Dagordning. Socialnämnden Karl Risp. Kallelse till socialnämndens sammanträde: Kallelse/Underrättelse

Socialnämnden Karl Risp Kallelse/Underrättelse 10 september 2014 1 (10) Till ledamöterna i socialnämnden och övriga i socialförvaltningen för kännedom Kallelse till socialnämndens sammanträde: Datum: Tisdagen den 16 september kl 9.00 12:30 Plats: Bornholm plan 4, Rådhuset, Visborgsallén 19 Ordinarie ledamot som inte kan delta på sammanträdet anmäler detta till Karl Risp som kallar in ersättare. Telefon 20 43 66 eller e-post karl.risp@gotland.se Lokaler för förmöten kl 08.00-09.00 (S),(V) och (MP), Rügen (M), (C) och (FP), Öland Dagordning Justeringsledamot i tur: Dan Blomgren (S) 1. Socialdirektören informerar sid. 30-38 Bilaga bifogas. Månadsrapport från individ- och familjeomsorgen Åtkomst till IT-systemet Take Care Utbyggnad av särskilt boende i Hemse Demensboendet Solrosen Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator_son@gotland.se Bankgiro 339-8328 Plusgiro 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se/socialtjanst

Socialnämnden Region Gotland 2 (10) 2. Gåva till socialnämnden Informationspunkt Förslag till beslut Socialnämnden tar emot Ulla Sjöswärd Klintströms illustrationer i original för placering på Katthammarsviks äldreboende. Sammanfattning Ulla Sjöswärd Klintström i Gammelgarn har i ett brev lämnat en önskan om att överlämna sina illustrationer i original till boken Orkidéerna på Gotland (Fornsalens förlag) för placering på det nybyggda äldreboendet i Katthammarsvik. Sekretessärenden 3. Yttrande i adoptionsärende Bilaga skickas separat eller hämtas i receptionen på Visborg. 4. Anmälan om särskilt förordnad vårdnadshavare Bilaga skickas separat eller hämtas i receptionen på Visborg. Ekonomiäerenden 5. Strategisk plan sid. 39-44 Bilaga bifogas. Tidigare sänt per e-post. Förslag till beslut Socialnämnden godkänner kompletteringen till strategisk plan 2015-2017 för socialnämnden och lämnar den till regionstyrelsens budgetberedning. Sammanfattning Den ekonomiska situationen för socialnämnden är oförändrad. Kostnaderna för försörjningsstöd minskar medan antalet placeringar ökar inom flera områden. Bufferten kommer att behöva tas i anspråk. Socialnämnden vidhåller därför tidigare begäran till budgetberedningen i våras om resursförstärkning. Socialnämndens begäran kan sammanfattas i följande punkter Full kompensation för personalkostnadsökningar enligt avtal 850 000 miljoner kronor i utökad ram för Mini-Maria 138 800 kronor flyttas från socialnämnden till kultur- och fritidsnämnden 15 miljoner kronor avsätts centralt som reserv för individ- och familjeomsorgen 5 miljoner kronor avsätts centralt för e-tjänster

Socialnämnden Region Gotland 3 (10) Utbyggnad enligt lokalförsörjningsplan med tydlig markering oavsett om det är investering, hyra eller köp av platser Tydliggörande av socialtjänstens uppdrag i relation till arbetsmarknadsenheten och Arbetsförmedlingen Bostadsförsörjning ska vara ett prioriterat område 6. Delårsrapport delår 2 Bilaga skickas per e-post och delas också ut på sammanträdet. 7. Behov av resursförstärkning med 850 000 kronor för verksamheten Mini-Maria Bilaga tidigare utsänd i kallelse till arbetsutskottet, sid. 8-9. SON/Au 67. Förslag till beslut Socialnämnden begär ett tillägg från budgetberedningen för att utöka beroendevårdens budgetram med 850 000 kr i syfte att inrätta en integrerad verksamhet inriktad på missbruksvård för ungdomar/unga vuxna upp till 24 år. Sammanfattning Socialnämnden beslutade 13 juni 2014, SON 75 Sammanhållen beroendevård för unga Mini-Maria, att från och med 1 oktober 2014 tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen inrätta en integrerad verksamhet inriktad på missbruksvård för ungdomar och vuxna upp till 24 år. Familjestödsenhetens budget medger inte för närvarande en omställning i och med ökade krav på insatser på barn och ungdomssidan. Beroendevården har gjort omställning under 2013 och ytterligare besparingar skulle inverka på beroendevårdens brukare mycket negativt. På längre sikt kommer Mini-Maria innebära en kostnadsminskning i och med ett mindre behov av placering av unga vuxna på HVB-hem. Men under 2015 kommer Mini-Maria inte att hinna ge den effekten. Individ- och familjeomsorgen får utökade kostnader som ej kan omfördelas inom ram med 850 000 kronor 8. Svar på uppdrag från budgetberedningen angående behov av nytt boende för ensamkommande flyktingbarn Bilaga tidigare utsänd i kallelse till arbetsutskottet, sid. 10-12. SON/Au 68. Förslag till beslut Socialnämnden godkänner skrivningen som svar på uppdraget och överlämnar svaret till regionstyrelsen. Sammanfattning Socialnämnden begärde i strategisk plan 2015-2017 ( 24, 14 mars 2014) 9,0 miljoner kronor under 2016 för investering i ett nytt boende för ensamkommande flyktingbarn. Regionfullmäktige antog en ram för investeringar under planperioden

Socialnämnden Region Gotland 4 (10) och där finns inte något nytt boende med. Socialnämnden fick i stället ett uppdrag från regionstyrelsen att analysera vilka konsekvenser en utebliven investering i nytt boende för ensamkommande flyktingbarn har för verksamheten. Uppdraget ska redovisas i särskild skrivelse och som särskilt ärende till höstens budgetavstämning. Socialförvaltningen har byggt upp alla tre boendena för ensamkommande flyktingbarn genom att strukturera om i befintliga lokaler och utan begära investeringsmedel. Bedömningen är att det inte finns möjlighet att starta upp ytterligare boenden inom verksamhetens befintliga lokaler genom omstrukturering. En nybyggnation där fokus ligger på de ensamkommande barnens behov ses som en förutsättning och för detta krävs det att investeringsmedel tillförs. 9. Region Gotlands revisorers granskning av intern kontroll avseende tillförlitlighet i system och rutiner för kundfakturering sid. 45 Bilaga bifogas. Revisionsrapport tidigare utsänd i kallelse till arbetsutskottet, sid. 103-120. SON/Au 78. Förslag till beslut Socialnämnden godkänner svar enligt förslag att överlämna till revisionen. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland har PwC genomfört en granskning avseende tillförlitlighet i system och rutiner avseende fakturering av äldreomsorgsavgifter. Revisorernas bedömning är att den interna kontrollen avseende system och rutiner för hantering av äldreomsorgsavgifter i allt väsentligt är tillräcklig. Verksamhetsfrågor 10. Remissvar till regionstyrelsen på utredningen Rätt information på rätt plats i rätt tid Bilaga tidigare utsänd i kallelse till arbetsutskottet, sid. 19-45. SON/Au 70. Förslag till beslut Socialnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteskrivelse till regionstyrelsen som sitt yttrande över slutbetänkandet Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23. Sammanfattning Slutbetänkandet av utredningen om rätt information i vård och omsorg beskriver på ett genomarbetat sätt de problem som finns i informationshanteringen när flera vårdgivare och utförare av socialtjänst är inblandade i vård och omsorg om en individ. De lagförslag som finns kommer att underlätta arbetet och öka säkerheten för den enskilde. Rimlig hänsyn har tagits till den enskildes behov av att spärra uppgifter för åtkomst. Barns liv och hälsa lyfts fram som överordnad vårdnadshavares rätt att hindra information mellan olika aktörer.

Socialnämnden Region Gotland 5 (10) 11. Revidering av Uppdrag och kvalitetskrav för korttidsvistelse 9 6 LSS inom Region Gotland sid. 46-56 Uppdaterat dokument som bilaga. Uppdateringar inom röd ram. SON/Au 71. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta revideringarna i Uppdrag och kvalitetskrav för korttidsvistelse 9 6 LSS inom Regin Gotland. Sammanfattning Syftet med dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav för korttidsvistelse 9 6 LSS inom Region Gotland är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatserna som ställs på utförare av korttidsvistelse enligt 9 6 LSS. Dokumentet är även tänkt som en vägledning och ett stöd till de utförare som skall verkställa insatsen. Dokumentet är antaget av socialnämnden 14 september 2005 och revideringar har gjorts 23 april 2008 och 8 december 2010. Vid denna revidering uppdrag och kvalitetskrav upprättats enligt tidigare fastställd mall. Insatsens innehåll har förtydligats och kraven på bland annat hälso- och sjukvårdsansvaret har utvecklats. Vidare har kraven på personalens utbildning och kompetens skärpts enligt SOSFS 2014:2. Brukarnas rätt till inflytande över utförandet av insatsen har tydliggjorts. 12. Revidering av Uppdrag och kvalitetskrav för ledsagarservice 9 3 LSS inom Region Gotland sid. 57-66 Uppdaterat dokument som bilaga Uppdateringar inom röd ram. SON/Au 72. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta revideringarna i Uppdrag och kvalitetskrav för ledsagarservice 9 3 LSS inom Regin Gotland. Sammanfattning Syftet med dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav för ledsagarservice 9 3 LSS inom Region Gotland är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatserna som ställs på utförare av ledsagning enligt 9 3 LSS. Dokumentet är även tänkt som en vägledning och ett stöd till de utförare som skall verkställa insatsen. Dokumentet är antaget av socialnämnden 14 september 2005 och revideringar har gjorts 23 april 2008 och 8 december 2010. Vid denna revidering uppdrag och kvalitetskrav upprättats enligt tidigare fastställd mall. Insatsens innehåll har förtydligats och brukarnas rätt till inflytande över utförandet av insatsen har tydliggjorts.

Socialnämnden Region Gotland 6 (10) 13. Revidering av Uppdrag och kvalitetskrav för bostad med särskild service 9 9 LSS inom Region Gotland sid. 67-78 Uppdaterat dokument som bilaga. Uppdateringar inom röd ram. SON/Au 73. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta revideringarna i Uppdrag och kvalitetskrav för bostad med särskild service 9 9 LSS inom Region Gotland. Sammanfattning Syftet med dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav för bostad med särskild service 9 9 LSS inom Region Gotland är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatserna som ställs på utförare av bostad med särskild service enligt 9 9 LSS. Dokumentet är även tänkt som en vägledning och ett stöd till de utförare som skall verkställa insatsen. Dokumentet är antaget av socialnämnden 14 september 2005 och revideringar har gjorts 23 april 2008 och 8 december 2010. Vid denna revidering uppdrag och kvalitetskrav upprättats enligt tidigare fastställd mall. Insatsens innehåll har förtydligats och kraven på bl a hälso- och sjukvårdsansvaret har utvecklats. Vidare har kraven på personalens utbildning och kompetens skärpts enligt SOSFS 2014:2. Brukarnas rätt till inflytande över utförandet av insatsen har tydliggjorts. 14. Uppdrag och kvalitetskrav för trygghetslarm återrapportering av uppdateringar enligt socialnämndens uppdrag sid. 87-97 Bilaga bifogas. Uppdateringar är gulmarkerade. SON/Au 74. Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. Sammanfattning På sammanträdet den 13 juni 2014 bad socialnämnden om vissa förtydliganden i dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav Trygghetslarm inom Region Gotland. Dessa förtydliganden redovisas i dokumentet och på sammanträdet. 15. Medborgarförslag. Hjärtstartare till Trygghetspatrullen Bilaga tidigare utsänd i kallelse till arbetsutskottet, sid. 94-96. SON/Au 75. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att avslå medborgarförslaget om hjärtstartare till trygghetspatrullen. föreslå att frågan om hjärtstartare ses över inom Region Gotland som helhet.

Socialnämnden Region Gotland 7 (10) Sammanfattning I ett medborgarförlag till regionfullmäktige föreslås att hjärtstartare skall finnas i trygghetspatrullernas (utförare av hemtjänstinsatser nattetid) bilar. Detta då de är ute och kör över hela Gotland på nätterna och i och med detta skulle kunna vara den resurs som finns närmast tillgänglig vid ett eventuellt hjärtstopp. Socialförvaltningen ställer sig tveksam till det ansvar det skulle lägga på personalen i trygghetspatrullen att ha denna utrustning i sina bilar; hur det ska ställas mot deras huvuduppdrag att ge planerade insatser samt svara på larm hos personer med stort hjälpbehov på nätterna, hantering och underhåll av hjärtstartare samt frågeställningar kring dokumentation av eventuella insatser. 16. Yttrande på motion om införande av barnlots. Bilaga tidigare utsänd i kallelse till arbetsutskottet, sid. 97-100. SON/Au 76. Sammanfattning Anna Andersson, (c), föreslår regionfullmäktige att en barnlots inrättas inom Region Gotland med uppdraget att hjälpa barn och unga som mår dåligt att hitta rätt hjälp. Förslaget bygger på Barnombudsmannens (BO) rapport Bryt tystnaden. BO finner att vägen till stöd för unga ibland kan vara lång och krokig och rekommenderar att varje landsting/region inrättar en barnlots. Denna lots ska göra så att det finns en väg in i vårdkedjan för barn och unga som mår dåligt. En arbetsgrupp med representanter från hälso- och sjukvårdsförvaltningen, barnoch utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen samt ledningskontoret har på BarnSams uppdrag berett ärendet. Sammantaget bedömer arbetsgruppen att det redan finns bra lotsmöjligheter för barn och unga och tillgång till vårdkedjan genom en väl utbyggd elevhälsa, sagagotland.se och professionell samverkan. Därmed föreslås att motionen avslås. 17. Samarbete med kriminalvården enligt medborgarförslag Projekt-idé Krimvux Bilaga tidigare utsänd i kallelse till arbetsutskottet, sid. 97-100. SON/Au 77. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att avstå från att inleda ett försöksprojekt och ansöka om medel tillsammans med kriminalvården enligt medborgarförslaget Projekt-idé Krim-vux. Sammanfattning Socialnämnden tog den 11 februari 2014 upp ett medborgarförslag som handlade om att socialförvaltningen skulle samarbeta med behandlingshem på Gotland för att göra individuella handlingsplaner för personer som friges från fängelse.

Socialnämnden Region Gotland 8 (10) Socialförvaltningen fick i uppdrag att undersöka möjligheterna att söka statliga och EU-medel för att skapa ett försöksprojekt i medborgarförslagets anda. Medel kan fås från Socialfondens Programområde 3 sysselsättningsinitiativet för unga. Det kommer dock också att krävas en omfördelning av befintliga resurser inom individ- och familjeomsorgen då Socialfonden har som förutsättning att bidragets omfattning inte ska medföra att en organisation ska få för stort stöd, statsstöd, då organisationen då kan få en förstärkt position på den interna marknaden. 18. Remiss - Upphävande av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:6) Tillämpning av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall sid. 98-100 Bilaga bifogas. Förslag till beslut Socialnämnden lämnar föreliggande yttrande/synpunkter till Socialstyrelsen. Sammanfattning Socialstyrelsen har remitterat ett förslag att upphäva de allmänna råden från 1997 om tillämpning av lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Remissen har vidaresänts från Regionstyrelsen till Socialnämnden för handläggning. Socialstyrelsen anser att de allmänna råden om tillämpning av LVM i vissa delar är föråldrade och inte längre aktuella. 19. Sammanställning av beslut om bistånd eller insatser som inte verkställts sid. 101-103 Bilaga bifogas. Förslag till beslut Socialnämnden överlämnar sammanställning över beslut om bistånd eller insatser som inte verkställts (gynnande ej verkställda beslut) den 30 juni enligt SoL 4 kap 1och LSS 9 till regionfullmäktige och regionens revisorer. Sammanfattning Socialnämnden har skyldighet att rapportera in gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum till IVO (Inspektionen för vård och omsorg), regionens revisorer samt regionfullmäktige. Skyldigheten omfattar även att rapportera in avbrott i verkställigheten om beslutet inte verkställs på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Socialförvaltningen har rapporterat 53 beslut som inte har verkställts inom tre månader. 31 av ärendena är orsaken resursbrist.

