Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige



Relevanta dokument
SNR årsrapport 2009: CKD delen

Svenskt NjurRegister. Årsrapport Aktiv uremivård i Sverige Kronisk njursvikt - CKD Njurtransplantation Dialyskvalitet

svenskt njurregister arsrapport 2014

Utvecklingsplan för dialysvården

Resultat SDDB hösten Hemodialys. Version

Inledning. Sammanfattning

Svenskt NjurRegister

Svenskt NjurRegister

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3

KLOKA LISTAN. Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Svenskt Njurregister Årsrapport Svenskt. Njurregister

Svenska Barnnjurregistret

Svenska Barnnjurregistret

KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (dnr HS ) giltigt till december Utarbetad av Sektorsråd Allmänmedicin och Njursjukvård

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Svenska Barnnjurregistret

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller

Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Svår behandlingsresistent nefros Individuell bedömning i samråd med hemorten hur ofta pat behöver komma.

Njursviktskoordinatorns uppgifter enkätredovisning och personliga reflektioner

Uppdrag från DRF:s referensgrup nefrologi

INLEDNING. Med hopp om god läsning! Maria Stendahl Generalsekreterare Redaktör, Årsrapport 2017

Att donera en njure. En första information

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Bromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Kron. njursjukdom stadium: 5 Njursvikt <15 0,1. 3 Måttligt sänkt filtration ,3. 2 Njurskada med lindrigt sänkt filtration ,0

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

DX poäng MEQ 2

CKD - etiologi. Symtom, labvärden och behandling vid kronisk njursjukdom (CKD) Kronisk njursvikt: Stadie indelning CKD. Epidemiologi - CKD

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter:

ISSN SVE N S KT N J U RREG I STE R ÅRS R APPORT 2018

Visualiserings och Analys Plattform (VAP)

KLOKA LISTAN. Expertrådet för Medicinska Njursjukdomar

Handläggning av nyupptäckt hypertoni

Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar

Svenska Barnnjurregistret

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

BIOSTATISTIK att hantera slumpmässiga variationer BIO STATISTIK. data handlar om levande saker

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

Dialystvärsnittsundersökningen hösten 2007

Diabetes och njursvikt

Ger frekvent dialys ökad mortalitet?

Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Svensk Dialysdatabas. Anemibehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

Program ÖREBRO LÄNS LANDSTING

AKTIV UREMIVÅRD I SVERIGE srau98 MED APPENDIX SRAU 99 SVENSKT REGISTER FÖR AKTIV UREMIVÅRD

Examensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning

Peter Fors Alingsås Lasare2

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

1c. Du bestämmer dig för att komplettera med ytterligare provtagning för att styrka din misstanke. Vilka prover beställer du?

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg

Metforminbehandling vid njursvikt

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Velphoro Tuggtablett 500 mg Burk, 90 tabletter

Regionalt Vårdprogram

Kronisk njursvikt. Njurmed. klin. DS

Fakta om talassemi sjukdom och behandling

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Vinnare Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus

HND-centrum. DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Välkommen till denna undersökning som avser dialysbehandlade och njurtransplanterade patienter!

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?

Rapport från Pneumoniregistret för år 2008

HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral

Integrerande. MEQ fråga 2. Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor.

Primärvården och laboratorie-prover

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Läkemedel: nytta och risker hos äldre

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Patientinformation. Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom

Delexamination 3. Kortsvarsfrågor p. Danderyds sjukhus Karolinska Solna. Skrivtid: Skrivningsnummer:..

Bilaga 3A. Metaanalyser

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Jämförelser mellan landsting

KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR HOS PATIENTER MED CKD 3 - ETT PILOTPROJEKT

Renogram och njurdoppler. Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

DIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt?

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare<

KLOKA LISTAN Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Hur högt är för högt blodtryck?

Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Aborter och förlossningar i Stockholms län, januari-juni 2012 (preliminära siffror)

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?

