Förenklad användning av lägesbunden information



Relevanta dokument
Värmlands kommuner byter referenssystem till SWEREF 99. Förenklad användning av lägesbunden information

Sverige byter referenssystem

Malmö stad byter höjdsystem till RH2000 den 1 januari 2011 för att förenkla användning av geografisk information

SweRef99-SS - samordningsbehov

Koordinatsystem och transformationer. Tina Kempe Lantmäteriet Informationsförsörjning geodesi tel

Anna Halvarsson. Privat - Ridning - Skidåkning framförallt nerför - Husrenovering och vedkapning

Svar till beräkningsuppgifter för instuderingsfrågor i övning 2

Ett geografiskt koordinatsystem definierar platser på en sfärisk modell av jorden. Det använder en ellipsoid modell av jorden.

Geodesi Vad är geodesi?

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl december, 2012.

Rapport från Lantmäteriverket om övergång till ett enhetligt nationellt referenssystem för lägesbestämning

Samhällsmätning i förändring

svensk geodesiverksamhet under kommande tioårsperiod

4/29/2011. Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl maj, 2011.

Rekommendation till Stockholms läns kommuner vad gäller nytt indexsystem (kartbladsindelning) i samband med övergång till Sweref 99

Morgondagens geodetiska infrastruktur i Sverige

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Produktbeskrivning: Gränspunkt Direkt

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2018.

FÖRSÄTTSBLAD. Rättningsmall fråga 1-4 för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2019.

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2015.

Mätdata och Import/Export av data

Byte av höjdsystem i en kommun

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2017.

Svar till beräkningsuppgifter för instuderingsfrågor i övning 2

Karta 1:10 000, raster

Övning 5. Flygbulleranalys

Redogörelse för stomnätsanalys och framtagande av restfelsmodell Luleå kommun

DEN VERKLIGA VERKLIGHETEN - Lantmäteriet och rymden - Rymdforum 2015 Jörgen Hartnor

Samhällsmätning EXTA50, 9 hp

Produktbeskrivning: Historiska ortofoton

SWEREF och RH2000

GSD-Höjddata, grid 50+ hdb

Redogörelse för stomnätsanalys och framtagande av restfelsmodell Södertälje och Nykvarns kommuner

HMK SyostGIS

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl december, 2012.

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2019.

Aktuellt från SKL Marianne Leckström. Nya samverkansmodeller för Lantmäteriet och kommunerna

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

Geodesi 2010 För en hållbar Geodetisk Infrastruktur. Införande av RH 2000

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

En digital agenda för Sverige

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

1 Tekniska förutsättningar; geodetiska referenssystem

1(7) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: Produktbeskrivning: Akt Direkt

RIX 95-projektet. Projektets bakgrund

Förrättningsmätning FREDRIK WARNQUIST, FASTIGHETSVETENSKAP LTH

Förrättningsmätning FREDRIK WARNQUIST, FASTIGHETSVETENSKAP LTH

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige

Digitaliseringspolicy för Örnsköldsviks kommunkoncern

SWEPOS. Studiebesök från SAMGIS Västernorrland Peter Wiklund Lantmäteriet, Geodetisk infrastruktur

Nytt indexsystem och ny bladindelning Slutrapport

Ordlista för lantmäteri, kartor och mätningar

Välkommen till en information om Svensk geoprocess

Inmätning för projektering 2016:1. Anvisningar från Stadsbyggnadsförvaltningen

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

EXAMENSARBETE. Val av mätinstrument. Eli Ellvall Högskoleexamen Bygg och anläggning

1(7) Kart- och Mätpolicy. Styrdokument

Vad är en karta? Geografisk Information

SOV 2015:10 - Gränser i havet

Lantmäteriets Geodetiska Arkiv och dess tillgänglighet via Internet

Vad är god kvalitet vid mätning med GNSS/RTK?

Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Trafikverket. Version 5.0

Avtal om kommunal medverkan i statlig fastighetsbildning

MÄTNINGAR INFÖR BYTE AV REFERENSSYSTEM I PLAN I OCKELBO KOMMUN

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl december, 2013.

Metodbeskrivning RUFRIS

Underlag till metodbeskrivning RUFRIS

Produktbeskrivning: Digitala flygbilder

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

Redovisning av Kalmar kommuns arbete med Öppna data

Vilka konsekvenser kan solstormar. Lund 21 maj Gunnar Hedling och Peter Wiklund Ragne Emardsson och Per Jarlemark SP

Rättningsmall fråga 1-4 för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl december, 2013.

