Handlingar. till sammanträde med Tandvårdsstyrelsen

Handlingar till sammanträde med Tandvårdsstyrelsen

Föredragningslista 2016-04-19 Sammanträde med Tandvårdsstyrelsen den 27 april Plats: Uddevalla sjukhus, lokal Magistern Tid: kl 9.00 15.00 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden 1. Delårsrapport 2016-03-31 skickas senast 22/4 2. Remiss miljöplan handling 3. Vårdsamverkan inom Västra Götaland handling 4. Anmälningsärenden enl lista handling Informationsärenden A Information om specialisttandvården Uddevalla sjukhus Ove Bertilsson, bettfysiologi och Kerstin Persson, sjukhustandvård kl 9.00 - Visning av lokaler B Delårsrapport 2016-03-31 C Investeringsrapport handling D Vårdsamverkan inom Västra Götaland E Demokratitorg 2015 - diskussion handling F Tandvårdsdirektörens rapport G Rapport kontaktmän Stig-Olov Tingbratt Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (www.vasttrafik.se )

1 (2) Remissbrev miljöplan 2017-2020 Datum 2016-02-17 Diarienummer MN 40-2015 Följande nämnder, styrelser och bolag önskas yttrande från: Servicenämnden Fastighetsnämnden Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Styrelsen för Skaraborgs sjukhus Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Styrelsen för NU-sjukvården Styrelsen för Alingsås lasarett Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus Styrelsen för Angereds Närsjukhus Primärvårdsstyrelsen Tandvårdsstyrelsen Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Kollektivtrafiknämnden Styrelsen för Naturbruksgymnasierna Styrelserna för folkhögskolorna Styrelsen för Göteborgs Symfoniker AB Styrelsen för Göteborgsoperan AB Styrelsen för Västarvet Styrelsen för Västtrafik AB Övriga nämnder, styrelser och bolag: För kännedom med möjlighet att lämna yttrande om så önskas. Remiss: miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2020 Västra Götalandsregionens miljöprogram 2014-2016, det andra miljöprogrammet i ordningen, antogs av regionfullmäktige i september 2013. Programmet innehåller kortsiktiga mål till 2016 samt långsiktiga mål till 2020. Miljöplanen 2017-2020 har tagits fram utifrån delmål, aktuella resultat och utvärdering av innehållet av miljöprogram 2014-2016. De långsiktiga målen till 2020 är oförändrade men har i miljöplanen 2017-2020 definierats i mätbara mål och åtgärder. Förslaget till miljöplan 2017-2020 utgår ifrån Västra Götalandsregionens fyra prioriterade miljöutmaningar; Låg klimatpåverkan, Giftfri miljö, Hållbar resursanvändning och Biologisk mångfald. Planen följer samma struktur som miljöprogrammet 2014-2016 med sju målområden. Varje målområde innehåller mål och åtgärder på motsvarande sätt som tidigare program. Ansvarsfördelningen Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

2016-02-17 2 (2) för respektive åtgärd har förtydligats med huvud- och stödjande ansvar. I miljöplanen 2017-2020 har de beskrivande texterna om de fyra utmaningarna lyfts ut ur planen för att fokusera planen till mål och åtgärder. Förslaget till miljöplan 2017-2020 har tagits fram i nära samarbete med nyckelaktörer inom Västragötalandsregionens olika verksamheter. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av miljönämndens presidium, en ledamot/ersättare från samtliga politiska partier samt miljöchefen. Samtliga miljösamordnare har bjudits in till workshops i samband med två miljösamordnarträffar där det har funnits möjlighet att komma med synpunkter på mål och åtgärder. Förslaget skickas nu på remiss till samtliga nämnder och styrelser. Varje nämnd, styrelse eller bolag bör särskilt fokusera på de målområden där de har huvudansvar eller stödjande ansvar för åtgärderna och bedöma insatserna som krävs för att målen nås. Yttrandet lämnas till miljo@vgregion.se senast 2 maj 2016. Frågor om förslaget besvaras av Lars Karlsson 070-082 45 81, lars.olov.karlsson@vgregion.se. Miljönämnden behandlar förslag till miljöplan 2017-2020 den 16 juni. Regionfullmäktige planeras hantera ärendet i oktober 2016. Enligt uppdrag Helena L Nilsson Miljöchef Bilaga Förslag till miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2020, remissutgåva 2016-01-29.

Förslag till miljöplan 2017-2020 För Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2020 Remissutgåva 2016-01-29, MN 40-2015

Innehåll Inledning... 3 Hållbar utveckling och hälsofrämjande arbete... 4 Effektiv styrning och samverkan... 5 Transporter... 7 Energi... 9 Produkter och avfall... 11 Livsmedel... 13 Kemikalier... 15 Läkemedel... 17 Medicinska gaser... 19 Bilaga A... 21 2

Inledning Västra Götalandsregionen leds av visionen Det goda livet och ska bidra till ett gott liv för människorna i Västra Götaland. Det gör vi inom våra tre ansvarsområden: Hälso- och sjukvård, tillväxt och utveckling samt kollektivtrafik. Miljö och hälsa hänger starkt samman. Utgångspunkten för Västra Götalandsregionens miljöarbete är att genom förebyggande arbete undvika att fler människor blir sjuka. Miljöplanen syftar till att vara hälsofrämjande och bidra till en hållbar utveckling genom mål om låg klimatpåverkan, låg förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen samt en hållbar resursanvändning. Ett framgångsrikt miljöarbete i våra verksamheter visar att vi är föregångare och är en av förutsättningarna för att trovärdigt kunna driva en hållbar regional utveckling. Detta är Västra Götalandsregionens tredje miljöplan. Miljöprogrammet 2014-2016 som beslutades av regionfullmäktige den 26 november 2011 innehöll långsiktiga mål till 2020 (i ett fall 2030). Mål och åtgärder för perioden 2017-2020 har tagits fram utifrån delmål, aktuella resultat och utvärdering av programperioden 2014-2016. Miljöplanen är indelat i sju prioriterade miljöområden: Transporter, Energi, Produkter och avfall, Livsmedel, Kemikalier, Läkemedel samt Medicinska gaser. Under varje målområde listas de åtgärder som krävs för att målen ska uppnås samt de nämnder och styrelser som ansvar för att åtgärderna genomförs. Mål och åtgärder i miljöplanen följs årligen upp på koncernövergripande nivå i samband med årsredovisningen. Varje förvaltning och bolag ska rapportera resultatet av miljöarbetet dels utifrån sina egna miljömål, dels utifrån de mål och åtgärder i miljöplanen de berörs av. Miljöplanen omfattar alla Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt verksamheter som arbetar på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Varje förvaltning och bolag ska i sitt ledningssystem eller separat miljöledningssystem ta hänsyn till miljöplanens mål. 3

Hållbar utveckling och hälsofrämjande arbete Övergripande för allt arbete inom Västra Götalandsregionen är Vision Västra Götaland Det Goda Livet, där hållbar utveckling med dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, står i centrum. Ur Vision Västra Götaland Det Goda Livet: God hälsa och arbete är viktigt för ett gott liv liksom tillgång till utbildning, bra kommunikationer och kultur. Vattnet i hav och sjöar ska vara friskt och luften ren att andas. Västra Götalandsregionens uppdrag är att bidra till ett livskraftigt Västra Götaland där det är gott att leva, bo och verka. Det ska vara en bra plats för kommande generationer att växa upp på. Västra Götalandsregionens miljöpolicy 1 : Allt arbete inom Västra Götalandsregionens samtliga verksamheter ska vara hälsofrämjande och bidra till en hållbar utveckling, där hushållning med resurser och kretsloppsanpassning är vägledande. Vi åtar oss att följa lagar och andra förekommande krav. Genom ständiga förbättringar förebygger och minskar vi den negativa miljöpåverkan som beror på vår verksamhet. Vi ska vara föregångare i miljöarbetet, som ska bedrivas systematiskt och strukturerat. Västra Götalandsregionens uppgift är att erbjuda bra sjukvård och tandvård samt ge förutsättningar för god folkhälsa, ett rikt kulturliv, god miljö, arbete, forskning, utbildning och bra kommunikationer. Ett framgångsrikt miljöarbete inom Västra Götalandsregionens verksamheter bidrar till det hälsofrämjande arbetet i Västra Götaland. En ren miljö är nödvändigt för människors hälsa och välmående. Sambandet mellan miljön och människors hälsa är dock mycket komplext och svårt att utvärdera. I Europa är de främsta miljörelaterade hälsoriskerna luftföroreningar inom- och utomhus, dålig vattenkvalitet, dålig renhållning och farliga kemikalier. Bland hälsoeffekterna från detta märks luftvägsinfektioner, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, astma och allergier, reproduktionsstörningar och utvecklingsstörningar 2. Miljöarbetet bidrar i många fall till minskade kostnader för verksamheten och positiva samhällsekonomiska effekter på lång sikt. För att minska vår negativa miljöpåverkan har Västra Götalandsregionen primärt fyra utmaningar att möta. De första tre är låg klimatpåverkan, giftfri miljö och hållbar resursanvändning. Om dessa tre framgångsrikt möts kan vi också minska vår påverkan på den fjärde: biologisk mångfald. Dessa utmaningar är prioriterade på EU-nivå 3 och nationell nivå 4 samt av andra regioner och landsting. Utmaningarna möts i miljöplanen 2017-2020 genom mål och åtgärder i sju prioriterade målområden för Västra Götalandsregionens verksamheter. Ett framgångsrikt miljöarbete i Västra Götalandsregionens egna verksamheter är en av förutsättningarna för att trovärdigt kunna driva den regionala utvecklingen. Miljöplanens mål och åtgärder har en naturlig koppling till handlingsprogrammen för hållbara transporter, energi, livsmedel och gröna näringar samt handlingsplanen för resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster. Handlingsprogrammen har till syfte att uppfylla målen i strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2020 (VG 2020) 1 Västra Götalandsregionens miljöpolicy antas av regionfullmäktige i samband med att miljöplanen antas 2 http://www.eea.europa.eu/sv/themes/human/about-environment-and-health 3 EUs miljöhandlingsprogram, http://www.europa.eu 4 Svenska miljökvalitetsmålen, http://www.regeringen.se/ 4

Effektiv styrning och samverkan Miljöplanen omfattar alla Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt verksamheter som arbetar på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Planen ligger till grund för prioriteringar i budgetarbetet, både på central nivå och på förvaltnings- och bolagsnivå. Planens mål och åtgärder ska arbetas in i beställningsarbetet gentemot externa utförare samt vara underlag för upphandling och inköp. Organisation och ansvar för att genomföra miljöplanen Måluppfyllnaden av planen förutsätter att förvaltningar och bolag samverkar. Vissa nämnder och styrelser har ett huvudansvar att åtgärderna genomförs och följs upp. Nämnd eller styrelse med stödjande ansvar ska samverka med huvudansvarig för genomförandet av åtgärden. Ansvaret anges i anslutning till åtgärderna för respektive målområde. För en sammanfattning av Västra Götalandsregionens miljöorganisation och den övergripande ansvarsfördelningen för miljöarbetet se tabell i Bilaga A. Ledningssystem En viktig del för att nå målen i miljöplanen är att dessa bryts ned och integreras i förvaltningars och bolags ledningssystem, alternativt i ett separat miljöledningssystem. Detta säkerställer ledningens arbete kring målformulering, resurstillsättning, organisation samt uppföljning och redovisning. Verksamheter och bolag med mindre miljöpåverkan kan bli miljödiplomerade (mindre administrativa förvaltningar och bolag, vårdcentraler och tandvårdsmottagningar). Resepolicy Samtliga medarbetare och förtroendevalda ska tillämpa Västra Götalandsregionens resepolicy 5 framförallt för att minska resandet med bil och flyg. Inköp/upphandling En stor del av Västra Götalandsregionens miljöpåverkan sker genom konsumtion av varor och tjänster. Denna påverkan kan minska genom att miljöplanen utgör en del av underlaget när Västra Götalandsregionens behov inför upphandling definieras, att tydliga miljökrav sedan ställs vid upphandling och att dessa följs upp under avtalsperioden. Vissa upphandlingar är av stor betydelse för att målen i miljöplanen ska kunna nås. I projektgrupperna som genomför dessa upphandlingar ska miljökompetens säkerställas. I de fall det finns en valmöjlighet mellan en miljöanpassad produkt och en konventionell produkt är det varje förvaltning och bolags ansvar att efterfråga bästa miljöval ur sortimentet vid beställning/inköp. Regionstyrelsen ansvarar för att tydliggöra vad som är bästa miljöval i beställningsverktyget 6. Finansiella placeringar Västra Götalandsregionens placeringar sker enligt de av regionfullmäktige beslutade finansiella riktlinjerna 7. Dessa innehåller skrivningar om ansvarfulla placeringar där urvalet av placeringar bland annat ska tas utifrån kriterierna miljö, etik och att placeringar i företag var huvudverksamhet är utvinning av fossila bränslen ska undvikas. Kommunikation För att främja ett transparent och effektivt miljöarbete är det av stor vikt att kommunikationen inom Västra Götalandsregionen fungerar väl. Alla verksamheter har ett ansvar att kommunicera 5 Diarienummer RSK 784-2007 6 I nuläget används Marknadsplatsen 7 Diarienummer RS 2731-2015 5

miljöarbetet i den egna verksamheten samt att delta i erfarenhetsutbyte med andra verksamheter. Koncernkontoret har ett särskilt ansvar att kommunicera de resultat som framkommer i det centralt koordinerade arbetet. Kompetens Varje nämnd och styrelse har ansvar för att anställda och förtroendevalda har kunskap om hur miljöarbetet inom förvaltningen bedrivs. Koncernkontoret tillhandahåller en grundläggande webbaserad miljöutbildning för anställda och förtroendevalda. Varje förvaltning och bolag har också ansvar för att de anställda med arbetsuppgifter som har stor miljöpåverkan får adekvat utbildning. Uppföljning och redovisning Mål och åtgärder i miljöplanen följs årligen upp på koncernövergripande nivå i samband med årsredovisningen. Koncernkontoret skickar ut anvisningar för inrapporteringen och ansvarar för sammanställningen av resultatet. Varje förvaltning och bolag ska rapportera resultatet av miljöarbetet dels utifrån verksamhetens egna miljömål, dels utifrån de mål och åtgärder i miljöplanen som de berörs av. Miljönämnden ansvarar för uppföljningen av miljöplanen i samband med årsredovisningen och ger förslag på eventuella korrigerande åtgärder till regionstyrelsen. 6

Transporter Inledning Cirka 80 procent av Västra Götalandsregionens koldioxidutsläpp 8 kommer från transporter, inklusive kollektivtrafiken. Till år 2050 ska Sverige bli ett land utan nettoutsläpp av växthusgaser. Sveriges fordonsflotta ska vara fossiloberoende till år 2030 9 och därmed släppa ut 80 procent mindre koldioxid från basåret 1990 10. Detsamma gäller i Klimatstrategin för fossiloberoende Västra Götaland 2030. Västra Götalandsregionens transporter ska vara oberoende av fossil energi till år 2020 och ha minskat sina koldioxidutsläpp med 80 procent från basåret 2006. För att nå 80 procent minskade utsläpp behöver transporterna gå över till förnybara biodrivmedel med hög klimatprestanda samt el. Västra Götalandsregionens mål att vara fossiloberoende inkluderar transporter som organisationen har styrning över i form av helt ägande (eller leasing) eller stor påverkan via upphandling (allmän kollektivtrafik, godstransporter, hjälpmedel, material och textilier samt ambulanser och sjuktransportfordon). Utöver transporterna som omfattas av målet inkluderar klimatpåverkan även transporter som Västra Götalandsregionen inte har full styrning över, men där organisationen är en kravställare (till exempel övriga transportavtal, anropsstyrd trafik och transporter kopplat till en tjänst 11 ). Därtill omfattar organisationens klimatpåverkan även tjänsteresor och anställdas resor till och från arbetet. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionens transporter är fossilfria och energieffektiva Mål 2020 1. Västra Götalandsregionens person- och varutransporter 12 ska vara oberoende av fossil energi genom att minska koldioxidutsläppen med 80 procent från år 2006 2. Västra Götalandsregionens person- och varutransporter 13 ska bedrivas energieffektivt Uppföljning mål 2020 Målen följs upp genom nyckeltalen: 1. Kollektivtrafik: g CO 2/personkm, Godstransporter hjälpmedel: kg CO 2/aktivitet, Godstransporter material och textilier: kg CO 2/vagn, Personbilar & lätta lastbilar: kg CO 2/km, Ambulanser: kg CO 2/km, 2. Kollektivtrafik: kwh/personkm, Godstransporter hjälpmedel: kwh/aktivitet, Godstransporter material och textilier: kwh/vagn Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 1. Allmän kollektivtrafik ska Västtrafiks styrelse Kollektivtrafiknämnden Årsvis: g CO 2/ personkm 8 Bortsett från klimatpåverkan från produktion och efterbehandling av inköpta varor 9 Uppdrag färdplan: Sverige utan klimatutsläpp år 2050, Naturvårdsverket, 2012 10 I enlighet med utredningen Fossiloberoende fordonsflotta på väg 11 Såsom livsmedelsinköp 12 Allmän kollektivtrafik, godstransporter hjälpmedel, godstransporter material och textilier, personbilar (leasade och egna), lätta lastbilar (leasade och egna), ambulanser och sjuktransportfordon på land. Vid en eventuell förändring i ägarförhållanden av några av transportslagen ska de fortsatt inkluderas i målet. 13 Allmän kollektivtrafik och godstransporter hjälpmedel och godstransporter material och textilier 7

minska koldioxidutsläppen Vid nyanskaffning av person- och lätta lastbilar ska fordon som går på förnybar energi väljas. Fordonsgas-, laddhybrid- och elfordon är prioriterade 14 Ambulanser och sjuktransporter på land ska minska koldioxidutsläppen Ställa och följa upp krav på fossiloberoende transporter 15 Tydligare använda egna transporter 16 i regionalt utvecklingsarbete, t.ex. test- och demoprojekt 2. Allmän kollektivtrafiks energianvändning ska minska Ställa och följa upp krav på minskad energianvändning vid upphandling av transporter 17 Långsiktig målsättning Ställa krav på förnybara bränslen i samtliga transportupphandlingar Samtliga nämnder och styrelser Servicenämnden, Regionstyrelsen Regionstyrelsen Årsvis: Lista över fordonsflottan, uppdelad på bränsletyper (Sammanställs av Regionservice) Årsvis: Redovisa aktiviteter Regionstyrelsen Servicenämnden Årsvis: Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och avtalsvårdsfas Sjukhusstyrelserna Sjukhusstyrelserna, Västtrafiks styrelse, Regionservice Västtrafiks styrelse Miljönämnden, Regionutvecklingsnämnden, Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiknämnden Årsvis: Redovisa aktiviteter Årsvis: kwh/personkm Regionstyrelsen Servicenämnden Årsvis: Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och avtalsvårdsfas Regionstyrelsen och Västtrafiks styrelse Servicenämnden Årsvis: Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och avtalsvårdsfas 14 Beroende på verksamheternas geografiska placering kan dispens från inriktningen beviljas av servicedirektören 15 Upphandling av godstransporter för hjälpmedel, material och textilier 16 I synnerhet ambulanser, kollektivtrafikens färjor och dieseldrivna tåg 17 Upphandling av godstransporter för hjälpmedel, material och textilier 8

