Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret 2008-2009 Miljöförvaltningen
RAPPORT 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning och resultat... sid 3 Svaveldioxid. sid 3 Kvävedioxid.. sid 3 Ozon.. sid 3 Bensen.. sid 3 PM10. sid 3 Metod.. sid 4 DOAS sid 4 Partikelmätare SM200 sid 5 Miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar sid 5 Miljökvalitetsnormer. sid 5 Utvärderingströsklar sid 5 IMM:s lågrisknivåer och Miljömålen... sid 8 IMM:s lågrisknivåer sid 8 Miljömål. sid 8 Bilaga 1 diagram svaveldioxid... sid 10 Bilaga 2 diagram kvävedioxid och ozon okt-dec. sid 11 Bilaga 3 diagram kvävedioxid och ozon jan-mars sid 12 Bilaga 4 diagram bensen. sid 13
RAPPORT 3 (13) Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret 2008-2009 Dnr 2009.1492.1 Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå. Resultatet presenteras nedan. Sammanfattning och resultat Svaveldioxid De uppmätta halterna av svaveldioxid är låga och ligger under miljökvalitetsnormens vinterhalvårsmedelvärde och -årsmedelvärde (20 µg/m3). Halterna var som högst i mitten av perioden då miljömålets årsmedelvärde (5 µg/m3) tangerades vid några tillfällen. Se bilaga 1. Kvävedioxid Kvävedioxidhalterna varierar under perioden men ligger under miljökvalitetsnormens dygnsmedelvärde (60 µg/m3). Däremot överskreds den nedre n (36 µg/m3 dygnsmedelvärde) vid tre tillfällen (värdet får inte överskridas mer än 7 ggr/år). Drygt ca 23 % av observationerna ligger över miljömålets årsmedelvärde (20 µg/m3). Halterna tenderar att stiga under vinterhalvåret bl a på grund av färre soltimmar. Solljuset aktiverar bildningen av ozon när det reagerar med kväveoxider. Då det finns en samverkan mellan kvävedioxider och ozon redovisas halterna i samma diagram. Se bilaga 2 och 3. Ozon Halterna av ozon ligger under EU-direktivet och miljömålet (120 µg/m3). Under mätperioden varierar ozonhalterna och med fler soltimmar framåt våren stiger halterna. Då det finns en samverkan mellan kvävedioxider och ozon redovisas halterna i samma diagram. Se bilaga 2 och 3. Bensen Bensenhalterna varierar under perioden och vid fyra tillfällen i slutet av januari och början av februari överskreds miljökvalitetsnormens årsmedelvärde (5 µg/m3). Mätningar saknas dock för ca 20 % av tiden så mätosäkerheten är stor. Se bilaga 4. PM10 Mätningar av PM10 har inte kunnat utföras på grund av ombyggnad av fastigheten där mätinstrumentet är placerad.
RAPPORT 4 (13) Metod DOAS Kontinuerliga mätningar av svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, bensen, toluen, p-xylen sker med hjälp av en DOAS-utrustning som är placerad 20 m ovan mark, emittorn på Grand Hotel och receptorn på Spyken (mätsträcka 800 m). Mätsträcka Lunds stad Exempel på DOAS-mätning (bild från Castres i Frankrike) DOAS-tekniken baserar sig på en vetenskaplig princip för att identifiera och mäta koncentrationer av olika gaser: Differentiell Optisk Absorptionsspektroskopi (DOAS), vilken i sin tur baserar sig på Beer-Lamberts absorptionslag. Tekniken går ut på att projicera en ljusstråle från en speciell ljuskälla en högtryckslampa av xenon över en sträcka och använda avancerade datorberäkningar för att utvärdera och analysera ljusförlusterna från molekylabsorptionen längs denna sträcka. DOAS-utrustning: emittor och receptor
RAPPORT 5 (13) Partikelmätare SM200 PM10 mäts vid Botulfsplatsen med utrustning placerad på miljöförvaltningens tak. För att mäta PM10-halten samlar man upp partiklarna på filter som sedan analyseras på plats med hjälp av ett mätinstrument (Opsis SM200) Mätinstrument SM200 med filterkassetter och filter Miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar Miljökvalitetsnormer De flesta normerna för utomhusluft är så kallade skall-normer. Skall-normer finns idag för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen och partiklar (PM10). Normerna gäller med undantag för bensen där normen skall vara uppfylld först år 2010. Skall-normerna ska ange den miljökvalitet som bedömts vara godtagbar för skydd av människors hälsa. När