RÖDSVINGEL Odlingsvägledning

Relevanta dokument
VITKLÖVER Odlingsvägledning

ALSIKEKLÖVER Odlingsvägledning

RÖDKLÖVER Odlingsvägledning

Tillväxtreglering och bekämpning av sjukdomar och skadegörare- norska försök och erfarenheter

Danska erfarenheter av tillväxtreglering och svampbekämpning i gräsfrö. Barthold Feidenhans l Landscentret, Planteproduktion Afdeling specialviden

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

OLJEVÄXTSTRATEGI. Marknadens effektivaste produkter mot ogräs i höst - och vårraps. Solutions for the Growing World

RÖDSVINGEL Odlingsvägledning

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling

Aktuella ogräsförsök 2015

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Sveakonferensen januari 2015

Oväntat högt kväveupptag

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Frö- och Oljeväxtodlarna

Uttunning av ängsgröe med Roundup!? Lars T. Havstad, Bioforsk Landvik

oljeväxtstrategi Marknadens effektivaste produkter mot ogräs i höst - och vårraps Solutions for the Growing World

Timotejfrövall kvävegödsling och beståndsutveckling

VALLFRÖ lyfter. VALLFRÖ ett utvecklingsprojekt från Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare

Faktor/kategori Låg, 1 poäng Normal, 2 poäng Hög, 3 poäng Poäng

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

PM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Höstbekämpning av ogräs - möjlighet och risk

Sista mätningen för den här säsongen

Ett hot mot Mälardalens höstveteodling?!

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

ÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Skördeteknik i vallfrö

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

EKOLOGISK VALLFRÖODLING

Val av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Radhackning i robusta odlingssystem

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

PM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Vad är herbicidresistens?

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1 3).

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Betydelse av trösktidpunkt för frökvalitet och lagringsduglighet för timotejfrö

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda under 2006 redovisas här (tabell 1 3).

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Jordbearbetningsstrategier

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

BROADWAY vinner över gräset

Aktuella försök 2015

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Lågt kväveupptag senaste veckan

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Spannmålsstrategi. Dow AgroSciences har lösningen på ogräsproblemet i höstsäd, oavsett om det gäller örtogräs eller gräsogräs.

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

OGRÄSBEKÄMPNING I HÖSTSÄD

Agil 100 EC. Tar effektivt hand om gräsogräs och spillsäd.

Tillväxtreglering i stråsäd

Framgångsrik precisionssådd

Agrimarket- kryssning

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Etableringstekniker i rörflen

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Aktuella ogräsförsök i spannmål och majs

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Kväveupptaget har tagit fart

Delrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Fröproduktion av ekologisk vitklöver i Danmark

Nyheter och uppdateringar i Försökshandboken 2019

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

1 Beslut Kemikalieinspektionen bifaller ansökan om utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde för nedanstående produkter.

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Transkript:

RÖDSVINGEL Odlingsvägledning ODLINGSKALENDER Insåningsåret Insådd i vårstråsäd Insådd i höstvete April: Insådd samtidigt med skyddsgrödan. Maj: Ogräsbekämpning Augusti: Vårsädens stubb putsas vid behov. Kvävegödsling September/oktober: Kvävegödsling September: Insådd samtidig med skyddsgrödan. April/maj: Ogräsbekämpning Augusti: Höstvetets stubb putsas vid behov. Kvävegödsling om beståndet är svagt Början av oktober: Kvävegödsling. Bekämpning av spillplantor Insådd i höstraps Augusti: Gräsfröna blandas med rapsutsädet och sås samtidigt. September: Ogräsbekämpning Augusti efter rapsskörd: Rapsstubben putsas vid behov. September: Bekämpning av spillplantor Början av oktober: Kvävegödsling alla insåningsalternativ RÖDSVINGEL Festuca rubra (lat) Rødsvingel (Dk & No) Red fescue (Eng) Mars April-maj Maj-juni Andra halvan av juli Kvävegödsling vid tillväxtstart. Eventuell bekämpning av örtogräs, vitgröe, kvickrot Bekämpning av skadegörare i tredjeårsvallar. Tillväxtreglering när grödan är i mycket god tillväxt. Eventuellt kvävegödsling till kraftiga grödor vid begynnande axgång. Sjukdomar bekämpas vid behov. Fröskörd Augusti Början av oktober Fröstubben putsas hårt. Återväxten skördas eller putsas. Efter sista putsning kvävegödslas. Rödsvingel är en av de arealmässigt största vallfröarterna både i världen och i Sverige. Rödsvingel är ett flerårigt, tuvat gräs, med upprätt spensligt nästan bladlöst strå. Rödsvingel indelas i tre sortgrupper: Festuca rubra, rubra, långa utlöpare Festuca rubra, trichophylla, korta utlöpare Festuca rubra, commutata, utan utlöpare Rödsvingel används främst till grönytor, såsom gräsmattor, parker och golfbanor samt i betesblandningar. Rödsvingel är känslig för nattfrost i maj månad och

