W-SU-OFP-PFI-STG-800-CONPCSSW-01

Nord Stream 2 Sammanställd av Paul Neale Granskad av Tore Granskog Godkänd av John Garrard W-SU-OFP-PFI-STG-800-CONPCSSW-01 Rev. Datum Beskrivning 01 2017-09-18 För granskning och/eller godkännande

Sida 2 av 21 Innehållsförteckning 1 Inledning 4 1.1 Avsikten med detta dokument 4 1.2 Definitioner 5 1.3 Förkortningar 5 2 Projektets faser 6 2.1 Fas 1 och Fas 2: 6 2.2 Fas 3: Tillståndsansökan och detaljplanering 6 2.3 Fas 4: Anläggning 6 2.3.1 Installation av fixpunkter 7 2.3.2 Röjning av krigsmaterial 7 2.3.3 Installation av stödmatta / stenläggning 7 2.3.4 Undersökning som stöder anläggningen 7 2.3.5 Miljöundersökningar 8 2.4 Fas 5: Drift 8 3 Undersökningstidsschema 10 4 Undersökningsenreprenörena, fartyg och utrustning 11 4.1 Undersökningsentreprenörer och fartyg 11 4.1.1 Undersökningsentreprenörer 11 4.1.2 Undersökningsfartyg 11 4.2 Undersökningsutrustning 11 4.2.1 Positionering 11 4.2.2 Flerstrålande ekolod (MBES) 12 4.2.3 Sidoseende ekolod (SSS) 12 4.2.4 Penetrerande ekolod (SBP) 12 4.2.5 Magnetometer / Gradiometer 12 4.2.6 TSS440 Rörspårare 12 4.2.7 Akustisk läckage detektering (ALD) 13 4.2.8 Visuella undersökningar med ROV-farkost 13 4.2.9 Miljöundersökningar 13 5 Riskbedömning tredje parter 15 5.1 Lindringsåtgärder 15 5.1.1 Skador 15 5.1.2 Kollision 15 6 Kungörelser och rapportering 17

Sida 3 av 21 6.1 Kungörelser om arbeten till övervakningsmyndigheten 17 6.2 Rapportering till den övervakningsmyndigheten 17 Bilaga A En lista med planerade undersökningar 18 Bilaga B Undersökningskorridoren inklusive övervakningsstationer 21

1 Inledning Sida 4 av 21 Nord Stream 2 -projektet omfattar två 48 tums rörledningar på havsbottnen samt byggnader och anläggningar på landområdet. Rörledningarna sträcker sig från den ryska kusten genom Östersjön till den tyska kusten utan förgreningslinjer eller landföringar mellan rörledningens ändar. Rörledningens sträckning genom Östersjön oavhängig av de befintliga Nord Stream -rörledningarna, även om sträckningen på havsområdet till stora delar löper parallellt med de befintliga rörledningarna. Rörledningens sträckning korsar Rysslands, Danmarks och Tysklands territorialvatten samt Finlands, Sveriges, Danmarks och Tysklands ekonomiska zoner. Undersökningsverksamheter har planerats att utföras under och efter anläggningsfasen och de har planerats att påbörjas under andra kvartalet av 2018 efter att alla behövliga tillstånd har beviljats. Den uppskattade varaktigheten av Fas 4 är ca 3 år samt en tillkommande obestämd tidsperiod för övervakningsprogram som planeras baserat på resultaten av det föregående årets övervakning. Fas 5 Driftsfas fortgår i ca 50 år. 1.1 Avsikten med detta dokument Avsikten med detta dokument är att ge en översikt om planerade undersökningsverksamheter under anläggnings- och driftsfasen. Undersökningstillståndet (tillstånden) bör därmed basera sig på Bilaga A, den föreslagna undersökningstidtabellen och; Giltighetstiden bör sträcka sig fram tills slutet av 2070 (beroende på rörledningens livscykel) Möjliggöra undersökningsverksamhet inom i en korridor vars bredd, centrerat vid den fastställda sträckningen, är 2 000 m så länge som korridoren inte sträcker sig till Finlands territorialvatten. Detta möjliggör rörläggningsverksamheterna för ett dynamiskt positionerat rörläggningsfartyg inom en 200 m korridor, undersökningar vid korsningspunkterna med rörledningar och kablar inom en upp till 500 m korridor samt eventuella framtida underhållsverksamheter som görs med ett ankarpositionerat fartyg inom en upp till 2 000 m bred korridor (se Bilaga B). Miljöundersökningarna görs i den ovannämnda 2 000 m korridoren men även vid övervakningsstationer som ligger utanför denna korridor inom och territorialvatten (se Bilaga B). Möjligöra följande undersökningsverksamheter: I. Geofysikaliska undersökningar som innefattar undersökningssensorer som monteras i skrovet, som bogseras och i ROV/AUV-farkoster (fjärrstryda undervattensfarkoster II. Visuella inspektioner med ROV-farkost III. Miljöundersökningar Under rörledningarnas driftstid kommer det att ske en utveckling både inom undersökningsteknologin och inom undersökningsmetoderna. I detta dokument presenteras en översikt enligt den nuvarande branschens bästa praxis. Nord Stream 2 AG kommer att säkerställa att branschens bästa praxis kommer att användas vid undersökningar under rörledningens hela driftstid.