Energi Inledning Fastighetsenergin står för cirka 10 procent av Västra Götalandsregionens koldioxidutsläpp 18. Vid sidan av transporter utgör värme, kyla och el de tre stora beståndsdelarna av Västra Götalandsregionens totala energianvändning. Fastighetsbeståndet som förvaltas av Västfastigheter uppgår till 1,6 miljoner kvadratmeter. Västra Götalandsregionen i sin helhet förbrukar runt 330 000 MWh 19 under ett år, vilket motsvarar den årliga energiförbrukningen för cirka 13 000 genomsnittliga villor/radhus 20. För att ställa om till ett mer hållbart energisystem krävs inte bara bättre förnybara energikällor utan också en effektivare energianvändning. Västra Götalandsregionens arbete syftar i första hand till att minimera energibehovet. Detta görs dels genom att bygga energieffektiva byggnader och energieffektivisera i befintliga byggnader, dels genom att planera och utreda verksamhetens behov samt använda smart och energisnål utrustning. Den energi som används ska ställas om och vara förnybara källor. Västra Götalandsregionens mål att vara fossiloberoende omfattar egna fastigheter. Den totala klimatpåverkan inkluderar dock även verksamheters energianvändning i förhyrda lokaler. Här är påverkansmöjligheten mindre, men Västra Götalandsregionen ska arbeta med att skriva bättre avtal för minskad energianvändning. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionens energianvändning är energieffektiv och fossilfri Mål 2030 Västra Götalandsregionen ska halvera sin energianvändning i egna lokaler till 2030 jämfört med 1995 Mål 2020 3. Den totala energianvändningen i egna fastigheter 21 är högst 170 kwh/m 2 BRA 4. Västra Götalandsregionen 22 ska vara oberoende av fossil energi och bränsle till 2020 genom att minska koldioxidutsläppen med 80 procent från år 2006 5. Västra Götalandsregionen ska verka för att energianvändningen ska bli avsevärt effektivare i hyrda lokaler Uppföljning mål 2020 Målen följs upp genom nyckeltalen: 3. Total energianvändning uttrycks i kwh/m 2 BRA i normalkorrigerade värden 4. Kg CO 2/m 2 BRA i icke normalkorrigerade värden 5. Andel av nytecknade gröna avtal i procent 18 Inkluderar inte klimatpåverkan från produktion och efterbehandling av inköpta varor 19 Fastigheter som förvaltas av Västfastigheter, Tvätteriet i Alingsås och Västtrafik 20 http://www.energiradgivaren.se/2011/09/elforbrukning-i-en-genomsnittlig-villa-respektive-lagenhet/ 21 Västfastigheters egna fastighetsbestånd 22 Västfastigheters egna fastighetsbestånd och lokaler ägda av Västtrafik 9

Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 3. Arbete i enlighet med handlingsplanen för att minska energianvändningen i egna lokaler 23 Fastighetsnämnden - Årsvis: Energianvändning i kwh/m 2 BRA Arbeta för att minska den verksamhetsrelaterade elanvändningen 4. Arbeta för att minska koldioxidutsläppen från levererad fjärrvärme till egna fastigheter i enlighet med handlingsplan Tydligare använda egna fastigheter i regionalt utvecklingsarbete, i synnerhet med solel. Den praktiskt genomförbara potentialen för solenergiproduktion (kwh) ska utredas. Samtliga nämnder och styrelser 24 Fastighetsnämnden Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser Fastighetsnämnden - Årsvis: kg CO 2/m 2 BRA Fastighetsnämnden och Västtrafiks styrelse Miljönämnden och regionutvecklingsnämnden Årsvis: Redovisa aktiviteter 5. Definiera gröna avtal och utreda konsekvenserna av att teckna sådana avtal Fastighetsnämnden - Årsvis: Andel gröna avtal 23 Ta fram relevant energinyckeltal som är relaterad till verksamhetens energianvändning snarare än ytan. 24 Varje förvaltning ska utse en energiansvarig i verksamheten som kan representera verksamheten i ett forum för energifrågor i Västra Götalandsregionen. 10

Produkter och avfall Inledning Västra Götalandsregionen köper produkter och verksamhetsanknutna tjänster för cirka 8 miljarder kronor per år. Den totala mängden avfall per år från sjukhusen uppgår till cirka 10 000 ton. Ungefär 700 ton matavfall slängs varje år, vilket motsvarar cirka 7 procent av den totala avfallsmängden. Nästan 60 procent av det totala avfallet går till förbränning. Olika typer av vårdprocesser genererar avfall som till stor del går till förbränning. Till en genomsnittlig höftprotesoperation behövs till exempel cirka 5,7 kg förbrukningsprodukter. För att nå en hållbar resursanvändning har Västra Götalandsregionen precis som på nationell nivå inriktningen att förebygga uppkomsten av avfall genom att i första hand minska behov av material och öka återanvändningen samt materialåtervinningen. Fokus inom målområde Produkter och avfall är att hushålla med gemensamma resurser och på så sätt minska vår avfallsmängd, vår miljöpåverkan och våra kostnader. Långsiktig målsättning Resursanvändningen inom Västra Götalandsregionen stödjer en hållbar utveckling. Det avfall som uppkommer inom Västra Götalandsregionen tas omhand på ett sådant sätt att det stödjer en hållbar utveckling. Mål 2020 6. Samtliga prioriterade produktområden ska stödja en hållbar utveckling. Prioriterade produktområden är: a) Byggvaror b) Förbrukningsprodukter c) Elektronik d) Inredning e) Livsmedel f) Textilier g) Avfall som VGR genererar Uppföljning mål 2020 6. Målet följs upp genom nyckeltal och kvalitativa bedömningsmetoder inom: a) Byggvaror: Minska mängden byggavfall vid ny/ombyggnation b) Förbrukningsprodukter: Minska behovet av material. Öka andelen förnybar 25 och hållbar råvara c) Elektronik: Minska behovet av material. Elektriska och elektroniska produkter får ökad livslängd och består i ökande utsträckning av förnybar och hållbar råvara d) Inredning: Inredning får ökad livslängd. Vid flytt eller nyetableringar ska en så stor andel som möjligt av inredningen vara återanvänd eller re:designad. Inredning som ska avyttras hittar i ökande utsträckning ny ägare via Tage eller lokal möbelhantering, alternativt går till re:design via etablerade kanaler e) Livsmedel: Matsvinnet ska minska (mätt i gram per portion) och allt matavfall samlas in för produktion av biogas och biogödsel 25 Med förnybar menas att råvaran utgörs av återvunnet material och/eller kommer från luft, hav/vatten, skogs- eller jordbruk. Produktion, användning och efterbehandling av produkter ska vara hållbar från social, miljömässig och ekonomisk synpunkt. 11

f) Textilier: Minska användningen av konventionell bomull och öka andelen förnybar och hållbar råvara med mindre miljöpåverkan än bomull sett ur ett livscykelperspektiv g) Avfall som VGR genererar: Mängden avfall till förbränning ska minska. Avfall som källsorteras håller en kvalitet som maximerar den faktiska återvinningsgraden Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 6a Minska mängden byggavfall 26 Fastighetsnämnden - Årsvis: Exempel på förbättringar och 6b, c, d, f, g 6d 6e 6g Ställa och följa upp krav i inköpsprocessen Öka användningstiden för inredning, välja re:designad/ återanvänd inredning i stället för nyinköp, verka för att inredning som ska avyttras hittar ny ägare via Tage och/eller lokal möbelhantering alternativt går till re:design via etablerade kanaler Minska matsvinnet från produktionskök och restauranger Minska matsvinnet från egna verksamheter och sortera ut matavfall Förebygga uppkomst av avfall 27 och öka kvaliteten på källsorterat avfall Regionstyrelsen Samtliga styrelser och nämnder Servicenämnd, Styrelserna för Folkhögskolorna och Naturbruksgymnasierna, GöteborgsOperan, Göteborgs Symfoniker Samtliga styrelser och nämnder Samtliga styrelser och nämnder Samtliga styrelser och nämnder avvikelser Årsvis: Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och avtalsvårdsfas - Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser - g/portion Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser - Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser - Halvårsvis: Avfall från sjukhusen (Sammanställs av Västfastigheter) Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser 26 Bland annat genom att sammanställa en nulägesanalys av byggavfallet, ta fram nyckeltal för uppföljning samt ta fram handlingsplan för att minska byggavfall 27 Till exempel genom att reparera produkter och använda produkter i flergångsutförande 12

Livsmedel Inledning Inom sjukvården i Västra Götalandsregionen serveras cirka 4 600 000 måltider per år. Jordbruk, förädling, distribution, förpackningar och avfallshantering innebär klimatpåverkan från livsmedelsproduktion genom utsläpp av metan, lustgas och koldioxid. Ytterligare miljöpåverkan är övergödning av sjöar och vattendrag samt användning av miljö- och hälsofarliga bekämpningsmedel. Genom att välja ekologiska livsmedel undviker man användning av miljö- och hälsofarliga bekämpningsmedel och genmodifierade organismer (GMO). Särskilda krav ställs också på djurhållningen, bland annat på användningen av läkemedel. Livsmedelsförädling ska ske med hjälp av utvalda processer som är skonsamma mot såväl naturen som produkterna, med ett minimum av tillsatser så att användning av naturfrämmande ämnen undviks. Genom säsongsanpassning, nationella kostråd, klimatanpassade val av livsmedelsråvaror och reducering av matsvinn minskar både miljöpåverkan och kostnader. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionen ska minska miljöpåverkan från inköp av livsmedel Mål 2020 7. Andelen ekologiskt livsmedel ska år 2020 vara 50 procent 28 av den totala livsmedelsbudgeten 8. Minska klimatpåverkan av verksamhetens måltidsservering 29 Uppföljning mål 2020 Målen följs upp genom nyckeltalen: 7. Andel av totala inköpskostnaden för livsmedel som är ekologisk, procent 8a Klimatpåverkan per portion för sjukhusköken, kg CO 2 ekvivalenter 30 /portion 8b Klimatpåverkan per år för de totala mängden inköpta livsmedel, kg CO 2 ekvivalenter/kg inköpt livsmedel 31 Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stödjande ansvar Redovisning 7. Byta konventionella råvaror mot ekologiska där man åstadkommer så stor miljönytta och så liten merkostnad som möjligt Samtliga nämnder och styrelser med egen måltidsproduktion och/eller servering Hälso- och sjukvårdsnämnder Halvårsvis: Redovisa summan (kr) av totala livsmedels- inköpen samt summan av de ekologiska livsmedlen samt redogöra för utbytta råvaror 28 Ekomatcentrum har antagit ett nytt mål för ekologisk mat: 50 % ekologiskt i offentlig sektor år 2020. 29 Inkluderar alla verksamheter med eget produktionskök 30 Koldioxidekvivalent är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning. 31 Inkluderar alla verksamheter med eget produktionskök 13

Systematiskt arbete för att minska antalet tillsatser 32 i maten 8. Välja livsmedel med en lägre klimatpåverkan Servicenämnden - Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser Samtliga nämnder och styrelser med måltidsproduktion Miljönämnden Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser 32 Utöver de som godkänns i KRAV 14

Kemikalier Inledning En mängd ämnen ingår i de varor 33 och kemiska produkter som Västra Götalandsregionen använder. Vissa ämnen kan påverka miljö och hälsa negativt, enskilt eller i kombination. Tillverkning och efterbehandling kan också innebära att människor och miljö exponeras för miljö- och hälsofarliga ämnen. Utbyte av miljö- och hälsofarliga ämnen är därför av stor betydelse för att kunna bedriva en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Det är en fråga om folkhälsa, förbättrad arbetsmiljö, ökad patientsäkerhet och skydd av den yttre miljön. Målområde kemikalier har ökat fokus på att undvika och minska förekomsten av miljö- och hälsofarliga tillsatser i varor. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionen ska leva upp till det nationella målet om en giftfri miljö Mål 2020 9. Samtliga prioriterade produktområden bidrar till en giftfri miljö. Prioriterade produktområden är: a) Byggvaror b) Förbrukningsprodukter c) Elektronik d) Inredning e) Textilier f) Lek/pedagogiskt material g) Kemiska produkter och enskilda kemikalier Uppföljning mål 2020 9. Målet följs upp genom nyckeltal och kvalitativa bedömningsmetoder inom: a) Byggvaror: Vid ny/ombyggnation öka andelen byggvaror som är godkända och bedömda som rekommenderas eller accepteras enligt Byggvarubedömningens 34 kriterier b) Förbrukningsprodukter: Öka andelen förbrukningsprodukter med säkerställt 35 höga kemikaliekrav c) Elektronik: Öka andelen elektriska och elektroniska produkter med säkerställt höga kemikaliekrav d) Inredning: Öka andelen inredning med säkerställt höga kemikaliekrav. Avropen från Gröna listan för kontorsmöbler är 100 % och för miljömöbler 36 minst 40 % av den totala inköpsvolymen i kronor e) Textilier: Öka andelen textilier med säkerställt höga kemikaliekrav f) Lek/pedagogiskt material: Öka andelen lek/pedagogiskt material med säkerställt höga kemikaliekrav 33 En vara definieras i kemikalielagstiftningen som ett föremål vars form, yta eller design i större utsträckning än dess kemiska innehåll bestämmer dess funktion. Man skiljer i regeltexter på varor och kemiska produkter (ämnen och blandningar). Till exempel är en stol en vara medan målarfärg är en kemisk produkt 34 https://www.byggvarubedomningen.se/. Samma inriktning ska eftersträvas i förhyrda lokaler 35 Säkerställt krav definieras på tre nivåer: 1: Att andelen produkter inom aktuellt sortiment som uppfyller kravet ökar. 2: Att kravet har ställts för samtliga produkter (i vissa fall med undantag) inom aktuellt sortiment i samband med upphandling. 3: Att kravet har följts upp 36 Till exempel stolar, pallar, bänkar, fåtöljer, soffor 15

g) Kemiska produkter och enskilda kemikalier: Minska användningen av kemiska produkter och enskilda kemikalier som innehåller eller utgörs av miljö- och hälsofarliga ämnen, i andra hand minska exponeringen Kemikaliekrav sammanställs i dokumentet Kemikaliekrav VGR 37, som uppdateras allteftersom lagstiftningen skärps och ny kunskap och nya krav kommer. Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 9a Vid ny/ombyggnation 38 öka andelen byggvaror som är godkända och bedömda som rekommenderas eller accepteras enligt Byggvarubedömningens kriterier Fastighetsnämnden Styrelser och nämnder där ny/ombyggnationsprojekt sker Årsvis: Resultat för byggvaror som registrerats i Byggvarubedömningen 9b, c, d, e, f, g 9d 9b, c, d, e, f, g Ställa och följa upp krav i inköpsprocessen Välja re:designad/återbrukad inredning i stället för nyinköp. Vid nyinköp prioriteras val från Gröna listan Minska behov och användning av varor och kemiska produkter som innehåller miljöoch hälsofarliga ämnen 39 Regionstyrelsen Samtliga styrelser och nämnder Samtliga styrelser och nämnder Samtliga styrelser och nämnder Årsvis: Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och avtalsvårdsfas - Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser - Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser 37 www.vgregion.se/... 38 Samma inriktning ska eftersträvas i förhyrda lokaler 39 Till exempel genom ändrade metoder eller övergång till bästa möjliga teknik. I andra hand ska exponeringen (arbetsmiljö och yttre miljö) minska. För vägledning se dokument på vgregion.se 16

Läkemedel Inledning Varje år används cirka 890 000 000 40 definierade dygnsdoser 41 av läkemedelssubstanser i Västra Götaland. Läkemedel är oumbärliga för att förebygga, lindra och bota sjukdomar. Forskning visar att vissa läkemedelssubstanser ger skadliga effekter när de hamnar i naturen. Läkemedelsrester kan nå naturen både vid tillverkning och användning. Produktionskedjan för läkemedel är ofta lång och omfattar en rad olika steg där flera företag i olika länder kan vara inblandade. Det finns således flera steg i kedjan där läkemedelssubstanser riskerar att nå miljön i höga koncentrationer. Mycket höga koncentrationer av läkemedel har identifierats i avloppsvatten från läkemedelsproducenter på flera platser i till exempel Indien och Kina 42 och allt fler studier tyder på att betydande utsläpp även förekommer vid vissa industrier i västvärlden 43. Läkemedelssubstanser som inte bryts ner i kroppen eller i våra reningsverk hamnar förr eller senare i våra vattendrag. Den allmänna kunskapen om hur läkemedel påverkar miljön är idag begränsad och det är av stor vikt att öka medvetenheten för att kunna minska miljöbelastningen. Vår konsumtion av antibiotika har lett till att en del infektioner inte längre är möjliga att behandla. Att bakterier utvecklar resistens mot antibiotika är ett av vår tids största folkhälsoproblem. Genom kravställande i upphandling av läkemedel och systematisk uppföljning av kraven kan Västra Götalandsregionen minska riskerna för att läkemedelsrester når miljön i produktionskedjan. Att verka för en rationell antibiotikaanvändning bidrar både till en minskad mängd av antibiotika och en användning av rätt sorts antibiotika. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionen ska minska miljöbelastningen av läkemedel utan att påverka patientnyttan negativt Mål 2020 10. Minska miljöbelastningen vid produktion och användning av läkemedel Uppföljning mål 2020 Målet följs upp genom nyckeltalen: 10a Andel av leverantörer med avtal där miljökrav 44 ställts (måltal 100%) och utvärdering har genomförts (måltal öka) 10b Antal antibiotikarecept/1000 invånare (måltal 250) 40 Inkluderar både användning i slutenvården och receptförskrivning inom VGR 41 Definierad dygnsdos (DDD) är ett volymmått som kan användas för att t.ex. jämföra olika substanser med varandra. DDD för en substans fastställs av WHO och motsvarar den förmodade medeldosen till vuxna vid underhållsbehandling vid läkemedlets huvudindikation. 42 Li D, Yang M, Hu J, Ren L, Zhang Y, Li K. Determination and fate of oxytetracycline and related compounds in oxytetracycline production wastewater and the receiving river Environ Toxicol Chem. 2008;27:80 6 43 Larsson DGJ. Utsläpp från läkemedelsindustri påverkar miljön. Antibiotikautsläpp riskerar också vår egen hälsa. Läkartidningen. 2012;109:750 3 44 http://www.upphandlingsmyndigheten.se/hallbarhet/stall-hallbarhetskrav/ 17

Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 10. Ställa och följa upp krav i inköpsprocessen Regionstyrelsen - Årsvis: Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och Utveckla kravställandet och uppföljningen av läkemedelsupphandlingar genom samverkan externt och nationellt Verka för rationell användning av antibiotika Minska ordination av identifierade miljöbelastande preparat 45 Minska kassationen av läkemedel 46 Öka kunskapen om läkemedels miljöpåverkan 47 avtalsvårdsfas Regionstyrelsen Miljönämnden Årsvis: Redovisa aktiviteter Primärvårdsstyrelsen, tandvårdsstyrelsen, sjukhusstyrelserna Sjukhusstyrelserna, Primärvårdsstyrelsen Regionstyrelsen sjukhusstyrelserna, Primärvårdsstyrelsen Sjukhusstyrelserna, Primärvårdsstyrelsen Regionstyrelsen Årsvis: Redovisa aktiviteter Regionstyrelsen Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser - Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser Regionstyrelsen Årsvis: Redovisa aktiviteter 45 Fokus på kinoloner och diklofenak till en början, men även tillsätta en utredning för att identifiera läkemedel med dokumenterad stor miljöpåverkan och där fullgoda alternativ med mindre miljöpåverkan finns tillgängliga i syfte att ta fram en prioriterad lista för minskning/substitution (i samråd med Läkemedelskommittén). 46 Till exempel genom systematiskt arbete med sortiment, förpackningsstorlekar och följsamheten av ordinerade läkemedel. 47 Information och utbildning till allmänheten, patienter, medarbetare och beslutsfattare. 18

Medicinska gaser Inledning Västra Götalandsregionens utsläpp av medicinska gaser står för cirka 8 procent av organisationens totala klimatpåverkan. Koldioxid är den främsta växthusgasen, men en rad andra gaser påverkar också klimatet, såsom lustgas, sevofluran, isofluran och desfluran. Lustgas är cirka 300 gånger starkare än koldioxid som växthusgas och sevofluran, isofluran och desfluran har ännu högre koldioxidekvivalenter. Lustgasen i vården står för knappt en procent av lustgasutsläppen i Sverige 48. Omfattningen är inte stor, men utsläppen av medicinska gaser utgör nästan lika stor andel av Västra Götalandsregionens koldioxidutsläpp som utsläppen från energianvändningen. Långvarig exponering för lustgas kan medföra ohälsa för medarbetare inom vården. Tandvården använder lustgas i sin verksamhet, men majoriteten av utsläppen sker vid regionens sjukhus i samband med förlossningsvård och anestesi. Varje år hanteras cirka 19 000 förlossningar av Västra Götalandsregionens verksamheter. Utsläppsminskningarna ska ske utan att patienternas välbefinnande åsidosätts. Det innebär att åtgärder för att minska utsläppen i huvudsak handlar om att dels minska onödig användning av medicinska gaser och att destruera den lustgas som är nödvändig att använda. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionen ska minska miljöbelastningen från klimatpåverkande medicinska gaser. Mål 2020 11. Vårdens 49 utsläpp av lustgas ska minska med 75 procent jämfört med 2009 Uppföljning mål 2020 Målet följs upp genom nyckeltalet: 11. Utsläppt mängd lustgas uttryckt i kg koldioxidekvivalenter 50 Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 11. Insamling av lustgas till destruktion effektiviseras 51 Sjukhusstyrelserna Fastighetsnämnden Årsvis: Exempel på förbättringar och Tillförsel av centralt distribuerad lustgas till verksamheter som har en icke frekvent användning av lustgas stängs av Läckor eftersöks i rörledningar och avvikelser Sjukhusstyrelserna Fastighetsnämnden Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser Fastighetsnämnden Sjukhusstyrelserna Årsvis: 48 Enligt Naturvårdsverket är den enskilt största lustgaskällan jordbruket, varifrån 76 procent av de totala utsläppen kommer 49 Utsläppt lustgas från sjukhusen och folktandvården 50 Baserat på inköpt mängd 51 Till exempel genom korrekt handhavande av utrustning, information till patienter och utbildning av medarbetare 19

kopplingar 52 samt att eventuella brister åtgärdas Läckor i tak- och väggmonterade enheter kontrolleras kontinuerligt och åtgärdas Minimera användningen av lustgas och se över möjligheten att använda mobila destruktionsanläggningar Utreda åtgärder för att minska utsläppen av övriga klimatpåverkande medicinska gaser 53 Exempel på förbättringar och avvikelser Sjukhusstyrelserna Fastighetsnämnden Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser Tandvårdsstyrelsen - Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser Sjukhusstyrelserna Miljönämnden Årsvis: Redovisning av aktiviteter 52 Som tillhör det fasta nätet. 53 sevofluran, isofluran och desfluran 20

Bilaga A Organisation och ansvar inom Västra Götalandsregionen Organisation Politisk organisation Regionfullmäktige Regionstyrelsen Styrelser för utförarverksamheter Beställarnämnder Miljönämnden Tjänstemannaorganisation Regiondirektören Förvaltnings- och bolagschefer Linjechefer Miljöorganisation Miljöchef, miljöstrateg, miljösamordnare eller motsvarande Miljöombud Kemikalieombud Ansvar Högsta beslutande organ och fastställer miljöplanen Har uppsiktsplikt över övriga nämnder och styrelser och vakar över att Västra Götalandsregionen fullgör sina åligganden inom olika verksamheter utifrån regionfullmäktiges beslut Har ansvar för att miljöplanen och de egna miljömålen följs rapportera resultatet till Koncernkontoret Har ansvar för att miljöplanen och de egna miljömålen följs miljökrav utifrån miljömålen inkluderas i avtalen med externa utförare Miljönämnden har strategiskt och samordnande ansvar för Västra Götalandsregionens interna miljöarbete. Det innebär att nämnden har ansvar för att föreslå miljömål samt att ta andra miljöstrategiska initiativ. Miljönämnden ansvarar för uppföljningen av miljöplanen i samband med årsredovisningen och ger förslag på eventuella korrigerande åtgärder för att målen ska nås inom perioden. Har ansvar för att politiska beslut genomförs och följs upp miljöfrågorna hålls aktuella gällande miljölagstiftning följs Har ansvar för att miljöarbetet genomförs enligt beslutade styrdokument miljöarbetet rapporteras till den egna styrelsen eller nämnden miljölagstiftning och andra krav följs Eventuellt delegerat ansvar för miljöfrågorna Är stöd och resurs för förvaltnings- eller bolagsledningen. Typiska arbetsuppgifter är att leda arbetet med att införa och underhålla verksamhetens miljöledningssystem sammanställa underlag till miljöredovisning säkerställa genomförande av miljöutbildning för förvaltningen vara kontaktperson gentemot miljöavdelningen och miljömyndigheter Är stöd och resurs i miljöarbetet och finns i linjen där ansvarig chef utser miljöombudet Är stöd och resurs i kemikaliearbetet, finns i linjen där ansvarig chef utser kemikalieombudet 21

Organisation Miljöorganisation forts. Miljöavdelningen på Koncernkontoret Ansvar Ansvara för att stödja och samordna det interna miljöarbetet inom följande områden Miljöredovisning: Ta fram anvisningar, sammanställa resultatet av miljöarbetet, analysera resultatet och lämna förslag till korrigerande åtgärder Miljöledning: Stödja förvaltningar och bolag i arbetet med miljöledning kopplat till miljöredovisning och miljöplanens mål Upphandling/inköp: Stödja inköpsorganisationen i arbetet med att integrera miljöplanens mål och åtgärder i inköpsprocessen Kompetens: Tillhandahålla webbaserad miljöutbildning och genomföra utbildning för nya miljöombud Nätverkande: Genomföra två nätverksträffar för miljösamordnare per år Genomförande av målen i miljöplanen: 1. Koordinera arbetet med att minska förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen 2. Koordinera arbetet med övergripande åtgärder för målområde Produkter och avfall 3. Kommunicera resultat av miljöarbetet i stort och sprida goda exempel 4. Överföra kompetens från det externa utvecklingsarbetet till miljöarbetet i våra egna verksamheter inom transporter, energi, livsmedel och hållbar resursanvändning. 22

Tandvårdsstyrelsen 2016-04-27 Tjänsteutlåtande Datum 2016-04-18 Diarienummer: FTV 55-2016 Folktandvården Handläggare: Jessika Weilitz Telefon: 070-020 68 51 E-post: jessika.weilitz@vgregion.se Till Tandvårdsstyrelsen Remissyttrande: Miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2020 Förslag till beslut Tandvårdsstyrele beslutar följande: 1. Godkänna upprättat remissvar Sammanfattning av ärendet Miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2020 innehåller mål och andra anvisningar för hur miljöarbetet ska bedrivas inom regionens förvaltningar och bolag. Dokumentet ska ersätta Västra Götalandsregionens miljöprogram 2014-2016. De långsiktiga målen till 2020 är desamma i de båda dokumenten, men i miljöplanen 2017-2020 har nya mätbara mål och åtgärder definierats. Miljönämnden begär remissyttrande från berörda nämnder och styrelser. Remissvar Se särskilt upprättat remissyttrande. FOLKTANDVÅRDEN Gunnar Eriksson Tandvårdsdirektör POSTADRESS: Folktandvården Huvudkontoret 405 44 Göteborg BESÖKSADRESS: Kämpegatan 3 Göteborg TELEFON: 010-441 70 00 HEMSIDA: folktandvarden.se/vgregion E-POST: folktandvarden@vgregion.se

Förslag till remissyttrande Datum 2016-04-18 Diarienummer MN 40-2015 Diarienummer FTV 55-2016 Mottagare: miljo@vgregion.se Miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2020 Tandvårdsstyrelsen bedömer att förslaget till Miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2020 är väl genomarbetad. Målen är rimliga till antalet och målnivåerna är ambitiösa, men bör ändå kunna vara möjliga att nå med rätt insatser. Inledningen till varje målområde ger god bakgrund. Avsnitten om Effektiv styrning och samverkan och Organisation och ansvar inom Västra Götalandsregionen (Bilaga A) klargör på tydligt sätt hur miljöarbetet inom förvaltningar och andra verksamheter inom Västra Götalandsregionen ska ske och vem som har ansvar för olika frågor. Synpunkter Förvaltningen har ett antal synpunkter på remissunderlaget, se nedan. Avdelning Transporter Formuleringen i stycket Mål 2020, punkt 1, kan ifrågasättas: Västra Götalandsregionens person- och varutransporter ska vara oberoende av fossil energi genom att minska koldioxidutsläppen med 80 % från år 2006. Att minska koldioxidutsläpp leder inte alltid till ett oberoende av fossil energi. Om definition och skrivning är tagen från nationella utredningen Fossilfri fordonsflotta, skulle en förklaring i en fotnot vara önskvärd. Avdelning Energi Tredje stycket under Inledning är inte helt tydligt: Västra Götalandsregionens mål att vara fossiloberoende omfattar egna fastigheter. Den totala klimatpåverkan inkluderar dock även verksamheters energianvändning i förhyrda lokaler. Här är påverkansmöjligheten mindre, men Västra Götalandsregionen ska arbeta med att skriva bättre avtal för minskad energianvändning. I andra meningen skriver man om verksamheters energianvändning i förhyrda lokaler, vilket tolkas som verksamhetsel i förhyrda lokaler. I sista meningen skriver man dock om att skriva bättre avtal för minskad Postadress: Folktandvården 405 44 Göteborg Besöksadress: Kämpegatgan 3 Göteborg Telefon: 010-441 70 00 Webbplats: folktandvarden.se/vgregion E-post: folktandvarden@vgregion.se

Remissyttrande från Tandvårdsstyrelsen, 2016-04-27 2 (2) energianvändning, vilket berör fastighetsel och inte verksamhetsel. En tydligare formulering önskas. Avdelning Produkter och avfall I tabellen som anger Åtgärder, finns en kolumn för Redovisning. De mål där Folktandvården är delaktig som huvudansvarig eller som stöd, har åtgärder som kommer att bli komplexa och tidsödande att samla in och sammanställa. Detta delvis på grund av Folktandvårdens stora antal kliniker. Dock står i de flesta fall att exempel ska redovisas, vilket är acceptabelt. Kriterierna vid miljödiplomering kommer att skärpas i samband med att nya miljöplanen distribueras, vilket kommer att leda till ett mer framgångsrikt arbete med produkter och avfall. Man kan då ifrågasätta om redovisning krävs på samtliga områden. Avdelning Medicinska gaser I andra stycket under inledning står följande mening Lustgasen i vården står för knappt en procent av lustgasutsläppen i Sverige. Omfattningen är inte stor, men utsläppen av medicinska gaser utgör nästan lika stor andel av Västra Götalandsregionens koldioxidutsläpp som utsläppen från energianvändningen. Kopplingen mellan första och andra meningen i stycket är inte tydlig, eftersom lustgas inte genererar koldioxidutsläpp vid användandet. Om andra meningen enbart handlar om övriga medicinska gaser förutom lustgas, bör detta göras tydligare, för att undvika förvirring. Dessutom avses troligen så kallade koldioxidekvivalenter, istället för ordet koldioxidutsläpp. Vore en fördel om detta också kan uttryckas mer tydligt. Tandvårdsstyrelsen Västra Götalandsregionen Stig-Olov Tingbratt Gunnar Eriksson Tandvårdsstyrelsens ordförande Tandvårdsdirektör

Tandvårdsstyrelsen 2016-04-27 Tjänsteutlåtande Datum 2016-04-18 Diarienummer: FTV 35-2016 Folktandvården Handläggare: Gunnar Eriksson Telefon: 070 6450028 E-post: gunnar.a.eriksson@vgregion.se Till Tandvårdsstyrelsen Vårdsamverkan inom Västra Götaland Förslag till beslut Tandvårdsstyrelsen föreslås besluta: För sin del anta uppdragsbeskrivningar för Politisk samverkan Skaraborg, Närvårdssamverkan Södra Älvsborg och Vårdsamverkan Fyrbodal. Utse följande att representera tandvårdsstyrelsen Jens Söder i Politisk samverkan Skaraborg, Magnus Johansson i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg och Mikael Hägne i Vårdsamverkan Fyrbodal Sammanfattning av ärendet Förvaltningen och styrelsen är mycket positiv till vårdsamverkan i de olika regiondelarna och vill öka styrelsens och förvaltningens engagemang i dessa forum och i det konkreta samarbetet med kommunerna. Förvaltningen genomför nu kartläggning om samverkan utifrån Folktandvårdens perspektiv. Syftet är att styrelsen och förvaltningen ska ingå i närvårdssamverkan på de organisatoriska nivåer där samverkan är lämplig. Styrelsen har bjudits in att delta i forum för närvårdssamverkan i området för Hälso- och sjukvårdsnämnd öster (HSN), Politisk samverkan Skaraborg (PSS). För PSS finns en uppdragshandling 2016-02-19 ( bilaga). Styrelsens representant är Jens Söder. Förvaltningens representant på områdesnivå är områdeschef Marie Eriksson Styrelsen har bjudits in att delta närvårdssamverkan i området för HSN Söder, Närvårdssamverkan Södra Älvsborg med uppdragsbeskrivning 2016-02-03 (bilaga). Styrelsens representant är Magnus Johansson. Förvaltningens representant på områdesnivå är områdeschef Anna Lundqvist Styrelsen har bjudits in att delta i närvårdssamverkan i området för HSN norr, Vårdsamverkan Fyrbodal. För Fyrbodal finns TU, arbetsordning och inriktningsdokument 2016-03-18 POSTADRESS: Folktandvården Huvudkontoret 405 44 Göteborg BESÖKSADRESS: Kämpegatan 3 Göteborg TELEFON: 010-441 70 00 HEMSIDA: folktandvarden.se/vgregion E-POST: folktandvarden@vgregion.se

Tandvårdsstyrelsen 2016-04-27 2(2) (bilaga). Styrelsens representant är Mikael Hägne. Förvaltningens chef på områdesnivå är Ulrika Nåfors. Styrelsen är i dagsläget inte inbjuden att delta i närvårdssamverkan i området för HSN väster och i området för HSN Göteborg. Arbete för att så skall ske pågår. Styrelsen har tagit del av nämnda uppdragsbeskrivningar och beslutat om riktlinjer för styrelseledamots mandat i samverkans forum. FOLKTANDVÅRDEN Gunnar Eriksson Tandvårdsdirektör

PSS Uppdragshandling för Politisk Samverkan Skaraborg, PSS. Beslutad 20160219 Bakgrund Det finns ett tydligt behov av att de olika huvudmännens politiska företrädare ska kunna diskutera gemensamma utmaningar. Nedanstående parter är därför överens om att skapa ett politiskt forum där överläggningar om framtidens gemensamma utmaningar kan föras. Det är parternas uttalade avsikt att med förtroende arbeta tillsammans för att möta verksamheternas utmaningar genom t ex gemensamma strukturer, informationsdelning, gemensamma lösningar där det gagnar invånarna och effektiviteten i verksamheterna. Det politiska organets uppdrag och roll För samråd, samverkan, dialog, ledning, förvaltning och utveckling bildar parterna ett gemensamt organ benämnt Politisk Samverkan Skaraborg, PSS. PSS kan forma de gemensamma politiska uppdragen samt utgöra ramen för Vårdsamverkan Skaraborg. PSS uppgifter PSS ska - bidra till en gränsövergripande verksamhets- och kunskapsutveckling med beaktande av gällande avtal och överenskommelser, - vara den politiska mötesplatsen där de läns-/skaraborgsgemensamma frågorna kan behandlas, - vara styrorgan för samverkansarbetet inom Vårdsamverkan Skaraborg vilket innebär att fastställa uppdrag för styrgruppen, - ta initiativ till utredningsuppdrag, organisering och finansiering av samverkanslösningar mellan parterna. Den politiska samverkansgruppen sammansättning Nedanstående politiska organ är representerade i PSS. - Kommunerna genom Skaraborgs Kommunalförbunds Beredning för välfärdsutveckling - Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden - Styrelsen för Skaraborgs sjukhus - Primärvårdsstyrelsen - Styrelsen för beställd primärvård - Styrelsen för Habilitering och hälsa - Tandvårdsstyrelsen Ansvarig Enhet Vårdsamverkan Skaraborg 2016-03-07