Socialnämnden Region Gotland 9 (10) 20. Äldreboendet Pjäsen Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att: godkänna förvaltningens redogörelse av problemområden inom driften och organisationen på äldreboendet Pjäsen. godkänna förvaltningens åtgärdsplan. Sammanfattning På sammanträdet den 3 september beslutade arbetsutskottet att ge förvaltningen i uppdrag att redogöra för problemområden och organisationen på äldreboendet Pjäsen samt att skapa en plan för åtgärder på problemen. 21. Inrättande av trygghetspunkter i Roma och Fårösund Bilaga tidigare utsänd i kallelse till arbetsutskottet, sid. 13-18. SON/Au 69. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att skapa förutsättningar för trygghetspunkt på Roma äldreboende samt Stuxgården i Fårösund i samverkan med hälso- och sjukvårdsförvaltningen från 1 november 2014. socialförvaltningen får i uppdrag att i samverkan med hälso- och sjukvårdsförvaltningen ta fram en överenskommelse som reglerar ansvar och ekonomi. Sammanfattning Socialnämnden beslutade den 13 juni 2014 att inrätta trygghetspunkter där äldre medborgare och medborgare med sammansatta vårdbehov som har svårt att ta sig till närmsta vårdcentral erbjuds få enklare hälso- och sjukvårdsåtgärder utförda på äldreboenden. De två första trygghetspunkterna skapas i Roma och Fårösund. Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att ansvara för verksamheten både när det gäller kostnader och medicinskt ansvar och äldreboendets medarbetare utför tjänsterna. Detta innebär att hälso- och sjukvårdsnämndens kvalitetsledningssystem gäller. Lagstiftning om medicinskt ansvarig sjuksköterska gäller inte. 22. Delgivnings- och anmälningsärenden sid. 104 Bilaga bifogas. Förslag till beslut Socialnämnden godkänner delgivningarna.

Socialnämnden Region Gotland 10 (10) 23. Delgivning av individutskottets beslut Förslag till beslut Socialnämnden godkänner delgivningen av individutskottets beslut 411-583. Sammanfattning Socialnämndens individutskott fattar beslut i individärenden enligt socialtjänstlagen (SoL), LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga), LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall) och LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) på delegation från nämnden. 24. Information från föreläsning om trauma för små barn Informationspunkt utan bilaga. Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. Sammanfattning Ledamöterna Agneta Enderberg (MP) och Inger Olofsson (C) har varit på en föreläsning på temat trauma för små barn. 25. Övriga ärenden Hanna Westerén ordförande

Socialnämndens arbetsutskott 3 september 2014 Protokoll Au 65 Au 66 Au 67 Au 68 Au 69 AU 70 Au 71 Au 72 Au 73 Au 74 Au 75 Au 76 Au 77 Au 78 Pressmeddelande Socialdirektören informerar Behov av resursförstärkning med 850 000 kronor för verksamheten Mini-Maria Svar på uppdrag från budgetberedningen angående behov av nytt boende för ensamkommande flyktingbarn Inrättande av trygghetspunkter i Roma och Fårösund Remissvar till regionstyrelsen. Betänkande Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) Revidering av Uppdrag och kvalitetskrav för korttidsvistelse 9 6 LSS inom Region Gotland Revidering av Uppdrag och kvalitetskrav för ledsagarservice 9 3 LSS inom Region Gotland Revidering av Uppdrag och kvalitetskrav för bostad med särskild service 9 9 LSS inom Region Gotland Uppdrag och kvalitetskrav för trygghetslarm återrapportering av uppdateringar enligt socialnämndens uppdrag Medborgarförslag. Hjärtstartare till Trygghetspatrullen Remissyttrande. Motion om införande av barnlots Samarbete med kriminalvården enligt medborgarförslag Projekt-idé Krimvux Region Gotlands revisorers granskning av intern kontroll avseende tillförlitlighet i system och rutiner för kundfakturering Au 79 Strategisk plan 2015-2017 för socialnämnden komplettering inför höstens budgetavstämning Au 80 Au 81 Äldreboendet Pjäsen Övriga frågor 11

Socialnämndens arbetsutskott 3 september 2014 Protokoll Plats och tid Rådhuset, Visborg, kl 09:00 11.35 Beslutande Hanna Westerén (S), ordförande Monika Eriksson (V) Agneta Enderberg (MP) Ola Lindvall (C) Mats Hedström (M) Övriga Tjänstemän SoF: Marica Gardell socialdirektör, Marianne Haglund, nämndsekreterare, 65-81 Övriga: Bror Lindahl (FP), 65-81 Justerare Justeringens plats och tid Ola Lindvall (C) Visby den 9 september 2014, kl 11:00 Paragrafer: SON/Au 65-81 Underskrifter Marianne Haglund, sekreterare Hanna Westerén, ordförande Ola Lindvall, justerare Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ: Socialnämnden Sammanträdesdatum 2014-09-03 Datum för anslags uppsättande: 2014-09-09 Datum för anslags nedtagande: 2014-10-01 Förvaringsplats för protokollet: Underskrift: Socialförvaltningen, Visborg, Visby 12

Socialnämndens arbetsutskott 3 september 2014 Protokoll SON/Au 65 Pressmeddelande Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar att lämna ett gemensamt pressmeddelande till stöd för ordförande Hanna Westerén (S). Ordförande Hanna Westerén (S) har fått ett hotbrev utan avsändare. Händelsen är polisanmäld. Ola Lindvall, (C) yrkar att arbetsutskottet ska visa sitt stöd till ordföranden och kraftfullt markera att nämnden inte accepterar att ledamöter utsätts för hot. Representanterna från partierna i socialnämnden, som är närvarande på arbetsutskottets sammanträde, enas om ett gemensamt uttalande till stöd för ordföranden. Justerare: Utdragsbestyrkande: 13

Socialnämndens arbetsutskott 3 september 2014 Protokoll SON/Au 66 Socialdirektören informerar Sommaren 2014 Under sommaren har socialförvaltningen haft fler vikarie än tidigare år. Sjukskrivningarna bland timanställda har legat på en högre nivå. Alla vikarier har inför att de slutat anställningen haft samtal med närmaste chef och har ombetts att fylla i en blankett. Vikarierna har bland annat fått frågan om de vill fortsätta i resursteamet. De flesta har varit mycket nöjda med sitt vikariat. Men det har förkommit avhopp i förtid, vilket behöver analyseras. Något mer än 30 sommarboende personer har behövt hemtjänst. Hemkommunen debiteras kostnader för dessa personer. Inom hemsjukvården saknas avtal med landstingen, vilket har medfört att kostnader för ett 30-tal brukare inte har kunnat debiteras hemlandstingen. Socialnämnden kommer att få en sammanställning av hur sommaren har varit både utifrån ett brukarperspektiv och utifrån ett medarbetarperspektiv på nästa sammanträde. Äldreboendet Pjäsen Under sommaren har insändare skrivits till tidningarna om förhållandena på äldreboendet Pjäsen. Beställaravdelningen gjorde en uppföljning i juni. I förra veckan gjorde en utvecklingsledare och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ett oanmält besök på Pjäsen. Nämnden kommer att få en redovisning av vad som kom fram vid besöket. Överföring av information mellan äldreboenden och hälso- och sjukvården Mats Hedström (M) tar upp att han och ordföranden blivit uppmärksammade på brister i överföringen av information från äldreboenden och hälso- och sjukvården. Att olika datasystem används är en säkerhetsrisk. Socialdirektör Marica Gardell svarar att förvaltningen arbetar på en lösning. Om socialförvaltningen kan räknas som vårdgivare, skulle det vara möjligt att använda hälso- och sjukvårdens datasystem TakeCare. Frågan ligger just nu hos Datainspektionen. Problemet är nationellt. Förslagen i den statliga utredningen Rätt information på rätt plats och i rätt tid är ett steg i rätt riktning. Justerare: Utdragsbestyrkande: 14

Socialnämndens arbetsutskott 3 september 2014 Protokoll SON/Au 67 Behov av resursförstärkning med 850 000 kronor för verksamheten Mini-Maria SON 2014/244 - Tjänsteskrivelse daterad 24 augusti 2014 Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden begär ett tillägg från budgetberedningen för att utöka beroendevårdens budgetram med 850 000 kr i syfte att inrätta en integrerad verksamhet inriktad på missbruksvård för ungdomar/unga vuxna upp till 24 år. Socialnämnden beslutade 13 juni 2014 att tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen inrätta en integrerad verksamhet inriktad på missbruksvård för ungdomar och vuxna upp till 24 år (SON 75). Verksamheten, ett så kallat Mini-Maria, kommer att starta 1 oktober 2014. Verksamheten utökar individ- och familjeomsorgens uppdrag och innebär ökade kostnader till att börja med. På längre sikt beräknas verksamheten ge en kostnadsminskning i och med ett mindre behov av placeringar av unga vuxna på HVB-hem (HVB = hem för vård eller boende). Men under 2015 kommer Mini-Maria inte att hinna ge den effekten. Efter omfördelningar inom individ- och familjeomsorgens budgetram fattas 850 000 kronor. Justerare: Utdragsbestyrkande: 15

Socialnämndens arbetsutskott 3 september 2014 Protokoll SON/Au 68 Svar på uppdrag från budgetberedningen angående behov av nytt boende för ensamkommande flyktingbarn SON 2014/3 - Tjänsteskrivelse daterad 5 augusti 2014 Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden godkänner förvaltningens skrivelse som svar på uppdraget och överlämnar svaret till regionstyrelsen. Socialnämnden begärde i strategisk plan 2015-2017 9,0 miljoner kronor under 2016 för investering i ett nytt boende för ensamkommande flyktingbarn ( 24, 14 mars 2014). Regionfullmäktige antog sedan en ram för investeringar under planperioden. Där finns inte något nytt boende med. Socialnämnden fick i stället ett uppdrag från regionstyrelsen att analysera vilka konsekvenser en utebliven investering i nytt boende för ensamkommande flyktingbarn har för verksamheten. Uppdraget skulle redovisas i särskild skrivelse och som särskilt ärende till höstens budgetavstämning. Socialförvaltningen har byggt upp alla tre boendena för ensamkommande flyktingbarn genom att strukturera om i befintliga lokaler och utan att begära investeringsmedel. Bedömningen är att det inte finns möjlighet att starta upp ytterligare boenden inom verksamhetens befintliga lokaler genom omstrukturering. En nybyggnation där fokus ligger på de ensamkommande barnens behov ses som en förutsättning. För detta krävs det att investeringsmedel tillförs. Justerare: Utdragsbestyrkande: 16

Socialnämndens arbetsutskott 3 september 2014 Protokoll SON/Au 69 Inrättande av trygghetspunkter i Roma och Fårösund SON 2014/295 - Tjänsteskrivelse daterad 20 augusti 2014, inklusive bilagor Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden beslutar att skapa förutsättningar för trygghetspunkt på Roma äldreboende samt Stuxgården i Fårösund i samverkan med hälso- och sjukvårdsförvaltningen från 1 november 2014. socialförvaltningen får i uppdrag att i samverkan med hälso- och sjukvårdsförvaltningen ta fram en överenskommelse som reglerar ansvar och ekonomi. Socialnämnden beslutade den 13 juni 2014 att medverka till att inrätta trygghetspunkter där äldre medborgare och medborgare med sammansatta vårdbehov som har svårt att ta sig till närmsta vårdcentral erbjuds få enklare hälso- och sjukvårdsåtgärder utförda på äldreboenden. De två första trygghetspunkterna skapas i Roma och Fårösund. Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att ansvara för verksamheten både när det gäller kostnader och medicinskt ansvar. Äldreboendets medarbetare utför tjänsterna. Detta innebär att hälso- och sjukvårdsnämndens kvalitetsledningssystem gäller. Lagstiftning om medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) inom socialtjänsten gäller inte. Justerare: Utdragsbestyrkande: 17

Socialnämndens arbetsutskott 3 september 2014 Protokoll SON/Au 70 Remissvar till regionstyrelsen. Betänkande Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) SON 2014/354 - Tjänsteskrivelse daterad 20 augusti 2014, inklusive bilagor Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteskrivelse till regionstyrelsen som sitt yttrande över slutbetänkandet Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23. Socialnämnden har getts tillfälle att yttra sig över slutbetänkandet av utredningen om rätt information i vård och omsorg. Slutbetänkandet beskriver de problem som finns i informationshanteringen när flera vårdgivare och utförare av socialtjänst är inblandade i vård och omsorg om en individ. Förvaltningen har i sitt förslag till remissvar fokuserat på socialnämndens målgrupper. De lagförslag som utredningen föreslår bedöms underlätta arbetet och öka säkerheten för den enskilde. Hänsyn har tagits till den enskildes behov av att spärra uppgifter för åtkomst. Barns liv och hälsa lyfts fram som överordnad vårdnadshavares rätt att hindra information mellan olika aktörer. Justerare: Utdragsbestyrkande: 18

Socialnämndens arbetsutskott 3 september 2014 Protokoll SON/Au 71 Revidering av Uppdrag och kvalitetskrav för korttidsvistelse 9 6 LSS inom Region Gotland SON 2014/357 - Tjänsteskrivelse daterad 20 augusti 2014, inklusive bilaga Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden beslutar att anta revideringarna i Uppdrag och kvalitetskrav för korttidsvistelse 9 6 LSS inom Regin Gotland med ett tillägg om meddelarfrihet för personalen och med några språkliga justeringar. Syftet med dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav för korttidsvistelse 9 6 LSS inom Region Gotland är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatserna som ställs på utförare av korttidsvistelse enligt 9 6 LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Dokumentet är även tänkt som en vägledning och ett stöd till de utförare som skall verkställa insatsen. Dokumentet är antaget av socialnämnden 14 september 2005. Tidigare revideringar har gjorts 23 april 2008 och 8 december 2010. Vid denna revidering har insatsens innehåll förtydligats och kraven på bland annat hälso- och sjukvårdsansvaret har utvecklats. Kraven på personalens utbildning och kompetens har skärpts. Brukarnas rätt till inflytande över utförandet av insatsen har tydliggjorts. Från arbetsutskottets sammanträde Agneta Enderberg (MP) yrkar att det under rubriken Personal och kompetensförsörjning infogas ett stycke med följande lydelse: Utföraren ska tillförsäkra personalen meddelarfrihet och får inte ålägga dessa en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjlighet att lämna uppgifter till media. Utföraren får inte heller efterforska källan till sådana uppgifter. Arbetsutskottet enas om att bifalla yrkandet. Justerare: Utdragsbestyrkande: 19

Socialnämndens arbetsutskott 3 september 2014 Protokoll SON/Au 72 Revidering av Uppdrag och kvalitetskrav för ledsagarservice 9 3 LSS inom Region Gotland SON 2014/358 - Tjänsteskrivelse daterad 20 augusti 2014, inklusive bilaga Arbetsutskottets beslut Socialnämnden beslutar att anta revideringarna i Uppdrag och kvalitetskrav för ledsagarservice 9 3 LSS inom Regin Gotland med ett tillägg om meddelarfrihet för personalen och med några språkliga justeringar. Syftet med dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav för ledsagarservice 9 3 LSS inom Region Gotland är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatserna som ställs på utförare av ledsagning enligt 9 3 LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Dokumentet är även tänkt som en vägledning och ett stöd till de utförare som skall verkställa insatsen. Dokumentet är antaget av socialnämnden 14 september 2005. Tidigare revideringar har gjorts 23 april 2008 och 8 december 2010. Vid denna revidering har insatsens innehåll förtydligats. Brukarnas rätt till inflytande över utförandet av insatsen har tydliggjorts. Från arbetsutskottets sammanträde Agneta Enderberg (MP) yrkar att det under rubriken Personal och kompetensförsörjning infogas ett stycke med följande lydelse: Utföraren ska tillförsäkra personalen meddelarfrihet och får inte ålägga dessa en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjlighet att lämna uppgifter till media. Utföraren får inte heller efterforska källan till sådana uppgifter. Arbetsutskottet enas om att bifalla yrkandet. Justerare: Utdragsbestyrkande: 20

Socialnämndens arbetsutskott 3 september 2014 Protokoll SON/Au 73 Revidering av Uppdrag och kvalitetskrav för bostad med särskild service 9 9 LSS inom Region Gotland SON 2014/356 - Tjänsteskrivelse daterad 20 augusti 2014, inklusive bilaga Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden beslutar att anta revideringarna i Uppdrag och kvalitetskrav för bostad med särskild service 9 9 LSS inom Region Gotland med ett tillägg om meddelarfrihet för personalen och med några språkliga justeringar. Syftet med dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav för bostad med särskild service 9 9 LSS inom Region Gotland är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatserna som ställs på utförare av bostad med särskild service enligt 9 9 LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Dokumentet är även tänkt som en vägledning och ett stöd till de utförare som skall verkställa insatsen. Dokumentet är antaget av socialnämnden 14 september 2005. Tidigare revideringar har gjorts 23 april 2008 och 8 december 2010. Vid denna revidering har insatsens innehåll förtydligats och kraven på bland annat hälso- och sjukvårdsansvaret har utvecklats. Kraven på personalens utbildning och kompetens har skärpts. Brukarnas rätt till inflytande över utförandet av insatsen har tydliggjorts. Från arbetsutskottets sammanträde Agneta Enderberg (MP) yrkar att det under rubriken Personal och kompetensförsörjning infogas ett stycke med följande lydelse: Utföraren ska tillförsäkra personalen meddelarfrihet och får inte ålägga dessa en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjlighet att lämna uppgifter till media. Utföraren får inte heller efterforska källan till sådana uppgifter. Arbetsutskottet enas om att bifalla yrkandet. Justerare: Utdragsbestyrkande: 21