Sida 5 av 21 1.2 Definitioner Företag: Nord Stream 2 och dess utsedda representanter Entreprenör: Ett företag som utför arbete åt Nord Stream 2 Arbete: All undersökningsverksamhet som krävs för utförandet av uppdraget Noggrannhet: Skillnaden mellan det exakta observerade värdet och det faktiska uppmätta värdet 1.3 Förkortningar ALD CTD CHO DPR DTM EEZ ESMS GPS Helcom HSE IMCA IMO INS ISM MBES MDR OGP PEP ROV SBP SSS Akustisk läckage detektering Sond för konduktivitet, temperatur och djup Kulturarvsobjekt Daglig framskridningsrapport Digital terrängmodell Ekonomisk zon Miljöledningssystem och ledningssystem för socialt ansvar Globalt positioneringssystem Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö, Helsingforskommissionen, Hälsa, säkerhet och miljö Internationella branschorganisation som företräder offshore, marin-och undervattenstekniksföretag Internationella sjöfartsorganisationen Tröghetsnavigeringssystem Internationella säkerhetsorganisationskoden för säker drift av fartyg och för förhindrande av förorening Flerstrålande ekolod Masterdokument register Internationella olje- och gasproducenternas förbund Projektets plan för genomförande Fjärrstyrd undervattensfarkost Penetrerande ekolod Sidoseende ekolod

Sida 6 av 21 2 Projektets faser Genomförandet av Nord Stream 2 -projektet är uppdelat i olika faser. De första tre faserna kommer snart att slutföras och fas 4 kommer att påbörjas under 2018. Fas 5 påbörjas då rörledningarna har anlagts och tagits i drift. Stadsrådets samtycke (TEM/1641/08.08.01/2015) för utförande av undersökningar är har giltigt fram tills 31.12.2018, vilket omfattar undersökningarna i faserna 1-3 och delvis undersökningarna under fas 4. I detta dokument presenteras fas 4 och 5: SC Fas 1 Genomförbarhetsundersökning SC Fas 2 Grundläggande planering / MKB FID Fas 3 Tillståndsansökan/ Detaljerad planering SC Fas 4 Anläggning Fas 5 Drift 2.1 Fas 1 och Fas 2: I Finland är undersökningsverksamheterna i denna fas slutförda. Till dessa undersökningar hör en analys av ingrepp som görs på havsbottnen samt en förskriftsenlig planering av anläggningen, idrifttagningen och driften. 2.2 Fas 3: Tillståndsansökan och detaljplanering I Finland är undersökningsverksamheterna i denna fas också slutförda med undantag av eventuella omdirigeringar av rörledningssträckningen, som minskar miljökonsekvenserna, och bedömningar gällande krigsmateriel samt breddning av den nuvarande undersökningskorridoren för att stöda anläggningsplaneringen. Fas 3 uppskattas att slutföras under den nuvarande undersökningstillståndets giltighetstid. 2.3 Fas 4: Anläggning Anläggningen av rörledningen kommer att kräva ett flertal undersökningar för att stöda anläggningen, och säkerställa de till anläggningen anknytande ingreppen som görs på havsbottnen, så att anläggningen görs enligt de fastställda föreskrifterna. En lista med alla planerade undersökningar och deras ordningsföljd finns i detta dokuments Bilaga A. Före stenläggningen och rörläggningen kan påbörjas, måste alla krigsmateriel som kan påverka en trygg anläggning, och rörledningens kommande integritet av rörledningen, röjas från rörledningssträckningen. Detta beskrivs mer detaljerat i kapitel 2.3.2.

