Fakta PM 2:2006 Underrättelser som inte kommit arbetslöshetskassan tillhanda En underrättelse om ifrågasatt ersättningsrätt från en arbetsförmedling till en arbetslöshetskassa är ett centralt underlag när a-kassan skall avgöra om en person ska få sanktion för att han eller hon inte följer reglerna för rätt till arbetslöshetsersättning. I denna Fakta-PM redovisas att ett antal sådana underrättelser från arbetsförmedlingen inte kommer fram till a-kassan. Arbetsförmedlingen har i många fall inte kunnat ge en godtagbar förklaring till att underrättelser försvinner i hanteringen.
Från och med 2005 publicerar IAF en serie PM som belyser aktuella frågor om arbetslöshetsförsäkringen. De publiceras på www.iaf.se, där det även går att beställa utskrift och e-postprenumerera på dem. Denna PM har utarbetas av Martin Östberg på IAF:s Tillsynsenhet. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, startade sin verksamhet i Katrineholm den 1 januari 2004. IAF svarar för den samlade tillsynen och andra statliga uppgifter som gäller arbetslöshetsförsäkringen. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box 210 641 22 Katrineholm Tfn: 0150-48 70 00 E-post: iaf@iaf.se www.iaf.se
Bakgrund Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har bland annat till uppgift att registrera och redovisa i kvartalsrapport till regeringen de beslut som arbetslöshetskassorna fattar med anledning av underrättelser (tidigare kallade ifrågasättanden) gjorda av arbetsförmedlingen. Varje månad får IAF en datafil från AMS med en förteckning över gjorda underrättelser och denna ligger till grund för vår redovisning. Då IAF jämförde AMS förteckning över gjorda underrättelser under 2004 med de beslut som kommit IAF tillhanda från arbetslöshetskassorna avseende samma period noterades en differens mellan antalen. Då arbetslöshetskassorna tillfrågades varför beslut saknades kom det fram förklaringar för ett antal av dessa ärenden. Arbetslöshetskassorna menade dock att 264 av de saknade underrättelserna inte hade kommit arbetslöshetskassorna tillhanda från arbetsförmedlingen. Detta antal kan ställas i relation till det antal underrättelser som arbetsförmedlingen själv återkallade från arbetslöshetskassorna, 96 stycken. IAF vände sig därför i december 2005 till de berörda arbetsförmedlingarna (totalt 132 stycken) för att få en förklaring till varför underrättelsen inte kommit arbetslöshetskassan tillhanda. I vissa fall hade det aktuella förmedlingskontoret slagits samman med ett eller flera andra kontor, varpå den gamla kontorskoden inte längre var giltig. Förfrågan sändes då till det nya kontoret. Denna PM utgör IAF:s redovisning av de svar som kom in från arbetsförmedlingarna.
Kan ej besvara frågan I 20 procent av ärendena har arbetsförmedlingarna, i likhet med ovanstående grupp, inte funnits något som gett en tydlig indikation om orsaken till varför underrättelsen inte kommit arbetslöshetskassan tillhanda. I dessa fall har arbetsförmedlingen varken kunnat ge ett klart svar, eller presenterat en kvalificerad gissning. Felaktig men inte återtagen I ytterligare 14 procent av ärendena har undersökningen visat att underrättelsen varit felaktig, antingen på grund av att handläggaren ångrat sig eller att handläggaren felaktigt registrerat två underrättelser men bara skickat den ena per post till arbetslöshetskassan. I bägge dessa fall borde naturligtvis, rent tekniskt, underrättelsen ha återkallats eller makulerats. Underrättelsen är skickad - felaktig uppgift från arbetslöshetskassan I 9 procent av ärendena har arbetsförmedlingen kunnat visa att det är troligt att underrättelsen har skickats till arbetslöshetskassan per post, samt att den tagits emot där. Ibland stöds detta genom att det kommit fram i daganteckningar att den arbetssökande själv fått bekräftat direkt från arbetslöshetskassan att ärendet är under utredning. I andra fall finns uppgift i daganteckningar om att arbetsförmedlingen varit i kontakt med arbetslöshetskassan på annat sätt, exempelvis via telefon, och då fått bekräftat att ärendet utreds. Alternativt har underrättelsen kommit i retur från arbetslöshetskassan då den arbetssökande inte varit medlem där. I arbetsförmedlingarnas svar till IAF framkommer inte huruvida dessa underrättelser manuellt skickats vidare till rätt arbetslöshetskassa, eller om en ny underrättelse skickats till rätt kassa och att arbetsförmedlingen därefter glömt att återkalla eller avsluta den ursprungliga underrättelsen. Därtill finns ett antal fall där arbetsförmedlingen har bifogat det beslut som arbetslöshetskassan fattat i det aktuella ärendet. IAF finner det anmärkningsvärt att arbetslöshetskassor på en direkt förfrågan meddelat IAF att ärenden som de bevisligen mottagit och behandlat inte kommit arbetslöshetskassorna tillhanda. Bortfall IAF har fått svar från arbetsförmedlingarna avseende 240 av de saknade underrättelserna. Detta motsvarar ett bortfall på 9 procent. Det rör sig om totalt 15 arbetsförmedlingskontor som inte har besvarat IAF: s förfrågan, vilket IAF finner anmärkningsvärt och ska ta upp med chefsmyndigheten AMS.
Slutsatser En underrättelse från arbetsförmedling till arbetslöshetskassa är ett centralt underlag när kassan skall avgöra om en person ska få sanktion för att han eller hon inte följer reglerna för rätt till arbetslöshetsersättning. Det måste därför anses högst otillfredsställande att ett antal sådana underrättelser försvinner i hanteringen. Som redovisats ovan har arbetsförmedlingen i många fall inte kunnat ge en godtagbar förklaring. IAF har i samband med granskningen observerat flera brister, både hos arbetsförmedlingarna och hos arbetslöshetskassorna. - En allmän slutsats är att rutinerna för hantering av underrättelser i en hel del fall inte förefaller fungera som avsett. - En relativt stor andel av de aktuella underrättelserna borde dessutom ha varit återkallade eller makulerade. I dessa fall har handläggarna, medvetet eller omedvetet, underlåtit att genomföra någon av dessa åtgärder varpå underrättelsen ligger kvar som öppen i det datorbaserade handläggningssystemet AIS. - Underrättelser som bevisligen mottagits hos arbetslöshetskassorna har sedan rapporterats som icke inkomna till IAF. Detta är anmärkningsvärt, i synnerhet i de fall där arbetslöshetskassan till och med fattat ett beslut. Det är också otillfredsställande att dessa arbetslöshetskassor inte har tillräckliga rutiner för att registrera om handlingar som avser en annan kassas medlem inkommit och returnerats. - 15 arbetsförmedlingar har inte trots att de är skyldiga att göra det besvarat IAF:s förfrågan. Denna fråga lämnas därför över till chefsmyndigheten AMS för åtgärder. Slutligen finner IAF att en överväldigande majoritet av de saknade underrättelserna skulle ha kommit till arbetslöshetskassan om de hade översänts elektroniskt till respektive arbetslöshetskassa så snart som underrättelsen registrerats. En övergång till ett sådant förfarande skulle alltså lösa en del av de uppmärksammade bristerna.