det gäller skydd av miljön är kraven i en miljökvalitetsnorm lägre än för skydd av människors hälsa. Dessa båda normer anger således inte vad en god miljökvalitet innebär utan vad som bedömts vara godtagbart. Den andra typen av normer är bör-normer och ska eftersträvas. Idag finns bör-normer för marknära ozon. Orsaken till att miljökvalitetsnormer även formulerats som börnormer kan vara att de nationella möjligheterna till att minska halterna är små, vilket är fallet för marknära ozon som till största delen transporteras in från områden utanför Sverige. Till EU:s ramdirektiv för luftkvalitet (dir 96/62/EG) finns ett fjärde och sista dotterdirektiv (dir 2004/107/EG) om metaller och PAH. Dessa infördes i förordningen slutet av 2007 och medförde miljökvalitetsnormer för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Dessa normer skall vara uppfyllda senast 31 december 2012. Utvärderingströsklar Utvärderingströsklar används för att ge kommunerna en uppfattning om hur luftsituationen ser ut i kommunen, om man t ex kommer att överskrida miljökvalitetsnormerna. Trösklarna är med andra ord varningsnivåer till normerna. De bestämmer också hur kvalitetskontrollen i kommunen får göras. För varje ämne finns specifika intervall, trösklar, som anger dels antal provpunkter och dels lämplig utvärderingsmetod. I de fall kommunen ligger över den övre n är
RAPPORT 6 (13) mätningar obligatoriska oavsett kommuninvånarantal. Mätningarna kan även kompletteras med modellberäkningar. Miljökvalitetsnorm Svaveldioxid Timmedelvärde norm 200 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 175 ggr/år Dygnsmedelvärde norm 100 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 7 ggr/år Vintermedelvärde norm 20 µg/m 3 Aritmetiskt medelvärde för område utan påverkan av bebyggt område eller motorväg Årsmedelvärde norm 20 µg/m 3 Aritmetiskt medelvärdet Utvärderingströsklar Timmedelvärde övre Timmedelvärde nedre Dygnsmedelvärde övre Dygnsmedelvärde nedre Vintermedelvärde övre Vintermedelvärde nedre Årsmedelvärde övre Årsmedelvärde nedre Miljökvalitetsnorm 150 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 175 ggr/år 100 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 175 ggr/år 75 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 3 ggr/år 50 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 3 ggr/år 12 µg/m 3 8 µg/m 3 12 µg/m 3 8 µg/m 3 Kvävedioxid Timmedelvärde norm 90 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 175 ggr/år Dygnsmedelvärde norm 60 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 7 ggr/år Årsmedelvärde norm 40 µg/m 3 Aritmetiskt medelvärde Utvärderingströsklar Timmedelvärde övre Timmedelvärde nedre Dygnsmedelvärde övre Dygnsmedelvärde nedre 72 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 175 ggr/år 54 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 175 ggr/år 48 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 7 ggr/år 36 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 7 ggr/år
RAPPORT 7 (13) Årsmedelvärde övre Årsmedelvärde nedre Miljökvalitetsnorm 32 µg/m 3 26 µg/m 3 Bensen Årsmedelvärde norm 5 µg/m 3 Aritmetiskt medelvärde Normen träder i kraft 1/1 2010 Utvärderingströsklar Årsmedelvärde övre 3,5 µg/m 3 Årsmedelvärde nedre 2 µg/m 3 Miljökvalitetsnorm PM10 Dygnsmedelvärde norm 50 µg/m 3 Medelvärde som inte får överskridas mer än 35 ggr/år Årsmedelvärde norm 40 µg/m 3 Utvärderingströsklar Dygnsmedelvärde övre Dygnsmedelvärde nedre Årsmedelvärde övre Årsmedelvärde nedre Ozon Miljökvalitetsnorm 30 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 7 ggr/år 20 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 7 ggr/år 14 µg/m 3 10 µg/m 3 Dygnsmedelvärde norm 120 µg/m 3 Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. Värdet får inte överskridas mer än 25 dagar/kalenderår i medeltal under 3 år Timmedelvärde tröskelvärde Timmedelvärde tröskelvärde AOT40 1/1 2010 31/12 2019 180 µg/m 3 Om värdet överskrids ska Naturvårdsverket informera allmänheten 240 µg/m 3 Om värdet överskrids ska Naturvårdsverket larma allmänheten 18 000 µg/m 3 /5 år AOT40. Skydd av vegetation. Summan av differensen mellan timmedelvärde över 80 µg/m 3 och 80 µg/m 3 timme för timme (AOT40-40 PPB = 80 µg/m 3 ) mellan kl 08.00 20.00 under de tre månaderna maj, juni och