Sida 7 av 21 2.3.1 Installation av fixpunkter För att säkerställa riktighet och repeterbarheten av positionering under vatten med tanke på alla projektfartyg och alla anläggningsarbetsfaser är syftet att utnyttja minst två fixpunkter som installeras på havsbottnen. Dessa fixpunkter är 2 meter x 2 meter och vertikalt låga. Fixpunkterna tillverkas av betong. De är konstruerade så att trålningsfiske över dem är möjligt. De har lyftkrokar för nedläggning från fartyget och för att lyfta dem ombord på fartyget. De kommer att vara utrustade med transpondrar som alla undersöknings- och anläggningsfartyg för att säkerställa rättigheten av positionsinformationen under hela anläggningsfasen av projektet. 2.3.2 Röjning av krigsmaterial Det mest allmänna sättet att röja krigsmateriel till havs är att använda detonation på plats och ställe, som i Nord Stream AG-projektet. I samband med detta genomfördes röjningsarbetena av ett specialfartyg med ett röjningsteam ombord. Dessutom fanns en arbetsbåt som bistod verksamheterna och en ROV-farkost användes för flera uppgifter. Exempel på dessa är: undersökning av krigsmateriel och havsbotten på detonationsområdet före detonation placering av detonationsladdningen nära Krigsmaterielobjektet till positionen för demolering säkerställandet av förstöring samt upptagning av metallskräp och utrustning efter detonationen undersökning av känsliga receptorer nära Krigsmaterielobjektet före och efter detonationen 2.3.3 Installation av stödmatta / stenläggning Havsbottnens tillstånd före stenläggning kommer att undersökas och bekräftelse att inga odetonerade krigsmaterielobjekt finns längs sträckningen, före läggning av sten på havsbottnen, kommer att uppnås. Mängden stenmaterial registreras med modellering av profiler och 3D-modellering för att säkerställa kvaliteten. Vid slutförandet av stenläggningen kommer en undersökning att genomföras för att säkerställa att stenvallens form är som förutsätts av projektering. 2.3.4 Undersökning som stöder anläggningen Undersökningarna omfattar en undersökning som görs före rörläggningen, övervakningen av rörledningens nedläggning på havsbottnen, undersökning efter rörläggingen, undersökning efter anläggningen, undersökningar som anknyter till idrifttagningen och andra tillfälliga undersökningsverksamheter som behövs för att stöda anläggningen av rörledningen. Dessa har mer detaljerat beskrivits nedan; Undersökning före rörläggningen: Just före läggningen av rörledningarna kommer en visuell kontroll över sträckningen att utföras för att säkerställa att ingenting väsentligen har förändrats mellan den ursprungliga rekognoseringen och detaljerade undersökningar. Alla möjliga oförutsedda fynd av krigsmaterielobjekt kommer att behandlas för att säkerställa att rörledningen läggs i en trygg korridor. Övervakning av nedläggningen: När rörledningen läggs kommer rörledningens egentliga nedläggningspunkt på havsbottnen att övervakas särskilt vid punkter där det finns en kurva i rörledningen eller rörledningen läggas över i förväg installerade stenvallar. Denna övervakning kommer att säkra att rörledningen har lagts i den korrekta horisontella positionen.