Kommunerna företräds av sex ledamöter från förbundets socialberedning. Vid behov kan ledamot från kompetens- och kunskapsberedningen adjungeras. Östra Hälso och sjukvårdsnämnden företräds av presidiet, övriga politiska organ inom Västra Götalandsregion företräds av två förtroendevalda vardera. En tjänsteman från respektive politiskt organ kan också adjungeras till sammanträdena. Varje part väljer själv sina representanter. Kommunikation Deltagarna i PSS ansvarar för information och förankring till sina respektive huvudmän om arbetet i PSS. Arbetsformer PSS ska inom sig utse ordförande och vice ordförande. Ordförandeskapet ska växla två ggr per mandatperiod mellan Östra Hälso-och sjukvårdsnämnden /Skaraborgs kommunalförbund och bör samordnas med ordförandeskapet för styrgrupp Vårdsamverkan Skaraborg. Beredning av ärenden till PSS sammanträden ska ske av styrgruppen för Vårdsamverkan Skaraborg. Det är eftersträvansvärt att alla beslut i PSS sker i enighet. Om enighet inte kan uppnås i en fråga ska ärendet återremitteras för förnyad beredning eller avföras. PSS ska föra protokoll vid sina sammanträden. Protokollet skall undertecknas av ordföranden. Protokollen skall publiceras på Vårdsamverkan Skaraborgs hemsida. Mötesfrekvens PSS sammanträder 4 gånger/år. Kansliresurser PSS har inga egna kansliresurser utan bedöms klara sina administrativa frågor inom ramen för befintlig organisation. Den huvudman som innehar ordförandeskapet ska också svara för sekretariatet för PSS. Uppföljning Uppföljning av arbetet sker löpande utifrån tilldelade uppdrag. Ansvarig Enhet Vårdsamverkan Skaraborg 2016-03-07

Datum: 2016-02-03 Handläggare: Ann-Katrin Schutz Koncernkontoret Elisabeth Jonsson Boråsregionen Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 2016-2018 Med start 2016-04-01 Mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Södra Älvsborg

Politiskt antaget 2015/2016 Kommunerna Bollebygds kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Borås Stad, Kommunstyrelsen Dnr: Herrljunga kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Marks kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Svenljunga kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Tranemo kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Ulricehamns kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Vårgårda kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Direktionen Dnr: Västra Götalandsregionen Södra Hälso- och sjukvårdsnämnden Dnr: Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) Dnr Styrelsen för beställd primärvård Södra Älvsborg Dnr: Styrelsen för Habilitering & Hälsa Dnr: Primärvårdsstyrelsen Dnr: Tandvårdsstyrelsen Dnr:

Innehållsförteckning 1. INLEDNING 1 2. HUVUDMÄNNENS UPPDRAG 1 3. INRIKTNING OCH MÅL 1 Inriktning för Närvårdssamverkan 1 Mål för Närvårdssamverkan 2 4. STYRNING OCH STRUKTUR FÖR SAMVERKAN 2 Närvårdsområde 2 Lokal ledningsgrupp 2 Lokal arbetsgrupp 3 Uppdragsgrupp 3 Styrgrupp 3 Delregionalt politiskt samråd 3 Spridningsdag 3 Närvårdskontoret 4 5. EKONOMI 4 6. UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING 4

1. Inledning Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund fick hösten 2014 i uppdrag att utveckla modellen för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg och ta fram förslag på nytt inriktningsdokument. En arbetsgrupp med representation från kommun, primärvård och specialistvård har varit med i diskussionen kring en ny modell. Samverkan ska ske på lägsta effektiva nivå och genomgång av samtliga grupper i nuvarande organisation har gjorts. Syftet är att skapa en modell för gemensamma mötesarenor för vårdsamverkan i Södra Älvsborg. Vårdsamverkan ska ge mervärde för befolkningen och underlätta ansvarsfördelning och samverkan mellan och inom huvudmännen. I olika grupper omhändertas frågor som berör samverkan mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen (VGR). Interna frågor inom kommunen och mellan olika vårdgivare inom VGR hanteras i andra möteskonstellationer. Ansvarsfördelning mellan och inom respektive huvudmans ansvarsområde skall vara tydlig. Behov av samverkan mellan huvudmännen är bestående över tid, detta avtal berör närmaste åren. Ansvariga nämnder och styrelser i berörda kommuner och VGR har fastställt dokumentet Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 2016-2018, med möjlighet till förlängning. Smärre justeringar i dokumentet kan göras under pågående avtalsperiod. 2. Huvudmännens uppdrag Grunden för respektive huvudmans uppdrag finns reglerat i lagar, författningar, avtal, överenskommelser och politiska beslut. VGR och kommunerna har var för sig och tillsammans ett eget ansvar för hela befolkningen. Samverkansarbetet ska säkra och leda till att gemensamt ansvar tas för invånarna både på regional, delregional och lokal nivå. Ingen invånare ska falla mellan stolarna. Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg omfattas av VGRs verksamheter för tandvård, primärvård, specialistvård och habilitering. Kommunal hälso- och sjukvård, socialtjänst, förskola, skola och elevhälsa i följande kommuner: Herrljunga, Vårgårda, Bollebygd, Borås Stad, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Medverkar gör också Södra Hälso- och sjukvårdsnämnden som har ansvar för beställning och uppföljning inom ovanstående områden och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund som samordnar kommunerna. 3. Inriktning och mål Inriktning för Närvårdssamverkan Samverkan ska ske kring patienter och grupper i befolkningen som har behov av vård- och omsorgsinsatser från både kommun och VGR. Närvårdssamverkan ska möjliggöra utveckling av gemensamma handlingsplaner som resulterar i samordning av de olika insatserna som ges. Samverkan mellan huvudmännen är nödvändig för: Barn och unga vuxna med utsatt situation Äldre multisjuka och multisviktande Personer med psykisk ohälsa/missbruk 1

Personer med funktionsnedsättning Personer med behov av vård i livets slutskede Mål för Närvårdssamverkan Befolkningsperspektiv En välfungerande närvårdssamverkan bidrar till att befolkningen får tillgång till hälso- och sjukvård och omsorg på lika villkor. Samverkan ska för den enskilde invånaren leda till säkra vårdövergångar och jämlik vård. Med en sammanhållen vårdkedja ska individen inte påverkas när ansvaret för vården delas mellan vårdgivarna eller övergår från en vårdgivare och/eller vårdnivå till en annan. Verksamhets- och organisationsperspektiv Närvårdssamverkan ska leda till effektiva vårdprocesser utförda på rätt vårdnivå. Dialog kring ansvarsfördelning och utvecklingsbehov bör leda till ökad förståelse, kunskapsutveckling och samverkan mellan huvudmännen. 4. Styrning och struktur för samverkan Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg sker på politisk-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. Målet med samverkan är att över huvudmannagränserna gemensamt ansvara för att säkerställa befolkningens behov av samordnade insatser. I styrning och struktur ingår arbete med förtydligande och ansvarsfördelning utifrån ändrad lagstiftning, överenskommelser, strategier och rekommendationer som påverkar båda huvudmännen. Interna frågor inom kommunen och mellan olika vårdgivare inom VGR hanteras i andra möteskonstellationer. I det Delregionala politiska samrådet tas visionen för närvårdssamverkan och strategin för arbetet de närmaste åren fram. De lokala ledningsgrupperna har ett stort ansvar för samverkan på lokal nivå. Avvikelsehantering, handlingsplaner, utvärdering och genomförandeplaner är exempel på arbetssätt för att komma till rätta med brister i vårdsamverkan. Framgångsfaktorer i samverkansarbetet är fungerande implementering, spridning och delaktighet vilket i första hand sker i respektive linjeorganisation. Närvårdsområde Närvårdsområdena utgör grunden för vårdsamverkansarbetet. Samverkan bör ske på ledningsoch verksamhetsnivå. Varje kommun utgör ett närvårdsområde, med en lokal ledningsgrupp. Kommunens och VGRs verksamheter ingår i närvårdsområdet. Samverkan i närvårdsområdena styrs utifrån detta dokument och bilagan Uppdrag och bemanning. Lokal ledningsgrupp Arbetet ska ske utifrån ett problemorienterat och förbättringsinriktat arbetssätt och kan utgå från exempelvis patientberättelser, avvikelser och goda exempel. Kommunen ansvarar för ordförandeskap och kallar till möten. Protokoll ska skrivas och mailas till Närvårdskontoret för publicering på hemsidan. Dialog kring förändringar i form av arbetssätt, lagstiftning eller andra förutsättningar som påverkar samarbetet bör ske kontinuerligt. Frågor som inte kan lösas på lokal nivå lyfts till koordinatorn på Närvårdskontoret, som gör en bedömning om var frågan kan/bör hanteras. Lokala ledningsgrupper kan gå samman och skapa gemensamma arbetsgrupper. 2

Lokal arbetsgrupp Arbetsgrupper på lokal nivå startas och avslutas av den lokala ledningsgruppen. Frågeställning och tidsram ska vara beskrivet i uppdragshandlingen. De lokala arbetsgrupperna arbetar med förbättringsfrågor och rapporterar till lokala ledningsgruppen/grupperna. Brukarmedverkan är en viktig del i de lokala arbetsgruppernas arbete. Uppdragsgrupp Uppdragsgrupp kan bildas då frågan inte kan eller bör omhändertas i de lokala ledningsgrupperna. Uppdrag ges av Styrgruppen. Uppdragsgrupperna ska ha tydliga tidsbestämda uppdrag och bestå av representanter från respektive huvudman med relevant kompetens för uppdraget, se bilaga Uppdrag och bemanning. I uppdraget ingår återrapportering till styrgruppen och att ta fram förslag till plan för resultatspridning, eventuell implementering och uppföljning. Styrgruppen och respektive huvudman ansvarar för vidare hantering av resultatet. Uppdragsgruppens minnesanteckningar mailas till Närvårdskontoret för publicering på hemsidan. Uppdragsgrupper kan vara aktiva, vilande eller avslutas efter uppdragets slutförande. Styrgrupp Styrgruppen arbetar på generellt uppdrag från det Delregionala politiska samrådet men kan också få specifika uppdrag. Styrgruppen hanterar av Närvårdskontoret anmälda och beredda ärenden och fattar beslut. Styrgruppen kan vid behov starta Uppdragsgrupper och besluta om specifika tidsbestämda uppdrag. Alla uppdragsbeskrivningar ska utgå från ett livs- och helhetsperspektiv, eftersom målgrupperna kan överlappa varandra. Styrgruppen och respektive huvudman ansvarar för hantering av resultat och implementering i respektive linjeorganisation. Styrgruppen består av representanter från huvudmännen, se bilaga Uppdrag och bemanning. Delregionalt politiskt samråd Samråd på politisk nivå sker i Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds Beredning Välfärd och Kompetens dit representanter för ansvariga politiker i VGR bjuds in, se bilaga Uppdrag och Bemanning. I det Delregionala politiska samrådet tas vision för närvårdssamverkan och strategisk inriktning fram. Samrådet har ansvar för att den politiska viljeinriktningen blir känd och får genomslag i huvudmännens uppdrag. Uppföljning och dialog kring överenskomna fokusområden i närvårdsamverkan ska ske. Delregionala politiska samrådet ger uppdrag till Styrgruppen och Närvårdskontoret. Det Delregionala politiska samrådet träffas fyra gånger per år. Kommunalförbundets tjänsteman i Beredning Välfärd och Kompetens ansvarar för planering och administration tillsammans med Närvårdskontoret. Spridningsdag En gång per år kallas Styrgrupp och Delregionalt politiskt samråd till en uppföljningsdag. Inbjudan skickas även till chefer och övriga intresserade till denna spridningsdag då det gångna årets uppdrag och resultat inom Närvårdssamverkan presenteras och diskuteras. Närvårdskontoret ansvarar för all administration. 3

Närvårdskontoret Som stöd för närvårdssamverkan finns ett kontor med uppdrag att koordinera, stödja, omvärldsbevaka, bereda ärenden och följa upp samverkan inom olika grupper. Medarbetarna arbetar på uppdrag av Delregionalt politiskt samråd, se bilaga Uppdrag och bemanning. Närvårdskontoret ska ha ett opartiskt förhållningssätt gentemot huvudmännen och är organisatoriskt knutet till Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund som har arbetsgivaransvar. 5. Ekonomi Närvårdssamverkan är en del i varje huvudmans uppdrag och finansieras inom ramen för detta ansvar. Vårdsamverkansparterna svarar för kostnaderna för Närvårdskontoret. Regionens parter står för 50 procent och kommunerna för 50 procent av kostnaderna. Regionen gör en intern fördelning av kostnaderna. Kommunens kostnader fördelas utifrån folkmängd föregående år. Utöver den fasta finansieringen kan olika former av projektmedel komma att sökas för att finansiera gemensamma utvecklingsprojekt inom ramen för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. 6. Utvärdering och uppföljning Dokumentet Närvårdssamverkan Södra Älvsborg föreslås gälla under en treårsperiod med möjlighet till förlängning och möjlighet till smärre justeringar. Förutom kontinuerlig uppföljning ska en genomlysning utifrån ett medborgar-, verksamhets- och organisationsperspektiv ske före avtalsperiodens utgång. 4

2016-02-03 Bilaga till Inriktningsdokument Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 2016-2018 Uppdrag och bemanning Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Detta dokument ska tydliggöra representation och sammansättning i de olika grupper som beskrivs i inriktningsdokumentet Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 2016-2018. Lokal Ledningsgrupp, Ledningsgruppen består av representanter från kommun, primärvård i närområdet, specialistvård och tandvård. Personerna ska ha mandat och möjlighet att fatta beslut och föra tillbaka frågor till huvudmannens ledningsgrupp för åtgärd. Antalet personer i ledningsgruppen kan variera och sammansättning utöver ovanstående bestäms lokalt. T ex kan folkhälsa och skola vara viktiga parter i det lokala arbetet. Kommunen ansvarar för ordförandeskap och kallar till möten. Lokal arbetsgrupp Tillsätts av den lokala ledningsgruppen, som också utser deltagare. Uppdragsgrupp Kommun, primärvård och specialistvård ska vara representerade efter behov, i samtliga uppdragsgrupper. I uppdragsbeskrivningen ska framgå vilken kompetens som krävs. Gruppen kan kompletteras med lämplig kompetens vid behov, t ex från tandvård och skola. Uppdragsgrupper kan variera i storlek och sammansättning beroende på uppdrag. Styrgrupp I Styrgruppen ingår en representant från varje kommun, sjukhus, Habilitering och Hälsa. Vårdval VG Primärvård och Vårdval Rehab har två representanter, en representant från privat verksamhet och en för offentlig verksamhet per vårdval. Tandvård och beställd primärvård adjungeras till styrgruppens möten. Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund och Koncernkontoret är representerade med tjänstemän, men har ingen rösträtt. Styrgruppen fattar beslut om uppdrag, uppdragsgrupper, och kompetenskrav i dessa grupper. Närvårdskontoret skickar ut förfrågan om deltagande i uppdragsgrupp. Ordförande och vice ordförande utses bland representanterna för specialistvård, primärvård och kommunerna för två år i taget. Närvårdskontoret är sekreterare och protokollen publiceras på hemsidan Delregionalt politiskt samråd Samråd på politisk nivå sker i Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds, Beredning Välfärd och Kompetens, som utökas med nedanstående politiker. Ordförande och andre vice ordförande i Södra Hälso- och sjukvårdsnämnden eller utsedda ersättare Ordförande i Styrelsen för beställd primärvård eller utsedd ersättare Ordförande i Primärvårdsstyrelsen eller utsedd ersättare Ordförande i Styrelsen för SÄS eller utsedd ersättare Ordförande i Styrelsen för Habilitering och hälsa eller utsedd ersättare Ordförande i Tandvårdsstyrelsen eller utsedd ersättare Boråsregionens politiska beredning Välfärd och kompetens och Södra Hälso- och sjukvårdsnämnden har möjlighet att ta med en tjänsteman. 1

2016-02-03 Bilaga till Inriktningsdokument Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 2016-2018 Närvårdskontorets bemanning På Närvårdskontoret arbetar koordinator/informatör och delregional samordnare för processen Samordnad vård- och omsorgsplanering. Antalet ingående parter i Närvårdssamverkan styr närvårdskontorets bemanning. Möjlighet att anställa tillfälliga projektledare och/eller förändra ordinarie uppdrag för tjänstemän i kommun och VGR finns. 2

Tjänsteutlåtande Vårdsamverkan Fyrbodals Kansli Datum 2015-08-19 Reviderat 2016-03-18 Amira Donlagic Tel: 010 435 45 21 amira.a.donlagic@vgregion.se Till Politiskt samrådsorgan för Vårdsamverkan Fyrbodal Förslag till Arbetsordning och Inriktningsdokument Förslag till beslut: Politiskt samrådsorgan för Vårdsamverkan Fyrbodal beslutar för sin del att anta Arbetsordning och Inriktningsdokument för mandatperioden 2015 2018. Samrådsorganets ledamöter förankrar beslutet i respektive nämnder och styrelser hos huvudmännen. Sammanfattning av ärendet: Inför ny mandatperiod 2015 2018 har skett en översyn av Arbetsordning och Inriktningsdokument för Politiskt samrådsorgan för Vårdsamverkan Fyrbodal. Syftet är att förtydliga samrådets roll och mandat samt att harmonisera Arbetsordning och Inriktningsdokument med övriga samverkansarenor inom Västra Götaland. Arbetsordning och Inriktningsdokument Vårdsamverkan Fyrbodal är en samverkansorganisering mellan Västra Götalandsregionen i form av Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Styrelsen för NU sjukvården, Styrelsen för Habilitering och Hälsa, Styrelsen för beställd primärvård samt Primärvårdsstyrelsen och Fyrbodals 14 kommuner och Lilla Edet. För arbetet finns ledningsgrupp för vuxna, och från och med Q4 2015 även för barn och unga, arbetsutskott, beredningen information och kommunikation, beredningen för psykiatri, missbruk och beroende samt fem närsjukvårdsgrupper. Under 2015 sker en översyn av nuvarande organisering. Sedan år 2000 finns ett fastställt samverkansavtal mellan ingående parter. Detta politiska samråd bildades år 2011. 1

Syfte Syftet är att genom ökad samverkan förbättra och utveckla närsjukvården i området för att härigenom skapa ökad trygghet, tillgänglighet och kontinuitet för brukaren/patienten samt resurshushållning med bibehållen och förbättrad vårdkvalitet. Samverkan i den nära vården skall även ha ett förebyggande och främjande perspektiv för såväl barn och unga, vuxna som äldre. Mål Skapa en gemensam arena för vårdsamverkan mellan berörda huvudmän i frågor som berör ingående parter Verka för att resurser används på ett optimalt sätt Skapa förutsättningar för att brukare/patient skall uppleva insatserna som en helhet utan gränser Målgrupper för samverkan är framförallt grupperna Barn och ungdomar Personer med missbruk/beroende Personer med psykisk ohälsa/sjukdom Personer med sammansatta behov av vård och omsorg Politiskt samrådsorgan för Vårdsamverkan Fyrbodal har till uppgift att: Utifrån ett patient- och medborgarperspektiv föra en politiska dialog kring en gemensam utveckling för ett gränsöverskridande långsiktigt och hållbart samarbete mellan berörda parter Skapa förutsättningar för politiskt samförstånd för att tillgodose medborgarnas och patienternas behov av ett väl fungerande samarbete i närmiljön Vid behov ta initiativ till nya samverkansområden utifrån ett patient- och medborgarperspektiv Föreslå respektive nämnder/styrelser att fatta beslut i frågor där det finns behov av samsyn för fortsatt utveckling av samverkan och samarbete på operativ nivå Medverka i prioritering och framtagande av målområden för de angivna grupper som särskilt ska uppmärksammas inom ramen för Vårdsamverkan Fyrbodal Följa upp Vårdsamverkan Fyrbodals arbete utifrån verksamhetsplan och återrapportera till respektive nämnder/styrelser Fungera som en kontaktyta gentemot tjänstemannaorganisationen för Vårdsamverkan Fyrbodal Stödja kunskapsbaserad verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete 2