Socialnämndens arbetsutskott 3 september 2014 Protokoll SON/Au 74 Uppdrag och kvalitetskrav för trygghetslarm återrapportering av uppdateringar enligt socialnämndens uppdrag SON 2014/241 Bilaga utan tjänsteskrivelse Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden beslutar att anta Uppdrag och kvalitetskrav för trygghetslarm inom Region Gotland med några språkliga justeringar. Förvaltningen tog till sammanträdet den 13 juni 2014 fram ett förslag till Uppdrag och kvalitetskrav för trygghetslarm inom Region Gotland. Syftet med dokumentet är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll som ställs på utförare av trygghetslarm i ordinärt boende. Dokumentet är även tänkt som en vägledning och ett stöd till de utförare som skall verkställa insatsen. Nämnden föreslog på sammanträdet den 13 juni 2014 vissa förtydliganden. Dessa har nu arbetats in i dokumentet. Justerare: Utdragsbestyrkande: 22

Socialnämndens arbetsutskott 3 september 2014 Protokoll SON/Au 75 Medborgarförslag. Hjärtstartare till Trygghetspatrullen SON 2014/222 - Tjänsteskrivelse daterad den 18 augusti 2014, inklusive bilaga Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden beslutar att avslå medborgarförslaget om hjärtstartare till trygghetspatrullen. föreslå att frågan om hjärtstartare ses över inom Region Gotland som helhet. I ett medborgarförlag till regionfullmäktige föreslås att hjärtstartare skall finnas i trygghetspatrullernas bilar. Trygghetspatrullerna utför hemtjänstinsatser nattetid. Medborgarförslaget motiveras med att trygghetspatrullernas bilar är ute och kör över hela Gotland på nätterna. I och med detta skulle de kunna vara den resurs som finns närmast tillgänglig vid ett eventuellt hjärtstopp. I sin tjänsteskrivelse ställer sig förvaltningen tveksam till det ansvar det skulle lägga på personalen i trygghetspatrullen att ha denna utrustning i sina bilar. Förslaget ska också ställas mot trygghetspatrullernas huvuduppdrag att ge planerade insatser samt svara på larm hos personer med stort hjälpbehov på nätterna. Vidare finns det frågeställningar kring hantering och underhåll av hjärtstartare samt dokumentation av eventuella insatser. Justerare: Utdragsbestyrkande: 23

Socialnämndens arbetsutskott 3 september 2014 Protokoll SON/Au 76 Remissyttrande. Motion om införande av barnlots SON 2014/194 RS 2014/183 HSN 2014/212 BUN 2014/284 - Tjänsteskrivelse daterad 21 augusti 2014, inklusive bilaga Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Arbetsutskottet avstår från att lämna förslag till beslut till socialnämnden. Anna Andersson, (C), föreslår i en motion till regionfullmäktige att en barnlots inrättas inom Region Gotland. Barnlotsen ska ha uppdraget att hjälpa barn och unga som mår dåligt att hitta rätt hjälp. Förslaget bygger på Barnombudsmannens (BO) rapport Bryt tystnaden. BO finner att vägen till stöd för unga ibland kan vara lång och krokig och rekommenderar att varje landsting/region inrättar en barnlots. Denna lots ska göra så att det finns en väg in i vårdkedjan för barn och unga som mår dåligt. En arbetsgrupp med representanter från hälso- och sjukvårdsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen samt ledningskontoret har på BarnSams uppdrag berett ärendet. Sammantaget bedömer arbetsgruppen att det redan finns bra lotsmöjligheter för barn och unga och tillgång till vårdkedjan genom en väl utbyggd elevhälsa, hemsidan sagagotland.se och professionell samverkan. Förslag till beslut Socialnämnden avslår Anna Anderssons (C) motion om att införa en barnlots inom Region Gotland. Från arbetsutskottets sammanträde Ola Lindvall (C) yrkar att motionen ska anses besvarad, i stället för att den avslås enligt förvaltningens förslag till beslut. Arbetsutskottet enas om att inte ge något förslag till beslut till socialnämnden. Justerare: Utdragsbestyrkande: 24

Socialnämndens arbetsutskott 3 september 2014 Protokoll SON/Au 77 Samarbete med kriminalvården enligt medborgarförslag Projekt-idé Krimvux SON 2013/232 - Tjänsteskrivelse daterad 25 augusti 2014 Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden beslutar att avstå från att inleda ett försöksprojekt och ansöka om medel tillsammans med kriminalvården enligt medborgarförslaget Projekt-idé Krimvux. Socialnämnden tog på sammanträdet den 11 februari 2014 upp ett medborgarförslag som handlade om att socialförvaltningen skulle samarbeta med behandlingshem på Gotland för att göra individuella handlingsplaner för personer som friges från fängelse (SON 12). Socialförvaltningen fick i uppdrag att undersöka möjligheterna att söka statliga och EU-medel för att skapa ett försöksprojekt i medborgarförslagets anda. Bidrag kan sökas från Socialfondens Programområde 3 sysselsättningsinitiativet för unga. Men projektet kan inte finansieras helt med medel från fonden. Fonden har en bestämmelse som ska förhindra att bidraget snedvrider konkurrensen på den interna marknaden, där eftervårdsinsatser upphandlas av myndigheter. För att kunna ha en verksamhet enligt förslaget behöver socialförvaltningen stå för en del av finansieringen. Det skulle kräva en omfördelning av resurser från ordinarie verksamhet inom individoch familjeomsorgen, vilket inte är möjligt i dagsläget. Justerare: Utdragsbestyrkande: 25

Socialnämndens arbetsutskott 3 september 2014 Protokoll SON/Au 78 Region Gotlands revisorers granskning av intern kontroll avseende tillförlitlighet i system och rutiner för kundfakturering SON 2014/255 - Bilaga Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden godkänner förvaltningens skrivelse och lämnar den som sitt svar på revisorernas rapport. På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland har revisionsbyrån PwC genomfört en granskning av tillförlitlighet i system och rutiner för fakturering av äldreomsorgsavgifter. Revisorernas bedömning är att den interna kontrollen av system och rutiner för hantering av äldreomsorgsavgifter i allt väsentligt är tillräcklig. Justerare: Utdragsbestyrkande: 26

Socialnämndens arbetsutskott 3 september 2014 Protokoll SON/Au 79 Strategisk plan 2015-2017 för socialnämnden komplettering inför höstens budgetavstämning SON 2014/244 - Tjänsteskrivelse daterad 24 augusti 2014 Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden godkänner kompletteringen till strategisk plan 2015-2017 för socialnämnden och lämnar den till regionstyrelsens budgetberedning. Den ekonomiska situationen för socialnämnden är oförändrad. Kostnaderna för försörjningsstöd minskar medan antalet placeringar ökar inom flera områden. Bufferten kommer att behöva tas i anspråk. Socialnämnden vidhåller därför tidigare begäran till budgetberedningen i våras om resursförstärkning. Socialnämndens begäran kan sammanfattas i följande punkter Full kompensation för personalkostnadsökningar enligt avtal 850 000 kronor i utökad ram för Mini-Maria 138 800 kronor flyttas från socialnämnden till kultur- och fritidsnämnden 15 miljoner kronor avsätts centralt som reserv för individ- och familjeomsorgen 5 miljoner kronor avsätts centralt för e-tjänster Utbyggnad enligt lokalförsörjningsplan med tydlig markering oavsett om det är investering, hyra eller köp av platser Tydliggörande av socialtjänstens uppdrag i relation till arbetsmarknadsenheten och Arbetsförmedlingen Bostadsförsörjning ska vara ett prioriterat område Justerare: Utdragsbestyrkande: 27

Socialnämndens arbetsutskott 3 september 2014 Protokoll SON/Au 80 Äldreboendet Pjäsen SON 2014/387 Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet ger förvaltningen i uppdrag att o på nämndens sammanträde 16 september redogöra för samtliga problemområden inom driften och organisationen på äldreboendet Pjäsen. o förvaltningen presenterar en åtgärdsplan med vad som behöver förändras och när i tiden detta kan ske. Mats Hedström (M) tar upp att det så kallade särskilda boendet (äldreboendet) Pjäsen har fått kritik i pressen. Nämndens ordförande Hanna Westerén (S) och socialdirektör Marica Gardell har svarat på kritiken i samband med förvaltningens kvalitetsuppföljning. Mats Hedström (M) yrkar, med instämmande av Ola Lindvall (C), att arbetsutskottet ger förvaltningen i uppdrag att på nämndens sammanträde 16 september redogöra för samtliga problemområden inom driften och organisationen på äldreboendet Pjäsen. förvaltningen presenterar en åtgärdsplan med vad som behöver förändras och när i tiden detta kan ske. Arbetsutskottet enas om att besluta enligt yrkandet. Justerare: Utdragsbestyrkande: 28

Socialnämndens arbetsutskott 3 september 2014 Protokoll SON/Au 81 Övriga frågor Äldreboendet i Katthammarsvik Agneta Enderberg, (MP) undrar hur det går med inflyttningen till det nya äldreboendet i Katthammarsvik. Socialdirektör Marica Gardell svarar att boendet kommer att vara inflyttningsklart om cirka tre veckor. I våras gick det ut en förfrågan till alla som bor i äldreboenden på Gotland. Sex personer var då positiva till en flytt till Katthammarsvik. Alla av dem med nya beslut om särskilt boende (äldreboende) och som erbjudits boende i Katthammarsvik har tackat ja. Boendet kommer därför att bli fullt. Justerare: Utdragsbestyrkande: 29

Individ- och familjeomsorgen: statistik augusti 2014 Den minskning av utbetalningar av ekonomiskt bistånd som började i april har fortsatt under sommaren. Det är främst ungdomar som har ett minskat behov. Det har varit en gynnsam sommar för tillfälliga anställningar för dem. Utbetalningar och antal hushåll är i nivå med 2010. Ekonomiskt bistånd (Insatserna Ekonomiskt bistånd, Ek bistånd flykting och Ek Hyresgaranti) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ackum 14 Ackum 13 Diff Utbetalt 2013 5 591 kkr 5 151 kkr 5 440 kkr 5 680 kkr 5 858 kkr 4 477 kkr 5 314 kkr 4 396 kkr 4 208 kkr 5 053 kkr 5 057 kkr 5 528 kkr Utbetalt 2014 5 303 kkr 4 904 kkr 5 806 kkr 5 318 kkr 4 992 kkr 4 510 kkr 4 375 kkr 3 825 kkr 39 035 kkr 41 913 kkr - 7 % Hushåll 2013 787 753 787 789 812 681 718 648 617 720 747 762 Hushåll 2014 740 717 774 767 731 645 618 557 Utb per hush 7 166 kr 6 840 kr 7 501 kr 6 934 kr 6 829 kr 6 992 kr 7 080 kr 6 866 kr 7 000 kkr Utbetalt ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) 2014 1 Utfall Economa Augusti månad: 3 818 kkr Ackumulerat 2014: 39 020 kkr 6 000 kkr 5 000 kkr 2010 4 000 kkr 3 000 kkr 2011 2012 2013 2014 2 000 kkr 1 000 kkr 0 kkr Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Individ- och familjeomsorgen 2014 30 Hans Haglund

2 Ekonomiskt bistånd 18-24 år Belopp Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 18-24 år 2010 684 kkr 835 kkr 1 014 kkr 983 kkr 855 kkr 936 kkr 922 kkr 851 kkr 850 kkr 854 kkr 996 kkr 1 066 kkr 18-24 år 2011 966 kkr 845 kkr 1 293 kkr 939 kkr 1 222 kkr 817 kkr 880 kkr 889 kkr 895 kkr 870 kkr 986 kkr 1 051 kkr 18-24 år 2012 903 kkr 1 024 kkr 1 014 kkr 1 098 kkr 1 128 kkr 948 kkr 892 kkr 995 kkr 772 kkr 1 081 kkr 1 123 kkr 1 172 kkr 18-24 år 2013 1 131 kkr 952 kkr 1 199 kkr 1 120 kkr 1 148 kkr 941 kkr 1 086 kkr 831 kkr 786 kkr 1 111 kkr 1 109 kkr 1 094 kkr 18-24 år 2014 1 109 kkr 1 117 kkr 1 284 kkr 1 182 kkr 1 038 kkr 814 kkr 738 kkr 508 kkr Antal hushåll Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 18-24 år 2010 133 146 178 173 166 167 172 143 141 142 171 176 18-24 år 2011 135 130 182 152 173 138 149 140 132 136 158 179 18-24 år 2012 142 156 156 162 181 168 152 151 139 161 188 192 18-24 år 2013 179 170 193 193 202 166 172 137 139 174 193 178 18-24 år 2014 174 178 196 189 177 142 132 93 1 400 kkr Utbetalt ekonomiskt bistånd till hushåll 18-24 år 1 200 kkr 1 000 kkr 800 kkr 600 kkr 400 kkr 200 kkr 18-24 år 2010 18-24 år 2011 18-24 år 2012 18-24 år 2013 18-24 år 2014 kkr Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Individ- och familjeomsorgen 2014 31 Hans Haglund

3 Ungdomarnas (18-24 år) andel av utbetalt ekonomiskt bistånd Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 18-24 år 2010 17 % 22 % 19 % 22 % 21 % 22 % 21 % 23 % 23 % 21 % 22 % 21 % 18-24 år 2011 21 % 20 % 23 % 21 % 23 % 18 % 21 % 21 % 21 % 20 % 20 % 20 % 18-24 år 2012 18 % 20 % 19 % 21 % 20 % 20 % 20 % 22 % 20 % 21 % 22 % 23 % 18-24 år 2013 20 % 18 % 22 % 20 % 20 % 21 % 20 % 19 % 19 % 20 % 22 % 20 % 18-24 år 2014 21 % 23 % 22 % 22 % 21 % 18 % 17 % 13 % 25% Ungdomarnas (18-24 år) andel av totalt utbetalt belopp 20% 15% 10% 18-24 år 2010 5% 0% 18-24 år 2011 18-24 år 2012 18-24 år 2013 18-24 år 2014 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Individ- och familjeomsorgen 2014 32 Hans Haglund

Placeringar HVB I juli fick Gotland oplanerat ta emot nio ensamkommande asylsökande flyktingbarn. De flesta av dem kunde placeras i ett utökat Haima HVB, men två av dem fick placering i HVB på fastlandet. SoL, LVU och LVM jan feb mars april maj juni juli aug sep okt Nov dec Institutionsplacering barn och ungdom 38 44 46 49 48 44 45 55 (varav HVB Östertull och Haima) 25 27 25 27 27 25 26 34 Institutionsplacering vuxna missbrukare 12 17 22 19 28 24 23 22 Placering familjehem vuxna 1 1 1 1 1 1 3 4 4 60 Antal placeringar 2014 Institutionsplacering barn och ungdom Institutionsplacering vuxna missbrukare Placering f am.hem vuxna 50 40 30 20 10 0 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Individ- och familjeomsorgen 2014 33 Hans Haglund

Kostnader familjehem BoU (kkr) 85 barn/ungdomar var placerade i egna familjehem i augusti, inklusive tillfälliga och jourplaceringar. Sju av barnen var jourplacerade. Under månaden var nitton barn/ungdomar placerade i konsulentstödda familjehem, varav en var tillfällig eller jourplacering. Utöver dessa placeringar var sex barn placerade i familjehem tillsammans med förälder under månaden. Placeringar i konsulenststödda familjehem kostar i genomsnitt drygt två och en halv gånger så mycket per placering som placeringar i egna familjehem. jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Egna familjehem (löner, omkostnad, förlorad arbetsinkomst) 1 899 2 001 1 832 1 802 2 086 1 857 1 802 1 858 Konsulentstödda familjehem enligt fakturor 716 873 732 1 072 970 694 1 329 973 Övriga kostnader (förlorad arbetsinkomst konsulentstödda familjehem, resor, elevassistenter) 90 96 65 95 158 62 180 67 Totalt 2 704 2 970 2 629 2 969 3 214 2 614 3 311 2 898 5 Kronor Kostnader familjehem BoU 2014 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 Egna familjehem Övriga kostnader egna Konsulentstödda familjehem Övriga kostnader kons.stödda Individ- och familjeomsorgen 2014 34 Hans Haglund

6 Kostnader HVB BoU (kkr) Ökningen av HVB-placeringarna leder till ökade kostnader för dessa. I kostnaderna för augusti ingår två fakturor för placeringar av ensamkommande flyktingbarn, totalt drygt 100 000 kronor, vilket kommer att återbetalas av Migrationsverket. jan feb mars april Maj juni juli aug sep okt nov dec Ersättningar enligt fakturor 1 176 1 756 1 154 1 148 2 113 1 360 1 532 1 571 Övriga kostnader (resor m m) 37 24 49 54 49 89 65 75 Totalt 1 213 1 780 1 203 2 202 2 161 1 449 1 598 1 645 Kronor 2 500 000 Kostnader HVB BoU 2013 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 Ersättningar enl f akturor Övriga kostnader Individ- och familjeomsorgen 2014 35 Hans Haglund