Sida 8 av 21 Undersökning efter rörläggningen: Denna undersökning genomförs efter att rörledningen har lagts. Med detta säkerställs att rörledningen har installerats korrekt och att den är stabil och i enlighet med kraven. Med denna undersökning säkerställs rörledningens position, skick och spann, och med alla tillgängliga geofysiska anordningar: flerstrålande ekolod, sidoseende ekolod, penetrerande ekolod, rörspårare och magnetometer samt ROV -farkoster för visuella inspektionsarbeten. Stenläggning efter rörläggningen: Stenläggning efter anläggningen kan utföras i vissa områden för att bistå rörledningsstabilisering och för att begränsa rörledningens buckling och rörelse. En undersökning av sten som lagts över rörledningen och på havsbottnen kommer att genomföras för att säkerställa att projekteringsbestämmelserna har uppnåtts. Undersökning som efter anläggningen: Efter att rörledningen har installerats kommer en undersökning genomföras efter anläggningen. Denna undersökning kommer att utföras efter att alla anläggningsarbetena i samband med anläggningen av rörledningarna har slutförts. Med undersökningen säkerställa att rörledningens hållbarhet har uppnåtts och anläggningen inte har haft konsekvenser för objekt för uppföljning, såsom kulturarvsobjekt. Dessutom omfattar undersökningen vanligen en visuell inspektion av rörledningen som genomförs med en ROVfarkost. Syftet är att säkerställa att rörledningen är fri av skador. Undersökning i anknytning till idriftagningen: Man har inte ännu avtalat om denna undersökning eftersom den kan inkludera undersökning av läckage. Det är möjligt att denna undersökning kombineras med undersökningen efter anläggningen och den första inspektionsundersökningen av rörledningen. Omfattningen av ROV-farkosterna och undersökningssensorer som fästs på fartygen fastställs närmare undersökningstidpunkten, men dessa kan inkludera flerstrålande ekolod, ekolod, rörspårare, akustisk läckagedetektion och visuell undersökningsutrustning. Upptagning av undersökningarnas fixpunkter: Alla tidigare installerade fixpunkter för undersökningarna och transpondrarna kommer att lyftas upp efter slutförandet av alla anläggningsarbeten och undersökningsverksamheter. 2.3.5 Miljöundersökningar Miljöundersökningarna kan omfatta mätningar av undervattensbuller, provtagning av sediment, provtagning av bentos och mätningar av vattenkvalitet och strömmar. I miljöövervakningsprogrammet, som godkännas i samband med vattentillståndet, beskrivs omfattning av undersökningarna. 2.4 Fas 5: Drift Integriteten under driften / övervakning Årliga inspektionsundersökningar av rörledningen: Med dessa undersökningar säkerställs att rörledningens skick och konfiguration i förhållande till havsbottnen. Ändamålsenliga undersökningsutrustning används för att fastställa rörledningens nedsjunkning, krigsmateriel i närheten, skicket för rörledningens betongbeläggning samt de fria spannen eller havsbottnens erosion nära rörledningssträckningen. Tidsschemat och frekvensen av dessa undersökningar är i enlighet med rörledningens integritetsplan och beror på de tidigare undersökningarnas resultat.

Sida 9 av 21 Efter slutförande av de årliga inspektionsundersökningarna, kan det finnas behov för underhållsarbeten så att rörledningens integritet kan säkerställas t.ex. genom en extra stenläggning för att korrigera fria spann.

Sida 10 av 21 3 Undersökningstidsschema Nord Stream 2 kommer att inlämna en kungörelse om undersökningsarbetena till övervakningsmyndigheten (Gränsbevakningsväsendet) nominellt 1 månad i före påbörjandet av undersökningen. Denna kungörelse och rapportering till övervakningsmyndigheten beskrivs nedan i kapitel 6.