odlas främst i kustnära områden i södra Sverige. Rödsvingel bör inte odlas på mulljordar eller lättare jordar om det inte finns bevattningsmöjligheter. Rödsvingel kan normalt skördas två-tre år. Avkastningen varierar stort mellan olika sorter men som ett genomsnitt är skörden 800 1500 kg/ha. Fribelägenhet Tänk på att frövallarna har ett fribelägenhetskrav. Detta betyder att det inte får finnas växter av samma art men annan sort än frövallens inom ett visst avstånd, eftersom det då finns risk för korspollinering. För bruksvara (C-kvalitet) är kravet minst 50 m (100 m om fältet är mindre än 2 ha) och för stamfrö (A- och B- kvalitet) minst 100 m (200 m om fältet är mindre än 2 ha). För att undvika pollinering från en annan sort som växer i en slåttervall, träda, skyddszon eller fältkant måste dessa putsas i god tid innan rödsvingeln blommar. Rödsvingel kan sås in med både 12 cm och 24 cm radavstånd. Lämplig utsädesmängd är 4 6 kg/ha utsäde oavsett insåningsgröda och om radavståndet är 12 eller 24 cm. Man kan inte kompensera för en dålig såbädd eller en för kraftig insåningsgröda med en högre utsädesmängd. Rödsvingel växer långsamt i början och har behov av en noggrann etablering. Med hänsyn till risken för uppförökning av renkavle och råttsvingel är i första hand vårinsådd av rödsvingel att rekommendera. Vårstråsäden ska sås med dubbelt radavstånd och rödsvingelfröet placeras däremellan. Om insådd sker på hösten i vete skall sådden senareläggas, för att minska problemen med renkavle och råttsvingel. En bra såbädd är viktig och rödsvingel bör maximalt sås på 2 cm djup. Etableringsteknik GÖDSLING Tabell 1. Kvävegödsling (N) av rödsvingel Vår Höst Insåningsåret 60 80 kg/ha N vid tillväxtstart. Lägsta kvävegivan till sorter med långa utlöpare. Kvävetillförseln är beroende av insåningsgrödan. Insådd i vårstråsäd: 30 kg/ha N direkt efter skörd av skyddsgrödan och 60 kg/ha kväve efter sista putsning Insådd i höstvete: 60 kg/ha N efter sista putsning. Svaga insådder får 30 kg/ha N direkt efter skörd av insåningsgrödan Efter sista putsning 50 70 kg/ha N. Den lägre givan till sorter med inga eller korta utlöpare. Om grödan inte tillväxtreglering minskas vårkvävegivan med 20 30 kg N/ha Flytgödsel kan tillföras på hösten, direkt efter putsning eller ensilering i början av oktober. Tillför gärna upp till hälften av kvävebehovet som handelsgödsel för en jämnare kvävefördelning.