7 Kostnader HVB vuxna (kkr) Behovet av institutionsplaceringar av vuxna är högt under våren och sommaren. Även behovet av familjehemsplaceringar har ökat. Fyra personer fick vård jämlikt LVM i augusti. Fyra av dem som är i HVB är kvinnor. jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Ersättningar enligt fakturor 536 438 694 1 163 1 336 994 1 021 1 138 Övriga kostnader (resor m m) 31 26 38 187 47 52 105 38 Totalt 567 464 732 1 351 1 383 1 046 1 126 1 176 Kronor 1 600 000 Kostnader HVB vuxna 2014 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 Ersättningar enl fakturor Övriga kostnader Individ- och familjeomsorgen 2014 36 Hans Haglund

8 Budget HVB BoU Utbetalt HVB BoU Budget HVB MVE Utbetalt HVB MVE Budget Familjehem Vux Utbetalt 14 550 kkr 12 252 kkr 8 743 kkr 7 849 kkr 545 kkr 414 kkr utfall i % 84,2 utfall i % 89,8 utfall i % 76,0 15 000 000 kr 14 500 000 kr 14 000 000 kr 13 500 000 kr 13 000 000 kr 12 500 000 kr 12 000 000 kr 11 500 000 kr 11 000 000 kr Budget HVB BoU Utbetalt HVB BoU 9 000 000 kr 8 800 000 kr 8 600 000 kr 8 400 000 kr 8 200 000 kr 8 000 000 kr 7 800 000 kr 7 600 000 kr 7 400 000 kr Budget HVB vuxna Utbetalt HVB vuxna 600 000 kr 500 000 kr 400 000 kr 300 000 kr 200 000 kr 100 000 kr 0 kr Budget famhem Vux Utbetalt famhem Vux Individ- och familjeomsorgen 2014 37 Hans Haglund

9 Utredningar enligt 11 kap 1 SoL barn och unga Antalet pågående utredningar avseende stöd och skydd till barn och unga minskade under sommaren. Många utredningar avslutades i juli. Av de pågående utredningarna avser 39 flickor och 55 pojkar. Drygt fyrtio procent av utredningarna avser ungdomar mellan tretton och sjutton år. Samtliga utredningar med längre tid än fyra månader som pågick den 1 augusti och den 1 september samt samtliga avslutade utredningar med lång utredningstid i juli och augusti hade förlängningsbeslut. Pågående utredningar vid respektive månadsskifte 0 30 dagar 31 90 dagar 91 120 dagar > 120 dagar Totalt Andel över 4 mån Antal med förlängningsbeslut eller över 18 år 1 Jan 16 66 28 10 120 8 % 6 1 Feb 27 44 31 13 115 11 % 9 1 Mars 44 44 25 23 136 17 % 13 1 April 28 68 12 19 127 15 % 12 1 Maj 30 65 22 22 139 16 % 13 1 Juni 15 54 32 18 119 15 % 13 1Juli 31 37 17 13 98 13 % 8 1 Aug 28 41 3 8 80 10 % 8 1 Sept 18 57 10 9 94 10 % 9 1 Okt 1 Nov 1 Dec 1 Jan 2015 Avslutade utredningar under månaden 0 30 dagar 31 90 dagar 91 120 dagar > 120 dagar Totalt Andel över 4 mån Jan 1 4 17 9 31 29 % Feb 0 2 12 8 22 36 % Mars 5 5 15 17 42 40 % April 1 6 5 6 18 33 % Maj 2 6 21 11 40 28 % Juni 2 9 24 17 52 33 % Juli 3 8 17 5 33 15 % Aug 1 5 6 4 16 25 % Sept Okt Nov Dec Individ- och familjeomsorgen 2014 38 Hans Haglund

39

40

41

42

43

44

45

Socialförvaltningen 1 (11) Uppdrag och kvalitetskrav Korttidsvistelse 9 6 LSS inom Region Gotland 46

Socialförvaltningen 2 (11) Innehållsförteckning INLEDNING... 3 BESKRIVNING AV INSATSEN... 3 KORTTIDSVISTELSE... 3 FRÅN BESLUT TILL VERKSTÄLLIGHET... 4 BESLUT... 4 VERKSTÄLLIGHET... 4 KVALITETSKRAV PÅ INSATSEN... 4 KORTTIDSVISTELSE... 4 TRANSPORTER... 5 HÄLSO OCH SJUKVÅRD... 5 HANTERING AV PRIVATA MEDEL... 5 AVGIFTER OCH OMKOSTNADER... 6 TOLK... 6 HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION... 6 GENOMFÖRANDEPLAN... 6 FÖRVARING AV DOKUMENTATION EFTER AVSLUTAD INSATS... 7 LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE... 7 ANSVAR... 7 PROCESSER OCH RUTINER... 7 SAMVERKAN OCH SAMARBETE... 7 NÄRSTÅENDE OCH ANHÖRIGSTÖD... 7 VÅRDNADSHAVARE/GOD MAN/FÖRETRÄDARE... 8 MYNDIGHETER... 8 BESTÄLLAREN... 8 EGENKONTROLL... 8 SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL PÅ VERKSAMHETEN... 9 RAPPORTERINGSSKYLDIGHET... 9 PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING... 9 INTRODUKTION... 10 KOMPETENSUTVECKLING... 10 KRAV PÅ VERKSAMHETSANSVARIG... 10 KRAV PÅ MEDARBETARE/OMVÅRDNADSPERSONAL... 10 ÖVRIGT... 10 VÅLD I NÄRA RELATIONER... 11 POLISANMÄLAN... 11 MILJÖARBETE... 11 47

Socialförvaltningen 3 (11) Inledning Syftet med dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatserna som ställs på utförare av korttidsvistelse 9 6 LSS. Dokumentet är även en vägledning och ett stöd till utförare som ansvarar för att verkställa insatsen. Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Kvalitetskrav och riktlinjer ändras fortlöpande och utföraren meddelas aktuella ändringar kontinuerligt. Utföraren ansvarar för att aktuella kvalitetskrav ska vara kända av all personal. Utföraren ska följa nationella riktlinjer samt regionala och lokala vård- och handlingsprogram. Region Gotland använder styrkort för målstyrning. Målet i brukarperspektivet är att den enskilde ska få tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Regionens värdegrund beskrivs i styrkort med orden omtanke, delaktighet och förtroende. Socialnämnden fastställer årligen mål för verksamheten i styrkort, se www.gotland.se Socialnämnden ska verka för att personer med funktionsnedsättning får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Socialnämnden har upprättat kvalitetsgarantier som anger de viktigaste punkterna för vad den enskilde garanteras. Läs mer på regionens hemsida; http://www.gotland.se/imcms/41736 Socialnämnden är beställare och ytterst ansvarig för myndighetsutövning, kvalitet och uppföljning enligt såväl socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade som hälso- och sjukvårdslagen. Utföraren ansvarar för att verksamheten utförs enligt de lagar, föreskrifter och riktlinjer som följer av socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, offentlighets- och sekretesslagen, hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, diskrimineringslagen, meddelarfrihet, arbetsmiljölagstiftning och övriga vid varje tillfälle tillämpliga lagar. Beskrivning av insatsen Korttidsvistelse Insatsen korttidsvistelse 9 6 LSS innebär att en person med funktionsnedsättning tillfälligt vistas i korttidshem, korttidsfamilj eller deltar i lägerverksamhet. Insatsen syftar till att ge den enskilde miljöombyte och stimulans i den personliga utvecklingen eller fungera som avlastning för anhöriga. 48

Socialförvaltningen 4 (11) I korttidsvistelsen ingår omvårdnad där den enskilde ges stöd och hjälp med dagliga behov så som hygien, på- och avklädning etc. Utföraren ansvarar för att den enskilde under sin korttidsvistelse ska kunna fortsätta delta i ordinarie sysselsättning och skola. Se även Riktlinjer för insatser enligt LSS för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning http://.insidan.gotland.se/9560 Från beslut till verkställighet Beslut Korttidsvistelse ska alltid föregås av ett beslut om insatsen. Det skall framgå av utredningen om beslutet gäller korttidshem, korttidsfamilj eller lägerverksamhet. Verkställighet Insatsen skall verkställas inom tre månader efter fattat beslut. Den enskildes behov och önskemål bör, så långt det är möjligt, ligga till grund för hur korttidsvistelsen utformas. Ej verkställda beslut Om beslutet inte verkställs eller om den enskilde inte utnyttjar insatsen inom tre månader ska utföraren meddela handläggaren för eventuell omprövning av beslutet. Kvalitetskrav på insatsen Korttidsvistelse Verksamheten ska vara utformad så att den enskildes förmåga, resurser och önskemål tas tillvara. Vid insatsernas utförande ska utföraren beakta den enskildes självbestämmande, integritet och trygghet. Utföraren ska visa hänsyn till varje unik person oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuella läggning eller ålder. Boendemiljön ska vara säkert och tryggt utformad för den enskilde. Rutiner för brandsäkerhet ska finnas och vara kända av samtlig personal. Utföraren ansvarar för kommunal hälso- och sjukvård enligt tillämpliga delar av 18 HSL. Brukarinflytande Verksamheten ska präglas av en helhetssyn och kontinuitet samt utföras med flexibilitet, hög kvalitet och stor respekt för den enskilde. Den enskilde har rätt till inflytande, integritet och delaktighet där insatserna ska utföras i samråd. Den enskilde ska ha en aktiv del i verksamhetens olika delar (planering, genomförande, utvärdering och uppföljning). 49

Socialförvaltningen 5 (11) Transporter Transporter ingår inte i insatsen. Vid utförandet av insatsen korttidsvistelse skall Region Gotlands Riktlinjer för transporter av brukare inom Socialtjänsten tillämpas. Hälso och sjukvård Vid korttidsvistelse ansvarar förälder eller företrädare för kontakter med hälsooch sjukvården beträffande den enskilde och ger instruktioner och direktiv om hur den medicinska omvårdnaden skall ges. I förekommande fall får personal instruktioner av hälso och sjukvårdspersonal. Hygien och smitta Krav på god vårdhygienisk standard ska uppfyllas och smittspridning ska förebyggas. För att förebygga smittspridning och på så sätt medverka till att vårdrelaterade infektioner blir så få som möjligt ska de riktlinjer som hygiensköterska utfärdar samt aktuella föreskrifter och riktlinjer från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten gälla. I ansvaret ingår att säkra att all personal har utbildning inom området basala hygienrutiner och att personalen kontinuerligt får fortbildning inom området. Vid barnsjukdomar eller smittsamma infektioner vistas den enskilde vanligtvis inte i korttidsboende. Hälsofrämjande verksamhet Hälsofrämjande förhållningssätt ska råda i boendet genom att uppmuntra levnadssätt som förebygger ohälsa och främja hälsosamma val i syfte att uppnå en mer jämställd och jämlik folkhälsa. Nutrition Utföraren ska förebygga undernäring och felnäring. Måltiderna ska ge en positiv upplevelse och främja hälsa och välbefinnande. Läkemedel Rutiner för läkemedelshantering ska vara ändamålsenliga och väl fungerande. Utföraren ska följa skriftlig arbetsordning för läkemedelshantering med utgångspunkt från gällande författningar och riktlinjer fån medicinskt ansvarig sjuksköterska. Hjälpmedel Utföraren ska i samarbete med föräldrar/företrädare se till att den enskilde har tillgång till behövliga hjälpmedel, såväl kognitiva som andra. Utföraren ansvarar för att personalen använder ett pedagogiskt förhållningssätt som bidrar till att den enskilde kan leva ett självständigt liv. Hantering av privata medel Den enskilde eller legal företrädare ska normalt sköta hanteringen av privata medel. I de fall privata medel hanteras av utföraren ska rutiner skapas för hur detta ska säkras. 50

Socialförvaltningen 6 (11) Avgifter och omkostnader Insatsen är avgiftsfri. Den enskilde svarar själv för sina egna kostnader för exempelvis mat, resor och fritidsaktiviteter. Tolk Den enskilde ska ges hjälp vid behov att rekvirera tolk exempelvis vid språk, tal-, syn- och hörselnedsättning. Handläggning och dokumentation Dokumentation av insatser enligt LSS ska göras i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd. Dokumentation vid Handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:5) samt Socialstyrelsens handbok: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Dokumentation i handläggning och vid genomförande av beslut regleras i SOSFS 2006:5. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Utföraren ska ha rutiner utifrån särskilda bestämmelser enligt lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL PuL) och förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL PuLF). Hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras ska dokumenteras i en genomförandeplan. Planen ska underlätta och effektivisera arbetet med dokumentation under pågående insats och är en del av personakten. Dokumentation av hälso- och sjukvård ska ske enligt patientdatalagen SFS 2008:355 och SOSFS 2008:14 Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Skyldighet att föra journal har den som har legitimation för yrket eller person som genom delegering biträder en legitimerad yrkesutövare med viss angiven arbetsuppgift. Journalhandlingar ska förvaras så att obehöriga inte kan få tillgång till dem. Endast de som är engagerade i vården av patienten har rätt att ta del av journalen. Beställaren använder sig för närvarande av verksamhetssystemet Treserva som dokumentationssystem. I de fall det är tekniskt möjligt att ge åtkomst till verksamhetssystemet för externa utförare ska utföraren använda sig av samma system som beställaren. Utföraren ska anpassa sin verksamhet så att detta blir möjligt för att säkerställa dokumentationen. Avtal tecknas mellan socialförvaltningen och den enskilde utföraren. Genomförandeplan Utföraren ska upprätta en genomförandeplan för insatsen utifrån gällande beslut. För att uppnå målen med olika insatser är det viktigt att den enskilde har inflytande i utformning av genomförandeplanen. Den enskildes anhöriga/närstående eller annan företrädare bör ges möjlighet till delaktighet i utformningen om den enskilde så önskar. Planen ska tydligt beskriva hur och när insatserna ska utföras. Om den enskilde inte varit delaktig ska av dokumentationen framgå orsak och hur man arbetat för delaktighet med den enskilde. 51

Socialförvaltningen 7 (11) Genom planen tydliggörs både för den enskilde och för personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. För att uppnå målen med olika insatser är det viktigt att den enskilde eller dennes företrädare är delaktig och införstådd med planeringen. Genomförandeplanen ska följas upp och uppdateras minst en gång per år och vid behov revideras. När genomförandeplanen är fastställd och underskriven ska den delges den enskilde och en kopia skickas till handläggarenheten. Förvaring av dokumentation efter avslutad insats Dokumentation om den enskilde ska skyndsamt och på ett betryggande sätt skickas av utföraren till beställaren vid insatsens avslut. Utföraren ska följa regionens regler för arkivering och gallring av journaler. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Ansvar Avdelningschef/enhetschef har ett samlat ledningsansvar så att verksamheterna bedriver en god omsorg med hög kvalitet. Verksamhetschef enligt HSL ska finnas på enhets- eller avdelningsnivå. Medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Processer och rutiner Verksamheten ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. För varje aktivitet ska verksamheten utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra kvalitet. Samverkan och samarbete Utföraren ska ansvara för brukarmedverkan i olika former där den enskildes intressen tas tillvara. Alla led i planeringen kring den enskilde ska föregås av denna samverkan. Närstående och anhörigstöd Utföraren ska i möjligaste mån beakta både den enskildes och om denne samtycker även närståendes synpunkter. Detta innebär att även närståendes åsikter, kunnande och delaktighet ska vara en naturlig del av verksamheten så långt det går och med beaktande av den enskildes egna önskemål, självbestämmande och integritet. Anhöriga/närstående ska bemötas med respekt och vid behov ska stöd även ges till anhörig/närstående. Personalen ska informera om vilka stödformer som kan erbjudas. Detta ställer krav på att samtliga i personalgruppen har tillgång till 52