4 Undersökningsenreprenörena, fartyg och utrustning Sida 11 av 21 I följande kapitel beskrivs avgränsningen av undersökningarna samt vilka metoder och principer som används. 4.1 Undersökningsentreprenörer och fartyg Olika undersökningar kommer att kräva flera anläggnngs- och undersökningsentreprenörer och fartyg. För närvarande har inga undersökningskontrakt ingåtts och därmed kan inga fartygen och entreprenörer anges. Denna information kommer att inkluderas i kungörelsen om undersökningsarbetena som kommer att inlämnas till övervakningsmyndigheten (Gränsbevakningsväsende) nominellt 1 månad för påbörjandet av undersökningen så som beskrivs i kapitel 5. 4.1.1 Undersökningsentreprenörer Erfarna entreprenörer från den internationella havsindustrin kommer att användas vid utförandet av alla framtida undersökningar. 4.1.2 Undersökningsfartyg Fartygens tekniska detaljer samt specifika uppgifter (fartygets IMO-nummer, anropssignal, flagga) och flödesschema för nödmeddelanden kommer att bifogas till kungörelsen om arbeten så som beskrivs i kapitel 5. 4.2 Undersökningsutrustning 4.2.1 Positionering Vid alla undersökningar används det differentiella positioneringssystemet (DGPS) för positionering av fartyg samt akustiska undervattens positionerings- och pejlingssystem för ROV-farkoster och bogserade undersökningsutrustningar. Med dessa säkerställs att noggrannheten är tillräcklig och repeterbar för alla projektverksamheter. Utrustningen bör i allmänhet uppfylla följande krav: Fartygets positionering ovanför vattenytan Noggrannhet: Satellit-baserat GPS-system och landbaserat differentialkorrigeringssystem I allmänhet bättre än +/- 0,2 m Bogserad undersökningsutrustning, ROV-farkost, AUV-farkost undervattenspositionering Noggrannhet: Alternativ: Undervattens akustiska positionerings- och pejlingssystem, t.ex. Ultra-Short Baseline (USBL) för undervattenspositionering från 0,2 % till 1 % av det diagonala avståndet i allmänhet 0,3 m Undervattensfarkoster (ROV/AUV) kan också utrustas med ett tröghetsnavigeringssystem (INS) och/eller ett dopplerekolod (DVL) för att förbättra ROV-farkostens positionering.

Sida 12 av 21 4.2.2 Flerstrålande ekolod (MBES) Utrustningen bör i allmänhet uppfylla följande krav: Akustisk frekvens: Sveptäckning: Täckning: Monterat på undersökningsfartyget (skrovet) eller på ROV-farkosten 200 till 500 khz. Skrovmonterad: 100 till 300 m, monterad på undervattensfarkost: 20 till 50 m Skrovmonterad: 2 till 5 m rutnät, monterad på undervattensfartyg: 0,2 m rutnät 4.2.3 Sidoseende ekolod (SSS) Utrustningen bör i allmänhet uppfylla följande krav: Akustisk frekvens: Täckning: Upplösning: Bogserat system (bogserad fisksensor) eller monterat på en ROV-farkost 300 till 600 khz, högre frekvenser kan användas för detaljerade geofysiska undersökningar 200 till 300 meter breda svep för rekognosering och 50 till 100 m breda svep för detaljerade geofysiska undersökningar Typiskt 1 m för rekognoseringsundersökningar och 0,25 m för detaljerade geofysiska undersökningar 4.2.4 Penetrerande ekolod (SBP) Utrustningen bör i allmänhet uppfylla följande krav: Akustisk frekvens: Täckning: Upplösning: Fartygsmonterat, bogserat system (bogserad fisksensor ) eller monterat på en ROV-farkost 2 till 20 khz, högre frekvenser kan användas för detaljerade geofysiska undersökningar Enskilda vertikala antennlober längs fartyget, bogserad fisksensor eller längs ROV-farkostens rutt Akustisk profil av havsbotten från vilket sedimentets karaktär kan kartläggas i allmänhet till ett djup på 20 meter under havsbottnen med en upplösning på ca 0,3 m. 4.2.5 Magnetometer / Gradiometer Utrustningen bör i allmänhet uppfylla följande krav: Täckning: Fältstyrkans variationsbredd: Noggrannhet: Känslighet: Magnetometrar monterade på ROV-farkoster Beroende av objektets avstånd och storlek Bogserat marinmagnetometersystem 24 000-72 000nT Bogserat marinmagnetometersystem 0,1nT Bogserat marinmagnetometersystem 0,01nT 4.2.6 TSS440 Rörspårare 200kHz system monterat på en ROV-farkost