Instruktion för fotogrammetrisk insamling av NSL

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2017.

Stockholms stad släpper geodata fritt!

Topografisk webbkarta, raster

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

GPS del 2. Sadegh Jamali. kredit: Mohammad Bagherbandi, Stig-Göran Mårtensson, och Faramarz Nilfouroushan (HIG); Lars Ollvik och Sven Agardh (LTH)

Boverkets regeringsuppdrag om regler för detaljplaner och tidsfrister. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef enheten Strategisk planering, Boverket

Appendix 3 Checklista för höjdmätning mot SWEPOS Nätverks- RTK-tjänst

Kvalitetsutveckling Fastighets mottagande av DRK-leveranser

GIS-strategi. för Nybro kommun. Antagen av Kommunstyrelsen Årlig genomgång av dokumentets aktualitet och vid behov revidering

Uppgifter om tillgången till mobilnätet som tillställs Kommunikationsverket

Ordlista för lantmäteri, kartor och mätningar

Handlingsplan Öppna geodata

Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Järnväg. Version 4.0

Topografisk webbkarta Visning, cache

funktion idag, imorgon och i framtiden.

FÖRDJUPAD SAMVERKAN INOM LANTMÄTERIOMRÅDET MELLAN DET STATLIGA LANTMÄTERIET OCH KOMMUNERNA SAMMANFATTNING SYFTET MED RAMAVTALET...

Topografisk webbkarta Visning, cache

Beställning av laserdata från Lantmäteriets skanning

Balder Arkeologi och Kulturhistoria

HANDBOK. till mätningskungörelsen. Geodesi, GPS

Transformation av stomnät till SWEREF 99 Fallstudie Norra Vätö, Norrtälje kommun

Svenskt Lantmäteri. En viktig grund för det goda samhällsbygget. Foto: Lantmäteriverket Gävle I 2006/2443

Transkript:

Oskarshamn och Sveriige byter referenssystem Förenklad användning av lägesbunden information

Ett enhetligt referenssystem förenklar användningen av lägesbunden information. Det säkrar även utbytbarheten av data från olika aktörer i samhället. En övergång till SWEREF 99 möjliggör en effektiv användning av olika organisationers data, reducerar risken för felaktig lägesinformation i krissituationer och underlättar dessutom användningen av modern mätteknik. Lägesbunden information En betydande del av vårt lands ekonomiska utveckling och dess sociala och miljömässiga välbefinnande det hållbara samhället är starkt beroende av lägesrelaterade aktiviteter. Som exempel kan nämnas transporter, samhällsplanering, byggande, miljöövervakning, totalförsvar, turism, jord- och skogsbruk. Mycket av vad vi behöver göra inom dessa områden kan endast åstadkommas genom tillgång till information om såväl geografin som de mänskliga aktiviteter som utövas i den. Informationen måste även vara lätt tillgänglig för samhället i stort, såväl inom offentlig och privat sektor som för enskilda medborgare. I framtiden kommer flertalet samhällssektorer att kunna dra nytta av geografisk information för lägesbestämda tillämpningar inom ramen för ett geodetiskt referenssystem (kombinationen av en ellipsoid som modell för jordens storlek och form, och koordinater för längd och breddgrader). Med hjälp av satellitteknik eller mobiltelefoni kommer även privatpersoner i stor utsträckning att kunna bestämma sitt läge. Det betyder att övrig information också bör finnas lägesbestämd i samma system. Historiskt har många kommuner, särskilt städer, valt att definiera sitt eget system oberoende av andra, på samma sätt som enskilda länder har definierat sitt eget system utan hänsyn till omvärlden. Det är inte hållbart längre.