Socialförvaltningen 8 (11) information om vilka stödformer som anhöriga/närstående kan erbjudas, se http://www.gotland.se/imcms/6513 Vårdnadshavare/God man/företrädare Utföraren ska skapa goda kontakter och kontinuerligt ha en dialog med den enskilde och dennes legala företrädare om verksamheten. Myndigheter Utföraren ska samverka med de myndigheter som är av betydelse för den enskildes vård och omsorg och livsföring i övrigt. Beställaren Utföraren ska samverka med beställaren och delta i olika former av samverkansmöten. Utföraren bör delta i utbildningar och informationsträffar, som socialförvaltningen kallar till. Utföraren ska lämna statistik och uppgifter som efterfrågas av beställaren, nationella myndigheter och andra organisationer samt medverka vid uppföljning eller bistå med underlag för att genomföra uppföljningen. Utföraren ska delta och samverka vid beställarens kvalitetsuppföljning samt ge den information som anses nödvändig. Inkomna handlingar till beställaren är offentliga (3 Kap 19 a kommunallagen). Nämnden omfattas av offentlighetsprincipen vilket innebär att allmänheten har rätt att ta del av inkomna handlingar om inte handlingarna omfattas av offentlighets - och sekretesslagstiftningen (OSL 2009:400). Hälso och sjukvård Vid behov av hälso- och sjukvårdsinsatser kontaktas den boendes ordinarie behandlande läkare eller annan legitimerad yrkesutövare efter kontak med förälder eller företrädare. Vid akuta situationer sker kontakt direkt med hälso- och sjukvården. Frivilligorganisationer Samarbete med frivilligorganisationer och studieförbund ska eftersträvas i syfte att tillgodose den enskildes sociala, kulturella och existentiella behov. Egenkontroll Utföraren ska bedriva egenkontroll, dvs. systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten. Utföraren ska kontrollera att verksamheten bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Verksamheten ska varje år upprätta kvalitetsberättelse och patientsäkerhetsberättelse. Denna ska skickas till beställaren i samband med årsredovisning. 53

Socialförvaltningen 9 (11) Synpunkter och klagomål på verksamheten Beställaren har ett system, Säg vad du tycker, www.gotland.se/imcms/4125 där enskilda och dennes företrädare eller närstående kan lämna synpunkter på verksamheten. Utföraren ska följa socialnämndens riktlinjer och hantering av detta system och göra systemet känt bland enskilda, deras företrädare och personal. Synpunkter och klagomål från den enskilde och dennes företrädare/närstående är en viktig informationskälla för att åtgärda brister och för att identifiera områden som behöver förbättras och utvecklas. Synpunkter och klagomål ska tas på allvar och ska betraktas som en möjlighet att förbättra och utveckla verksamheten. Region Gotland har även ett gemensamt system för alla verksamheter inom regionen, Tyck till, som kan användas. http://www.gotland.se/imcms/55607. Rapporteringsskyldighet Verksamheten ska följa regionens riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Sarah och lex Maria. Egen regin ska använda regionens system för registrering och hantering av avvikelser. Utföraren ansvarar för att det finns rutiner inom verksamheten för hantering, analys och förbättringsåtgärder utifrån inrapporterade avvikelser. Utföraren ansvarar för att det finns rutiner för hantering av vårdskada eller risk för vårdskada. Utföraren ska rapportera till beställarens medicinskt ansvarig sjuksköterska om den enskilde i samband med vård och behandling drabbats eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig sjukdom eller skada (lex Maria). Utföraren är skyldig att medverka vid utredning inför eventuell anmälan enligt lex Maria. Personal och kompetensförsörjning Utföraren ska ansvara för att det finns personal som har den utbildning och kompetens som krävs för uppdraget. Utföraren ska anställa och ansvara för personal med beaktande av gällande lagar och föreskrifter. Utförare ska vid rekrytering av personal begära att den anställde visar upp aktuellt registerutdrag ur belastningsregistret. Utföraren ska göra uppdrags och kvalitetskraven samt kvalitetsgarantierna för korttidsvistelse kända för all personal och brukare/anhöriga. Utföraren får inte vidta åtgärder som kan förväntas medföra åsidosättande av lagar och avtal eller annars strida mot vad som är allmänt godtaget inom arbetsgivarens ansvarsområde. Det är särskilt viktigt att utföraren har rutiner för hur metoder inom verksamheten introduceras, tillämpas och utvecklas. Utföraren ska tillförsäkra personalen meddelarfrihet och får inte ålägga dessa en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjlighet att lämna uppgifter till media. Utföraren får inte heller efterforska källan till sådana uppgifter. 54

Socialförvaltningen 10 (11) Introduktion Utföraren ska erbjuda sin personal en anpassad teoretisk och praktisk introduktion i samband med anställningen och handledning i det vardagliga arbetet. Kompetensutveckling För all personal ska det årligen upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan och personalen ska erbjudas regelbunden handledning. Kompetensutveckling ska svara mot verksamhetens behov och kunskapsutvecklingen inom verksamhetsområdet. Krav på verksamhetsansvarig Verksamheten ska ledas av en chef med adekvat högskoleutbildning och lämplig erfarenhet. Vid frånvaro ska beställaren informeras om ersättare. Om den som är verksamhetsansvarig saknar utbildningskrav enligt ovan förbehåller sig beställaren rätten att göra en bedömning av redovisad kompetens före ett eventuellt godkännande. Krav på medarbetare/omvårdnadspersonal Utföraren ska aktivt arbeta för att all personal ska ha grundutbildning motsvarande Socialstyrelsens allmänna råd om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS 2014:2. Utföraren ska säkerställa att all personal ska ha kunskaper och förmågor inom angivna kunskapsområden enligt kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS 2014:2 Personalen ska ha kunskaper i talad och skriven svenska för att kunna ta emot instruktioner samt för att kunna utföra dokumentation. Övrigt Sekretess Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. (Offentlighets- och sekretesslagen 26 kap 1 ). Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (Offentlighets- och sekretesslagen 25kap 1 ). För enskild regi gäller tystnadsplikt enligt 12-15 Patientsäkerhetslagen. Utföraren ska ansvara för att personalen har kännedom om bestämmelserna och undertecknar förbindelse om tystnadsplikt. 55

Socialförvaltningen 11 (11) Våld i nära relationer Utföraren ska vara uppmärksam på om någon enskild kan vara utsatt för våld och behöva stöd och skydd. Utföraren ska säkra att all personal har kunskap om bemötande och förhållningssätt samt kännedom om vilket stöd en våldsutsatt person har rätt att få. Polisanmälan I situationer där det finns misstanke om brott mot den enskilde ska frågan om polisanmälan prövas skyndsamt. Utgångspunkten är alltid att det är den enskildes sak att polisanmäla, men om den enskilde/företrädare väljer att inte göra anmälan, eller inte har förmåga att göra det, måste det prövas om verksamheten ska ta ansvar för polisanmälan. Innan polisanmälan görs måste bedömning ske om uppgifter kan lämnas ut enligt Offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess bryts vid vissa typer av brott. Miljöarbete Utföraren ska följa Region Gotlands miljöpolicy, http://www.gotland.se/imcms/1048 56

Socialförvaltningen 1 (10) Uppdrag och kvalitetskrav Ledsagarservice 9 3 LSS inom Region Gotland 57

Socialförvaltningen 2 (10) Innehållsförteckning INLEDNING... 3 BESKRIVNING AV INSATSEN... 3 LEDSAGARSERVICE... 3 FRÅN BESLUT TILL VERKSTÄLLIGHET... 4 BESLUT... 4 BESTÄLLNING... 4 VERKSTÄLLIGHET... 4 KVALITETSKRAV PÅ INSATSEN... 5 LEDSAGARSERVICE... 5 TRANSPORTER... 5 HANTERING AV PRIVATA MEDEL... 5 AVGIFTER OCH OMKOSTNADER... 6 TOLK... 6 HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION... 6 GENOMFÖRANDEPLAN... 6 FÖRVARING AV DOKUMENTATION EFTER AVSLUTAD INSATS... 7 LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE... 7 ANSVAR... 7 PROCESSER OCH RUTINER... 7 SAMVERKAN OCH SAMARBETE... 7 NÄRSTÅENDE OCH ANHÖRIGSTÖD... 7 GOD MAN/FÖRVALTARE... 7 MYNDIGHETER OCH FÖRETRÄDARE... 7 BESTÄLLAREN... 8 HÄLSO OCH SJUKVÅRD... 8 FRIVILLIGORGANISATIONER... 8 EGENKONTROLL... 8 SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL PÅ VERKSAMHETEN... 8 RAPPORTERINGSSKYLDIGHET... 9 PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING... 9 INTRODUKTION... 9 KOMPETENSUTVECKLING... 9 KRAV PÅ VERKSAMHETSANSVARIG... 10 KRAV PÅ MEDARBETARE/OMVÅRDNADSPERSONAL... 10 ÖVRIGT... 10 SEKRETESS... 10 VÅLD I NÄRA RELATIONER... 10 POLISANMÄLAN... 10 MILJÖARBETE... 10 58

Socialförvaltningen 3 (10) Inledning Syftet med dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatserna som ställs på utförare av Ledsagarservice 9 3 LSS. Dokumentet är även en vägledning och ett stöd till utförare som ansvarar för att verkställa insatsen. Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Kvalitetskrav och riktlinjer ändras fortlöpande och utföraren meddelas aktuella ändringar kontinuerligt. Utföraren ansvarar för att aktuella kvalitetskrav ska vara kända av all personal. Utföraren ska följa nationella riktlinjer samt regionala och lokala vård- och handlingsprogram. Region Gotland använder styrkort för målstyrning. Målet i brukarperspektivet är att den enskilde ska få tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Regionens värdegrund beskrivs i styrkort med orden omtanke, delaktighet och förtroende. Socialnämnden fastställer årligen mål för verksamheten i styrkort, se www.gotland.se Socialnämnden ska verka för att personer med funktionsnedsättning får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Socialnämnden har upprättat kvalitetsgarantier som anger de viktigaste punkterna för vad den enskilde garanteras. Läs mer på kommunens hemsida; http://www.gotland.se/imcms/41736 Socialnämnden är beställare och ytterst ansvarig för myndighetsutövning, kvalitet och uppföljning enligt såväl socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt hälso- och sjukvårdslagen. Utföraren ansvarar för att verksamheten utförs enligt de lagar, föreskrifter och riktlinjer som följer av socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, offentlighets- och sekretesslagen, hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, diskrimineringslagen, meddelarfrihet, arbetsmiljölagstiftning och övriga vid varje tillfälle tillämpliga lagar. Beskrivning av insatsen Ledsagarservice Insatsen ledsagarservice 9 3 LSS syftar till att en person med funktionsnedsättning skall kunna delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Ledsagarservice skall ge möjlighet att utföra aktiviteter utanför hemmet 59

Socialförvaltningen 4 (10) och sker oftast i den enskildes närmiljö (inom Gotland). Efter särskild prövning kan ledsagning avse aktiviteter utanför närmiljön. Insatsen ledsagarservice är en tämligen begränsad insats som ska ge personer med funktionsnedsättning möjlighet att genomföra enklare aktiviteter och bryta social isolering genom t ex att delta i fritidsaktiviteter, kulturliv eller besöka vänner. Insatsen ska vara individuellt utformad utifrån den enskildes behov och önskemål och den enskilde ska ha möjlighet till inflytande över vem som utför insatsen. I uppdraget ingår att ge det stöd och hjälp som den enskilde behöver under tiden ledsagningen pågår. Det kan även ingå att delta i de aktiviteter som den enskilde väljer. Ledsagarservice kan ges under dag- och kvällstid, vardagar och helger. Ledsagarservice 9 3 LSS kan beslutas i två olika former kontinuerlig ledsagning och tillfällig ledsagning. Kontinuerlig ledsagning Kontinuerlig ledsagning sker alltid i närmiljön och avser den regelbundet återkommande ledsagningen. Tillfällig ledsagning Tillfällig ledsagning avser den ledsagning som oftast sker utanför närmiljön och utförs efter särskild prövning och avser ett speciellt ändamål. Från beslut till verkställighet Beslut Ledsagarservice ska alltid föregås av ett beslut. I utredning och bedömning kan särskilda omständigheter redovisas som ska beaktas vid förordnande av ledsagare. Beställning Handläggarenheten ansvarar för att delge beställning till utföraren. Verkställighet Ledsagarservice skall verkställas inom tre månader efter fattat beslut. Beviljad tid för ledsagarservice skall utnyttjas enligt beslut och kan inte sparas för andra ändamål eller utanför period. Om återbud till den planerade ledsagarservicen behöver göras skall den enskilde informeras om detta senast sju dagar i förväg. Ej verkställda beslut Om beslutet inte verkställs eller om den enskilde inte utnyttjar insatsen inom tre månader ska utföraren meddela handläggaren för eventuell omprövning av beslutet. 60

Socialförvaltningen 5 (10) Kvalitetskrav på insatsen Ledsagarservice Insatserna ska vara utformade så att den enskildes förmåga, resurser och önskemål tas tillvara. Vid insatsernas utförande ska utföraren beakta den enskildes självbestämmande, integritet och trygghet. Utföraren ska visa hänsyn till varje unik person oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuella läggning eller ålder. Brukarinflytande Verksamheten ska präglas av en helhetssyn samt utföras med flexibilitet, hög kvalitet och stor respekt för den enskilde. Den enskilde har rätt till inflytande, integritet och delaktighet där insatsen skall utföras i samråd. Den enskilde ska ha en aktiv del i verksamhetens olika delar (planering, genomförande, utvärdering och uppföljning) Transporter Transporter ingår inte i insatsen. Vid utförandet av insatsen ledsagning skall Region Gotlands Riktlinjer för transporter av brukare inom Socialtjänsten tillämpas. Hälso och sjukvård Ansvaret för hälso- och sjukvård åligger primärvården eller den behandlande enhet som har ansvar för den enskilde. Hygien och smitta Krav på god vårdhygienisk standard ska uppfyllas och smittspridning ska förebyggas. För att förebygga smittspridning och på så sätt medverka till att vårdrelaterade infektioner blir så få som möjligt ska de riktlinjer som hygiensköterska utfärdar samt aktuella föreskrifter och riktlinjer från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten gälla. Hälsofrämjande verksamhet Hälsofrämjande förhållningssätt ska råda genom att uppmuntra levnadssätt som förebygger ohälsa och främja hälsosamma val i syfte att uppnå en mer jämställd och jämlik folkhälsa. Läkemedel Om behov uppstår av att den enskilde behöver hjälp med administration av läkemedel ska delegeringsutbildning ske ifrån den vårdcentral där den enskilde är listad. Hantering av privata medel Den enskilde eller legal företrädare ska normalt sköta hanteringen av privata medel. I de fall privata medel hanteras av utföraren ska rutiner skapas för hur detta ska säkras. 61

Socialförvaltningen 6 (10) Avgifter och omkostnader Insatsen är avgiftsfri. Den enskilde betalar sina egna kostnader i samband med ledsagningen. Utföraren ska stå för rimliga omkostnader för ledsagare (entréavgifter, biljetter etc.). Tolk Den enskilde ska ges hjälp vid behov att rekvirera tolk exempelvis vid språk, tal-, syn- och hörselnedsättning. Handläggning och dokumentation Dokumentation av insatser enligt LSS ska göras i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd. Dokumentation vid Handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:5) samt Socialstyrelsens handbok: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Dokumentation i handläggning och vid genomförande av beslut regleras i SOSFS 2006:5. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Utföraren ska ha rutiner utifrån särskilda bestämmelser enligt lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL PuL) och förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL PuLF). Hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras ska dokumenteras i en genomförandeplan. Planen ska underlätta och effektivisera arbetet med dokumentation under pågående insats och är en del av personakten. Journalhandlingar ska förvaras så att obehöriga inte kan få tillgång till dem. Endast de som är engagerade i vården av patienten har rätt att ta del av journalen. Genomförandeplan Utföraren ska upprätta en genomförandeplan för kontinuerlig ledsagning utifrån gällande biståndsbeslut. För att uppnå målen med olika insatser är det viktigt att den enskilde har inflytande i utformning av genomförandeplanen. Den enskildes anhöriga/närstående eller annan företrädare bör ges möjlighet till delaktighet i utformningen om den enskilde så önskar. Planen ska tydligt beskriva hur och när insatserna ska utföras. Om den enskilde inte varit delaktig ska det av dokumentationen framgå orsak och hur man arbetat för delaktighet med den enskilde. Genom planen tydliggörs både för den enskilde och för personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. För att uppnå målen med olika insatser är det viktigt att den enskilde eller dennes företrädare är delaktig och införstådd med planeringen. Genomförandeplanen ska följas upp och uppdateras minst en gång per år och vid behov revideras. När genomförandeplanen är fastställd och underskriven ska den delges den enskilde och originalet skickas till handläggarenheten. Vid utförande av tillfällig ledsagning behöver genomförandeplaner inte upprättas 62

Socialförvaltningen 7 (10) Förvaring av dokumentation efter avslutad insats Dokumentation om den enskilde ska skyndsamt och på ett betryggande sätt skickas av utföraren till beställaren vid insatsens avslut. Utföraren ska följa regionens regler för arkivering och gallring av journaler. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Ansvar Avdelningschef/enhetschef har ett samlat ledningsansvar så att verksamheterna utför insatser med hög kvalitet. Medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Processer och rutiner Verksamheten ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. För varje aktivitet ska verksamheten utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra kvalitet. Samverkan och samarbete Utföraren ska ansvara för brukarmedverkan i olika former där den enskildes intressen tas tillvara. Närstående och anhörigstöd Utföraren ska i möjligaste mån beakta både den enskildes och om denne samtycker även närståendes synpunkter. Detta innebär att även närståendes åsikter, kunnande och delaktighet ska vara en naturlig del av verksamheten så långt det går och med beaktande av den enskildes egna önskemål, självbestämmande och integritet. Anhöriga/närstående ska bemötas med respekt och vid behov ska stöd även ges till anhörig/närstående. Personalen ska informera om vilka stödformer som kan erbjudas. Detta ställer krav på att samtliga i personalgruppen har tillgång till information om vilka stödformer som anhöriga/närstående kan erbjudas, se http://www.gotland.se/imcms/6513 God man/förvaltare Utföraren ska skapa goda kontakter och kontinuerligt ha en dialog med den enskilde och dennes legala företrädare om verksamheten. Myndigheter och företrädare Utföraren ska samverka med beställaren, företrädare och god man, tandvården, samt andra som är av betydelse för den enskildes vård och omsorg och livsföring i övrigt. 63