Sida 13 av 21 Täckning: Noggrannhet: Granskar en nedsjunket rörledning med en stor diameter på mer än 3,0 m avstånd till objektet (beroende på kalibrering). Med hjälp av en kabel kan avståndet vara mindre och beror på kabelns egenskaper. 5 cm eller 5 % av det diagonala avståndet inom kvalitetskriteriernas gränser 4.2.7 Akustisk läckage detektering (ALD) Täckning: Känslighet: ALD-sensor monterat på en ROV-farkost Läckage av nedsjunkna rörledningar kan detekteras upp till 2,5 m djup Ett läckage av 0,5 liter per minut kan detekteras 4.2.8 Visuella undersökningar med ROV-farkost I de visuella undersökningarna används en eller flera videokameror monterade på en ROV-farkost. Kameror Undersökning med förtöjningsvajer eller med en ROV-farkost som är avsett för yrkesbruk. Färg- och låg lågljuskameror samt särskilda undersökningssensorer 4.2.9 Miljöundersökningar Mätningar av undervattensbuller utförs med hydrofoner. Typi: Frekvens: Maximidjup: Monteras på havsbottnen eller fartyget, oriktade hydrofoner Frekvensområdet 10-20000 Hz, provtagningsfrekvens minst 48 000Hz minimi, brett dynamiskt område 300 m CTD-sond och ljudets hastighet CTD-sond och ljudhastighetens profil Salthalt: 0-40 ppt vid temperaturen -2 C - +40 C, maximidjup 0-300 m Ljudets hastighet: 1400-1800 m/s, grumlighet 0-1000NTU/FTU/FNU, upplöst syre 0-20mg/l Eventuell provtagningsutrustning för sedimentprover uppfyller i allmänhet följande krav: Provtagningsutrustning av GEMAX eller Limnos-typ Provtagningsdjup: Till och med 40 cm beroende på sedimentets egenskaper Eventuell provtagningsutrustning för bentos uppfyller i allmänhet följande krav: Van Veen-eller box corer-provtagare Storlek: 0.11 m 2 Eventuell utrustning för mätning av vattnets strömmar uppfyller i allmänhet följande krav: En akustisk dopplerströmningsmätare (ADCP) som monteras på havsbottnen eller fartyget Frekvens: 300 1200 khz Cellstorlek: 0.25 2 m Provtagningsdjup: Hela vattenpelaren Eventuell provtagningsutrustning för mätning av vattenkvalitet uppfyller i allmänhet följande krav: CTD -sensor

Sida 14 av 21 Syresensor Grumlighetssensor Vattenprovtagare Provtagningsdjup: Hela vattenpelaren Sensorer som mäter vattenkvaliteten kan vara antingen monterade på bottnen eller i en boj eller så kan de användas från ett fartyg.

Sida 15 av 21 5 Riskbedömning tredje parter Alla undersökningar kommer att genomföras på ett sådant sätt att de minimerar potentiella risker till tredje parter inom. Erfarenheter från genomförandet av Nord Stream - projektet kommer att implementeras för de föreslagna lindringsåtgärderna. Potentiella risker till tredje parter och orsaker sammanfattas nedan: Undersökning Tredje part Befintlig infrastruktur Geofysisk Ingen Geoteknisk Skada Provtagning i havsbotten och testning på plats Anläggning / inspektion Ingen Fartygstrafik Kollision Begränsad manöverförmåga Kollision Begränsad manöverförmåga Kollision Begränsad manöverförmåga Fiske Ingen Ingen Ingen Kulturarv och krigsmateriel Långsiktiga övervakningsstationer Ingen Skador Provtagning vid havsbottnen och testning på plats Ingen Inger Ingen Ingen 5.1 Lindringsåtgärder 5.1.1 Skador Åtgärder kommer att vidtas för att minimera risken för skador på befintlig infrastruktur och kulturarvsobjekt. Baserat på avtal med de befintliga kabel- och rörledningsägarna kommer information om omfattningen och tidsschemat av undersökningsverksamheten att vara tillgänglig. 5.1.2 Kollision Under utförandet av undersökningsverksamheten kommer de tekniska undersökningsfartygen att ha en begränsad manöverförmåga. För att minimera kollisionsrisken när man arbetar i livligt trafikerade områden såsom GOFREP-området i Finska viken, kommer arbetet att utföras i fullt samarbete med Trafikverket. Alla fartyg är utrustade med ett AIS-system.