Sammansättning Samrådsorganet består av sammantaget tolv ledamöter. Kommunalförbundet Fyrbodal utser sex av dessa och resterande sex ledamöter består av en ledamot från Styrelsen för NU sjukvården, Styrelsen för beställd primärvård, Styrelsen för Habilitering och hälsa, Styrelsen för Tandvård, Primärvårdsstyrelsen och resterande två ledamöter från Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden. Primärvårdsstyrelsen, Styrelsen för beställd primärvård, Styrelsen för Habilitering och hälsa samt Styrelsen för NU-sjukvården utser dessutom ersättare som närvarar om ordinarie ledamot har förhinder (beslut från 29/5 2015). Samrådsorganet utser ordförande och vice ordförande för en period av fyra år, i övrigt följer samrådsorganet ordinarie mandatperiod. Respektive huvudman står för arvode etc. för sin representant i samrådsorganet. Samrådsorganet sammanträder cirka fyra gånger per år. Administrativt stöd Samrådsorganet erhåller administrativt stöd från Vårdsamverkan Fyrbodals Kansli ------------------------------ ------------------------------ Ordförande Vice ordförande Vårdsamverkan Fyrbodals Vårdsamverkan Fyrbodals politiska samråd politiska samråd 3

Tandvårdsstyrelsen 2016-04-27 1(6) Tjänsteutlåtande Folktandvården Datum 2016-04-14 Handläggare: Kjell Einarsson Diarienummer FTV 30-2016 Telefon 0707-95 33 51 E-post: kjell.einarsson@vgregion.se Till tandvårdsstyrelsen INVESTERINGSRAPPORT PER 31 MARS 2016 Genomförda investeringar januari mars 2016 Investeringsutgifterna under kvartal 1 11,7 mkr Investeringar i samband med lokalprojekt 6,2 mkr Dental och sterilutrustning utöver lokalprojekt 4,2 mkr Delfinansiering trailer nummer 2 1,3 mkr Färdigställda lokalprojekt under kvartal 1 Lindome Strömstad Mölndals sjukhus, specialist- och allmäntandvård Trollhättan, Ortodonti Kulan, Göteborg Trailer nummer 2 levererad och tagen i bruk Sammanfattning av investeringsplan 2016 (2017 2018) Investeringsplanen för 2016 (2017 2018) innehåller nya projekt 2016, finansiering för projekt i tidigare beslutade investeringsplaner samt investeringar i dental och sterilutrustning. Investeringsplanen innehåller dessutom en utblick mot 2017 2018. Folktandvårdens investeringsutrymme uppgår för 2016 enligt beslut i Regionstyrelsen (RS 11-2015) till 60 mkr. Investeringsplan omfattar för år 2016: Genomförande av nya lokalprojekt Genomförande av tidigare beslutade lokalprojekt Övrig utrustning och reinvesteringar Summa 19,4 mkr 19,0 mkr 19,0 mkr 57,4 mkr

Tandvårdsstyrelsen 2016-04-27 2(6) Nya lokalprojekt 19,4 mkr Investeringsplanen omfattar nya projekt med bedömd investeringsutgift till 13,4 mkr. Resurser 2016 för färdigställande av följande nya projekt: Hovås/Skintebo ny lokalisering Bohus ombyggnad i befintlig lokal Länsmansgården ny klinik Bettfysiologi, Odontologen ombyggnad i befintlig lokal Resurser för projektering vid specialisthusen i Skövde och Uddevalla Varumärkesstärkande åtgärder vid nio kliniker (se sid 7) Tidigare beslutade lokalprojekt 19 mkr Investeringsplanens resurser för färdigställande 2016 av tidigare fattade beslut uppgår till 19 mkr. Dessa projekt är: Lindome ombyggnad i befintlig lokal Svenljunga ny lokalisering Strömstad ombyggnad i befintlig lokal Sannegårdshamnen ny klinik Trollhättan, Ortodonti ny lokalisering Övrig utrustning och reinvesteringar 19 mkr Sedan ett antal år tillbaka har byte av dental utrustning i huvudsak genomförts endast i samband med ny- och ombyggnation. Under 2015 genomfördes reinvesteringar om ca 40 dentala unitar utöver de kliniker som omfattas av ombyggnad. Resurser till en likartad volym finns 2016, till en investeringsutgift om 10 mkr. Utbyte av sterilutrustning som autoklaver och diskmaskiner samt röntgenutrustning genomförs som regel när utrustningen är uttjänt. Till dessa objekt samt till behov av övriga akuta investeringsåtgärder finns avsatt 6 mkr. Under kommande år står röntgenkliniken inom specialisttandvården inför reinvesteringar av maskinell utrustning. Under 2016 planeras inköp av två panoramaröntgen till en investeringsutgift om 2,5 mkr. Aktiviteter inför 2017 2018 Inför färdigställande 2017 pågår arbete med följande projekt: Björkekärr ombyggnad och utökning av befintlig lokal Tanumshede ombyggnad av befintlig lokal

Tandvårdsstyrelsen 2016-04-27 3(6) Angered ny lokalisering Kungshamn ny lokalisering Henån ny lokalisering En långsiktig planering inför 2018 och framåt pågår avseende följande projekt: Södra Ryd, Skövde ny lokalisering i samverkan med Närhälsan Hjo planerad ny lokalisering Falköping planerad ny lokalisering Bengtsfors ombyggnad av/i befintlig fastighet Bergsjön ny lokalisering alt ombyggnad befintlig lokal Majorna ombyggnad av befintlig lokal Västra Göteborg ny klinik i västra Göteborg Viskafors planerad ny lokalisering Lundby ombyggnad i befintlig lokal Torslanda ny lokalisering alt ombyggnad i befintlig lokal Kungälv förändring av utbudspunkter i centrala Kungälv Selma Lagerlöfs torg ny lokalisering Skärhamn planerad ny lokalisering Specialisttandvården Skövde, nya lokaler Specialisttandvården Uddevalla, nya lokaler

Tandvårdsstyrelsen 2016-04-27 4(6) Bilaga 1 Kommentarer till pågående lokalförändringsprojekt i investeringsplan 2016 (2017 2018). ALLMÄNTANDVÅRD, Område ÖSTER Södra Ryd Ny lokalisering i samverkan med Närhälsan Förberedande diskussioner pågår, samsyn råder kring utformning Anvisad tomtmark från Skövde kommun ej accepterad, därav oklar tidsplan ALLMÄNTANDVÅRD, Område SÖDER Angered Ny lokalisering vid Angereds Torg Projektering pågår Beräknad byggstart kvartal 4 2016 Beräknad färdig klinik kvartal 3 2017 Björkekärr Ombyggnad och utökning av befintlig lokal Förberedelser pågår Beräknad byggstart kvartal 1 2017 Beräknad färdig klinik kvartal 4 2017 Hovås/Skintebo Nuvarande verksamhet i Skintebo flyttas till ny lokal i affärscentret Nya Hovås i anslutning till väg 158 Projektering pågår Beräknad byggstart kvartal 3 2016 Beräknad färdig klinik kvartal 1 2017 Lindome Ombyggnad av befintlig lokal som pågår Färdig klinik kvartal 1 2016 Svenljunga Ny lokalisering i centrala Svenljunga Ombyggnad av lokal pågår Beräknad färdig klinik 2016 kvartal 3

Tandvårdsstyrelsen 2016-04-27 5(6) ALLMÄNTANDVÅRD, Område VÄSTER Bengtsfors Planerat beslut om detaljplaneförändring i Bengtsfors kommun, april 2016. Tidsplan fastställs därefter. Bohus Ombyggnad av befintlig lokal i Bohus centrum. Projektering påbörjas under kvartal 2 2016 Beräknad färdig klinik kvartal 4 2016 Kungshamn Ny lokalisering tillsammans med Närhälsan på samma plats som tidigare klinik Bygglov beviljat av Sotenäs kommun Hyresförhandling pågår Beräknad rivning och byggstart kvartal 3 2016 Beräknad färdig klinik kvartal 4 2017 Kungälv, Kristinedalsgatan/Vita Fläcken Nuvarande verksamhet flyttas till fastighet som skall byggas i området Vita Fläcken Förberedelsefas inleds kvartal 3 2016 Beräknad byggstart tidigast början 2018 Beräknad färdig klinik tidigast slutet 2018 Länsmansgården Ny lokalisering för en expansion i Länsmansgården beroende på stor efterfrågan. Förberedelser pågår Byggstart planerad till kvartal 1 2017 Beräknad färdig klinik kvartal 3 2017 Orust Ny lokalisering i Henån Projektering pågår Byggstart kvartal 3 2016 Beräknad färdig klinik kvartal 4 2017 Sannegårdshamnen Ny lokalisering i Sannegårdshamnen. Befintlig verksamhet vid Kyrkbytorget flyttar till ny lokal Beräknad byggstart kvartal 2 2016 Beräknad färdig klinik december 2016 I samband med byte av lokal expanderar verksamheten från sex till tio behandlingsrum.

Tandvårdsstyrelsen 2016-04-27 6(6) Selma Lagerlöfs torg Ny lokalisering vid Selma Lagerlöfs torg i samband med upprustning av torget Förberedelser pågår i samarbete med Närhälsan Beräknad byggstart kvartal 3 2017 Beräknad färdig klinik kvartal 2 2018 Strömstad Ombyggnad av befintlig lokal Färdig klinik kvartal 1 2016 Tanumshede Ombyggnad av befintlig lokal Förberedelse påbörjas kvartal 3 2016 Byggstart kvartal 2 2017 Beräknad färdig klinik kvartal 4 2017 SPECIALISTTANDVÅRD och FORSKNING och UTBILDNING Bettfysiologi, Odontologen Planerad ombyggnation av kliniken för bettfysiologi Genomförandet avbrutet med anledning av nuvarande avtalssituation vid fastigheten Odontologen Ortodonti, Trollhättan Befintlig verksamhet i Vänersborg flyttar till ny klinik i Trollhättan Färdig klinik kvartal 1 2016 Skövde specialisthus Nya lokaler inom ny byggnad på sjukhusområdet Upphandling av entreprenör pågår Beräknad byggstart kvartal 4 2016 Beräknad färdig byggnad kvartal 3 2018 Uddevalla specialisthus Planerad flytt av specialisttandvården i Uddevalla till lokaler inom huvudbyggnaden för Uddevalla sjukhus Förberedelser pågår Möjlig byggstart kvartal 4 2017 Möjlig färdig klinik kvartal 1 2019 Sahlgrenska Life Förberedelser inför etablering inom Sahlgrenska Life.

Tandvårdsstyrelsen 2016-04-27 7(6) VARUMÄRKESSTÄRKANDE ÅTGÄRDER Varumärkesstärkande åtgärder är i första hand uppfräschning av de publika ytorna inom kliniken såsom reception och väntrum. Under året, färdigställande inom parentes, kommer detta att göras vid följande kliniker: Kulan (kvartal 1) Ed (kvartal 2) Nossebro (kvartal 2) Hjällbo (kvartal 3) Mellerud (kvartal 4) Sandared (kvartal 4) Tibro (kvartal 4) Munkedal (kvartal 4) Vårgårda (kvartal 4)

1 (1) Datum 2016-03-21 Diarienummer RS 1222-2016 Samtliga nämnder, styrelser och kommittéer i Västra Götalandsregionen Demokratitorg hösten 2015 Under hösten 2015 genomfördes åtta Demokratitorg på lika många skolor i Västra Götaland. Detta följebrev skickas tillsammans med rapporten från Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) till samtliga nämnder och styrelser i Västra Götalandsregionen. Rapporten innehåller sammanfattningar av alla teman som har berörts på torgen, alla synpunkter som har kommit in från eleverna skriftligt, samt vad som har diskuterats. På Demokratitorgen diskuteras frågor som rör Västra Götalandsregionens ansvarsområden utifrån följande teman: Framtid, jobb och utbildning, Fritid och kultur, Kollektivtrafik och infrastruktur samt Hälsa och vård. Utöver det får eleverna välja ett tema utifrån några alternativ. Under hösten valdes följande teman: Jämställdhet och jämlikhet samt Integration. Regionfullmäktiges presidium vill med detta utskick uppmana till diskussion i er nämnd/styrelse kring rapportens slutsatser. Särskilt på de områden som rör er nämnd/styrelse utifrån det uppdrag ni har i reglementet. Återkoppla gärna till presidiet om ni i nämnden/styrelsen just nu driver frågor som ligger i linje med elevernas synpunkter, eller om och hur ni tar hänsyn till dessa. Om någon eller några ledamöter i er nämnd/styrelse deltog under höstens Demokratitorg kan de säkert komplettera med sina personliga reflektioner. Med vänliga hälsningar Regionfullmäktiges presidium: Joakim Larsson, ordförande, Per Tenggren, vice ordförande och Magnus Berntsson, andre vice ordförande Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Demokratitorg hösten 2015 - En redaktionell sammanställning av medverkande ungdomars tankar och åsikter

Inledning Demokratitorg ger förutsättningar för möten och god dialog mellan beslutsfattare och unga i regionen. Det utgör en plattform där unga får formulera sina åsikter och lyfta dessa direkt till beslutsfattare. Medverkande politiker har möjlighet pröva sina tankar och idéer mot en viktig målgrupp, samt lyssna av hur unga människor tänker om regionen och dess verksamhetsområden. Ett Demokratitorg består av olika stationer som bemannas av minst en politiker. Höstens Demokratitorg har kretsat kring fyra återkommande teman: 1. Framtid, jobb och utbildning, 2. Kollektivtrafik och infrastruktur, 3. Hälsa och vård samt 4. Fritid och kultur. Några skolor har även haft en femte station med ett valbart tema som eleverna själva har önskat. Samtliga teman har anknytning till regionens verksamhetsområden och utgår ifrån de ungas perspektiv. Alla samtal dokumenteras av en sekreterare. Om Demokratitorg På uppdrag av Västra Götalandsregionen har Pedagogiskt Centrum vid GR Utbildning genomfört Demokratitorg runtom i regionen sedan 2007. Under årens lopp har 111 Demokratitorg genomförts vid 70 gymnasieskolor i 39 kommuner. Ca 5400 gymnasieelever och 286 regionpolitiker har deltagit i Demokratitorg. Projektledare: Sofia Reimer, sofia.reimer@grkom.se. Redaktör: Karin Johansson Text: Christina Hedén Danielsson, Rasmus Jonsson, Cecilia Rossiello. Wictoria Kovats, Katarina Kjellqvist, Jonas Franzén, Thomas Lidén, Sandra Svensson, Karin Johansson, Anders Hemborg Foto: Sofia Reimer, Katarina Kjellqvist Grafik: Ingibjörg Sigurðardóttir Det här materialet är en redaktionell bearbetning av de diskussioner som fördes under de åtta Demokratitorg som genomfördes under hösten 2015. Sammanställningen lyfter fram elevernas åsikter genom citat och direkta förslag och kan beröra både regionala frågor och sådana som inte är direkt kopplade till regionalt beslutsfattande. Diskussionernas karaktär och fokus skiljer sig åt beroende på skola. För att kunna överblicka diskussionerna efter intresseområde fungerar stationernas teman som rubriker i det här materialet. Varje tema inleds med en kort text om vilka generella diskussioner som engagerat de unga. Därefter sammanfattas varje skola separat. Det här materialet kan med fördel användas av politiker och deltagande skolor som underlag för vidare diskussioner. 2

Deltagande skolor Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Riksgymnasiet är en av fyra gymnasieskolor i landet för ungdomar med rörelsehinder. Här anpassas studierna efter varje elevs individuella behov, därför är studietiden ofta förlagd under fyra år. Skolan erbjuder Estetiska programmet med inriktningarna media och musik och under skoldagen får eleverna även habiliteringsinsatser utifrån sina behov och önskemål. På demokratitorget deltog 28 elever som alla kommer från kommuner i Mellansverige. Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Vid Göteborgs Högre Samskola i centrala Göteborg går elever från förskoleklass till gymnasiet. Omkring 1000 av dem går på Stora skolan som inkluderar högstadiet och gymnasiet. Skolan erbjuder tre nationella gymnasieprogram Samhällsvetenskap, Ekonomi och Naturvetenskap. Vid demokratitorget deltog 60 elever från årskurs ett på Samhällsvetenskapsprogrammet. Lerums gymnasium, Lerum Lerums Gymnasieskola är en stor kommunal gymnasieskola med cirka 1450 elever. Skolan är belägen i ett campusområde tillsammans med kommunens bibliotek och teater. Skolan erbjuder fem högskoleförberedande program, fyra yrkesprogram samt introduktionsprogram och gymnasiesärskola. Upptagningsområdet är den egna kommunen, kringliggande kommuner samt hela Sverige, eftersom här också finns riksidrottsgymnasium. Vid demokratitorget deltog 60 elever från årskurs två vid Samhällsvetenskapsprogrammet. Lärlingsgymnasiet, Munkedal Lärlingsgymnasiet består av två skolenheter varav en är belägen i Munkedals kommun. På skolan går 35 elever från hela Bohuslän, som samtliga läser en lärlingsutbildning inom Industriteknik, El- och energi, Handel och administration samt Fordon och transport. Vid demokratitorget deltog 40 elever som går lärlingsutbildning i Bygg och anläggning, Fordon och transport, Handel och service samt Industri. Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Motorbranschens tekniska gymnasium är ett fordons- och transportgymnasium som utvecklats genom ett nära samarbete mellan motorbranschen i Göteborg och Utbildningsförvaltningen i Göteborgs stad. Skolan är belägen i Högsbo industriområde i Västra Frölunda. Eleverna på skolan har sammanlagt 26 veckors arbetsplatsförlagd undervisning hos någon av skolans samarbetspartners. Vid demokratitorget deltog 50 elever från årskurs tre på Fordonsprogrammet. Partille Gymnasium, Partille Partille Gymnasium är kommunens enda gymnasieskola med cirka 400 elever. Skolan är belägen i Partille centrum och erbjuder både yrkesförberedande och högskoleförberedande program samt introduktionsprogram. Skolan erbjuder nationellt godkänd idrottsutbildning i handboll, fotboll och bowling och utgör även en central del av Partilles nya Kultur- och utbildningscentrum som bland annat består av bibliotek, kulturskola, vuxenutbildning till gymnasiesärskola. Vid demokratitorget deltog 45 elever från årskurs ett på Samhällsvetenskapsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Fordonsprogrammet. Strömstad Gymnasium, Strömstad Strömstad Gymnasium är en kommunal gymnasieskola med cirka 400 elever. Skolan erbjuder både yrkesprogram, högskoleförberedande program och Introduktionsprogrammets fem inriktningar. Gymnasiet har riksintag för Riksidrottsförbundet inom rodd, där fyra elever på valfritt program erbjuds plats varje år. Gymnasiet erbjuder också specialidrott som handboll, fotboll och ishockey inom ramen för individuella val. Vid demokratitorget deltog 52 elever i årskurs 2 och 3 på Samhällsvetenskapsprogrammet. Tranemo Gymnasieskola, Tranemo På Tranemo Gymnasieskola går cirka 350 elever på de nio nationella programmen som är såväl yrkesförberedande som högskoleförberedande. Upptagningsområdet är i första hand den egna kommunen, men även grannkommunerna. Genom åren har skolan haft ett nära samarbete med lokala politiker. På demokratitorget deltog 50 elever i årskurs två på Bygg- och anläggningsprogrammet, Ekonomiprogrammet, Handel och administrationsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet, samt politiker från både Västra Götalandsregionen och Tranemo kommun. 3