Socialförvaltningen 8 (10) Beställaren Utföraren ska samverka med beställaren och delta i olika samverkansmöten. Utföraren bör delta i utbildningar och informationsträffar, som socialförvaltningen kallar till. Beställarens kvalitetsuppföljning utvecklas ständigt och kan komma att revideras/kompletteras över tiden och utföraren ska följa de förutsättningar som anges. Beställaren gör regelbundna uppföljningar av verksamheter utifrån de krav som ställs. Uppföljningen är såväl generell som riktad. Oanmälda besök kan ske i verksamheterna. Utföraren ska delta och samverka samt ge den information som anses nödvändig. Utföraren ska lämna statistik och uppgifter som efterfrågas av nationella myndigheter, andra organisationer och beställaren, samt medverka vid uppföljning eller bistå med underlag för att genomföra uppföljningen. Inkomna handlingar till beställaren är offentliga (3 Kap 19 a kommunallagen). Nämnden omfattas av offentlighetsprincipen vilket innebär att allmänheten har rätt att ta del av inkomna handlingar om inte handlingarna omfattas av offentlighets - och sekretesslagstiftningen (OSL 2009:400). Hälso och sjukvård Det är primärvården eller annan aktuell specialistmottagning som har ansvar för den enskilde som ska kontaktas om eventuellt behov av information/ utbildning av medicinsk karaktär uppstår. Frivilligorganisationer Samarbete med frivilligorganisationer och studieförbund ska eftersträvas i syfte att tillgodose den enskildes sociala, kulturella och existentiella behov. Egenkontroll Verksamheten ska bedriva egenkontroll, dvs. systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Verksamheten ska varje år upprätta kvalitetsberättelse som ska skickas till beställaren i samband med årsredovisning. Synpunkter och klagomål på verksamheten Beställaren har ett system, Säg vad du tycker, www.gotland.se/imcms/4125 där enskilda och dennes företrädare eller närstående kan lämna synpunkter på verksamheten. Utföraren ska följa socialnämndens riktlinjer och hantering av detta system och göra systemet känt bland enskilda, deras företrädare och personal. Synpunkter och klagomål från den enskilde och dennes företrädare/närstående är en viktig informationskälla för att åtgärda brister och för att identifiera områden som behöver förbättras och utvecklas. Synpunkter och klagomål ska tas på allvar och ska betraktas som en möjlighet att förbättra och utveckla verksamheten. 64

Socialförvaltningen 9 (10) Region Gotland har även ett gemensamt system för alla verksamheter inom regionen, Tyck till, som kan användas. http://www.gotland.se/imcms/55607. Rapporteringsskyldighet Verksamheten ska följa regionens riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Sarah och lex Maria. Egen regin ska använda regionens system för registrering och hantering av avvikelser. Utföraren ansvarar för att det finns rutiner inom verksamheten för hantering, analys och förbättringsåtgärder utifrån inrapporterade avvikelser. Utföraren ansvarar för att det finns rutiner för hantering av vårdskada eller risk för vårdskada. Utföraren ska rapportera till beställarens medicinskt ansvarig sjuksköterska om den enskilde i samband med vård och behandling drabbats eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig sjukdom eller skada (lex Maria). Utföraren är skyldig att medverka vid utredning inför eventuell anmälan enligt lex Maria. Personal och kompetensförsörjning Utföraren ska ansvara för att det finns personal som har den utbildning och kompetens som krävs för uppdraget. Utföraren ska anställa och ansvara för personal med beaktande av gällande lagar och föreskrifter. Utförare ska vid rekrytering av personal begära att den anställde visar upp aktuellt registerutdrag ur belastningsregistret. Utföraren ska göra uppdrags- och kvalitetskraven samt kvalitetsgarantierna för Ledsagarservice känd för all personal och brukare/anhöriga. Utföraren får inte vidta åtgärder som kan förväntas medföra åsidosättande av lagar och avtal eller annars strida mot vad som är allmänt godtaget inom arbetsgivarens ansvarsområde. Det är särskilt viktigt att utföraren har rutiner för hur metoder inom verksamheten introduceras, tillämpas och utvecklas. Utföraren ska tillförsäkra personalen meddelarfrihet och får inte ålägga dessa en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjlighet att lämna uppgifter till media. Utföraren får inte heller efterforska källan till sådana uppgifter. Introduktion Utföraren ska erbjuda sin personal en anpassad teoretisk och praktisk introduktion i samband med anställningen och handledning i det vardagliga arbetet. Kompetensutveckling För all personal, undantaget anställda enligt PAN-avtal, ska det årligen upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan och personalen ska erbjudas regelbunden handledning. Kompetensutveckling ska svara mot verksamhetens behov och kunskapsutvecklingen inom verksamhetsområdet. 65

Socialförvaltningen 10 (10) Krav på verksamhetsansvarig Verksamheten ska ledas av en chef med adekvat högskoleutbildning och lämplig erfarenhet. Vid frånvaro ska beställaren informeras om ersättare. Krav på medarbetare/omvårdnadspersonal Målsättningen är att all personal ska ha grundutbildning motsvarande Socialstyrelsens allmänna råd om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS 2014:2 Personalen ska ha kunskaper i talad och skriven svenska för att kunna ta emot instruktioner samt för att kunna utföra dokumentation. Övrigt Sekretess Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. (Offentlighets- och sekretesslagen 26 kap 1 ). Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (Offentlighets- och sekretesslagen 25kap 1 ). För enskild regi gäller tystnadsplikt enligt 12-15 Patientsäkerhetslagen. Utföraren ska ansvara för att personalen har kännedom om bestämmelserna och undertecknar förbindelse om tystnadsplikt. Våld i nära relationer Utföraren ska vara uppmärksam på om någon enskild kan vara utsatt för våld och behöva stöd och skydd. Utföraren ska säkra att all personal har kunskap om bemötande och förhållningssätt samt kännedom om vilket stöd en våldsutsatt person har rätt att få. Polisanmälan I situationer där det finns misstanke om brott mot den enskilde ska frågan om polisanmälan prövas skyndsamt. Utgångspunkten är alltid att det är den enskildes sak att polisanmäla, men om den enskilde/företrädare väljer att inte göra anmälan, eller inte har förmåga att göra det, måste det prövas om verksamheten ska ta ansvar för polisanmälan. Innan polisanmälan görs måste bedömning ske om uppgifter kan lämnas ut enligt Offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess bryts vid vissa typer av brott. Miljöarbete Utföraren ska följa Region Gotlands miljöpolicy, http://www.gotland.se/imcms/1048 66

Socialförvaltningen 1 (12) Uppdrag och kvalitetskrav Bostad med särskild service 9 9 LSS inom Region Gotland 67

Socialförvaltningen 2 (12) Innehållsförteckning INLEDNING... 3 BESKRIVNING AV INSATSEN... 3 BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE FÖR VUXNA... 3 FRÅN BESLUT TILL VERKSTÄLLIGHET... 4 BESLUT... 4 BESTÄLLNING... 4 VERKSTÄLLIGHET... 4 FÖRÄNDRADE BEHOV.... 4 KVALITETSKRAV PÅ INSATSEN... 4 BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE... 4 FLYTT TILL BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE.... 5 TRANSPORTER... 5 HÄLSO OCH SJUKVÅRD.... 5 HANTERING AV PRIVATA MEDEL... 7 AVGIFTER OCH OMKOSTNADER... 7 TOLK... 7 HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION... 7 GENOMFÖRANDEPLAN... 8 FÖRVARING AV DOKUMENTATION EFTER AVSLUTAD INSATS... 8 LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE... 8 ANSVAR... 8 PROCESSER OCH RUTINER... 8 SAMVERKAN OCH SAMARBETE... 9 NÄRSTÅENDE OCH ANHÖRIGSTÖD... 9 GOD MAN/FÖRETRÄDARE... 9 MYNDIGHETER... 9 BESTÄLLAREN... 9 HÄLSO OCH SJUKVÅRD.... 10 FRIVILLIGORGANISATIONER... 10 EGENKONTROLL... 10 SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL PÅ VERKSAMHETEN... 10 RAPPORTERINGSSKYLDIGHET... 10 PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING... 11 INTRODUKTION... 11 KOMPETENSUTVECKLING... 11 KRAV PÅ VERKSAMHETSANSVARIG... 11 KRAV PÅ MEDARBETARE/OMVÅRDNADSPERSONAL... 12 ÖVRIGT... 12 SEKRETESS... 12 VÅLD I NÄRA RELATIONER... 12 POLISANMÄLAN... 12 MILJÖARBETE... 12 68

Socialförvaltningen 3 (12) Inledning Syftet med dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatserna som ställs på utförare av Bostad med särskild service för vuxna 9 9 LSS. Dokumentet är även en vägledning och ett stöd till utförare som ansvarar för att verkställa insatsen. Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Kvalitetskrav och riktlinjer ändras fortlöpande och utföraren meddelas aktuella ändringar kontinuerligt. Utföraren ansvarar för att aktuella kvalitetskrav ska vara kända av all personal. Utföraren ska följa nationella riktlinjer samt regionala och lokala vård- och handlingsprogram. Region Gotland använder styrkort för målstyrning. Målet i brukarperspektivet är att den enskilde ska få tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Regionens värdegrund beskrivs i styrkort med orden omtanke, delaktighet och förtroende. Socialnämnden fastställer årligen mål för verksamheten i styrkort, se www.gotland.se Socialnämnden ska verka för att personer med funktionsnedsättning får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Socialnämnden har upprättat kvalitetsgarantier som anger de viktigaste punkterna för vad den enskilde garanteras. Läs mer på regionens hemsida; http://www.gotland.se/imcms/41736 Socialnämnden är beställare och ytterst ansvarig för myndighetsutövning, kvalitet och uppföljning enligt såväl socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade som hälso- och sjukvårdslagen. Utföraren ansvarar för att verksamheten utförs enligt de lagar, föreskrifter och riktlinjer som följer av socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, offentlighets- och sekretesslagen, hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, diskrimineringslagen, meddelarfrihet, arbetsmiljölagstiftning och övriga vid varje tillfälle tillämpliga lagar. Beskrivning av insatsen Bostad med särskild service för vuxna Insatsen Bostad med särskild service för vuxna 9 9 LSS är ett permanent boende för personer med sådana funktionsnedsättningar att de har rätt till insatsen efter särskild prövning. Insatsen skall bidra till att den enskilde uppnår goda levnadsförhållanden. I insatsen ingår förutom bostad även omvårdnad, hälso- och sjukvård, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. 69

Socialförvaltningen 4 (12) Insatsen ska vara meningsfull och utvecklande så att den enskilde ges möjlighet att leva ett så normalt liv som möjligt. Insatsen ska även främja den enskildes delaktighet i samhället samt utformas som ett stöd i den enskildes fysiska och sociala förmåga. Bostad med särskild service kan erbjudas i två olika boendeformer där samtliga bostäder ska vara fullvärdiga enligt Boverkets byggregler. Gruppbostad Riktar sig till personer med stort omvårdnadsbehov och behov av kontinuerlig tillsyn av personal. Gruppbostaden är utformad som enskilda bostäder i direkt anslutning till gemensamma utrymmen. Servicebostad Utgörs av en lägenhet i nära anslutning till en servicebas. Vid servicebasen finns tillgång till gemensamhetslokaler samt en personalgrupp som vid behov ger individuellt utformat stöd till den enskilde. Från beslut till verkställighet Beslut Bostad med särskild service ska alltid föregås av ett beslut. Det skall framgå av utredningen om beslut gäller servicebostad eller gruppbostad Beställning Beställarens boråd kontaktar den enskilde och utföraren om lägenhet. Utföraren ansvarar för att verkställa beslutet och att den enskilde informeras om boendet. Verkställighet Insatsen skall verkställas skyndsamt från det att den enskilde blivit erbjuden en lägenhet, dock senast inom två månader. Förändrade behov Utföraren ska meddela beställaren om den enskildes vård- och omsorgsbehov ställer krav på boende med annan inriktning. Utföraren ska dokumentera den enskildes förändrade behov. Kvalitetskrav på insatsen Bostad med särskild service Verksamheten ska vara utformad så att den enskildes förmåga, resurser och önskemål tas tillvara. Vid insatsernas utförande ska utföraren beakta den enskildes självbestämmande, integritet och trygghet. Utföraren ska visa hänsyn till varje unik person oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 70

Socialförvaltningen 5 (12) Boendemiljön ska vara säkert och tryggt utformad för den enskilde. Rutiner för brandsäkerhet ska finnas och vara kända av samtlig personal. Utföraren ansvarar för kommunal hälso- och sjukvård enligt tillämpliga delar av 18 HSL. Flytt till bostad med särskild service Utföraren ska förbereda flytten genom att i god tid ge information till den enskilde/företrädare och vid behov även närstående. Utföraren ansvarar för att den enskilde ges möjlighet att besöka boendet innan inflyttning. Den enskilde ska få skriftligt och muntligt information om verksamheten och namn och telefonnummer till ansvarig chef, sjuksköterska och kontaktman. Brukarinflytande Verksamheten ska präglas av en helhetssyn och kontinuitet samt utföras med flexibilitet, hög kvalitet och stor respekt för den enskilde. Den enskilde har rätt till inflytande, integritet och delaktighet där insatserna ska utföras i samråd. Den enskilde ska ha en aktiv del i verksamhetens olika delar (planering, genomförande, utvärdering och uppföljning). Transporter Transporter ingår inte i insatsen. Vid utförandet av insatsen skall Region Gotlands Riktlinjer för transporter av brukare inom Socialtjänsten tillämpas. Hälso och sjukvård Socialförvaltningen har enligt hälso- och sjukvårdslagen 18 och 18a ansvar för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom LSS-boenden. Ansvaret omfattar sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut. I ansvaret ingår förutom hälso- och sjukvård, rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Hygien och smitta Krav på god vårdhygienisk standard ska uppfyllas och smittspridning ska förebyggas. För att förebygga smittspridning och på så sätt medverka till att vårdrelaterade infektioner blir så få som möjligt ska de riktlinjer som hygiensköterska utfärdar samt aktuella föreskrifter och riktlinjer från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten gälla. I ansvaret ingår att säkra att all personal har utbildning inom området basala hygienrutiner och att personalen kontinuerligt får fortbildning inom området. Hälsofrämjande verksamhet Hälsofrämjande förhållningssätt ska råda i boendet genom att uppmuntra levnadssätt som förebygger ohälsa och främja hälsosamma val i syfte att uppnå en mer jämställd och jämlik folkhälsa. Läkemedel Den boende bör så långt det är möjligt själv ansvara för sina läkemedel och för sin medicinering. Då egenvård inte är möjlig beslutar behandlande läkare att sjuksköterska inom LSS-verksamheten tar över ansvaret för läkemedels- 71