Sida 16 av 21 Säkerhetszoner (nominellt 500 m) omkring fartyg som undersöker röranläggningen kommer att avtalas och meddelas genom övervakningsmyndighetens informationspublikation Underrättelser för sjöfaranden.

6 Kungörelser och rapportering Sida 17 av 21 Alla kungörelser kommer att ges på finska och engelska och rapporteringen kommer göras på engelska. Kungörelser och rapporter kommer att inlämnas via e-post. 6.1 Kungörelser om arbeten till övervakningsmyndigheten Kungörelser om planerade undersökningsarbeten kommer att inlämnas till övervakningsmyndigheten (Gränsbevakningsväsendet) nominellt 1 månad före påbörjandet av varje undersökningsperiod. Anmälan kommer att innehålla en översiktsplan för genomförandet av arbeten. Häri ingår: Tidsschema kombinerat med en karta Beskrivning av arbeten och den planerade genomföringsordningen Uppgifter om besättningsbyte (om detta sker inom ) Uppgifter om huvudentreprenören Fartygsspecifika uppgifter (fartygets IMO-nummer, anropssignal, flagga) Säkerhetszoner Flödesschema för nödmeddelanden Kungörelsen om undersökningsarbetena och baserat på den därav följande rapporteringen publicerar Gränsbevakningsväsendet och Trafikverket informationsbladet Underrättelser för sjöfaranden. 6.2 Rapportering till den övervakningsmyndigheten För att säkerställa att myndigheterna är fullt informerade om planeringen av undersökningsverksamheten och utförandet av undersökningsarbetena, kommer man att rapportera månatligen till myndigheten. Under utförandet av undersökningsverksamhet kommer en månadsplan och en månadsrapport att sammanställas enligt myndighetens krav: Månadsplanen kommer att delges senast 4 dagar före månadens början. Denna innehåller detaljerad information om arbetets omfattning och platser i tillägg till det som presenterades i kungörelsen. Månadsrapporten kommer att delges inom de 4 första dagarna av den följande månaden och den kommer att ge en översikt av arbeten som utfördes under den föregående månaden. Undersökningsfartygen inlämnar rapporter på vecko- och dagsbasis enligt vad man kommer att avtala med Gränsbevakningsväsendet och Trafikverket.

Sida 18 av 21 Bilaga A En lista med planerade undersökningar Undersökning Fartygstyp Beskrivning Kommentarer Miljöundersökningar Övervakning / Före, under och efter Övervakningsundersökningar av miljön undersökningsfartyg anläggningen Installation av fixpunkterna för undersökningen ROV-farkost / Stödfartyg för undersökningen Installation av fixpunkterna för undersökningen Installation av minst två (2) fixpunkter på havsbottnen, med vilka undersöknings- och anläggningsfartygen kan kalibrera sin kommande position Röjning av odetonerade krigsmateriel ROV-farkost / Stödfartyg för undersökningen Undersökning före röjningen med ROV-farkost Undersökning efter röjningen med ROV-farkost Säkerställa att tillståndet för krigamaterielobjektet inte har förändrats sedan den upptäcktes Säkerställa att krigsmaterielobjektet / havsbottnen är röjt Installation av stödmatta före rörläggningen / stenläggning En ROV-farkost på ett litet anläggningsfartyg / stödfartyg för stenläggningen / ROVfarkost vid fallröret Undersökning före stenläggning (alla avsnitt) Undersökning under stenläggningen (undersökningar) Undersökning efter stenläggningen Säkerställa havsbottnens profil före installationen av stödmattan / stenläggningen Undersökning under stenläggningen (undersökningar) görs då stenvallen anläggs Slutlig undersökningen med vilken säkerställs att föreskrifterna har följts Undersökning före rörläggningen för att fastställa kulturarvsobjektets tillstånd ROV-farkost / Stödfartyg för undersökningen Undersökning längs sträckningen med ROVfarkost före rörläggningen I allmänhet undersöker entreprenören sträckningen avsnittsvis t.o.m. 6 veckor före rörläggningen för att säkerställa att det inte finns riskfyllda platser. I detta skede kan man även göra tilläggsundersökningar vid platser där man i nödfall kan lägga ner rörändan på havsbottnen. Med denna undersökning säkerställs även de nuvarande kulturarvsobjektens tillstånd före rörläggningen.