Transkript:

Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige Data från det s.k. Stockholmsregistret som startades 1999 har överförts till SNR där patienterna fortsättningsvis följs tillsammans med övriga CKD-patienter i landet. Stockholmsregistret inkluderade samtliga CKD-patienter i Stockholms läns landsting som kontrollerades på länets njurmedicinska kliniker (Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Solna + Danderyds sjukhus) samt CKD-patienter på Mälarsjukhuset Eskilstuna som uppföljde följande kriterier: a) Har inte startat aktiv uremivård än b) GFR < 20 ml/min och/eller p-kreatinin > 400 mol/l (År 2004 började Karolinska Huddinge även registrera CKD-patienter i tidigare faser av sjukdomen GFR < 40 ml/min och/eller p-kreatinin > 200 mol/ vilket förklara den kraftiga uppgången av inklusioner som kan noteras detta år) Den 31 december 2007 noterades 2886 inkluderade patienter varav 47 hade inkluderats två gånger efter en mellanperiod med aktiv uremivård (2933 inklusioner). 1436 patienter var fortfarande aktiva i CKD-delen Mellansverige (ej i kronisk dialys, njurtransplanterade, avlidna eller avförda av registret av andra skäl som exempelvis flyttning eller förbättrad funktion). Det kan noteras att diabetesnefropati är det vanligaste skälet till CKD hos de aktuella patienterna. Av de 1497 patienterna som inte längre är aktiva i CKD-delen av registret har 21% startat PD, 37% har startat HD, 3% har blivit transplanterade utan föregående dialys och 29% har avlidit. Medianen av observationstiden för de avslutade patienter var 469 dagar (min 0 max 2951 dagar). Mortalitet 26% av de inkluderade patienter har avlidit, 12% under predialysperioden, 11% under dialysperioden, mindre än 1% med ett fungerande njurtransplantat, 3% med behov av dialys som emellertid inte gavs av medicinska skäl eller eftersom patienten avböjde behandling. Den dominerande dödsorsaken var hjärtsjukdom som också utgjorde en de största komorbititeterna. Blodtryck Blodtrycksbehandlingen är fortfarande otillfredställande och uppnår inte målen i svenska eller internationella riktlinjer. Det förefaller framför allt det systoliska blodtrycket som är svårbehandlat. 42% av patienterna har ett systoliskt blodtryck > 140 mmhg medan enbart 13% har ett diastoliskt blodtryck > 90 mm Hg. Ett sätt att bedöma intensiteten i blodtrycksbehandling är att beräkna Antihypertensive Drug Index (AHDI %) där man utgår från den av WHO definerade dagliga normaldosen (daily defined dose DDD som är lika med 100%) för varje använd läkemedel (står patienten på dubbla normaldosen av ett läkemedel noteras 200% för det). En analys av AHDI och blodtryck visar att ett antal patienter med otillfredställande blodtryck får en relativt lågintensiv antihypertensiv behandling. Skälen till detta bör studeras närmare. Bland annat kan en intensifierad blodtrycksbehandling hos vissa patienter leda till symtom och/eller framför allt i en avancerad fas av CKD till en försämring av njurfunktionen.

Anemi Över 40% av CKD-patienterna får erytropoes-stimulerande agens. Enbart 6% av patienter har en mer uttalad anemi (Hb < 100 g/l). Ungefär en tredjedel av patienter har ett Hb överstigande 130 g/l vilket inte behöver innebära att de är överbehandlade. Det kan istället röra sig om patienter som ännu inte har utvecklat en behandlingskrävande anemi. Sekundär hyperparatyroidism Behandlingen av hyperfosfatemin förefaller relativt framgångsrik. Mindre än 10% av patienter uppvisar ett plasmafosfat överstigande 1,6 mmol/l. Det är också mindre än 10% av patienter som har en Ca-fosfat-produkt överstigande 4,5 mmol 2 /l 2 eller en mer uttalad hyperparatyroidism (PTH > 400 ng/l). Däremot visar de erhållna data inte huruvida PTH supprimeras för kraftigt. Vikt och kost Viktdata från de aktuella patienterna visar att övervikt är ett betydligt större problem än undervikt vilket kan vara ett av skälen till att diabetesnefropatin är det vanligaste skälet till CKD. Anmärkningsvärt är att enbart 13% av patienterna behandlas med proteinreducerad kost. Ett skäl till detta är att många patienter fortfarande befinner sig i en fas av CKD där proteinreducerad kost inte innebär några dokumenterade fördelar med tanke på symtomutveckling och progresshastigheten. Det kan dock inte uteslutas att proteinreducerad kost kan vara ett underutnyttjad terapeutiskt instrument.