Innehåll Framtid, jobb och utbildning... 5 Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg... 5 Göteborgs Högre Samskola, Göteborg... 6 Lerums Gymnasium, Lerum... 6 Lärlingsgymnasiet, Munkedal... 6 Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg... 7 Partille Gymnasium, Partille... 7 Strömstad Gymnasium, Strömstad... 7 Tranemo Gymnasieskola, Tranemo... 8 Fritid och Kultur... 9 Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg... 9 Göteborgs Högre Samskola, Göteborg... 9 Lärlingsgymnasiet, Munkedal... 10 Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg... 10 Partille Gymnasium, Partille... 11 Strömstad Gymnasium, Strömstad... 11 Tranemo Gymnasieskola, Tranemo... 11 Kollektivtrafik och infrastruktur... 13 Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg... 13 Göteborgs Högre Samskola, Göteborg... 14 Lerums gymnasium, Lerum... 14 Lärlingsgymnasiet, Munkedal... 15 Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg... 15 Partille Gymnasium, Partille... 15 Strömstad Gymnasium, Strömstad... 16 Tranemo Gymnasieskola... 16 Hälsa och vård... 17 Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg... 17 Göteborgs Högre Samskola, Göteborg... 18 Lerums gymnasium, Lerum... 18 Lärlingsgymnasiet, Munkedal... 18 Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg... 19 Strömstad Gymnasium, Strömstad... 20 Tranemo Gymnasieskola, Tranemo... 20 Valbara teman... 21 Jämställdhet & jämlikhet... 21 Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg... 21 Integration... 21 Göteborgs Högre Samskola,Göteborg... 21 Lerums gymnasium, Lerum... 22 Strömstad gymnasium, Strömstad... 22 Bilaga 1 Tankar och åsikter från post it-lappar... 23 Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg... 23 Göteborgs Högre Samskola, Göteborg... 23 Lerums gymnasium, Lerum... 23 Lärlingsgymnasiet, Munkedal... 23 Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg... 24 Partille Gymnasium, Partille... 24 Strömstad Gymnasium, Strömstad... 24 Tranemo Gymnasieskola, Tranemo... 24 Bilaga 2 Punktlista... 25 Framtid, jobb och utbildning... 25 Kultur och fritid... 26 Kollektivtrafik... 27 Vård och hälsa... 29 Valbart tema... 31 4

Framtid, jobb och utbildning Många unga ser svårigheter i att komma in på arbetsmarknaden och att få sommarjobb. En generell uppfattning är att det krävs utbildning och erfarenhet, vilket är svårt att få utan rätt kontakter. De flesta önskar mer praktik och kontakter med arbetslivet. Detta anses ge både arbetslivserfarenhet och kontakter för framtida jobb och sommarjobb. Bättre anpassningar behöver göras för att personer med funktionsnedsättning ska få tillgång till arbetsmarknaden på samma villkor som människor utan funktionsnedsättning. Många planerar att läsa vidare efter gymnasiet och de flesta är beredda på att flytta för studier och arbete. Det upplevs svårt att hitta sommarjobb för ungdomar som saknar kontakter. Störst chans finns genom kommunens feriejobb, vilka många anser behöver bli fler och ha högre lön. Fler billiga bostäder för ungdomar och studerande efterfrågas på de flesta orter. Detta eftersom det är svårt att få en hyresrätt och unga oftast inte har råd att köpa en bostadsrätt. Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Frågor som rör personer med funktionsnedsättningars förutsättningar att få tillgång till arbetsmarknaden på samma villkor som människor utan funktionsnedsättningar är en central fråga för eleverna på skolan. De menar att det är svårt för dem att få jobb eftersom många arbeten kräver förmågan att kunna göra praktiska saker som exempelvis att plocka varor i hyllorna i en butik eller byta blöjor på ett skötbord vid en förskola. Generellt anses det att många arbetsplatser borde vara mer tillgängliga än vad de är idag. Därtill finns upplevelsen att många arbetsgivare inte vågar anställa personer med funktionsnedsättning. Arbetsplatsen kanske inte tar in en för att man har ett funktionshinder. De tänker anpassning kostar pengar, då anställer vi några som kan gå så sparar vi pengar, så slipper vi anpassa. Flera av eleverna är inställda på att studera vidare men är oroliga inför framtiden eftersom det kan dröja länge innan de får sitt första jobb. Eftersom de flesta ungdomars jobb är praktiska så har man inget val än att fortsätta studera, man kanske inte orkar och klarar den pressen, det borde finnas någon annan väg att gå. Jag förstår att utbildning är en viktig del för att komma någonstans, men jag vill inte jobba häcken av mig tolv år i skolan för att sen sitta arbetslös resten av mitt liv. 5

Framtid, jobb och utbildning Göteborgs Högre Samskola, Göteborg De flesta eleverna på skolan är nöjda med sin utbildning, men saknar kopplingen till arbetslivet både i och utanför skolan. Många är medvetna om att unga i vissa fall har för höga förväntningar på det första jobbet och att det egentligen är bättre att tänka att detta inte behöver vara ett drömjobb, utan att det är viktigare att få arbetslivserfarenhet. Låga löner anses inte vara det största problemet även om det lyfts. Vi lever lite i den generationen som vill jobba lite och tjäna mycket. Man behöver trycka bort den bilden. Man behöver information om vad man kan göra här och nu, inte om 10 år. Vi kommer inte börja jobba på riktigt förrän om tio år. Har man fått in en fot på ett ställe tror jag det är bra. Att få ett bra jobb kräver att man läser vidare. Man måste. Många har haft sommarjobb trots att det beskrivs som svårt att få utan kontakter i arbetslivet. Önskemål finns om att göra det mer lönsamt att anställa unga, med förslagsvis sänkta arbetsgivaravgifter. Feriejobben anses vara en bra ingång till arbetslivet, men många tycker att det är för dåligt betalt. Det känns som att man måste ha kontakter innan. En kompis har lämnat CV på 60 olika ställen men ändå inte fått något jobb. Jag har jobbat via kommunen (feriejobb). Förra sommaren. Det gjorde jag främst för att ha någon slags erfarenhet överhuvudtaget. Jag kommer inte söka igen på grund av att lönen är ingenting i stort sett. Men det är bra med tillgång till feriejobb då får unga någon slags erfarenhet utan att ha gjort något tidigare. Även behovet av bostäder anses vara stort. Önskemål finns om fler billiga hyresrätter för unga och att utnyttja ödeområden för att bygga nya bostadsområden. Till exempel kan man bygga högre hus och dela in i mindre studentlägenheter. Det behöver inte var störst och häftigast men så man har egen bostad när man pluggar och så. Jag tänker lite att Västlänken är lite av statens sätt att lösa bostadsproblemen också. Det ska löna sig att bo utanför Göteborg och kunna ta sig in snabbt. Men så tycker jag också att man kan bygga mer på höjden. Det öppnar mer, på bredden är det begränsat men på höjden kan man bygga mer. Ser man på de större städerna så bygger man ju på höjden och där finns det ju fler bostäder. Lerums Gymnasium, Lerum Många elever planerar att resa och se världen efter gymnasiet. Även om vidare studier lockar är detta något som kan få vänta i något år. Ofta på grund av de flesta ännu inte vet vad de vill arbeta med. Flera kan tänka sig att ta nästan vilket jobb som helst ett tag för att tjäna ihop pengar. Vid val av framtida yrke är de flesta överens om att trivsel på arbetet är viktigare än en hög lön. Jag jobbar ibland extra där jag sommarjobbade, med barnpassning och städning. Jag kan tänka mig att jobba med det ett tag, men inte för alltid. Man ska ju inte må dåligt på jobbet, men pengar spelar stor roll. Det är viktigt att tänka realistiskt, man kanske inte kan försörja sig på bara det som är kul. De flesta har haft sommarjobb, både kommunalt och via egna kontakter, och är överens om att det är ett bra sätt att skaffa sig erfarenhet. Några jobbar även extra vid sidan om studierna. Ett missnöje finns över lönen från sommarjobb samtidigt som medvetenheten finns om att det beror på att de inte får göra så mycket som kräver ansvar. Det var ganska många ungdomar som jobbade på mitt sommarjobb, det kändes som att de utnyttjade det, man fick jobba ganska mycket. Man får ett annat perspektiv på skolan genom att jobba. Jag var ledig från skolan ett halvår och jobbade, mer än heltid. På restaurangen fick jag knappt aldrig någon rast och fick äta kall mat, knappt att jag ens hann äta. I skolan har vi kortare dagar och mer rast, det är typ helg att gå i skolan. Lärlingsgymnasiet, Munkedal Jobb och bostad nära uppväxtorten anses viktigt och många elever som går på skolan tror att det blir lätt för dem att få jobb efter att ha gått utbildningen. Dock finns en föreställning om att bemötandet på arbetsmarknaden kan påverkas efter att ha gått en praktiskt inriktad utbildning. Det beror på var man kommer. Han är lärling, han kan inte så mycket. 6

Framtid, jobb och utbildning Man blir bemött som om man inte kan så mycket, men man får ge det en chans och lära sig. Det viktigaste för att vilja bo i Munkedal i framtiden anses vara tryggheten, att slippa oroa sig för att något ska hända. Flera elever refererar till saker som hänt i området under den senaste tiden. För två, tre månader sedan var det skottlossning och bombhot på Skogslyckan. Har aldrig hänt förut, nu händer saker i Uddevalla. Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Flera elever på skolan har valt utbildning utifrån sitt bilintresse, men även på grund av att det i motorbranschen finns goda utsikter för jobb samt att skolan har ett tätt samarbete med arbetslivet som gynnar dem i framtiden. Utbildningen innehåller mycket praktik vilket gör att de flesta har fått sommarjobb och även jobb efter examen. Flera har valt att läsa till fler ämnen för att få högskolebehörighet. Jag har gjort det, en eller två extra kurser. Känns bra att ha det i framtiden. På sina praktikplatser kan man få ett omdöme så man kan söka vidare på. Gäller att man frågar mycket och sköter sig. Visa sig att man vill. Eleverna ser ljust på att få jobb i framtiden samtidigt som de funderar en del på lönen. Arbetet i branschen kräver ofta mycket kompetens och kontinuerlig fortbildning, ändå är lönen på samma nivå som för exempelvis anställda på snabbmatskedjor. Vi här på MTG går tre år och sen går vi ut i arbetslivet, men lönerna är inte så bra. På Mc Donalds och Volvobandet tjänar de bättre och då behöver man inte ha någon behörighet. Vi är en värdefull resurs och bra betalt borde vara givet. En oro finns också för att inte få någon bostad efter gymnasiet. Även om många planerar att börja jobba direkt efter examen för att spara ihop till en insats till en bostadsrätt, anses det svårt att få ihop så mycket som krävs. Fler billiga lägenheter som ungdomar har råd att hyra efterfrågas. Nu satsas det på fel områden. Det står still på marknaden. För dyra bostäder. Det är svårt att ha lägenhet utanför stan. Dyrt med bil och trängselskatt. Partille Gymnasium, Partille Många anser att det är viktigt att ha haft ett par jobb för att kunna visa framtida arbetsgivare att de är ambitiösa. Dock upplevs det svårt att få ett jobb utan rätt kontakter och även om kommunen har en del sommarjobb är de alldeles för få. Flera upplever också att personer med svenskt namn har lättare att få jobb. Om man har kontakter får man sommarjobb, om man inte blir vald i det plocket som kommunen gör, men det bara en handfull som blir det. Många vet inte vad de ska bli och tror att de kommer att ändra sig flera gånger innan de hittar rätt. Det som generellt anses viktigast är att jobbet ska vara roligt. Om man inte gillar jobbet så är det bara dåligt, många vill tjäna pengar, men det kommer inte i första hand, bara man gillar det. Även bostadsbristen ses som ett problem. Det som är avgörande för var ungdomarna vill bo är närhet till jobb, att trivas i området och att det är tryggt. Många anser att det behöver byggas fler små bostäder till unga och studerande. Förslag finns även på att använda bostadsplanering för att underlätta integration. Blanda bostäder och bygg fritidsgårdar här och där så ungdomar från alla kulturer och etniciteter kan mötas. Strömstad Gymnasium, Strömstad Det upplevs vara relativt lätt att få ett arbete i Strömstad och tack vare turistindustrin på orten får många ungdomar där ett sommarjobb. Många kan tänka sig att bo och arbeta i Strömstad i framtiden, men vill först studera vidare på annan ort då möjligheten till högre utbildning saknas i Strömstad. 7

Framtid, jobb och utbildning Jag kan absolut tänka mig att flytta tillbaka. De flesta vill nog dra, men jag tycker det är skönt att ha nära till släkt och familj när man själv skaffar familj. Jag tänker att man pluggar lite på andra ställen och sen kommer tillbaka. Det har man räknat med, ska man bli polis måste man härifrån ett tag. Bristen och de höga priserna på bostäder upplevs dock vara ett stort problem. På grund av hög inflyttning av norrmän är priserna på bostäder höga i Strömstad och hyresrätter för ungdomar och studenter är svåra att få. Ungdomarna menar att det behöver byggas mer för deras målgrupp. Det är så dumt att det finns massor med jobb men inga bostäder för ungdomar. Det borde finnas en förtur för ungdomar eller för de som tänkt jobba och bo i stan. Tranemo Gymnasieskola, Tranemo De elever som läser yrkesprogram som Bygg och anläggning och VVS tror i högre grad att de kommer att stanna i Tranemo, och i vissa fall starta eget där, än de elever som läser högskoleförberedande program. De är i stället mer inriktade på att flytta dit studier och jobb finns eller att åka utomlands. Bortsett från feriepraktik anses det svårt att få sommarjobb utan rätt kontakter. Elever på yrkesprogrammen upplever ha det lättare då de oftare får sommarjobb genom sin praktikplats. Elever på studieförberedande program vill av denna anledning få möjlighet till bland annat studiebesök på olika företag. Likaså önskas praktik även i grundskolan då det är bra att redan tidigt få en första kontakt med arbetslivet. Går man Samhäll kommer man inte ut på samma sätt. Det hade varit bra med studiebesök för att få veta mer. 8

Fritid och Kultur Många önskar ett större kulturutbud för ungdomar och fler mötesplatser där det inte kostar något att vara. Generellt saknas saker att göra på fritiden på orten där de unga bor. Ökad tillgänglighet vid konserter och evenemang på stora arenor för ungdomar med rörelsehinder. Många efterfrågar mer information om kulturevenemang på ställen där ungdomar finns, exempelvis Facebook. Det saknas även information om vad som erbjuds i närområdet. Det finns ett stort intresse för bilsport, framförallt streetracing, något som många saknar platser för då det inte är tillåtet att köra på vanliga vägar. Fritidsgårdar även för äldre ungdomar efterfrågas. Bättre tillgång till idrottshallar efterfrågas. Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Tillgängligheten vid konserter och evenemang på stora arenor är en stor fråga för ungdomarna på skolan. Många känner att de villkor som finns när det gäller exempelvis vilka ingångar de kan ta och platser de får sitta på kan göra att de väljer att avstå arrangemang som de hade velat gå på. Samtliga elever på skolan är överens om att tillgängligheten generellt behöver öka vid kulturella evenemang. Man drar sig för att gå på konserter och olika platser för att man inte vet hur det ska gå. En annan upplevelse är att det på många platser saknas samordning kring vem man ska höra av sig till angående frågor om tillgänglighet. Upplevelsen finns att arrangörerna på vissa ställen tror att det räcker att det finns en ingång som är anpassad för personer med rörelsehinder, men att de inte tar ansvar för att det finns platser med fri sikt. Var finns mötesplatser för funktionshindrade och varför känner jag inte till dem? Vid samtal om Västra Götalandsregionens databas över tillgänglighet på olika platser i regionen, menar några elever att det egentligen inte ska behövas en sådan sammanställning utan att tillgång till offentliga och kulturella rum borde vara lika för alla. Man ska inte behöva titta i en databas för att se om man ska få plats på ett ställe. Nä, man ska inte behöva ringa på förhand eller bli inburen. Jag som är vuxen vill inte bli runtburen av en främmande människa. 9

Fritid och kultur Göteborgs Högre Samskola, Göteborg en del ungdomar inte visarför kultur anser många att Göteborg borde bli mer av en evenemang- och kulturhuvudstad och att fler möjligheter borde finnas för ungdomar att engagera sig i kulturlivet. Upplevelsen finns dock att de inte får någon information om vilka evenemang som finns och att intresset förmodligen hade varit större om det hade synts mer på de sociala forum som ungdomar använder mest. Jag tycker att det är viktigt att möta andra människor, men jag tycker det är dålig information. Jag känner inte till så mycket om vad som finns i den vägen. Vissa menar att det borde satsas mer pengar på sport än på kultur, då detta är något många ungdomar håller på med men som ofta kan vara dyrt. Jag tycker allmänt att mer borde satsas på idrott för integrationens skull. Alla mina vänner som inte är från närområdet känner jag genom idrott. Många saknar också en central mötesplats för ungdomar och har inte koll på vilka fritidsgårdar som finns eller vem de är till för. Fritidsgårdar är ofta i anslutning till skolan och ute i områdena. Man borde starta en där man kan mötas från olika områden för att skapa en bra stämning. Lerums gymnasium, Lerum Många elever på skolan är sportintresserade och saknar tillgång till bra hallar och planer. De som finns har hård konkurrens om tiderna och en fotbollsplan är inhägnad och stängd för allmänheten. I vår ishall är det killarna som får den bästa tiden, för hockeyn, och konståkningen får den sena tiden. Det hade kunnat vara mer jämt. Jag spelar i lag och jag kan få åka till Gråbo och får sena och jättetidiga tider. Det är dåliga plantider. Innebandyn träffas inomhus, men vi som spelar fotboll har ingen plats att gå in, vilket hade varit skönt när det regnar. Ungdomarna saknar också information om aktiviteter när det gäller kulturutbudet. Många åker till Göteborg på fritiden för att de saknar bra alternativ i Lerum. En känsla av otrygghet under kvällstid finns och flera känner personer som har råkat illa ut. Fritidsgårdar är något som anses bra, men upplevelsen är att det saknas för elever i gymnasiet. Även graffittiväggar är något som efterfrågas av flera. Det finns inga lagliga väggar i Göteborg, bara två. Och de är långt bort. Och en i Stenkullen, men det är ingen stor vägg. Om man ska hålla på med graffitti så tycker jag att man ska ha fler lagliga väggar, det minskar skadegörelse. Lärlingsgymnasiet, Munkedal Många av eleverna på skolan har ett stort bilintresse och deltar bland annat i cruising och streetracing. För detta finns ett nätverk på orterna runt omkring Munkedal som bland annat anordnar olika tävlingar. Dock saknas oftast tillstånd för sporten, vilket gör den svår att genomföra. Önskemål finns om att i samarbete med polisen anordna laglig streetracing och hitta lämpliga banor. Det finns inga platser för det. Man åker iväg till ett lugnt ställe, så kör man, sen kommer polisen så måste man flytta på sig. Även andra mötesplatser saknas i Munkedal och flera ungdomar upplever att det som finns tas bort. Ett exempel är biljardbordet som tagits bort på caféet på orten. Idag väljer de flesta att vara hemma eller hos en vän då de umgås. Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Många elever på skolan har ett stort intresse för bilsport, framförallt streetracing, en sport som idag saknar tillåtna platser att vara på. En anvisad bana eller inhägnat område för detta efterfrågas. Flera ungdomar menar att sammankomsterna inom sporten gör att människor i alla åldrar och med olika bakgrund möts. 10