Sida 19 av 21 Övervakning av nedläggningen av rörledningen ROV-farkost / Stödfartyg för undersökningen Övervakning av nedläggningen av rörledningen Denna undersökning speciellt vid krokiga sträckningsavsnitt för att säkerställa rörledningens integritet samt även för att följa med rörledningens horisontella läggning i anläggningskorridoren. Vissa raka avsnitt kräver ingen övervakning av nedläggningen varvid ROV-farkosten kan avlösas för övriga uppdrag (undersökningar före och efter rörläggningen). Undersökning efter rörläggningen ROV-farkost / Stödfartyg för undersökningen Undersökning med ROVfarkost efter rörläggningen Rörläggningsentreprenören utför en fullständig undersökning efter rörläggningen med en ROV-farkost för varje 20 km avsnitt av rörledningsstäckingen i gången. Denna undersökning säkerställer rörledningens integritet, skador, fria spann osv. Denna undersökning säkerställer även kulturarvsobjektens tillstånd efter rörläggingen. Plogning efter rörläggningen Stödfartyg för plogningen utrustat med en ROV-farkost Undersökning före plogningen (alla avsnitt) Undersökning under plogningen (undersökningar) Undersökning efter plogningen Säkerställa havsbottnens och rörledningens profil före plogningen Undersökning under plogningen (undersökningar) görs då plogningen framskrider, speciellt om flera plogningar krävs Slutlig undersökningen med vilken säkerställs att föreskrifterna har följts Stenläggning efter rörläggningen Stenläggningsfartyg / ROVfarkost vid fallröret Undersökning före stenläggning (alla avsnitt) Undersökning under stenläggningen (undersökningar) Säkerställa havsbottnens profil före stenläggningen Undersökning under stenläggningen (undersökningar) görs då stenvallen anläggs

Sida 20 av 21 Undersökning efter stenläggningen Slutlig undersökningen med vilken säkerställs att föreskrifterna har följts och tillståndet för stenläggningen som lagts efter anläggningsarbetena Den första inpektionen efter anläggningen av rörledningen ROV-farkost / Stödfartyg för undersökningen Inspektionsundersökning med ROV-farkost efter anläggningen av rörledningen Den valda undersökningsentreprenören utför en fullständig inspektionsundersökning efter anläggningen från rörända till rörända med en ROV-farkost. Med denna säkerställs rörledningens skick, integritet, eventuella skador, fria spann osv. Som ett resultat av undersökningen som görs efter anläggningen kan det uppkomma ett krav för stenläggning eller andra underhållsåtgärder. Denna undersökning kan även kombineras med den våta idrifttagningens förberedande undersökningen. Avlägsnade av undersökningarnas fixpunkter ROV-farkost / Stödfartyg för undersökningen Upplyftning av undersökningarnas fixpunkter Upplyftande av alla tidigare installerade fixpunkter från havsbottnen Korrigerande stenläggning efter inspektionsundersökningen Stenläggningsfartyg / ROVfarkost vid fallröret Undersökning före inspektionen (alla avsnitt) Undersökning under stenläggningen (undersökningar) Undersökningar efter inspektionen Säkerställa havsbottnens profil före stenläggningen Undersökning under stenläggningen (undersökningar) görs då stenvallen anläggs Slutlig undersökningen med vilken säkerställs att föreskrifterna har följts och tillståndet för stenläggningen som lagts efter anläggningsarbetena

Sida 21 av 21 Bilaga B Undersökningskorridoren inklusive övervakningsstationer