En enhetlig nationell geodetisk infrastruktur medför på sikt minskade kostnader för såväl stat och kommun som övriga producenter och konsumenter av lägesbestämd information. Dagens referenssystem I Sverige har de nationella kartverken och databaserna med geografisk information redovisats i det nationella referenssystemet RT 90 och de kommunala kartverken och databaserna har redovisats i en blandning av lokala referenssystem och äldre nationella system. Teknikutveckling Med GPS-teknik kan idag lägesrelationer bestämmas med mycket hög noggrannhet, någon centimeter, över mycket långa avstånd, tusentals kilometer. Denna utveckling har öppnat helt nya möjligheter för tillämpad mätning. Inom ramen för det internationella samarbetet inom geodesiområdet har ett globalt anpassat tredimensionellt referenssystem med hög noggrannhet, ETRS 89, etablerats över Europa. Den svenska realiseringen av detta system, SWEREF 99, är godkänd enligt det europeiska regelverket och har en noggrannhet över Sverige på centimeternivå, vilket ger en god grund för praktiska tillämpningar. Överensstämmelsen relativt grannländernas realiseringar ligger på någon eller några centimeter. SWEREF 99 används idag av såväl luftfart som sjöfart, vilka inom sina internationella organisationer redan fattat beslut om och övergått till det nya globala referenssystemet för navigation, trafikledning m.m. Med nätverks-rtk eller virtuella referensstationer kan läget, såväl i horisontell som vertikal led, bestämmas med centimeternoggrannhet.

Vad gör Lantmäteriet? SWEREF 99 har sedan maj 2001 använts för all GPS-mätning i Sverige. Lantmäteriet fattade i december 2003 beslut om att införa nya kartprojektioner; dels en nationell, SWEREF 99 TM, täckande hela landet, dels tolv zoner, SWEREF 99 dd mm för lokala (kommunala) tillämpningar. I maj 2005 togs beslut om nytt indexsystem och principer för nya bladindelningar, allt med sikte på att genomföra ett byte till SWEREF 99 vid årsskiftet 2006/2007. Många lokala system Hittills har kommunala stomnät (referenssystem) etablerats för kommunens egna verksamhet inom respektive kommun. De kommunala systemen har, i avsaknad av ett tätt riksnät, utgjort en väsentlig del av landets geodetiska infrastruktur och har också använts av andra aktörer vid storskaliga tillämpningar. Några av landets kommuner har redan nu konstaterat att det befintliga kommunala systemet inte svarar mot den nya teknikens krav. Antingen har systemet en för liten yttäckning, eller också är den geometriska kvaliteten för låg. I en del fall finns båda bristerna samtidigt. Vid den pågående uppbyggnaden av nationell digital registerkarta (NDRK) måste samband etableras mellan dagens nationella system, RT 90, och närmare 2 300 lokala (kommunala) system. I fastighetsregistret fanns vid inventering cirka 700 koordinatsystem, varav 500 har identifierats. Mångfalden av lokala system utgör ett allvarligt hinder för en rationell användning av befintlig information. Varför byta? Idag sker samverkan i stor utsträckning både över gränser och mellan flera aktörer. Det byts geografisk information, kartor och ritningar i mängd och det uppstår problem när olika referenssystem används.

Möjligheten att hämta information från olika databaser via Internet och sedan göra egna analyser kan både ge ny kunskap och utgöra ett underlag i planeringssammanhang. För att dessa analyser ska kunna genomföras är det nödvändigt att alla uppgifter är redovisade i samma referenssystem. I annat fall krävs dessutom att varje användare själv rätt transformerar koordinatuppgifterna till ett gemensamt referenssystem. Fördelar Övergång till enhetliga referenssystem förenklar all framtida insamling och användning av lägesbunden information. Den säkrar utbytbarheten mellan data från olika aktörer på lokal, regional, nationell och även global nivå. Införandet av SWEREF 99 medför bland annat att: risken för felaktig lägesinformation i krissituationer reduceras behovet av transformationer minimeras effektiv användning av olika organisationers data möjliggörs behovet av dubbellagrade data minskas risken för felaktig lägesinformation i krissituationer reduceras I framtiden kommer mätning i stor utsträckning att ske relativt fasta referensstationer, fristående eller sammanknutna i nätverk, dvs. utan några lokala stomnät. Kostnaden för underhåll av lokala stomnät kommer därför att kunna reduceras betydligt. Åtgärder i Oskarshamns kommun Under våren 2007 planerar även Oskarshamns kommun att byta koordinatsystem för all fältmätning, kartproduktion och övrig redovisning av lägesbunden information. Från de två gamla lokala koordinatsystemen i kommunen sker då en övergång till SWEREF 99. Efter övergången kommer därmed all geografisk information som handhas av kommunens förvaltningar och bolag att relateras till detta nya referenssystem, och koordinater alltså ges i en kartprojektion knuten till SWEREF 99.

