden mer än ekonomisk skada. I skelettplanen för Västra Ursvik hanteras risken med katastrofflöden på kringliggande gator och vägar för att ej skapa instängda och ej nåbara utrymningsvägar eller viktiga transportleder vid nödsituation. 6.1.1 Materialval En viktig princip vid planering av exploateringar är att undvika uppkomst av föroreningar som sprids med dagvattnet. Materialvalen kan ha stor påverkan på föroreningsinnehållet i dagvattnet. Att undvika koppartak, förzinkad utrustning, överdriven gödsling och biltvätt på tomten eller gatan kan ge betydande effekter. Inom hela exploateringen Västra Ursvik föreskrivs skyddsmålning av all förzinkad utrustning. För fastigheter med sedumtak föreskrivs sedumtak av typ örtäng då den ej kräver gödsling vilket kan skapa ett tillskott av föroreningar. 18 av (21)

PM DAGVATTEN, VÄSTRA URSVIK - DP TORGET 6.2 Åtgärder på allmänplatsmark 6.2.1 Översilningsyta En översilningsyta är en oftast av gräs bevuxen yta där dagvatten får spridas och silas över för att uppnå rening och infiltrering ner i jord. Översilningsytan är lätt sluttande. Inom DP Torget är en översilningsyta en av de dagvattenanläggningarna som dimensionerats för att klara av miljökvalitetsnormerna krav för dagvatten som avrinner mot Norra Råstabäcken. En översilningsyta har valts då den kommer anläggas på en förskolegård och anses fungera väl även sett till typ av verksamhetsområde. Anläggningsarealen ska vara minst 210 m² och reningseffekten är beräknad på måtten 33x6.5 m. 6.2.2 Växtbäddar Växtbäddar är en dagvattenanläggning som fungerar väldigt gott både avseende fördröjning och rening om de dimensioneras rätt. Inom DP Torget är växtbäddar den andra dagvattenanläggningen som dimensionerats för att klara miljökvalitetsnormernas krav för dagvatten som avrinner mot Norra Råstabäcken. Växtbäddar utformas så att vatten kan stå ovanpå jord med växtlighet och filtrerande lager av sand och växtjord. För mått på hur dessa växtbäddar ska utformas se Bilaga 4. Anläggningens yta inom DP Torget är totalt 54 m² och beräknas ha en fördröjande volym på totalt 27 m³. Växtbäddars utlopp bör kopplas till ett krossmagasin/rörmagasin/dagvattenkassetter med kapacitet för att fördröja de 4 m³ som återstår för att klara krav på fördröjning mot Norra Råstabäcken. Ett rörmagasin av typ Aquaton, dagvattenkassetter eller liknande produkter innebär ett enklare och billigare underhåll än ett krossmagasin varför dessa lösningar rekommenderas. 6.3 Under byggskedet Under byggnation förekommer mycket suspenderat material och föroreningar i dagvattnet. Sprängning genererar kvävehaltigt vatten och byggtrafik oljespill och suspenderat material. För att inte riskera att recipienterna påverkas negativt är dagvattenhanteringen, framförallt genom sedimentering, viktig att ta hänsyn till vid byggstart. Att anlägga anläggningar för rening tidigt i processen är en viktig åtgärd. När det ej är möjligt att anlägga permanenta anläggningar för rening tidigt i processen måste temporära anläggningar anläggas. Antingen för utsläpp till recipient eller för utsläpp på spillvattennät. För utsläpp på spillvattennät gäller VA-huvudmannens riktlinjer. 19 av (21)

PM DAGVATTEN, VÄSTRA URSVIK - DP TORGET 7 Fortsatt arbete I det fortsatta plan- och projekteringsarbetet är det viktigt att alla förändringar avseende utformning som innebär förändrade förutsättningar för dagvattenhantering får en översyn så att dagvattenhanteringen svarar mot de krav som ställs i denna PM för att nå krav som härleds ur miljökvalitetsnormer och haltkrav på dagvatten som avrinner mot Igelbäckens kulturreservat. Det är också viktigt att säkerhetsställa att det dagvattenarbete som sker för respektive byggherre uppfyller krav uppställda i denna PM, speciellt då dessa delar är en majoritet av detaljplaneområdet. Uppkommer förändringar i dagvattenarbetet kring Västra Ursvik skelettplan som innebär att dammens förutsättningar eller reningsförmågor förändras innebär det att krav uppställda i denna PM måste ses över för att säkerhetsställa att färdiga anläggningar klara de krav som finns på Igelbäcken och enligt miljökvalitetsnormerna. 20 av (21)