Om man önskar ensilera återväxten tillförs 40 kg/ha extra kväve 1 2 veckor efter fröskörd (direkt efter putsningen av fröstubben). I övrigt gödslas enligt tabell 1. Kompletteringsgödsling med 20 30 kg/ha kväve (t ex kalksalpeter) kan vid synliga bristsymptom genomföras under sista hälften av maj i mitten av axgången. Fosfor, kalium och svavel Rödsvingel har behov av ca 15 kg/ha fosfor, ca 50 kg/ha kalium och ca 15 kg/ha svavel. Mangan Speciellt på jordar med hög mullhalt eller för övrigt lucker jord, är mangansprutning aktuell. Riktlinjen är att om man i andra grödor har behov för mangansprutning ska även rödsvingelfrövallen behandlas. Detta görs i samband med vårens ogräsbekämpning. Ogräsbekämpning De ogräs man ska vara extra uppmärksam på är de som riskerar varans möjlighet att bli certifierad. Till dessa ogräs hör framförallt harkål, vitgröe, luddlosta, råttsvingel, kärrkavle och renkavle. Samt kulturgräs som övriga svingelarter, rajgräs och hundäxing. Läs alltid på förpackningens etikett! Insåningsåret (insåningsgröda = stråsäd) 2.0 l/ha Ariane S, eller 0,8 1,0 l/ha Starane XL, m.fl. Legacy/Diflanil. Insåningsåret (insådd i höstvete) 1,5 l/ha Starane XL, alt. 2,5 l/ha Ariane S. 80 ml Hussar Plus OD + superolja om rödsvingeln har minst 2 blad. Legacy/Diflanil Hösten efter skörd av insåningsgröda: 1,5 2,0 l/ha Focus Ultra när all spillsäd är grodd. Vitgröe och örtogräs: Dubbelbehandling: 60 80 ml/ha Hussar Plus OD (UPMA) + 0,5 l/ha Superolja, andra behandling 7 14 dagar senare med 60 80 ml/ha Hussar Plus OD (UPMA) + 0,5 l/ha Superolja. Tidig behandling är mycket viktig. Om vitgröen har fått vippa uteblir effekten. Legacy/Diflanil (UPMA) Örtogräs: 1,5 1,8 l/ha Starane XL, m.fl eller 2,5 l/ha Ariane S. För att förstärka effekten mot bl.a. viol, plister och veronika tillsätt 0,1 0,15 l/ha Legacy/Diflanil (UPMA) Grova gräs ex losta och kvickrot: 3,0 l/ha Focus Ultra eller 0,5 1,0 lit/ha Agil har bra effekt. Spruta på morgonen när det fortfarande finns dagg kvar. Andra och tredje fröskördeåret brukar det inte finnas problem med örtogräs men vitgröen måste ständigt bevakas. Skadegörare och svampsjukdomar Bekämpning av insekter är sällan nödvändigt i första årets vall. Om du hittar vita ax i förstaårsvallen finns det behov av behandling i andra och tredjeårsvallen med full dos av godkänd pyretroid, när björkarna har musöron, dvs björkbladen är ca 0,5 cm.

Mjöldagg och rost bekämpas vid behov med 0,6 0,8 l/ha Amistar. Tillväxtreglering Rödsvingel bör tillväxtregleras man får normalt ca 20% högre skörd. Tillväxtreglering kan genomföras från begynnande sträckning till begynnande axgång. Det är viktigt att grödan är i mycket god tillväxt och inte stressad av torka vid behandlingstillfället. Enkelbehandling (DC 30 49) 0,5 0,8 l/ha Moddus M, Moddus Start, Dubbelbehandling Förslag: DC 30 37, 0,4 l/ha Moddus Start DC 43 49, 0,4 l/ha Moddus M m.fl.. Läs alltid på förpackningens etikett! Skörd Rödsvingel skördas normalt direkt, ca 35 dagar efter blomning, men bör strängläggas en vecka tidigare om grödan inte gått omkull när skördetidpunkten närmar sig. Vid direktskörd bör vattenhalten i fröna vara under 20 % pga ojämn mognad. Både strå och vippa har då fått en ljusgul-vit färg och fröna är vaxaktiga eller mjöliga. Ett pickupbord på skördetröskan är inte ett måste, men det ger en enklare skörd av strängarna och man blir mindre känslig för dåligt väder och blött växtmaterial. Grundinställning av tröska Cylinder Periferihastighet 25 30 m/sek, vilket normalt motsvarar 800 1 000 varv/minut Slagsko I framkanten ca 12 mm, i bakkanten ca 5 mm Såll Ovansåll: lamellsåll 10 mm Undersåll: lamellsåll ca 6 mm; rundsåll 6 mm. Luftmängd Börja med låg hastighet på fläkten och justera sedan med hänsyn till renhet och fröspill. Efterbehandling av fröet En fröråvara med hög vattenhalt och ojämnt moget frö orsakar snabbt skadlig värmebildning. Detta innebär en risk att fröets grobarhet sänks. För att bevara kvaliteten är det viktigt att snarast lufta/kyla fröet under minst 2 3 dygn. När vattenhalten är under 18 % påbörjas aktiv torkning, eventuellt med tillsatsvärme. 1 m³ 80 % renvaruhalt väger ca 200 kg Höstbehandling Insåningsåret (skyddsgröda = spannmål) Direkt efter skörd av skyddsgrödan förs halmen bort och stubben putsas om den är högre än 7 cm. Rödsvingel behöver mycket ljus på hösten för att utveckla många fröbärande skott. Det har avgörande betydelse för skörden i förstaårsvallen. Rödsvingeln bör vara max 10 cm hög inför vintern och putsas normalt i början av oktober. 1 2 veckor efter fröskörd putsas stubben hårt (ca 5 cm stubbhöjd). Rödsvingeln putsas igen i början av oktober. Rödsvingel bör vara max 10 cm hög inför vintern. Putsningstidpunkten anpassas så grödan kan växa och återhämta sig 3 4 veckor innan vintern kommer.

Version 2018-04-06 Foto: Hans Jonsson