Allmän bakgrund Inom energibranschens nätverk i alkohol- och narkotikafrågor har frågan om tester (narkotika- och alkohol) diskuterats i olika sammanhang. I nätverket finns en stor samstämmighet om att tester inte är en åtgärd som ensamt kan uppnå målet en narkotikafri och nykter arbetsplats. Tester måste ses som en insats i samspel med andra åtgärder. Flera arbetsplatser inom branschen har antagit ett preventionsprogram som omfattas av följande åtgärder: skriven policy med handlingsprogram, information och utbildning riktad till all personal, särskild utbildning och träning till personer i arbetsledande ställning samt andra nyckelgrupper som fackligt förtroendevalda etc., tester (här oftast urinprov gällande narkotika) och rehabilitering för den med missbruksproblem. Dessutom har arbetsplatser som är medlemmar i nätverket och beslutat om tester särskilt betonat vikten av att dessa skall vara säkra och ha stöd av flertalet av de anställda. Arbetsdomstolen (AD) nyligen avkunnat en dom som rör narkotika- och alkoholtestning vid OKGs kärnkraftverk (AD-dom nr 97/1998). Flera av nätverkets medlemsföretag har önskat en sammanfattning av utfallet från denna dom. Denna skrivning har tillkommit i samråd med Jan Nordin, EFA, som var ombud för OKG AB i förhandlingarna i AD. Det enskilda fallet AD-dom 97/1998 Vi kommer i denna redovisning använda oss av uttrycket drogtest som en gemensam beteckning för tester avseende såväl alkohol som narkotika. Anledning till denna gemensamma beteckning är att arbetsdomstolen i sin skrivning (AD-dom nr 97/1998) just använder ordet drogtester. OKG Aktiebolag har under flera år aktivt arbetat med framtagningen av ett drogpreventivt program. Detta utvecklingsarbete som skett i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationerna har pågått under flera år. Företagets policy program (Vår syn på alkohol och narkotika) är det dokument som reglerar skyldigheten för alla anställda att delta i drogtestningen. Här finns även i detalj reglerat hur drogtestningen skall utföras på ett för den enskilde säkert sätt. Detta drogpolicyprogram har antagits som ett kollektivavtal av samtliga organisationer vid arbetsplatsen förutom Svenska Elektrikerförbundet. I den aktuella domen hävdade Elektrikerförbundet att arbetstagaren (i detta fall en lokalvårdare) inte var skyldig att underkasta sig drogtestning. Motivet till detta var främst att drogtestning i allt för hög grad skulle kränka vederbörandes personliga integritet.
Företaget hävdade att det förelåg en skyldighet att genomgå en drogtestning enligt vad som står i policyprogrammet. Detta främst med hänsyn till reglerna i arbetsmiljölagen och arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet samt den särskilda verksamheten som bedrivs vid ett kärnkraftverk. Centrala resonemang i domen Europakonventionen Svenska Elektrikerförbundet (SE) framhåller att drogtestning strider mot artikel 8 punkt 1 i Europakonventionen. I artikel 8 anges bl.a. att envar har ätt till skydd för sitt privata- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. AD finner ingen anledning att pröva Europakonventionens regler. Motiveringen är att de finner att något generellt förbud mot drogtestning inte kan grundas på dessa regler. Motivet till testning OKG framhåller företagets skyldighet att enligt 3 kap. 2 arbetsmiljölagen så skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa eller olycksfall. Det står även i 4 samma kapitel att arbetsgivaren skall medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Mot den bakgrunden har OKG tagit fram ett heltäckande preventionsprogram innehållande policy, utbildning, testning och rehabilitering. Enligt ADs bedömning råder det inte något tvivel om att OKG har ett starkt intresse av att genomföra drogtester avseende anställda och andra som verkar inom bolagets anläggningar såsom ett led i att skapa och vidmakthålla en drogfri miljö inom verksamheten. Särskilda riskarbeten SE har ifrågasatt kravet att OKG skall testa all personal, även de som inte befinner sig inom särskilda riskarbeten. AD diskuterar kring detta krav och menar att det inte finns så mycket som talar för att man på en arbetsplats som OKG endast skall drogtesta personer med särskilda säkerhetsrelaterade arbeten. AD framhåller; Några skäl är av praktisk natur. Det torde vara en grannlaga och föga meningsfull uppgift att dra gränsen mellan anställda som skulle vara skyldiga att underkasta sig drogtester och dem som inte skulle åläggas detta. Vidare säger AD att med hänsyn till den särskilda karaktär på den verksamhet som bedrivs, får antas ha ett befogat intresse av att utåt kunna ange att bolaget gör alla rimliga ansträngningar för att åstadkomma en totalt drogfri miljö och att i linje med sådana ansträngningar ligger att låta antidrogprogrammet med dess drogtester gälla samtliga anställda.