PM DAGVATTEN, VÄSTRA URSVIK - DP TORGET 8 Bilagor Bilaga 1 Avrinningsplan Bilaga 2 Föroreningsberäkningar före exploatering Bilaga 3 Föroreningsberäkningar efter exploatering Bilaga 4 Föroreningsberäkningar Norra Råstabäcken 21 av (21)

BILAGA 1 DP TORGET 3790 TIM NESTEUS TIM NESTÉUS 2016-09-18 PLAN AVRINNING TIM NESTEUS 1:1000 (A1) -

StormTac Web v17.2.2 Filnamn: DP Torget - A1 Datum: 2017-06-06 Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/år Avrinningsområde A 3.3 ha Rinnsträcka s 700 m Återkomsttid N 5.0 år Klimatfaktor f c 1.25 Delavrinningsområde Vol.avr.koeff. Avr.koeff. Dagvatten Grundvatten Utredn. omr. (dim. flöde) ha ha ha Ängsmark 0.075 0.050 3.3 3.3 3.3 Totalt 0.075 0.050 3.3 3.3 3.3 Reducerat avrinningsområde 0.25 0.17 1.2 Utdata Basflöde, årsmedel Q b 0.095 l/s Dagvattenflöde, årsmedel Q r 0.050 l/s Tot. avrinning, årsmedel Q tot 0.15 l/s Basflöde, årsmedel Q b 3000 m 3 /år Dagvattenflöde, årsmedel Q r 1600 m 3 /år Tot. avrinning, årsmedel Q tot 4600 m 3 /år Medelavrinning Q m 0.50 l/s Dim. flöde Q dim 34 l/s Dim. varaktighet vid Q dim tr 12 min Rinnhastighet v 1.0 m/s 1/10

StormTac Web v17.2.2 Filnamn: DP Torget - A1 Datum: 2017-06-06 3. Föroreningstransport 3.1 Indata - Årligt basflöde och dagvattenflöde enligt 1. Avrinning. - Schablonhalter för basflöde resp. dagvattenflöde enligt uppdaterade tabeller på www.stormtac.com. Markanvändning Faktor* Ängsmark 5.0 * Vägar: faktor = trafikintensitet = 0-200. Enhet: x 1000 fordon/dygn. Annan markanvändning: faktor = 5 (1-10. Enhet: -. Basflödeshalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Ängsmark 170 930 0.80 9.2 20 0.045 1.6 1.0 0.0040 2000 140 0 0 Dagvattenhalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Ängsmark 200 1000 6.0 15 30 0.30 2.0 0.50 0.0050 45000 200 0 0 SD 290 3500 62 8.5 23 0.16 1.2 nd nd 210000 nd nd nd Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet 4/10

StormTac Web v17.2.2 Filnamn: DP Torget - A1 Datum: 2017-06-06 3.2 Utdata Basflödeshalt (ug/l) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH1 6 170 930 0.80 9.2 20 0.045 1.6 1.0 0.004 0 2000 140 0 0 BaP Dagvattenhalt (ug/l) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH1 6 200 1000 6.0 15 30 0.30 2.0 0.50 0.005 0 4500 0 200 0 0 BaP Basflödesmängd (kg/år) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH1 6 0.51 2.8 0.002 4 0.028 0.060 0.000 14 0.004 8 0.003 0 0.000 012 6.0 0.42 0 0 BaP Dagvattenmängd (kg/år) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH1 6 0.31 1.6 0.009 4 0.024 0.047 0.000 47 0.003 1 0.000 79 0.000 0079 71 0.31 0 0 BaP Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C 180 960 2.6 11 23 0.13 1.7 0.83 0.0043 17000 160 0 0 Riktvärde C cr,sw 160 2000 8.0 18 75 0.40 10 15 0.030 40000 400 0.030 Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH1 6 kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år 0.83 4.4 0.012 0.051 0.11 0.000 61 0.007 9 0.003 8 0.000 020 77 0.73 0 0 BaP 5/10