Fritid och kultur Borde finnas ett ställe med en raksträcka där man kan sladda o raca, öppet för allmänheten, liten avgift 50 spänn, behöver inte vara världens häftigaste bana, bara små banor, men ändå underhållet. Det är nyktert också, slipper mycket konsekvenser. Många har även tröttnat på att det saknas resurser och utbud av aktiviteter för ungdomar. Det som framförallt efterfrågas är dans, musiklektioner, dj-lektioner, paintball, basketplan utomhus och forum för musik och e-sport. Många ungdomar som hängde på Tyrolen i Tynnered har tappat intresset för att det inte finns aktiviteter, det finns inte pengar. De söker varje månad men får avslag hela tiden. Vi vill att kommunen öppnar en stor lokal, där kommunen har anställda, där det finns x-box och datorer, inte ett ställe som stänger klockan 21. Partille Gymnasium, Partille En stor del av eleverna på skolan håller på med sport och träning på fritiden, framför allt handboll. Det finns också flera elever som spelar musik, både enskilt och i band. Jag har ju en annan kultur, jag lyssnar ju på metal, hårdrock, och då har ju vi en sorts kultur. Vi väljer att springa runt istället för att stå och dansa. Står och lyssnar, slår med huvet. Det är vad jag känner är min kultur, istället för att dansa. Mycket personligt. Det finns även ett stort intresse för bilar, något som många saknar mötesplatser för då det inte är tillåtet att köra överallt och på det sätt som ungdomar vill. Få har koll på Film i Väst och Göteborgsoperans utbud, även om de flesta vet vad det är. Flera kan tänka sig att gå på kulturevenemang, men då helst under skoltid. Inom kulturen är det jätteviktigt att man åker iväg tillsammans och gör saker. Strömstad Gymnasium, Strömstad För litet utbud av fritidsaktiviteter under vintern och för få mötesplatser för unga är något många är överens om. Många efterfrågar tillexempel en bowlinghall. Samtidigt inser de flesta svårigheten i att ha ett stort utbud av aktiviteter på en liten ort som Strömstad. Att de flesta aktiviteter som finns kostar pengar gör också att många i stället umgås hemma hos varandra. Mycket i Strömstad är fokuserat på handel, det som byggs är en ny galleria. Allting kostar pengar hela tiden, caféer är svindyrt, finns inte naturliga enkla platser typ biljard. Man måste vara realistisk när det handlar om såna här små samhällen, kan inte få allt man vill ha. De flesta känner sig trygga på orten, även om känslan finns att våldet ökat något under sommaren. Någon efterfrågar mer insatser med vakter och poliser. Tranemo Gymnasieskola, Tranemo Många ungdomar på orten idrottar och ser problemet med dålig tillgång till sporthallar. Det är många lag som konkurrerar om de tider som finns och det blir därför ibland träningar på sena kvällar, vilket främst är ett problem för de som inte bor nära hallen. Det saknas även möjlighet att kunna använda en sporthall utan att vara en del av ett organiserat lag. Det saknas också ett ställe att bara hänga på i Tranemo. Det finns idag en biograf och en fritidsgård, men de anses båda ha för begränsade öppettider. Förslag finns på bättre öppettider under helger samt att utnyttja områdena runt sjön, antingen genom att bygga en park, en restaurang eller ett fik för unga. Det finns ingenstans att vara med kompisar. Måste alltid vara hemma om man inte åker till Borås. Många vill även se satsningar på mer alternativa former av kultur, såsom att elever från kulturskolan skulle kunna måla byggnader i Tranemo för att göra konsten tillgänglig. Förslag finns även på att bjuda in intressanta föreläsare till exempelvis skolan. 11

Fritid och kultur Personer som gjort intressanta saker i sitt liv, exempelvis Pia Sundhage som var här och pratade för ett tag sen. När det är musik så måste man ju gilla den stilen, men är det en person som gjort något så spelar det inte så stor roll om man delar intresset. Eleverna tycker även att det är viktigt att regionen och kommunen informerar om de aktiviteter och möjligheter som finns i de forum där ungdomar rör sig, exempelvis via Facebook. 12

Kollektivtrafik och infrastruktur Den generella upplevelsen kring kollektivtrafiken i regionen är att det ofta saknas förbindelser till orter på landsbygden och att det är för dyrt för ungdomar att åka kollektivt. Tillgängligheten upplevs behöva förbättras på spårvagnar och annan kollektivtrafik. Bussarna upplevs ofta har dåliga förbindelser och sällan håller tiderna. Biljettpriserna är för höga. Skolkorten önskas gälla även efter skoltid. Bättre information vid förseningar efterfrågas. Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Ungdomarna på skolan ser stora brister och hinder i kollektivtrafiken. Framförallt handlar det om helt eller delvis otillgängliga spårvagnar och bussar, problem med trängsel, ett otrevligt bemötande från chaufförer och en oflexibel och dyr färdtjänst. Problemen gör att eleverna ständigt begränsas och många upplever sig vara diskriminerade. Särskilt upplevs problem med de äldre spårvagnarna som har trappor och dörrar som inte öppnas automatiskt. Dessa vagnar beskrivs som omöjliga att åka med för en person med rullstol eller permobil. Det finns även problem med de nya vagnarna som har få möjligheter att spänna fast rullstolen eller permobilen. Därtill är ramperna ofta trasiga. Att ta sig ombord på en spårvagn utan ramp känns för många osäkert, för andra är det inte ens möjligt. När ramperna fungerar känner sig många istället utpekade. Det piper varje gång man vill använda den som att det är en stor lastbil som backar och det är lampor som blinkar. Så alla tittar vad det är som händer, men det är ju bara lilla jag som vill åka spårvagn. Det behöver inte vara en larmsignal, det måste väl gå att lösa på annat sätt? Vi ska ju vara inkluderade i samhället. Otillgängliga spårvagnar betyder att ungdomarna alltid måste planera sina resor med ett par timmars marginal. Ofta får de vänta på flera vagnar för att de ska kunna åka med. Om jag har varit i Nordstan, ska jag då behöva vänta kanske 45 minuter innan nästa vagn kommer? Jag är människa, jag har väl också tider att passa. På spårvagnarna beskrivs det också ofta finnas för få platser för personer med rullstol eller permobil. Särskilt då dessa också ska delas med barnvagnar. Detta gör att ungdomarna inte alltid kan åka tillsammans med sina kompisar om de är flera som sitter i rullstol eller permobil. I trängseln kan det också vara svårt att hinna blippa sitt kort. En del av eleverna har blivit tillsagda ta sig av spårvagnar och bussar då chauffören har sagt att det är en säkerhetsrisk att ha flera rullstolar eller permobiler på samma vagn eller buss samtidigt. Upplevelsen finns också av att känna sig i vägen och att chaufförerna tycker att det är jobbigt att hjälpa till. Det gäller inte alla, vissa chaufförer är jättetrevliga, en chaufför är en riktig ängel. 13

Kollektivtrafik och infrastruktur Även inom färdtjänsten upplevs många chaufförer otrevliga och stressade och hjälper inte alltid till att spänna fast rullstolar och permobiler. Färdtjänst anses också väldigt dyr och oflexibel. Ungdomarna måste tidigt planera sina resor och det är ofta svårt att göra sena ändringar. Om resplanerna ska ändras beskriver många att de känner sig otrevligt bemötta. Detta gör att en del ungdomar undviker att resa hem på helgerna. Bättre kollektivtrafik borde vara prioriterat, men om inte det är möjligt snabbt borde en lösning i ett kortare perspektiv vara en billigare och mer flexibel färdtjänst. Många av eleverna upplever ofta att människor i samhället undviker att prata direkt till dem, exempelvis i kollektivtrafiken. I stället frågas förälder eller assistent om saker som rör eleven. Busschaufförer exempelvis. De pratar med assistenten som säger hon kan prata och då skäms jag. Så säger de till assistenten ska hon sitta i baksätet eller skall hon sitta i luckan där man spänner fast stolen? Många lyssnar heller inte på mig utan frågar assistenten är du säker på att hon kan sitta där. Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Merparten av ungdomarna beskriver att de ofta är ute på kvällarna och att det därför är viktigt att bussarna passar för att kunna ta sig hem. Många anser att kollektivtrafiken fungerar bra på dagarna men sämre på kvällar och nätter. Ofta blir det även långa väntetider vid byten till anslutningsbussar. Önskemål finns om att skolkorten borde gälla längre tid på kvällar och helger. Jag tycker att våra skolkort borde fungera på helgen. I skolan lär vi känna massa nya kompisar som inte bor i samma område. Vi kanske ska göra ett skolarbete tillsammans på kvällen eller helgen och då får vi betala bussen själva. För mig tar det två timmar, kommer från Öckerö, 4 timmar tur och retur. Ibland är bussen en timma sen när jag ska hem, och ibland är den på pricken. särskilt vid buss- och spårvagnshållplatser i vissa delar av Göteborg. Bättre belysning och fler avgångar under kvällarna efterfrågas för att öka tryggheten. Flera tar hellre taxi hem än åker kollektivt. Förslag lyfts om bussvärdar för att öka tryggheten inom kollektivtrafiken. Jag tänker så här, kan man inte införa bussvärdar på kvällar, nätter och tidiga morgnar? Lerums gymnasium, Lerum Många upplever att förseningar i kollektivtrafiken är ett stort problem och framförallt den bristfälliga informationen i samband med dessa. Västtrafiks reseplanerarapp används för att få koll på trafiken, men flera tycker att det borde ges snabbare och bättre information om var tågen är, vad som är fel och när tåget eller bussen kommer in. Vefterfrågas. Generellt är det bra, det står vilka som är inställda och vilka som går. Ibland st minuter sen, sen ändrar de till tio, sen är tåget inställt, det är väldigt rörigt. Det vore bättre om de g vet att tåget har problem så man kan planera lite. De flesta efterfrågar också lägre priser, även för vuxna, och kritiserar systemet med skolkort där gränsen på sex kilometer borde vara mer individanpassad och kopplad till huruvida det faktiskttill skolan. skolkorten skulle gälla även utanför skoltid eftersom många har aktiviteter då. Lerum har sagt att man ska vara en miljökommun, ändå gäller bara skolkorten under skoltid, det är många som rör sig efter skoltid så föräldrar får köra fram och tillbaka. Gällande bemötandet i kollektivtrafiken tycker de flesta att det fungerar bra överlag, även om det finns undantag. Jag såg en busschaufför som messade och körde samtidigt, det händer mig nästan dagligen, ser att chauffören sitter på Facebook och Instagram. Många känner sig otrygga i kollektivtrafiken under kvällstid, 14

Kollektivtrafik och infrastruktur Lärlingsgymnasiet, Munkedal Eleverna upplever att bussarna går sällan och inte efter den angivna tidtabellen, något som medför stora problem för de som behöver passa en eller flera anslutningslinjer för att komma fram till sin slutdestination. En missad anslutning kan innebära väntetider på flera timmar. Information om skolbussarna på Västtrafiks hemsida efterfrågas för att bland annat få koll på eventuella förseningar. Idag var den en kvart försenad. Jag hann precis till den andra bussen. Önskemål finns om att skolkortet ska gälla längre tid på kvällen. Många slutar sin praktik vid den tiden och blir tvungna att betala en stor summa pengar för att ta sig genom flera zoner för att komma hem. Flera har även upplevt att skolkorten inte fungerat och då inte fått åka med. För att kunna sätta in fler bussar på landsbygden ges förslaget köra med mindre bussar. Det är slöseri med stora bussar på avlägsna ställen där det kanske bara går på en enstaka resenär. Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Många av eleverna på skolan kör bil och vissa tycker att trängselskatten är för hög. Önskemål finns om mer information kring vad pengarna ska gå till, hur länge trängselskatten ska finnas kvar samt positionen på stationen. Det finns också en upplevelse om att bilköerna ofta är onödiga och skulle kunna undvikas. Jag åker ofta Marieholmsleden. Det är alltid under Röde orm som det knyter sig. Skyltarna sitter för sent. Folk är inte förberedda. Om skyltarna skulle sitta tidigare så skulle bilisterna redan tidigare vilken fil de ska ligga i, då flyter det ju. Skyltarna sitter fel. Elever som bor centralt tycker att kollektivtrafiken fungerar bra. De som bor längre ut är inte lika nöjda. På pendeltågen upplevs priserna vara för höga och det anses svårt att ta sig från förort till förort utan att behöva passera stan. Bättre förbindelser och tajmning när det gäller anslutningar önskas. En upplevelse av otrygga och obehagliga väntrum vid Saltholmen finns bland eleverna och flera har exempel på obehagliga händelser där. Det är inte bara enstaka händelser, utan väntrummen känns för det mesta väldigt otrygga och obehagliga. Partille Gymnasium, Partille Många upplever att biljettpriserna i kollektivtrafiken är höga, särskilt vid resa mellan Partille och Göteborg. Förslag är att skolkorten borde gälla senare på kvällarna och även under helgerna. Folk går ju i skolan på helgerna ibland, då får man betala för det själv. Det är osmart. Elever som bor utanför Göteborg kan ha svårt att hitta bra avgångar som passar skolans tider. En del sätter i system att gå från sina lektioner några minuter innan de slutar för att slippa behöva vänta en halvtimme på nästa buss. Därtill upplevs bussarna ofta vara fulla, vilket skulle kunna undvikas med fler avgångar. De bussar som går ofta går bra, men kanske även lite senare på helgerna. De går inte så sent i Alingsås, det blir mycket att man får gå. De elever som tar tåg till och från skolan är missnöjda med att det ofta är förseningar och att informationen om dessa ofta är bristfällig. De informerar inte speciellt mycket. Det är lite irriterande att de inte informerar om vad som händer så att man kan informera vidare. Nästan alla elever har upplevt dåligt bemötande från busschaufförer och varit med om att dörrarna till bussen stängts framför näsan på dem. Det poängteras att detta inte gäller alla och att chaufförerna ofta även kan fungera som en trygghet vid obehagliga situationer. Exempelvis upplevs de nya 15

Kollektivtrafik och infrastruktur spårvagnarna som är öppna hela vägen vara tryggare än de gamla. Efterfrågan finns också på ökad trivsel i kollektivtrafiken. Större busskurer. Ibland är det många vid hållplatsen, då får man inte plats och får stå i regnet. En gång var det en som rökte på bussen, och inte ens då sade föraren till. Strömstad Gymnasium, Strömstad Många beskriver dåliga bussförbindelser, särskilt för personer som bor utanför Strömstad. Ofta går det en buss på morgonen och en på eftermiddagen och ingen på helgerna. Elever som har sovmorgon eller slutar tidigt måste därför ändå passa den tidiga morgonbussen eller eftermiddagsturen. Ibland upplevs bussarna även avgå tidigare än det står i tidtabellen. Tåget mellan Strömstad och Göteborg upplevs fungera bra. Jag bor i Grebbestad och jag måste ta mig till Tanum. De synkar inte tiderna. Får vänta länge eller så matchar de inte. Bussen i Strömstad åker runt över allt, samma väg fram och tillbaka och vänder i en rondell, en resa som tar 45 minuter med buss och 7 minuter med bil. Elever som bor i Ed och på Resö anser att bussförbindelserna till och från Strömstad är dåliga, något som bland annat resulterat i upplevelsen att färre elever från Ed söker sig till skolan i Strömstad och istället väljer att gå gymnasiet i Bengtsfors. Tranemo Gymnasieskola En stor del av de elever som bor långt från skolan bort tar sig dit med buss. De flesta tycker att kollektivtrafiken överlag fungerar ganska bra under skoltid, men att det kan bli långa väntetider när man vill åka hem mitt på dagen eller om man har sovmorgon. Önskemål finns både om fler direktbussar och att bussarna ska stanna på fler ställen. De mindre samhällena har sämre förutsättningar. Har vi sovmorgon får vi från Dalstorp sitta en timma i skolan. Det går en buss från Ulricehamn, den bussen skulle kunna gå över Dalstorp men gör inte det, egentligen bara att ändra rutten. Jag ser nästan inga vuxna som åker buss, alla jag känner som jobbar i Borås tar bilen. Många anser också att det går för lite bussar och tåg på kvällar och helger. Det är framförallt svårt att ta sig hem sent på helgen. En kartläggning över vilka turer som är mer använda än andra efterfrågas för att kunna minska på de onödiga bussarna som inte så många åker. Det är det som är hela problemet, på många bussar det bara är en eller två personer. Känns dumt när det bara är jag på bussen. Det borde gå fler tåg, vi har ju en station Limmared men det går nästan aldrig några tåg där. De flesta har inte hört talas om närtrafik, de som prövat tycker att det är för petiga regler och att det inte var så lätt att använda. Bättre information om närtrafik i forum där ungdomar är efterfrågas. Bussar går bara till och från skolan. Ska man någon annanstans finns det inga bra tider. Önskemål finns också om att skolkorten borde gälla under en längre tid. Nu har de strypt våra skolkort så nu kan vi inte resa efter en viss tid och inte på helger. Jag kan inte ta mig hem om jag skulle vilja gå på mattestöd till exempel. 16