Personliga integriteten En central fråga i detta tvistemål var om OKGs drogtester var kränkande för den personliga integriteten. AD framhåller att man vid testning skall beakta att testning äger rum inom FHV och att man använder sig av ett ackrediterat laboratorium. Detta vill säga att testförfarandet (chain of custody), från provtagning till analys, bedömning och provsvar skall följa vissa krav på säkerhet. I domen står att läsa: Enligt arbetsdomstolens bedömning kan provtagning anses vara för den enskilde föga integritetskränkande. Domstolen kan inte finna att provtagningen varit på något sätt förnedrande för den enskilde. Förekomst AD diskuterar vilken betydelse skall tillmätas omständigheter såsom att drogmissbruk inte finns eller är mindre förekommande på en arbetsplats som OKG. AD framhåller att det är en helt orealistisk inställning att anse att drogtester skulle uteslutas från ett antidrogprogram därför att det inte finns anledning att tro att drogmissbruk inte förekommer hos arbetsgivaren. Tvärt om torde det förhålla sig på det sättet att ett i och för sig framgångsrikt antidrogprogram förlorar väsentligt i trovärdighet, om man avstår från att genomföra drogtester. Därtill kommer att det finns anledning att anta att vetskapen om att drogtester förekommer har en avhållande effekt på den som känner en frestelse att använda droger. Testintervall och preparat OKGs drogtestning har varit kopplad till en hälsoundersökning var tredje år. AD riktar en viss kritik mot detta förfarande och skriver; Domstolen syftar därvid särskilt på att testning inte innehåller något moment av överraskning för den enskilde men även på att testning sker med långa tidsmellanrum och endast gäller cannabis. Vad AD troligen avser är att det vore effektivare med en slumpmässig testning där överraskningsmomentet finns med och att inte enbart testa för cannabis. Narkotikatestning ADs samlade bedömning vad gäller narkotikatestning är den att lokalvårdaren är skyldig att genomgå narkotikatest enligt den av OKG utfärdade instruktionen därom. AD skriver i sina avslutande synpunkter att man kan sålunda inte av domskälen dra några slutsatser om vilka påföljder som kan riktas mot henne om hon inte medverkar till testning.
Alkoholtestning AD framhåller att den grundläggande skillnaden i alkohol och narkotika är att det sistnämnda är olagligt och straffbart att konsumera. AD är däremot kritisk och underkänner även alkoholtesterna, i dess nuvarande form, på OKG. AD framhåller framförallt osäkerheten (träffsäkerheten) i de metoder som idag används. AD skriver; För domstolens prövning räcker det att kunna göra antagandet att vid det alldeles övervägande antalet av de positiva testfallen orsaken till det positiva utfallet är ett annat än alkoholbruk. Detta är enligt domstolens mening ägnat att väcka betänkligheter. AD anser att det inte finns någon skyldighet att medverka till alkoholtestning med de metoder som idag används på OKG. Avslutande skriver AD att ställningstagandet vad gäller alkoholtester, att man inte stödjer dessa, skall givetvis inte föranleda slutsatser om hur man generellt bör se på alkoholtestning. Det förhåller sig inte på det sättet att alkoholtestning inte alls skulle kunna genomföras. Avgörande är bl.a. hur testningen är utformad. Några centrala slutsatser i domen Det är tillåtet för parter att genom kollektivavtal, i det enskilda anställningsavtalet eller i annan form komma överens om rätt för arbetsgivare att genomföra drogtester. Avtal härom är i princip giltigt. Utförande av drogtestet vid ett kärnkraftverk har sådan naturlig anknytning till verksamheten att detta får anses reglerat som en arbetsledningsfråga i gällande kollektivavtal. Den anställde är således skyldig följa arbetsgivarens beslut om inte arbetsgivaren överskridit gränsen för sin arbetsledningsrätt. Enligt domstolen råder det inte något tvivel om att det aktuella kärnkraftverket har ett starkt intresse av att genomföra drogtester som ett led i att skapa och vidmakthålla en drogfri miljö. Drogtesterna skall av flera olika skäl omfatta samtliga anställda. Domstolen noterar att provtagningen sker inom ramen för företagshälsovården och analyseras av ackrediterat laboratorium. Provtagningen kan anses vara för den enskilde föga integritetskränkande och inte på något sätt förnedrande. Domstolen finner att varje grund saknas för att anse att provtagningen skett i sådana former eller att drogtesterna genomförts under sådana omständigheter i övrigt att det av detta skäl förelegat rätt för den enskilde att underlåta medverkan. Ett antidrogprogram förlorar enligt domstolen väsentligt i trovärdighet om man avstår från att genomföra också drogtester. Vetskap om drogtester har en avhållande effekt.
Beträffande narkotikatestning anser domstolen att det bör föreligga moment av överraskning, äga rum med kortare tidsintervall än 3 år och omfatta flera narkotiska preparat än cannabis. Trots detta godkänns det aktuella testet eftersom företaget varit överens med flertalet fackliga organisationer. Domstolen uttalar vidare att det finns anledning räkna med att kontrollmomentet kommer att skärpas efter hand. Lokalvårdaren var därför skyldig genomgå narkotikatest. Beträffande alkoholtestningen i det aktuella fallet, konstaterar domstolens majoritet att vid det alldeles övervägande antalet av de positiva testfallen är orsaken till det positiva utfallet ett annat än alkoholbruk. Enligt en sakkunniguppgift i målet är endast 30% av de positiva utfallen beroende på alkoholbruk. Med hänsyn härtill anser domstolen att lokalvårdaren inte varit skyldig medverka i alkoholtestningen. Enligt domstolen skall slutsatsen beträffande den aktuella alkoholtestningen inte föranleda några slutsatser om hur man generellt bör se på alkoholtestning. Alkoholtestning kan således mycket väl vara tillåten, men avgörande är att metoden för testningen ger ett säkrare resultat än vad som förelegat i det aktuella fallet. Det är troligt att domstolens slutsatser kommer att i en framtid få principiell betydelse när det gäller tester avseende alkohol och narkotikaanvändning inom arbetslivet. Nicke Rundqvist, personalman på OKG Aktiebolag får avsluta denna skrivning; Det viktiga är att nu skall vi gå vidare och fortsätta det lokala utvecklingsarbetet av drogpolicyn tillsammans med samtliga fackliga organisationer på företaget. Vi skall även genom nätverket ta vara på erfarenheterna som finns inom branschen. För Energibranschens Resurscentrum i alkohol och narkotikafrågor. Ulric Hermansson Resurscentrum Karin Lindgren Resurscentrum