StormTac Web v17.2.2 Filnamn: DP Torget - A1 Datum: 2017-06-06 Föroreningsmängder kg/ha/år (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH1 6 kg/ha/ år kg/ha/ år kg/ha/ år 0.25 1.3 0.003 6 kg/ha/ år kg/ha/ år kg/ha/ år 0.016 0.032 0.000 18 kg/ha/ år 0.002 4 kg/ha/ år 0.001 1 kg/ha/ år 0.000 0060 kg/ha/ år kg/ha/ år kg/ha/ år 23 0.22 0 0 BaP kg/ha/ år 6/10

StormTac Web v17.2.2 Filnamn: DP Torget - A1 Datum: 2017-06-06 Föroreningshalter (ug/l) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Ängsmark 181 956 2.6 11 23 0.13 1.7 0.83 0.0043 16788 161 0 0 Föroreningsmängder (kg/år) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Ängsmark 0.83 4.4 0.012 0.051 0.11 0.00061 0.0079 0.0038 0.000020 77 0.73 0 0 Basflödesbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Ängsmark 0.51 2.8 0.0024 0.028 0.060 0.00014 0.0048 0.0030 0.000012 6.0 0.42 0 0 Dagvattenbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Ängsmark 0.31 1.6 0.0094 0.024 0.047 0.00047 0.0031 0.00079 0.0000079 71 0.31 0 0 7/10

StormTac Web v17.2.2 Filnamn: DP Torget - A1 Datum: 2017-06-06 Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/år Avrinningsområde A 3.3 ha Rinnsträcka s 700 m Återkomsttid N 5.0 år Klimatfaktor f c 1.25 Delavrinningsområde Vol.avr.koeff. Avr.koeff. Dagvatten Grundvatten Utredn. omr. (dim. flöde) ha ha ha Flerfamiljshusområde 0.45 0.40 3.3 3.3 3.3 Totalt 0.45 0.40 3.3 3.3 3.3 Reducerat avrinningsområde 1.5 1.3 1.2 Utdata Basflöde, årsmedel Q b 0.071 l/s Dagvattenflöde, årsmedel Q r 0.30 l/s Tot. avrinning, årsmedel Q tot 0.37 l/s Basflöde, årsmedel Q b 2200 m 3 /år Dagvattenflöde, årsmedel Q r 9400 m 3 /år Tot. avrinning, årsmedel Q tot 12000 m 3 /år Medelavrinning Q m 4.0 l/s Dim. flöde Q dim 270 l/s Dim. varaktighet vid Q dim tr 12 min Rinnhastighet v 1.0 m/s 1/9

StormTac Web v17.2.2 Filnamn: DP Torget - A1 Datum: 2017-06-06 3. Föroreningstransport 3.1 Indata - Årligt basflöde och dagvattenflöde enligt 1. Avrinning. - Schablonhalter för basflöde resp. dagvattenflöde enligt uppdaterade tabeller på www.stormtac.com. Markanvändning Faktor* Flerfamiljshusområde 5.0 * Vägar: faktor = trafikintensitet = 0-200. Enhet: x 1000 fordon/dygn. Annan markanvändning: faktor = 5 (1-10. Enhet: -. Basflödeshalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Flerfamiljshusområde 87 1400 1.8 8.3 33 0.064 2.0 4.9 0.010 17000 120 0.050 0.0083 Dagvattenhalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Flerfamiljshusområde 300 1600 15 30 100 0.70 12 9.0 0.025 70000 700 0.60 0.050 SD 79 510 82 160 130 0.31 5.2 5.1 0.097 60000 1800 1.3 nd Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet 4/9