Det nya koordinatsystemet i Oskarshamns kommun betecknas SWEREF 99 16 30 och har koordinater som skiljer sig från de tidigare använda lokala systemen. Ett koordinatexempel får illustrera hur en positionsangivelse redovisas före respektive efter övergången till SWEREF 99 16 30. Koordinaterna gäller en stomnätspunkt uppe i tornet till Oskarshamns kyrka. Koordinater i Oskarshamns lokala koordinatsystem: X: 6 348 783,796 m Y: 1 538 954,606 m Koordinater i SWEREF 99 16 30: X: 6 349 233,798 m Y: 147 030,358 m Koordinaterna i X-led (nord-syd) skiljer sig inte så mycket åt i de båda systemen. Däremot är värdet på koordinaterna i Y-led (öst-väst) mycket mindre i det nya systemet (flera hundra mil), eftersom heltalsdelen här bara består av sex siffror; alltså en siffra färre än tidigare. Detta gör att skillnaden i avstånd mellan de två koordinatangivelserna totalt blir ungefär 140 mil, vilket i sin tur innebär att man snabbt upptäcker om man råkat använda koordinater i fel system. För att möjliggöra bytet av koordinatsystem, krävs det att man känner till de beräkningsmässiga sambanden mellan de två gamla koordinatsystemen och det nya. Under hösten 2006 har därför Kart- och planavdelningen genomfört ett omfattande mätningsarbete i fält för att ta fram underlag för en kvalitetsbedömning av de gamla systemen, som ska ligga till grund för dessa samband. Efter övergången till SWEREF 99 kommer därmed geografisk information att kunna ges i ett nytt koordinatsystem som kvalitetsmässigt är bättre än de tidigare systemen. Dessutom ger övergången alltså tillgång till de övriga redan nämnda fördelarna som det innebär att exempelvis andra aktörer också jobbar i samma referenssystem. Projektets arbetsgång i korthet 1. Beslut i Kommunstyrelsen att byta koordinatsystem 2. Mätning med efterföljande beräkning och analys 3. Samarbetsmöten mellan flera kommuner, Lantmäteriet och programvaruleverantören Tekis 4. Identifiering av databaser och filer med lägesbunden information (X- och Y-data) som berörs av övergången 5. Klartecken från Lantmäteriet att genomföra övergången 6. Utdelning av information till användare och berörda aktörer 7. Övergång i mars 2007

Allmänt om SWEREF 99 SWEREF 99 är ett globalt anpassat referenssystem. För praktiskt bruk finns dels en nationell kartprojektion, SWEREF 99 TM, dels tolv lokala projektioner, SWEREF 99 dd mm, anpassade till olika delar av landet. SWEREF 99 TM kommer att användas för de nationella databaserna och de allmänna kartorna. Geografisk information som produceras av Lantmäteriet, SGU, SMHI och SjöV kommer att redovisas i detta system. Införandet av den nya kartprojektionen på nationell nivå sker efter hand vilket innebär att nationella data under en övergångstid fortfarande kommer att finnas i det gamla referenssystemet RT 90 2,5 gon V. De lokala projektionerna betecknas enligt modellen SWEREF 99 dd mm, där dd anger grader och mm minuter för respektive medelmeridian. Avståndet mellan de olika lokala projektionerna är 1 30 och innebär att projektionsfelen för avbildningen i kartplanet aldrig blir större än 50 mm per kilometer.

För frågor eller ytterligare information Kontakta Leif Carlsson, Tf. Kart- och planchef Telefon 0491-88 143 E-post leif.carlsson@oskarshamn.se Peter Nilsson, Mätningsingenjör Telefon 0491-88 133 E-post peter.nilsson@oskarshamn.se Henrik Nilsson, Mätningsingenjör Telefon 0491-76 43 10 E-post henrik.nilsson@oskarshamn.se eller besök Oskarshamns kommun på adressen: www.oskarshamn.se/sweref99 Lantmäteriet på adressen: www.lantmateriet.se/geodesi 572 28 Oskarshamn Besök: Varvsgatan 8 Tfn 0491-88 000 www.oskarshamn.se Denna broschyr kan även laddas ner i pdf-format på www.oskarshamn.se/sweref99 Informationen i den här broschyren har till stor del hämtats ur en publikation som tagits fram gemensamt av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Lantmäteriet (LM) Den publikationen kan beställas, eller hämtas som elektroniskt dokument, på Sveriges Kommuner och Landstings nätbokhandel. Gå till www.skl.se och välj Publikationer. Beställningsnummer: 5087