RAPPORT 8 (13) AOT40 1/1 2019 6000 µg/m 3 juli. Det maximala värdet är 18 000 µg/m 3 - timmar som ett medelvärde under 5 år Det långsiktiga målet är att AOT40-värdet får maximalt överskridas 6 000 µg/m 3 timmar per år IMM:s lågrisknivåer och Miljömålen IMM:s lågrisknivåer Institutet för miljömedicin (IMM) har tagit fram så kallade lågrisknivåer för några ämnen (bensen, toluen och xylen). Dessa värden avser livstidsexponering och är lägre än miljökvalitetsnormerna. IMM är en forskningsinstitution vid Karolinska Institutet samt ett nationellt expertorgan inom miljömedicinen. Ämne Halt Bensen 1,3 µg/m 3 Toluen 37 µg/m 3 Xylen 43 µg/m 3 Miljömålen Riksdagen har antagit sexton miljömål. Ett av dessa mål är Frisk luft: Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Delmål Frisk luft enligt riksdagen: Svaveldioxid Årsmedelvärde 5 µg/m 3 Målet ska vara uppfyllt 2005 Kvävedioxid Timmedelvärde 60 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 175 ggr/år Målet ska vara Årsmedelvärde 20 µg/m 3 Målet ska vara Ozon Dygnsmedelvärde 120 µg/m 3 Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. PM10 Dygnsmedelvärde 35 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 37 ggr/år Målet ska vara Målet ska vara Årsmedelvärde 20 µg/m 3 Målet ska vara PM2,5 Dygnsmedelvärde 20 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än Målet ska vara
RAPPORT 9 (13) 37 ggr/år Årsmedelvärde 12 µg/m 3 Målet ska vara Tillåtna halter enligt miljömålen är överlag lägre än enligt miljökvalitetsnormerna. MILJÖFÖRVALTNINGEN Catharina I-dotter Dahlström Miljöingenjör
Svaveldioxid dygnsmedelvärde okt 2008 - mars 2009 100,00 90,00 80,00 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 10(13) 2009-03-10 2009-03-20 2009-03-30 2009-02-18 2009-02-28 2009-02-08 2008-10-01 2008-10-11 2008-10-21 2008-10-31 2008-11-10 2008-11-20 2008-11-30 2008-12-10 2008-12-20 2008-12-30 2009-01-09 2009-01-19 2009-01-29 Datum Bilaga 1 MKN dygnsmedel MKN ÖUT dygnsmedel MKN NUT dygnsmedel Miljömål ÅRSmedel µg/m3
Kvävedioxid och Ozon - timmedelvärden för perioden oktober till december 2008 140 120 100 80 60 40 20 0 11(13) 2008-10-01 2008-10-03 2008-10-05 2008-10-07 2008-10-10 2008-10-12 2008-10-14 2008-10-16 2008-10-19 2008-10-21 2008-10-23 2008-10-25 2008-10-28 2008-10-30 2008-11-01 2008-11-03 2008-11-06 2008-11-08 2008-11-10 2008-11-12 2008-11-15 2008-11-17 2008-11-19 2008-11-21 2008-11-24 2008-11-26 2008-11-28 2008-11-30 2008-12-03 2008-12-05 2008-12-07 2008-12-09 2008-12-12 2008-12-14 2008-12-16 2008-12-18 2008-12-21 2008-12-23 2008-12-25 2008-12-27 2008-12-30 µg/m 3 Datum Bilaga 2 Ozon EU-direktiv gränsvärde Kvävedioxid MKN tim Kvävedioxid övre tim Kvävedioxid nedre tim Ozon Kvävedioxid
Kvävedioxid och Ozon - timmedelvärden för perioden januari till mars 2009 140 120 100 80 60 40 20 0 12(13) 2009-01-01 2009-01-03 2009-01-05 2009-01-07 2009-01-09 2009-01-12 2009-01-14 2009-01-16 2009-01-18 2009-01-20 2009-01-23 2009-01-25 2009-01-27 2009-01-29 2009-01-31 2009-02-03 2009-02-05 2009-02-07 2009-02-09 2009-02-11 2009-02-14 2009-02-16 2009-02-18 2009-02-20 2009-02-23 2009-02-25 2009-02-27 2009-03-01 2009-03-03 2009-03-06 2009-03-08 2009-03-10 2009-03-12 2009-03-14 2009-03-17 2009-03-19 2009-03-21 2009-03-23 2009-03-25 2009-03-28 2009-03-30 µg/m3 Datum Bilaga 3 Ozon EU-direktiv gränsvärde Kvävedioxid MKN tim Kvävedioxid övre tim Kvävedioxid nedre tim Ozon Kvävedioxid
7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Bensen dygnsmedelvärde oktober 2008 - mars 2009 13(13) 2009-03-10 2009-03-20 2009-03-30 2009-02-28 2009-02-18 2008-12-20 2008-12-30 2009-01-09 2009-01-19 2009-01-29 2009-02-08 2008-10-01 2008-10-11 2008-10-21 2008-10-31 2008-11-10 2008-11-20 2008-11-30 2008-12-10 Datum Bilaga 4 MKN Årsmedel MKN ÖUT Årsmedel MKN NUT Årsmedel IMM:s långtidsmedelvärde µg/m3