Socialförvaltningen 6 (12) hanteringen i form av iordningställande, administrering, rekvisition och förvaring av läkemedel. ( SOSFS 2001:1) Utföraren ska ansvara för att utarbeta lokala rutiner och instruktioner baserade på de riktlinjer som medicinskt ansvarig sjuksköterska fastställt. Utformning av rutiner och ansvar för narkotiska preparat är särskilt viktig. Utföraren ansvarar för att förutsättningar finns för säker förvaring av läkemedel i den enskildes hem och för att överblivna läkemedel lämnas in på apoteket på ett säkert sätt. Sjuksköterska ansvarar för att initiera regelbundna läkemedelsgenomgångar med ansvarig läkare. Delegering Sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster/fysioterapeuter har möjlighet att delegera vissa hälso- och sjukvårdsuppgifter till omvårdnadspersonal om det är förenligt med god och säker hälso- och sjukvård. (SOSFS 1997:14). Delegeringen ska ske i samråd med enhetschefen på boendet. Hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för att uppgiften är lämplig att delegera och att mottagaren har förstått sitt uppdrag och ansvar. Mun- och tandhälsa Boende har rätt till förmåner enligt tandvårdsreformen om uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Dokumentation av mun- och tandhälsa ska ske. Sjuksköterska utfärdar underlag till tandvårdskort och kontaktar tandhygienist. Nutrition Utföraren ska förebygga undernäring och felnäring. Vid behov ska logoped och/eller dietist anlitas för att optimalt nutritionstillstånd ska kunna uppnås hos den boende. Ät och sväljsvårigheter ska förebyggas, identifieras, riskbedömas, utredas, behandlas, utvärderas och följas upp. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för specialistresurserna. Sjuksköterska kontaktar dietist vid behov och kontakt med logoped ska ske i samverkan med läkare. Måltiderna ska ge en positiv upplevelse och främja hälsa och välbefinnande. Habilitering/ Rehabilitering Utföraren ska säkerställa att bedömning av habilitering/rehabiliteringsbehov sker vid behov. Arbetsterapeuts och sjukgymnasts/fysioterapeuts uppdrag är att erbjuda insatser som bidrar till att den boende, utifrån sina behov och förutsättningar, bibehåller och/eller återvinner bästa möjliga funktionsförmåga. De ska också handleda omvårdnadspersonal i habilitering/rehabilitering. Hjälpmedel Utföraren ser till att den enskilde har tillgång till behövliga hjälpmedel, såväl kognitiva som andra. Förskrivaren ska instruera den boende, närstående och omvårdnadspersonal i handhavandet av medicintekniska produkter. Utföraren ansvarar för att personalen använder ett pedagogiskt förhållningssätt som bidrar till att den enskilde kan leva ett självständigt liv. Legitimerade yrkesutövare ska bistå den enskilde med råd när det gäller inköp av hjälpmedel som inte kan förskrivas. 72

Socialförvaltningen 7 (12) Urinblås- och tarmfunktion Utföraren ska säkerställa att den boende vid behov får individuellt utprovade hjälpmedel vid bristande urinblås- och tarmfunktion samt säkerställa att dokumentation sker. Förskrivaren ska instruera den boende, närstående och omvårdnadspersonal i handhavandet av inkontinenshjälpmedel. Vård i livets slut När en boende befinner sig i livets slut ska omvårdnadspersonalen ha ett nära samarbete med ansvarig sjuksköterska. Omvårdnadspersonalen ska följa den framtagna individuella vårdplan som beskriver hur vården och omsorgen ska bedrivas. Ansvarig sjuksköterska har huvudansvaret för hälso- och sjukvården vid livets slutskede. Hantering av privata medel Den enskilde eller legal företrädare ska normalt sköta hanteringen av privata medel. I de fall privata medel hanteras av utföraren ska rutiner skapas för hur detta ska säkras. Avgifter och omkostnader Insatsen är avgiftsfri. Den enskilde svarar själv för sina omkostnader t ex hyra, mat, resor och fritidsaktiviteter. Utföraren ska stå för rimliga omkostnader för personal som uppstår i samband med insatsens utförande. Tolk Den enskilde ska ges hjälp vid behov att rekvirera tolk exempelvis vid språk, tal-, syn- och hörselnedsättning. Handläggning och dokumentation Dokumentation av insatser enligt LSS ska göras i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd. Dokumentation vid Handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:5) samt Socialstyrelsens handbok: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Dokumentation i handläggning och vid genomförande av beslut regleras i SOSFS 2006:5. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Utföraren ska ha rutiner utifrån särskilda bestämmelser enligt lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL PuL) och förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL PuLF). Hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras ska dokumenteras i en genomförandeplan. Planen ska underlätta och effektivisera arbetet med dokumentation under pågående insats och är en del av personakten. Dokumentation av hälso- och sjukvård ska ske enligt patientdatalagen SFS 2008:355 och SOSFS 2008:14 Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Skyldighet att föra journal har den som har legitimation för yrket eller person som genom delegering biträder en legitimerad yrkesutövare med viss angiven arbetsuppgift. 73

Socialförvaltningen 8 (12) Journalhandlingar ska förvaras så att obehöriga inte kan få tillgång till dem. Endast de som är engagerade i vården av patienten har rätt att ta del av journalen. Beställaren använder sig för närvarande av verksamhetssystemet Treserva som dokumentationssystem. I de fall det är tekniskt möjligt att ge åtkomst till verksamhetssystemet för externa utförare ska utföraren använda sig av samma system som beställaren. Utföraren ska anpassa sin verksamhet så att detta blir möjligt för att säkerställa dokumentationen. Avtal tecknas mellan socialförvaltningen och den enskilde utföraren. Genomförandeplan Utföraren ska upprätta en genomförandeplan för insatsen utifrån gällande beslut. För att uppnå målen med olika insatser är det viktigt att den enskilde har inflytande i utformning av genomförandeplanen. Den enskildes anhöriga/närstående eller annan företrädare bör ges möjlighet till delaktighet i utformningen om den enskilde så önskar. Planen ska tydligt beskriva hur och när insatserna ska utföras. Om den enskilde inte varit delaktig ska av dokumentationen framgå orsak och hur man arbetat för delaktighet med den enskilde. Genom planen tydliggörs både för den enskilde och för personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. För att uppnå målen med olika insatser är det viktigt att den enskilde eller dennes företrädare är delaktig och införstådd med planeringen. Genomförandeplanen ska följas upp och uppdateras minst en gång per år och vid behov revideras. När genomförandeplanen är fastställd och underskriven ska den delges den enskilde och en kopia skickas till handläggarenheten. Förvaring av dokumentation efter avslutad insats Dokumentation om den enskilde ska skyndsamt och på ett betryggande sätt skickas av utföraren till beställaren vid insatsens avslut. Utföraren ska följa regionens regler för arkivering och gallring av journaler. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Ansvar Avdelningschef/enhetschef har ett samlat ledningsansvar så att verksamheterna bedriver en god omsorg med hög kvalitet. Verksamhetschef enligt HSL ska finnas på enhets- eller avdelningsnivå. Medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Processer och rutiner Verksamheten ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. 74

Socialförvaltningen 9 (12) För varje aktivitet ska verksamheten utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra kvalitet. Samverkan och samarbete Utföraren ska ansvara för brukarmedverkan i olika former där den enskildes intressen tas tillvara. Alla led i planeringen kring den enskilde ska föregås av denna samverkan. Närstående och anhörigstöd Utföraren ska i möjligaste mån beakta både den enskildes och om denne samtycker även närståendes synpunkter. Detta innebär att även närståendes åsikter, kunnande och delaktighet ska vara en naturlig del av verksamheten så långt det går och med beaktande av den enskildes egna önskemål, självbestämmande och integritet. Anhöriga/närstående ska bemötas med respekt och vid behov ska stöd även ges till anhörig/närstående. Personalen ska informera om vilka stödformer som kan erbjudas. Detta ställer krav på att samtliga i personalgruppen har tillgång till information om vilka stödformer som anhöriga/närstående kan erbjudas, se http://www.gotland.se/imcms/6513 God man/företrädare Utföraren ska skapa goda kontakter och kontinuerligt ha en dialog med den enskilde och dennes legala företrädare om verksamheten. Myndigheter Utföraren ska samverka med de myndigheter som är av betydelse för den enskildes vård och omsorg och livsföring i övrigt. Beställaren Utföraren ska samverka med beställaren och delta i olika samverkansmöten och branschråd. Beställaren bjuder regelbundet in till branschråd där syftet är att ge utrymme för dialog mellan beställare och utförare samt kunskapsutbyte dem emellan. Utföraren ska delta i utbildningar och informationsträffar, som socialförvaltningen kallar till. Utföraren ska lämna statistik och uppgifter som efterfrågas av beställaren, nationella myndigheter och andra organisationer samt medverka vid uppföljning eller bistå med underlag för att genomföra uppföljningen. Inkomna handlingar till beställaren är offentliga (3 Kap 19 a kommunallagen). Nämnden omfattas av offentlighetsprincipen vilket innebär att allmänheten har rätt att ta del av inkomna handlingar om inte handlingarna omfattas av offentlighets - och sekretesslagstiftningen (OSL 2009:400). 75

Socialförvaltningen 10 (12) Hälso och sjukvård Primärvårdens läkare ansvarar för de boendes medicinska behov av bedömningar och insatser. För att den boende ska kunna känna sig trygg och få bästa möjliga vård och omsorg måste det finnas en god kommunikation och samsyn. Utföraren ansvarar för att rutiner för samverkan finns och att varje boende har en namngiven läkare alternativt vårdcentral. Överenskommelser mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden ska göras kända och följas i tillämpliga delar. Frivilligorganisationer Samarbete med frivilligorganisationer och studieförbund ska eftersträvas i syfte att tillgodose den enskildes sociala, kulturella och existentiella behov. Egenkontroll Utföraren ska bedriva egenkontroll, dvs. systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten. Utföraren ska kontrollera att verksamheten bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Utföraren ska delta och samverka vid beställarens kvalitetsuppföljning samt ge den information som anses nödvändig. Verksamheten ska varje år upprätta kvalitetsberättelse och patientsäkerhetsberättelse. Denna ska skickas till beställaren i samband med årsredovisning. Synpunkter och klagomål på verksamheten Beställaren har ett system Säg vad du tycker www.gotland.se/imcms/4125 där enskilda och dennes företrädare eller närstående kan lämna synpunkter på verksamheten. Utföraren ska följa socialnämndens riktlinjer och hantering av detta system och göra systemet känt bland enskilda, deras företrädare och personal. Synpunkter och klagomål från den enskilde och dennes företrädare/närstående är en viktig informationskälla för att åtgärda brister och för att identifiera områden som behöver förbättras och utvecklas. Synpunkter och klagomål ska tas på allvar och ska betraktas som en möjlighet att förbättra och utveckla verksamheten. Region Gotland har även ett gemensamt system för alla verksamheter inom regionen Tyck till som kan användas. http://www.gotland.se/imcms/55607. Rapporteringsskyldighet Verksamheten ska följa regionens riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Sarah och lex Maria. Egen regin ska använda regionens system för registrering och hantering av avvikelser. Utföraren ansvarar för att det finns rutiner inom verksamheten för hantering, analys och förbättringsåtgärder utifrån inrapporterade avvikelser. 76

Socialförvaltningen 11 (12) Utföraren ansvarar för att det finns rutiner för hantering av vårdskada eller risk för vårdskada. Utföraren ska rapportera till beställarens medicinskt ansvarig sjuksköterska om den enskilde i samband med vård och behandling drabbats eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig sjukdom eller skada (lex Maria). Utföraren är skyldig att medverka vid utredning inför eventuell anmälan enligt lex Maria. Personal och kompetensförsörjning Utföraren ska ansvara för att det finns personal som har den utbildning och kompetens som krävs för uppdraget. Utföraren ska anställa och ansvara för personal med beaktande av gällande lagar och föreskrifter. Utförare ska vid rekrytering av personal begära att den anställde visar upp aktuellt registerutdrag ur belastningsregistret. Utföraren ska göra uppdrags och kvalitetskraven samt kvalitetsgarantierna för Bostad med särskild service 9 9 LSS känd för all personal och brukare/anhöriga. Utföraren får inte vidta åtgärder som kan förväntas medföra åsidosättande av lagar och avtal eller annars strida mot vad som är allmänt godtaget inom arbetsgivarens ansvarsområde. Det är särskilt viktigt att utföraren har rutiner för hur metoder inom verksamheten introduceras, tillämpas och utvecklas. Utföraren ska tillförsäkra personalen meddelarfrihet och får inte ålägga dessa en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjlighet att lämna uppgifter till media. Utföraren får inte heller efterforska källan till sådana uppgifter. Introduktion Utföraren ska erbjuda sin personal en anpassad teoretisk och praktisk introduktion i samband med anställningen och handledning i det vardagliga arbetet. Kompetensutveckling För all personal ska det årligen upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan och personalen ska erbjudas regelbunden handledning. Kompetensutveckling ska svara mot verksamhetens behov och kunskapsutvecklingen inom verksamhetsområdet. Krav på verksamhetsansvarig Verksamheten ska ledas av en chef med adekvat högskoleutbildning och lämplig erfarenhet. Vid frånvaro ska beställaren informeras om ersättare. Om den som är verksamhetsansvarig saknar utbildningskrav enligt ovan förbehåller sig beställaren rätten att göra en bedömning av redovisad kompetens före ett eventuellt godkännande. 77

Socialförvaltningen 12 (12) Krav på medarbetare/omvårdnadspersonal Utföraren ska aktivt arbeta för att all personal ska ha grundutbildning motsvarande Socialstyrelsens allmänna råd om Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS 2014:2. Utföraren ska säkerställa att all personal ska ha kunskaper och förmågor inom angivna kunskapsområden enligt Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS 2014:2 Personalen ska ha kunskaper i talad och skriven svenska för att kunna ta emot instruktioner samt för att kunna utföra dokumentation. Övrigt Sekretess Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. (Offentlighets- och sekretesslagen 26 kap 1 ). Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (Offentlighets- och sekretesslagen 25kap 1 ). För enskild regi gäller tystnadsplikt enligt 12-15 Patientsäkerhetslagen. Utföraren ska ansvara för att personalen har kännedom om bestämmelserna och undertecknar förbindelse om tystnadsplikt. Våld i nära relationer Utföraren ska vara uppmärksam på om någon enskild kan vara utsatt för våld och behöva stöd och skydd. Utföraren ska säkra att all personal har kunskap om bemötande och förhållningssätt samt kännedom om vilket stöd en våldsutsatt person har rätt att få. Polisanmälan I situationer där det finns misstanke om brott mot den enskilde ska frågan om polisanmälan prövas skyndsamt. Utgångspunkten är alltid att det är den enskildes sak att polisanmäla, men om den enskilde/företrädare väljer att inte göra anmälan, eller inte har förmåga att göra det, måste det prövas om verksamheten ska ta ansvar för polisanmälan. Innan polisanmälan görs måste bedömning ske om uppgifter kan lämnas ut enligt Offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess bryts vid vissa typer av brott. Miljöarbete Utföraren ska följa Region Gotlands miljöpolicy, http://www.gotland.se/imcms/1048 78

79

80

81

82

83

84

85

86

Socialförvaltningen Uppdrag och kvalitetskrav Trygghetslarm inom Region Gotland 87

Socialförvaltningen 2 (11) Innehållsförteckning INLEDNING... 3 BESKRIVNING AV INSATSEN... 3 MÅLGRUPP... 3 INSATSEN... 4 FRÅN BESLUT TILL VERKSTÄLLIGHET... 4 BESLUT... 4 BESTÄLLNING... 4 VERKSTÄLLIGHET... 4 FÖRÄNDRADE BEHOV... 4 TILLFÄLLIG UTÖKNING... 5 KVALITETSKRAV PÅ TRYGGHETSLARM... 5 HYGIEN... 5 RISKHANTERING... 5 NYCKELHANTERING... 5 RESERVLARM... 5 TILLÄGGSLARM... 6 HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION... 6 FÖRVARING AV DOKUMENTATION EFTER AVSLUTAD INSATS... 6 LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE... 6 ANSVAR... 6 PROCESSER OCH RUTINER... 6 SAMVERKAN OCH SAMARBETE... 7 EGENKONTROLL... 8 SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL PÅ VERKSAMHETEN... 8 RAPPORTERINGSSKYLDIGHET... 8 PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING... 8 OMFATTNING/BEMANNING... 8 KOMPETENSUTVECKLING... 9 KRAV PÅ VERKSAMHETSANSVARIG... 9 KRAV PÅ MEDARBETARE/OMVÅRDNADSPERSONAL... 9 ÖVRIGT... 9 SEKRETESS... 9 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET... 10 VÅLD I NÄRA RELATIONER... 10 POLISANMÄLAN... 10 PRAKTIKANTER, ELEVER OCH STUDENTER... 10 MILJÖARBETE... 10 DEFINITIONER... 11 88

Socialförvaltningen 3 (11) Inledning Syftet med dokumentet uppdrag och kvalitetskrav för trygghetslarm är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll som ställs på utföraren av trygghetslarm i ordinärt boende med insatser enligt socialtjänstlagen (SoL). Dokumentet är en vägledning och ett stöd till utföraren som ska verkställa insatsen. Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Kvalitetskrav och riktlinjer ändras fortlöpande och utföraren meddelas aktuella ändringar kontinuerligt. Utföraren ansvarar för att aktuella kvalitetskrav ska vara kända av all personal. Region Gotland använder styrkort för målstyrning. Målet i brukarperspektivet är att den enskilde ska få tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Regionens värdegrund beskrivs i styrkort med orden omtanke, delaktighet och förtroende. Socialnämnden fastställer mål för verksamheten i styrkort, se www.gotland.se Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden. Socialnämnden är beställare och ytterst ansvarig för myndighetsutövning, kvalitet och uppföljning enligt såväl socialtjänstlagen som hälso- och sjukvårdslagen. Utföraren ansvarar för att verksamheten utförs enligt de lagar, föreskrifter och riktlinjer som följer av socialtjänstlagen, offentlighets- och sekretesslagen, hälso- och sjukvårdslagen, diskrimineringslagen, arbetsmiljölagstiftning och övriga vid varje tillfälle tillämpliga lagar. Utföraren ska iaktta allas likhet inför lagen, saklighet och opartiskhet. Verksamheten ska bedrivas religiöst och politiskt obundet och uppmärksamma och tillgodose den enskildes behov av stöd. Beskrivning av insatsen Målgrupp Trygghetslarm riktar sig till den som bor i ordinärt boende och som inte själv klarar att tillgodose sina behov. Trygghetslarmet innebär att få stöd och hjälp vid akuta uppkomna behov som inte går att förutse för att uppnå skälig levnadsnivå. 89