StormTac Web v17.2.2 Filnamn: DP Torget - A1 Datum: 2017-06-06 3.2 Utdata Basflödeshalt (ug/l) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP 87 1400 1.8 8.3 33 0.064 2.0 4.9 0.010 17000 120 0.050 0.0083 Dagvattenhalt (ug/l) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP 300 1600 15 30 100 0.70 12 9.0 0.025 70000 700 0.60 0.050 Basflödesmängd (kg/år) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP 0.20 3.1 0.0041 0.019 0.075 0.00014 0.0045 0.011 0.000022 39 0.27 0.00011 0.000019 Dagvattenmängd (kg/år) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP 2.8 15 0.14 0.28 0.94 0.0066 0.11 0.085 0.00024 660 6.6 0.0057 0.00047 Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C 260 1600 12 26 87 0.58 10 8.2 0.022 60000 590 0.49 0.042 Riktvärde C cr,sw 160 2000 8.0 18 75 0.40 10 15 0.030 40000 400 0.030 Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år 3.0 18 0.15 0.30 1.0 0.0068 0.12 0.096 0.00026 700 6.9 0.0058 0.00049 Föroreningsmängder kg/ha/år (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år 0.92 5.5 0.044 0.091 0.31 0.0020 0.036 0.029 0.000078 210 2.1 0.0018 0.00015 5/9

StormTac Web v17.2.2 Filnamn: DP Torget - A1 Datum: 2017-06-06 Föroreningshalter (ug/l) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Flerfamiljshusområde 259 1562 12 26 87 0.58 10 8.2 0.022 59899 589 0.49 0.042 Föroreningsmängder (kg/år) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Flerfamiljshusområde 3.0 18 0.15 0.30 1.0 0.0068 0.12 0.096 0.00026 700 6.9 0.0058 0.00049 Basflödesbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Flerfamiljshusområde 0.20 3.1 0.0041 0.019 0.075 0.00014 0.0045 0.011 0.000022 39 0.27 0.00011 0.000019 Dagvattenbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Flerfamiljshusområde 2.8 15 0.14 0.28 0.94 0.0066 0.11 0.085 0.00024 661 6.6 0.0057 0.00047 6/9

StormTac Web v17.3.2 Filnamn: DP Torget - A1 Datum: 2017-09-18 Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/år Avrinningsområde A 0.40 ha Rinnsträcka s 700 m Återkomsttid N 10 år Klimatfaktor f c 1.25 Delavrinningsområde Vol.avr.koeff. Avr.koeff. Dagvatten Grundvatten Utredn. omr. (dim. flöde) ha ha ha Skolområde 0.45 0.50 0.40 0.40 0.40 Totalt 0.45 0.50 0.40 0.40 0.40 Reducerat avrinningsområde 0.18 0.20 1.2 Utdata Basflöde, årsmedel Q b 0.0086 l/s Dagvattenflöde, årsmedel Q r 0.036 l/s Tot. avrinning, årsmedel Q tot 0.045 l/s Basflöde, årsmedel Q b 270 m 3 /år Dagvattenflöde, årsmedel Q r 1100 m 3 /år Tot. avrinning, årsmedel Q tot 1400 m 3 /år Medelavrinning Q m 0.61 l/s Dim. flöde Q dim 52 l/s Dim. varaktighet vid Q dim tr 12 min Rinnhastighet v 1.0 m/s 1/11

StormTac Web v17.3.2 Filnamn: DP Torget - A1 Datum: 2017-09-18 3. Föroreningstransport 3.1 Indata - Årligt basflöde och dagvattenflöde enligt 1. Avrinning. - Schablonhalter för basflöde resp. dagvattenflöde enligt uppdaterade tabeller på www.stormtac.com. Markanvändning Faktor* Skolområde 5.0 * Vägar: faktor = trafikintensitet = 0-200. Enhet: x 1000 fordon/dygn. Annan markanvändning: faktor = 5 (1-10. Enhet: -. 3.2 Utdata Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C 260 1600 12 26 87 0.58 10 8.2 Riktvärde C cr,sw 160 2000 8.0 18 75 0.40 10 15 Hg SS Oil PAH16 BaP ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C 0.027 60000 590 0.49 0.042 Riktvärde C cr,sw 0.030 40000 400 0.030 Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år 0.37 2.2 0.018 0.037 0.12 0.00082 0.014 0.012 Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år 0.000038 85 0.83 0.00070 0.000060 Föroreningsmängder kg/ha/år (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år 0.92 5.5 0.044 0.091 0.31 0.0020 0.036 0.029 Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år 0.000094 210 2.1 0.0018 0.00015 4/11