Sammanställning av CKD-data 2007 (Mellansverige)

Ingående kliniker Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Danderyds sjukhus Mälarsjukhuset Eskilstuna

Ålders- och könsfördelning vid inklusion, aktuella patienter Aktuella patienter [Totalt n=1436]

Kronisk njursjukdom kategorier, aktuella patienter Aktuella patienter [n=1436]

Inkluderade samt avslutade patienter År Inkluderade Avslutade Aktuella 31 dec 1999 157 38 119 2000 114 60 173 2001 149 92 230 2002 248 147 331 2003 228 130 429 2004 694 193 930 2005 394 255 1069 2006 542 314 1297 2007 407 268 1436 Totalt 2933 1501

Patienter som utgått ur registret År PD HD TX Avliden Flyttat Övrigt Förbättrad funktion Hem- HD Själv- HD Totalt 1999 10 25 0 2 1 0 0 0 0 38 2000 20 24 3 12 1 0 0 0 0 60 2001 19 53 5 12 3 0 0 0 0 92 2002 30 73 6 22 11 2 2 0 1 147 2003 27 61 5 25 4 2 5 1 0 130 2004 43 69 3 59 9 1 5 4 0 193 2005 49 85 6 83 6 11 6 3 6 255 2006 67 85 2 117 22 8 6 4 3 314 2007 44 84 9 101 14 7 3 4 2 268 Totalt 309 559 39 433 71 31 27 16 12 1497

Avlidna patienter fördelade enligt behandling Total antal avlidna patienter [Totalt n=751] Antal

Avlidna patienter per dödsorsaks kategori Total antal avlidna patienter [Totalt n=751]

Komorbiditet kategorier, aktuella patienter Aktuella patienter [n=1436]

Systoliskt blodtryck fördelning Aktuella patienter [n=1436]; Median: [139], Min-Max: [82-250]

Diastoliskt blodtryck fördelning Aktuella patienter [n=1436]; Median: [80], Min-Max: [42-135]

AHDI fördelning och systoliskt blodtryck >130 Aktuella patienter [n=1436]; Median: [250], Min-Max: [0-1858]

AHDI fördelning och diastoliskt blodtryck >80 Aktuella patienter [n=1436]; Median: [267], Min-Max: [0-1858]

Hemoglobin (g/l) fördelning Aktuella patienter [n=1436]; Median: [122], Min-Max: [62-181]

Anemi behandling Aktuella patienter [n=1436] Antal (%) Patienter med EPO 601 41,9 Patienter med järnbehandling 425 29,6 Patienter med EPO och järn 301 21,0 Patienter med Hb < 110,0 246 17,7 Varav behandlade med EPO 164 66,7 Varav behandlade med järn 116 47,2 Varav behandlade med EPO och järn 97 39,4

P-fosfat (mmol/l) fördelning Aktuella patienter [n=1436]; Median: [1,30], Min-Max: [0,60-4,10]

Ca-fosfatprodukt (mmol/l) fördelning Aktuella patienter [n=1436]; Median: [3,16], Min-Max: [1,39-9,88]

PTH (ng/l) fördelning Aktuella patienter [n=1436]; Median: [150], Min-Max: [2-2600] PTH ng/l

BMI kvinnor Aktuella kvinnliga patienter [n=506]; Median: [25,4], Min-Max: [13,6-53,0]

BMI män Aktuella manliga patienter [n=930]; Median: [25,8], Min-Max: [16,2-61,2]

Kost Aktuella patienter [n=1436] Antal (%) Patienter med proteinreducerad kost 185 12,9 Median Min - Max Faktisk proteinintag (PCR) med proteinreducerad kost Faktisk proteinintag (PCR) utan proteinreducerad kost 0,73 0,49-1,47 0,84 0,39-1,54