Hälsa och vård Det som framförallt diskuteras bland ungdomar när det gäller vården i regionen är personalbrist, långa väntetider och ungdomsmottagningarnas öppettider. Tillgängligheten och öppettiderna vid ungdomsmottagningar beskrivs av många som ett problem. De flesta är öppna under dagtid när ungdomar går i skolan, vilket gör det svårt att kunna ta sig dit om man behöver. Den fysiska tillgängligheten på vårdcentralerna behöver bli bättre. Det anses vara långa kötider till akutmottagningar och vårdcentraler. En del unga upplever också att de inte blir tagna på allvar. Psykisk ohälsa anses vara ett problem som det pratas för lite om. Mer information om detta samt vart unga kan vända sig efterfrågas. Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Kompetensen på vårdcentralerna upplevs varierad och flera har varit med om att personalen där inte vet vad de ska göra när de möter personer med funktionsnedsättningar. Ofta pratar läkaren med föräldern eller assistenten i stället för med patienten, vilket har gjort att flera elever på skolan känt sig diskriminerande. Jag är nitton år så de ska prata med mig och inte mamma. Jag är vuxen så jag ryter till. Folk inom alla områden måste bli bättre på att inte prata med föräldern. Jag har varit inlagd på jättemånga sjukhus i Sverige och jag har blivit bemött på samma sätt nu när jag sitter i rullstol som innan jag satt i rullstol. Många gånger har jag bemötts på felaktigt sätt, som om jag är förståndshandikappad. Det är jag ju inte, jag har ett fysiskt handikapp. Man tycker de ska vara kunniga om detta. Ett flertal elever på skolan har erfarenhet av psykvården och ser vilka förbättringar som skulle kunna göras där. Såväl kompetens och långa väntetider som bemötande anses kunna utvecklas. Förbättringsförslag finns även när det gäller tillgänglighet på vårdcentralerna, särskilt för personer i rullstol. Många har upplevt att saknats en lift och rummen på mottagningarna upplevs ofta för små för att kunna vända med rullstol. Man borde sätta dörröppnaren på vårdcentraler så man når och så att man inte blir slagen av dörren. Vad som än byggs så borde de ta kontakt med personer som sitter i rullstol som kan vara någon typ av representant. Jag undrar om det finns möjlighet som funktionshindrad att jobba som läkare eller sjuksköterska. De flesta eleverna på skolan tillbringar mycket tid på sjukhus där de, precis som i övriga vardagen, behöver hjälp av assistenter. Dock är det inte självklart att assistenten får vara med på sjukhuset, något många är upprörda över. Det är en process att få behålla sin assistent. Läkare och sköterskor har ju en massa andra patienter och hinner inte med mig. 17

Hälsa och vård Även ungdomsmottagningen upplevs ha brister, framförallt när det gäller öppettiderna. Flera upplever att den oftast är öppen under skoltid och stängd när ungdomar väl har möjlighet att gå dit. Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Det finns en allmän upplevelse av att det är besvärligt att besöka ungdomsmottagningen. Öppettiderna anses svåra att passa då de oftast ligger under dagtid och eftersom det krävs en förklaring till skola och vårdnadshavare till orsaken om frånvaro är det även svårt att hålla besöket anonymt. Flera har upplevt ett dåligt bemötande när de väl besökt ungdomsmottagningen. Önskemål finns om att kunna boka tid via internet och att det ska var öppet när ungdomar är lediga på eftermiddagar och kvällar. Bättre tider på ungdomsmottagningarna. Anpassa tiderna efter skolan, nu är det öppet när det är skola och man måste skolka för att gå dit. Flera elever har även upplevt långa väntetider i sjukvården, bland annat på akuten, och undrar varför det inte satsas på att snabbutbilda fler vårdutbildade invandrare för att de ska kunna arbeta inom svensk sjukvård. Bristen på sjuksköterskor anses tydlig och flera menar att de låga lönerna gör att ingen vill utbilda sig till yrket. Många elever känner sig stressade och flera har problem med ätstörningar. Fler sovmorgnar, färre håltimmar och att unga borde ges möjlighet att prata med psykologer utan kostnad efterfrågas, liksom mer idrott i skolan och information för att förebygga ohälsa. Mer idrott per vecka till skolan och fler idéer på vad det finns för aktiviteter så man får veta vad man kan göra efter skolan. Lerums gymnasium, Lerum Många ungdomar känner sig stressade och önskar att lärare och annan personal på skolan ska bli bättre på att se och förstå signaler på psykisk ohälsa. Flera anser att skolans kuratorer skulle visa upp sig mer och prata om sin verksamhet, liksom att även lärare borde prata och lära ut om psykisk ohälsa. Stressen upplevs bero dels på skolan och betyg, men även hemmiljön och att ha något att göra på fritiden. Att olika prov ofta ligger samtidigt anser många borde kunna ändras om lärarna kunde samordna sig mer. Jag behöver kärlek, alltså stöd, sysselsättning och en trygg miljö. Tycker att man borde neutralisera psykisk ohälsa lite, känns som att det blir så skämmigt. Även om vissa föredrar att gå till ungdomsmottagningen framför skolans kurator, anses det vara besvärligt att ta sig dit. Öppettiderna passar inte ungdomar som går i skolan och många vet inte vad som erbjuds eller var ungdomsmottagningen ligger. Väldigt sällan öppen, typ bara under skoltid, inte ens alla dagar. Ungdomsmottagningen borde komma ut och berätta vad de gör. Sjukvårdsupplysningen (1177) upplevs positiv, liksom den information som där finns på nätet. Däremot finns en upplevelse av att inte bli tagen på allvar på vårdcentralerna och att läkarna där ofta byts ut. De tyckte det var töntigt nästan, när jag kom in. Läkare som man alltid har får man förtroende för. De har koll på sin arbetsplats. Lärlingsgymnasiet, Munkedal Många elever har erfarenhet av långa väntetider på sjukhus och vårdcentraler. Flera uppger att de har suttit flera timmar och väntat på vård för att sedan bli runtskickade till olika sjukhus. Generellt anses bemötandet i vården bra, även om det finns unga som upplever att de inte har blivit tagna på allvar. Samtidigt är det flera som tycker att det som är mest akut ska prioriteras och att pensionärer ska få gå före. 18

Hälsa och vård Man blir skickad hit och dit, min bror blev dålig, då sa de att det går över. Sen blev det någon infektion som var jätteilla, till slut sa nån läkare herregud du måste åka till sjukhus. Det tas inte på allvar. Flera elever, framförallt tjejer, har besökt ungdomsmottagningen och är nöjda med bemötandet där. Dock efterfrågas fler och bättre öppettider, då det upplevs svårt att få tid. Samma sak gäller vård vid vårdcentralerna. Väntetiderna upplevs vara långa både för att boka tid och att få komma till läkare. Jag vrickade foten, hade jätteont och fick vänta 6 timmar innan någon läkare kom in för att undersöka den. Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Många delar upplevelsen av långa väntetider, dåligt bemötande och att de inte blir tagna på allvar i vården. Flera har varit med om att ha väntat många timmar på akuten, samtidigt som det är få som vet om att det går att besöka lokala jourmottagningar för att i många fall slippa detta. Jag vet inte hur många gånger jag har varit på sjukhuset med allvarliga skador där de har prioriterat andra. Så sitter man i tre timmar och tror att man ska dö. Min mormor har varit sjuk mycket, och de bemöter henne som om hon vore efterbliven. Som om hon vore dum i huvudet. Hon är deprimerad, hon är 70 år. Jag gillar inte hur de bemöter henne. Att det på skolan finns en skolsköterska som är närvarande en dag i veckan upplevs positivt, särskilt med tanke på att de är en liten skola och har lika stor tillgång till detta som en skola som kan ha många fler elever. Även om de flesta även är nöjda med ungdomsmottagningen och dess öppettider anses det bra att kunna prata om samma saker med någon på skolan. Vi har skolsyster också, hon kan ge samma tips som ungdomsmottagningen. Gällande tandvården är det flera som oroar sig för att besöken om några år kommer att börja kosta pengar och att detta är dyrt. Några upplever att behandling av besvär skjuts på framtiden för att de då kommer att vara tvungna att betala för ingreppen. När jag var tio slog jag ut min framtand, då pratade de om att sätta dit en porslinsfyllning, men jag fick en plastfyllning istället som har gått sönder några gånger. Varje gång säger de att de ska göra det riktigt, men de sätter in samma igen som håller max två år. Det känns som de väntar på att jag hamnar i en ålder där jag måste betala för det. Partille Gymnasium, Partille För att må bra anser sig eleverna behöva saker som trygghet, stöd, fritidsaktiviteter, utbildning, musik, träning, sömn och mat. De flesta känner att de har tillgång till detta och att de överlag mår bra, samtidigt som ett flertal tycker att skolmaten behöver bli bättre. Många känner sig stressade i skolan. Kraven upplevs vara för höga liksom att mycket av det de gör idag kommer ha stor påverkan på vilka möjligheter de har senare i livet. Mycket inlämningsuppgifter samtidigt gör att många under dessa perioder känner en stor press och blir stressade. Det borde vara skolans uppgift att hålla koll på ungdomars psykiska hälsa. Många unga går runt och mår dåligt och vet inte hur de ska få hjälp. Bara att ungdomar ska få bättre hjälp, de borde informeras bättre. De flesta känner till kuratorn på skolan och har träffat både denne och skolsköterskan när de varit runt och presenterat sig i klasserna. Det anses dock vara ett problem att de sitter i en byggnad nere vid Laxen, där de elever som går Samhällsvetenskapsprogrammet och Estetiska programmet inte är så ofta. Vissa känner därför att det inte är värt att ta sig dit för att träffa kuratorn och skolsköterskan. Även om många elever är nöjda med ungdomsmottagningar, vårdcentraler, sjukhus och tandvården, finns det en del som har upplevt både mindre bra bemötande och felaktiga och uteblivna diagnoser, framförallt vid vårdcentralen i Partille. Anledningen anses vara personalbrist. Jag kom in med hjärtkramper utan att få någon uppföljning. 19

Hälsa och vård Strömstad Gymnasium, Strömstad Ungdomarna känner sig inte tagna på allvar av sjukvården. Flera upplever att de blir skickade fram och tillbaka och att vårdcentralen inte kan ge dem den hjälp de behöver. De har också svårt att se sig själva arbeta inom hälsa och vård då de anser att det har låg status, dåliga arbetstider och dåligt betalt. Gällande ungdomsmottagningen efterfrågas bättre öppettider, då det anses svårt att gå dit under skoltid. En kompis behövde verkligen hjälp och då hade de inte öppet. De behöver ju inte ha öppet hela helgerna men någon tid på helgen. Många upplever också att det inte känns naturligt att gå till skolsköterskan eller kuratorn på skolan, samt att de inte alltid finns på plats när de behövs. Förslag från eleverna är att kuratorn ska kalla in eleverna för ett samtal på samma sätt som skolsköterskan gör en hälsoundersökning. Det är många som inte vågar gå till skolsköterskan, hen sitter i ett glasrum så alla kan se om man är där. Bra om man informerar mer, föräldrar behöver också prata med sina ungdomar, det är A och O att man kan prata med sina föräldrar, de som inte kan det håller det inom sig. Tranemo Gymnasieskola, Tranemo Många elever anser att bemötandet vid den offentliga vården i Tranemo kan förbättras. Flera har upplevt att personalen inte tagit deras besvär på allvar och att privata alternativ erbjuder mer hjälp. Upplevelsen finns även att det tar lång tid innan ambulans kommer när det behövs. Man går inte gärna till vårdcentralen om man inte verkligen behöver. Ungdomarna menar att det är bra att det finns en ungdomsmottagning med bra personal på orten. Dock efterfrågas bättre öppettider, då det idag främst är öppet dagtid när eleverna har lektioner. Önskemål finns även om att ungdomsmottagningen skulle ligga i direkt anslutning till vårdcentralen. Placeringen är mitt i Tranemo, det ligger så att alla kan se en. Det skulle kunna pratas om att man gick dit. Gällande tandvård anser vissa att de privata alternativen är bäst, medan andra trivs bra på Folktandvården. En upplevelse finns att det är svårt att få tandställning och att det verkar vara godtyckligt vem som får det. 20

Valbara teman Valbara teman Under den förberedande träff som medverkande ungdomar deltog i några veckor innan demokratitorget, fanns möjlighet för vissa av skolornas elever att välja ämnesområde att diskutera med politikerna. De teman som fanns att välja bland utgår från temana i VG2020 - strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland. Utifrån de ungas intressen och önskemål har ett femte samtalstema tagits fram. De två temaområden som har diskuterats under Demokratitorg hösten 2015 är Jämställdhet och jämlikhet samt Integration. Då varje tema har varit individuellt anpassat för respektive skola lyfts inga gemensamma beröringspunkter. Jämställdhet & jämlikhet Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Eleverna på skolan pratar mycket om jämlikhet då de ofta upplever sig diskriminerade i vardagen. Det beror dels på att miljön omkring dem, exempelvis kollektivtrafiken, inte är anpassad för deras behov. Det anses därför enklare att resa tillsammans med sin assistent, vilket begränsar deras självständighet. Jag åker ganska ofta och ibland får man vänta fem-sex vagnar innan man kommer på. Antingen för att det kommer en gammal vagn, eller så står det folk med barnvagnar på. Rampen har jag lärt mig att utgå ifrån att den inte fungerar. Så blir du inte besviken. Sen finns det förare som inte orkar gå och hämta nyckeln till rampen, det tar ju två minuter av deras liv. Även bemötandet från människor i ungdomarnas omgivning kan upplevas diskriminerande och många beskriver sin vardag som en kamp mot fördomar. Bland annat är det vanligt att chaufförer inom kollektivtrafiken gör att ungdomarna känner sig som en belastning när de behöver hjälp. Den generella känslan hos eleverna är att de inte har samma möjligheter som alla andra och att samhället stänger ute dem, dels genom den fysiska miljön men också genom ett allmänt förhållningssätt och fördomar mot rullstolsburna personer. Likaså anses lagen om att arbetsgivare med färre än tio anställda inte behöver vara tillgängliga som helt sjuk. Diskriminering i samhället förekommer ju hela tiden när man sitter i rullstol. Att folk allmänt inte är tillräckligt vana att hänga med folk som sitter i rullstol och pratar med en på ett helt annat sätt än med vanliga gående. När folk pratar med mig är det ofta som att jag är lite efterbliven, det blir lite tröttsamt. Jag tror att det har att göra med att man inte får lära sig från småbarnsålder att sitta i rullstol är inte samma sak som att vara hjärnskadad. Det präglar vårt samhälle hela tiden, vilket jag kämpar mot varje dag. Men det fördomar, det är otrygghet, diskriminering, allt som gör att vi inte kan leva på samma villkor som alla andra, det är vår vardag att inte kunna delta som alla andra i samhället. Även många arenor och platser för kulturevenemang beskrivs vara svårtillgängliga. Att kunna vara längre fram vid scenen under vissa konserter är en önskan för många av eleverna på skolan, som menar att rullstolsplatser ofta placeras längre ifrån artisten. Det beror på var det är. Ullevi fungerar bra. Där ser man bra. Om man är många kompisar kan det bli problem. Men vi har en egen kö. Ibland när jag går på restaurang så får jag ta bakvägen in. Det känns dåligt. Integration Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Språket och strävan efter att skapa ett samhällsklimat som är mindre fördomsfullt anses av eleverna vara nyckelnlera tycker att kompetensen hos de människor som kommer hit och behöver tas tillvara bättre för att de snabbt ska komma ut i ar- 21

Valbara teman betslivet. Det upplevs generellt vara positivt att människor från andra kulturer och med andra bakgrunder kommer till Sverige och att detta medför nya kunskaper som kan tas tillvara i vårt samhälle. Ta vara på de som är utbildade, tillexempeldet går attparallellt. Språket är viktigast, alla som kommer till Sverige ska lära sig svenska och ska kunna svenska. Några anser att Sverige inte ska ta in fler personer kring hur många flyktingar som tas emot i olika europeiska länder. Många upplever också att Göteborg är en väldigt segregerad stad med stora samhällsklyftor. Vi har mycket vilja att integrera och öppna våra hjärtan, men inga konkreta förslag. Det behövs en mer strukturerad plan. Det är extremt segregerat, jag känner en viss otrygghet. Det finns vissa stadsdelar man inte har varit i, men har en idé om man inte känner sig trygg där. Jag har inga kompisar som bor i Angered och därför ingen relation till stället. Lerums gymnasium, Lerum Eleverna är generellt positivt inställda till att välkomna fler flyktingar och människor från andra länder. Många upplever dock att de inte får någon information om att nyanlända börjar på deras skola och att det faktum att de delas upp för mycket gör att de inte ges någon möjlighet att mötas och lära känna varandra. Det hade varit bättre om man blandat ut alla mer, att de som kommer hit nu får gå i våra klasser. Hade kanske också kunnat göra någon aktivitet med dem. Svårt att komma in i samhället om du inte känner någon. De pratar ju inte direkt svenska med varandra. Eleverna har tidigare haft ett projekt i skolan som handlade om just integration. Ett förslag från eleverna är därför att det kan vara en bra idé att återkoppla till dessa arbeten och lyfta fram dem mer för att få ett ungdomsperspektiv. Vi hade ett projekt där vi skulle åka till Göteborg och jämföra stadsdelar. Min grupp fick Bergsjön och Örgryte och skulle skriva om integration. Vad man tyckte och vad som kan förbättras. Jag skrev om att jag tror det är viktigt att man får spela tillsammans, tex. fotboll och idrott, att lära känna varandra på fritiden. Umgås allihop, inte bara flyktingar för sig. Strömstad gymnasium, Strömstad Många elever känner sig frustrerade över att inte få möjlighet att lära känna ungdomar som nyligen kommit till Sverige och deras skola. Exempelvis har de nyanlända eleverna sina skåp på tredje våningen på skolan, medan de flesta andra har skåpen på våning ett och två. Eleverna menar att de aldrig får möjlighet att träffa de nyanlända och ställer sig frågande till hur det ska vara möjligt att öka integrationen om inte detta åtgärdas. Det är nästan som att be om att det ska bli en uppdelning. Skolan har börjat med så kallad skuggning, vilket innebär att nya elever som inte kan svenska får vara med på ordinarie lektioner. Detta skulle enligt eleverna fungera bättre om de fick möjlighet att presenteras för varandra och att de nyanlända skulle bjudas in till att delta på lektionerna och inte bara bli sittande i ett hörn. Några av eleverna på skolan är på eget initiativ aktiva i olika aktiviteter för ökad integration. Andra anser att obligatoriska tillfällen i skolan ger bättre möjligheter till ökad integration än frivilliga aktiviteter på fritiden. Det handlar inte bara om att integrera nyanlända, utan hela skolan. Jag önskar att man fick möjlighet att lära känna varandra. Till exempel att umgås en dag. Det har vi på de nationella programmen, men resten är inte med. Jag tycker att vi är en skola, då borde vi göra det tillsammans, samma sak med föreläsningar i aulan. Det är viktigt att alla känner sig delaktiga och får vara med. 22