Socialförvaltningen 4 (11) Insatsen Trygghetslarmet är anslutet till en larmcentral som tar emot larmanrop och kontaktar vid behov utföraren. Utföraren skall svara för mottagande av larmanrop från larmcentralen samt utryckning och åtgärder efter larmanrop. Trygghetslarmet ska besvaras dygnet runt. Trygghetslarmets innehåll möjliggör för den enskilde att öka tryggheten i det egna boendet då möjlighet ges att kunna påkalla hjälp vid akuta behov om brukaren t ex ramlar eller blir hastigt sjuk. Från beslut till verkställighet Beslut Region Gotland, genom socialnämnden är ytterst ansvarig. Insatsen trygghetslarm ska för den enskilde alltid föregås av ett biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. Beställning Handläggarenheten ansvarar för att delge beställning till den utförare som är aktuell i området. Beställningen går till Hjälpmedelcentralen, som ansvarar för installation av larmen och till hemtjänst dag och natt som ansvarar för att svara på larmen. Verkställighet Utföraren ska kunna besvara larmanrop efter att trygghetslarmet är installerat och nyckeln har lämnats av hjälpmedelcentralen. Nyckelhanteringen ska samordnas med hjälpmedelcentralen på ett skyndsamt sätt. Avsteg ska dokumenteras. Utföraren ska svara på larmanropen skyndsamt dock inom 45 minuter. Larmutföraren ska snarast efter att beslut inkommit meddela hjälpmedelcentralen vilken hemtjänstgrupp som ska utföra dag och nattinsatserna samt vilket nyckelskåp nyckeln ska förvaras i. Meddelandet ska skickas i verksamhetssystemet Treserva. Sker ändringar ska larmutföraren meddela detta till hjälpmedelcentralen/ Malmö larmmottagning. Utföraren ska säkra att personal vet hur trygghetslarmet fungerar, kunna installera reservlarm vid behov samt byta armband/halsband vid behov. Övriga reparationer ska meddelas hjälpmedelcentralen. Utföraren ska följa givna administrativa rutiner enligt http://www.gotland.se/77771. Förändrade behov Utföraren ska meddela handläggarenheten samt hjälpmedelcentralen om behovet av trygghetslarm förändras. Vid avslut ska utföraren omgående delge handläggarenheten den sociala dokumentationen. I de fall utföraren anser att brukaren är i behov utökade kontinuerliga hemtjänstinsatser skall kontakt tas med biståndshandläggare i samråd med den enskilde. 90

Socialförvaltningen 5 (11) Tillfällig utökning När en brukare som inte har beviljats trygghetslarm har behov av tillfällig utökning av hemtjänst (t ex vid magsjuka) ska kontakt tas med anhöriga om de kan ge stöd, om inte den möjligheten finns får larmutföraren gå in med insatser och närmaste vardag kontakta biståndshandläggaren för beslut som tas i efterhand från 1.a dagen. För brukare som redan har hemtjänstinsatser ska den valda utföraren erbjuda tillfälliga insatser upp till fem dagar utan biståndsbeslut. Utföraren ska i dessa fall meddela biståndshandläggare. Kvalitetskrav på trygghetslarm Insatserna vid besvarande av trygghetslarmsanropen ska vara utformade så att den enskildes förmåga, resurser och önskemål tas tillvara. Vid insatsernas utförande ska utföraren beakta den enskildes självbestämmande, integritet och trygghet. Utföraren ska visa hänsyn till varje unik person utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuella läggning eller ålder. Hygien Kraven på god vårdhygienisk standard ska uppfyllas och smittspridning förebyggas. För att medverka till att vårdrelaterade infektioner blir så få som möjligt ska riktlinjer som hygiensjuksköterska inom Region Gotland utfärdat samt aktuella föreskrifter och riktlinjer från Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet följas. Riskhantering Inför förändringar och införandet av nya rutiner ska en riskanalys göras. Baserat på analysen ska åtgärder sättas in för att minimera riskerna för den enskilde. Hjälpmedel Utföraren ska själv svara för och bekosta arbetstekniska hjälpmedel som i första hand används för personalens arbetsmiljö. Utföraren ska se till att personalen kontinuerligt får utbildning i förflyttningsteknik. Nyckelhantering Utföraren ansvarar för nycklar efter att hjälpmedelcentralen lämnat dessa i nyckelskåpet. Utföraren ansvarar för att nyckelhantering sker på ett tryggt och säkert sätt. Utföraren ska säkerställa att det finns skriftliga rutiner för hantering av nycklar. Om kostnad för byte av lås/nycklar uppstår t ex på grund av borttappade nycklar betalas detta av utföraren. Reservlarm Utföraren ska se till att personalen ska känna till hur rutiner kring reservlarm fungerar och kunna installera larm om så krävs, enligt gällande rutin http://www.gotland.se/77772. 91

Socialförvaltningen 6 (11) Tilläggslarm Vid behov av tilläggslarm ska en beställning via Webbsesam göras till hjälpmedelcentralen som ansvarar för installation. Behov av begränsningsåtgärder så som t ex dörrlarm och rörelselarm beslutas av utföraren men bör ske i samråd med hälso- och sjukvården. Dokumentation ska ske i verksamhetssystemet. Handläggning och dokumentation Dokumentation av insatser enligt socialtjänstlagen ska göras i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd. Dokumentation vid Handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:5) samt Socialstyrelsens handbok: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Utföraren ska ha rutiner utifrån särskilda bestämmelser enligt lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL PuL) och förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL PuL). De insatser som utförs vid larmanrop ska dokumenteras så att åtgärd och tidpunkt för utförandet framgår. Sammanfattning av personalens arbetsanteckningar skall kontinuerligt sammanfattas och journalföras i Treserva. Detta ska ske inom 6 månader. Förvaring av dokumentation efter avslutad insats Dokumentation om den enskilde ska skyndsamt och på ett betryggande sätt skickas av utföraren till beställaren vid insatsens avslut. Utföraren ska följa regionens regler för arkivering och gallring av journaler. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Utföraren ska ha ett ledningssystem i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9) Ansvar Avdelningschef/enhetschef har ett samlat ledningsansvar så att verksamheterna bedriver en god omsorg med hög kvalitet. Medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Processer och rutiner Verksamheten ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. För varje aktivitet ska verksamheten utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra kvalitet. 92

Socialförvaltningen 7 (11) Samverkan och samarbete Närstående/anhörigstöd Utföraren ska i möjligaste mån beakta både den enskildes och dennes närståendes intresse inom vård och omsorg om den enskilde samtycker. Detta innebär att även närståendes åsikter, kunnande och delaktighet ska vara en naturlig del av verksamheten så långt det går och med beaktande av den enskildes egna önskemål, självbestämmande och integritet. Personalen ska vid behov informera om vilka stödformer som kan erbjudas till anhöriga/närstående, se http://www.gotland.se/54146. Hemtjänstutförare Utföraren ska samarbeta med utförare av hemtjänst i egen och enskild regi så att den enskilde tillförsäkras en god omvårdnad. Utföraren ska ansvara för att informationsöverföring sker på ett säkert sätt. Hjälpmedelscentralen Utföraren ska samarbeta med hjälpmedelscentralen för att underlätta arbetet kring trygghetslarm. Myndigheter Utföraren ska samverka med de förvaltningar och myndigheter som är av betydelse för den enskildes vård- och omsorg och livsföring i övrigt. Beställaren Utföraren ska samverka med beställaren och delta i samverkansmöten och branschråd. Beställaren bjuder regelbundet in till branschråd där syftet är att ge utrymme för dialog mellan beställare och utförare samt kunskapsutbyte mellan utförare. På dessa branschråd kommer även beställaren att informera om kvalitetsuppföljningens generella resultat samt nya riktlinjer, överenskommelser och kvalitetsdokument. Utföraren bör delta i utbildningar och informationsträffar, som socialförvaltningen kallar till. Utföraren ska lämna statistik och uppgifter som efterfrågas av nationella myndigheter, andra organisationer och beställaren, samt medverka vid uppföljning eller bistå med underlag för att genomföra uppföljningen. Beställaren gör uppföljning av verksamheter utifrån de krav som ställs, uppföljningen är såväl generell som riktad. Oanmälda besök kan ske i verksamheterna. Utföraren ska medverka vid uppföljning eller bistå med underlag för att genomföra 93

Socialförvaltningen 8 (11) uppföljningen. Verksamheten ska varje år upprätta kvalitetsberättelse som skickas till beställaren i samband med årsredovisning. Inkomna handlingar till beställaren är offentliga (3 Kap 19 a kommunallagen). Nämnden omfattas av offentlighetsprincipen vilket innebär att allmänheten har rätt att ta del av inkomna handlingar om inte handlingarna omfattas av offentlighets - och sekretesslagstiftningen (OSL 2009:400). Egenkontroll Verksamheten ska bedriva egenkontroll, dvs systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Synpunkter och klagomål på verksamheten Beställaren har ett system Säg vad du tycker www.gotland.se/imcms/4125 där enskilda och dennes företrädare eller närstående kan lämna synpunkter på verksamheten. Utföraren ska följa socialnämndens riktlinjer och hantering av detta system och göra systemet känt bland enskilda, deras företrädare och personal. Synpunkter och klagomål från den enskilde och dennes företrädare/närstående är en viktig informationskälla för att åtgärda brister och för att identifiera områden som behöver förbättras och utvecklas. Synpunkter och klagomål ska tas på allvar och ska betraktas som en möjlighet att förbättra och utveckla verksamheten. Region Gotland har även ett gemensamt system för alla verksamheter inom regionen Tyck till som kan användas, se http://www.gotland.se/55607 Rapporteringsskyldighet Verksamheten ska följa gällande föreskrifter SOFSF 2011:5 och 2005:28 samt regionens riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Sarah och lex Maria. Utföraren ansvarar för att det finns rutiner inom verksamheten för hantering, analys och förbättringsåtgärder utifrån inrapporterade avvikelser. Utförare i egen regi ska använda regionens system för rapportering och hantering av avvikelser. Personal och kompetensförsörjning Utföraren ska tillförsäkra personalen meddelarfrihet och får inte ålägga dessa en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjlighet att lämna uppgifter till media. Utföraren får inte heller efterforska källan till sådana uppgifter. Omfattning/bemanning Utföraren ska ge insatser utifrån individuella behov så att säkerhet och omsorg garanteras för den enskilde. En fast personalgrupp ska finnas som bas. Utföraren ansvarar för att det finns tillräckligt med personal för att tillgodoses de enskildas behov av larminsatser. 94

Socialförvaltningen 9 (11) Utföraren ska anställa och ansvara för personal med beaktande av gällande lagar och föreskrifter. För verksamheten ska finnas rutiner för en anpassad introduktion av nyanställda samt för hur metoder inom verksamheten introduceras, tillämpas och utvecklas. Kompetensutveckling Utföraren ska se till att personalen har den utbildning och kompetens som behövs, för att utföra och utveckla verksamheten engagerat och professionellt. För all personal ska det årligen upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan för fortbildning och vidareutbildning och personalen ska erbjudas regelbunden handledning. Kompetensutveckling ska svara mot verksamhetens behov inom verksamhetsområdet. Krav på verksamhetsansvarig Verksamheten ska ledas av en chef med adekvat högskoleutbildning och lämplig erfarenhet. Ansvarig chef ska vara tillgänglig dagtid, kontorstid och tillse att det är möjligt att nå verksamheten dygnet runt. Vid frånvaro ska beställaren informeras om ersättare. Krav på medarbetare/omvårdnadspersonal Målsättningen är att all personal ska ha grundutbildning lägst motsvarande vård och omsorgsutbildning på gymnasienivå eller annan utbildning som bedöms likvärdig. Utbildning i normalt åldrande, ålderdomens sjukdomar inkl. demenssjukdomar, bemötande och rehabiliterande arbetssätt bedöms speciellt viktigt. Personalen ska ha kunskaper i talad och skriven svenska för att kunna ta emot instruktioner samt för att kunna utföra dokumentation. All personal bär synlig legitimation eller namnskylt. Personalen ska ha kunskaper om vad som bör göras vid ett larmanrop samt kunna bedöma vilka professioner som bör kontaktas. Övrigt Sekretess Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. (Offentlighets- och sekretesslagen 26 kap 1 ). För enskild regi gäller tystnadsplikt enligt 12-15 kap. socialtjänstlagen. Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften 95

Socialförvaltningen 10 (11) kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (Offentlighets- och sekretesslagen 25kap 1 ). För enskild regi gäller tystnadsplikt enligt 12-15 Patientsäkerhetslagen. Utföraren ska ansvara för att personalen har kännedom om bestämmelserna och undertecknar förbindelse om tystnadsplikt. Anmälningsskyldighet Samtliga verksamma inom yrkesmässig bedriven verksamhet inom hälso- och sjukvård eller på socialtjänstens område är enligt Socialtjänstlagen skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Utföraren ansvarar för att personalen informeras om och iakttar gällande lagstiftning och Socialstyrelsens föreskrifter om anmälningsplikt. Våld i nära relationer Utföraren ska vara uppmärksam på om någon enskild kan vara utsatt för våld och behöva stöd och skydd. Utföraren ska säkra att all personal har kunskap om bemötande och förhållningssätt samt kännedom om vilket stöd en våldsutsatt person har rätt att få. Polisanmälan I situationer där det finns misstanke om brott mot den enskilde ska frågan om polisanmälan prövas skyndsamt. Utgångspunkten är alltid att det är den enskildes sak att polisanmäla, men om den enskilde/företrädare väljer att inte göra anmälan, eller inte har förmåga att göra det, måste det prövas om verksamheten ska ta ansvar för polisanmälan. Innan polisanmälan görs måste bedömning ske om uppgifter kan lämnas ut enligt Offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess bryts vid vissa typer av brott. Praktikanter, elever och studenter Utföraren ska ta emot praktikanter, elever och studenter. Miljöarbete Utföraren ska följa Region Gotlands miljöpolicy. http://www.gotland.se/imcms/1048 96

Socialförvaltningen 11 (11) Definitioner Den enskilde Närstående Företrädare Beställare Utförare Vård och omsorg Beviljad insats Genomförande Hälso- och sjukvårdspersonal Rehabilitering Sekretess Hemtjänst Tystnadsplikt Avser såväl brukare inom socialtjänsten som patient inom hälso- och sjukvården. Person som den enskilde anser sig ha en nära relation med. Begreppet används synonymt med anhörig person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna. Det saknas konsekvens i lagtexter. God man/förvaltare. Socialnämnden. Egen (kommunal) regi Åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar. Verkställighet av beslutad insats. Person eller personer som i sitt yrke utför hälso- och sjukvård. Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt och aktivt deltagande i samhällslivet. Förbud att röja uppgift vare sig det sker muntligt eller genom att en allmän handling lämnas ut eller på annat sätt. Individuellt behovsprövad insats som ges med stöd av socialtjänstlagen till personer i ordinärt boende. Se sekretess 97

Socialförvaltningen 1(1) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 26 augusti 2014 SON 2014/370 SoS 4.1.1-9035/2014 Socialnämnden Yttrande över Socialstyrelsens förslag till upphävande av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:6) Tillämpning av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall Socialstyrelsen har remitterat ett förslag att upphäva de allmänna råden från 1997 om tillämpning av lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Remissen har vidaresänts från Regionstyrelsen till Socialnämnden för handläggning. Socialstyrelsen anser att de allmänna råden om tillämpning av LVM i vissa delar är föråldrade och inte längre aktuella. De är huvudsakligen inte heller allmänna råd, dvs generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. Yttrande/synpunkter Föreskrifter och allmänna råd som inte längre är aktuella ska inte användas. Det finns därför inget att invända mot Socialstyrelsens förslag att upphäva de allmänna råden om LVM. För att LVM-ärenden ändå ska få en rättssäker och ändamålsenlig handläggning, är det värdefullt om det finns någon slags handledning eller råd om tillämpning av lagen. Förslag Socialnämnden lämnar föreliggande yttrande/synpunkter till Socialstyrelsen. Marica Gardell socialdirektör Efter beslut meddelas: Socialstyrelsen, 106 30 Stockholm Regionstyrelsen Besöksadress Visborgsallén 19, Visby Postadress 621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator_son@gotland.se Webbplats www.gotland.se/socialtjanst Org nr: 212000-0803 98