StormTac Web v17.3.2 Filnamn: DP Torget - A1 Datum: 2017-09-18 Föroreningshalter (ug/l) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Skolområde 259 1562 12 26 87 0.58 10 8.2 0.027 59899 589 0.49 0.042 Föroreningsmängder (kg/år) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Skolområde 0.37 2.2 0.018 0.037 0.12 0.00082 0.014 0.012 0.000038 85 0.83 0.00070 0.000060 Basflödesbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Skolområde 0.024 0.38 0.00049 0.0023 0.0091 0.000017 0.00054 0.0013 0.0000033 4.7 0.033 0.000014 0.0000023 Dagvattenbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Skolområde 0.34 1.8 0.017 0.034 0.11 0.00080 0.014 0.010 0.000034 80 0.80 0.00069 0.000057 5/11

StormTac Web v17.3.2 Filnamn: DP Torget - A1 Datum: 2017-09-18 4. Föroreningsreduktion 4.1 Indata Valda reningsanläggningar: BF ÖY BF Andel av reducerad avrinningsyta n 0 3.0 % Utflöde, max Q out 200 l/s Tjocklek, tom yta h 1 250 mm Tjocklek, växtbädd h 2 450 mm Tjocklek, grov sand h 3 100 mm Tjocklek, makadam h 4 350 mm Tjocklek, skelettjord h 5 0 mm Tjocklek, underbyggnad/undergrund/terrass h 6 0 mm Avstånd vattengång dräneringsrör till undergunden h 7 0 mm Avstånd vattengång bräddbrunn till den övre bäddens yta h 8 250 mm Porandel, växtbädd n 2 0.25 Porandel, makadam n 4 0.30 Hydraulisk konduktivitet, växtbädd K 2 200 mm/h Hydraulisk konduktivitet, makadam K 4 36000 mm/h Hydraulisk konduktivitet, underbyggnad/undergrund/terrass K 6 0 mm/h Släntlutning, 1:X z 0 Anläggningens längd L 0 m Är marken förorenad? Nej Tillsats av biokol (utan gödningsmedel)? Nej ÖY Typ av inflöde 2 Diffust (utspritt, fördelat) flöde Maximalt vattendjup h 5.0 mm Vattenhastighet v 0.32 m/s Dimensionerande inflöde Q dim 52 l/s 6/11

StormTac Web v17.3.2 Filnamn: DP Torget - A1 Datum: 2017-09-18 4.2 Utdata BF Anläggningens yta A stf2 54 m 2 Totalt anläggningsdjup exkl. underbyggnad H tot2 1.2 m Dimensionerande erforderlig utjämningsvolym V d3 +V d4 14 m 3 Tillgänglig total utjämningsvolym V stftot 27 m 3 Är anläggningen tillräckligt stor avseende flödesutjämning? Ja Behövs tätning runt anläggningen? Ja ÖY Bredd W 6.5 m Längd L 33 m Anläggningsarea A STF 210 m 2 Regressionskonstant, areasamband K Aϕ 1200 m 2 /ha red 7/11

StormTac Web v17.3.2 Filnamn: DP Torget - A1 Datum: 2017-09-18 Reningseffekter (%) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS 72 55 95 82 90 95 82 88 61 90 Oil PAH16 BaP 83 95 88 Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) efter rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C re 73 700 0.63 4.6 9.1 0.029 1.8 1.00 0.010 5800 Riktvärde C cr,sw 160 2000 8.0 18 75 0.40 10 15 0.030 40000 Oil PAH16 BaP ug/l ug/l ug/l Beräkning C re 100 0.025 0.0050 Riktvärde C cr,sw 400 0.030 Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) efter rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Föroreningsbelastning 0.10 0.99 0.00089 0.0065 0.013 0.000041 0.0026 0.0014 0.000015 8.2 Avskiljd mängd 0.26 1.2 0.017 0.030 0.11 0.00078 0.012 0.010 0.000023 77 Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år Föroreningsbelastning 0.14 0.000035 0.0000071 Avskiljd mängd 0.69 0.00067 0.000052 8/11