Ängås en gammal gårdsplats

UV RAPPORT 2012:170 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ängås en gammal gårdsplats Bohuslän, Långelanda socken, Svanesund 7:13, Långelanda 209:1 Kristina Carlsson och Christina Rosén

UV RAPPORT 2012:170 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ängås en gammal gårdsplats Bohuslän, Långelanda socken, Svanesund 7:13, Långelanda 209:1 Dnr 422-2121-2012 Kristina Carlsson och Christina Rosén

Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) Kvarnbygatan 12 431 34 Mölndal Tel.: 010-480 81 90 Fax: 010-480 82 13 e-post: uvvast@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se 2012 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:170 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2012-10-29. Dnr 601-2012/4215. Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslag Ängås gårdstomt undersöktes med hjälp av en mindre grävmaskin. Till vänster i bild syns den gångväg som skar tvärs igenom fornlämningen. Gårdstomten med raserade husgrunder från 1900-talets mitt ligger i en sluttning till vänster om bilden. Mot sydöst. Foto: RAÄ UV Väst. Tryck/utskrift E-Print, Stockholm 2012

Innehåll Sammanfattning av undersökningsresultaten 5 Bakgrund 5 Kulturlandskap och fornlämningar 5 Äldre lantmäterimaterial 9 Syfte och metodval 11 Genomförande 11 Resultat 11 Utvärdering och förslag till åtgärder 13 Referenser 13 Administrativa uppgifter 14 Figurförteckning 15

NORGE Långelanda 209 Göteborg Långelanda 209 Figur 1. Platsen för undersökningen markerad på utsnitt ur Vägkartan (Blå kartan), blad 81 Uddevalla, och GSD-Sverigekartan. Skala 1:100 000 och 1:250 000. 4 Ängås en gammal gårdsplats

Gården Ängås är känd sedan 1500-talet, men kan vara av medeltida ursprung. Den ligger på östra sidan av Orust vid Svanesund. Området utgjorde redan under medeltiden en betydande handelsplats. Det smala sundet mellan Orust och fastlandet har i alla tider varit livligt trafikerat. Sammanfattning av undersökningsresultaten Ängås är känd i skriftligt källmaterial sedan 1500-talet, samt redovisad på äldre kartor från 1785 (storskifte) och 1842 (laga skifte). Gården var bebodd in på mitten av 1900-talet. Förundersökningen gjordes eftersom Orust kommun planerar en ny skolbyggnad inom delar av fornlämningen. På de äldre kartorna finns ekonomibyggnader markerade inom den planerade exploateringsytan, medan själva gårdstomten ligger längre norrut. Inom de undersökta ytorna påträffades spår av raserade husgrunder i form av stenansamlingar men inga kulturlager och inga fynd äldre än 1900-tal. Bakgrund Den nu undersökta fornlämningen består av lämningar från Ängås gamla gårdstomt, känd i skriftligt källmaterial från 1500-talet. Gården ligger i en delvis bergig terräng och var i äldre tid ett skattehemman. Sannolikt har gården medeltida ursprung (Ortnamnen i Göteborgs och Bohus Län IX, 18). De yngsta byggnaderna på tomten raserades under 1900-talets mitt och grunderna var övervuxna men delvis kvar ovan mark, liksom några kvarstående stenmurar för uppfarten till husen. Själva gårdstomten, fornlämning RAÄ Långelanda 209:1, är markerad på karta figur 2. Både på storskifteskartan från 1785 och på laga skifteskartan från 1825 fanns dessutom ekonomibyggnader söder om själva tomten. Kulturlandskap och fornlämningar Ängås ligger i den västra delen av nuvarande Svanesunds samhälle. Svanesund utgjorde redan under medeltiden en för området betydande handelsplats. Det smala sundet mellan Orust och fastlandet har i alla tider varit livligt trafikerat och kommunikationen med fastlandet enkel. I denna miljö, vid Svanesund etableras Ängås gård. Inom en radie av cirka två kilometer från gårdstomten finns ett 20-tal registrerade fornlämningar daterade till allt från stenålder till nyare tid inklusive ytterligare gårdstomter med förmodat medeltida ursprung. Ängås ligger på en nivå av 25 40 meter över havet i en markant sluttning och alldeles i närheten finns några fyndplatser med material från neolitisk tid, Långelanda 256:1, 258 och 105:1. Detta innebar också att särskild uppmärksamhet riktades på eventuella spår av lämningar från sten- och bronsålder vid den nu genomförda förundersökningen Ängås en gammal gårdsplats 5

Prästhagen Långelanda Sundsdalen Lyckhem Backen Klockaremyren Nedergård Hjälperöd Myren N Nordre Russ Vallen Brandås Fotbollsplan Långelanda 209 Ängås Mulltorp Mölneby Rödbo Skans Röd Postgård Gömmes gamla tomt Sörgård 0 500 m Lilla Hals Hals Figur 2. Förundersökningsområdet markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 64D 4bN. Skala 1:10 000. 6 Ängås en gammal gårdsplats

N 0 100 m Figur 3. Storskifteskartan från 1785, med området för fornlämning RAÄ Långelanda 209:1 markerat. Karta Lantmäteriet. Skala 1:2500. Ängås en gammal gårdsplats 7

N 0 100 m Figur 4. På laga skifteskartan från 1842 noteras, förutom mangårdsbyggnader och troliga ekonomibyggnader, ytterligare två ekonomibyggnader söder om den gångväg som löper tvärs igenom fornlämningen. Karta Lant mäteriet. Skala 1:2500. 8 Ängås en gammal gårdsplats

Flera historiska gårdsplatser har undersökts i Bohuslän under senare år men inga inom Långelanda socken. Ängås kan vara ett resultat av den nyetablering som startade efter digerdöden och den senmedeltida agrarkrisen, men detta kan inte avgöras med säkerhet. Tomten ligger intill en mindre bergsformation omgiven av mer låglänt terräng. Den ligger på gränsen mellan inägor och utmark i en sluttning ner mot sydväst. I öster gränsar den till utmarken och i väster till odlingsbar mark. Tomten tycks närmast terrasserad, något som sannolikt också förstärkts under senare år då nya gångvägar anlagts genom området. Äldre lantmäterimaterial Den äldsta kartan över Ängås är storskiftet 1785, då det förutom byggnader på själva gårdstomten tycks ha funnits ytterligare två större byggnader, sannolikt ekonomibyggnader, i sluttningen mot sydväst (figur 3). Dessa byggnader låg strax söder om den gångväg som fortfarande används, det vill säga inom det område som nu ska bebyggas. På laga skifteskartan från 1842 har gården förändrats något och ekonomibyggnaderna ändrat läge. Söder om gångvägen fanns då endast en större byggnadskropp, förutom en mindre byggnad som legat betydligt längre västerut. Även själva gårdstomten tycks ha ändrat karaktär mellan åren 1785 och 1842. På den äldre kartan redovisas tre större byggnader som alla legat delvis på berg som gått i dagen, medan byggnaderna på 1842 års karta var koncentrerade till tomtens lägre liggande delar i dess sydöstra del (figur 4). Figur 5. Del av bevarad stenmur uppfart till bostadshus som markerats på 1842 års karta. Mot nordöst. Foto: RAÄ UV Väst. Ängås en gammal gårdsplats 9

Figur 6. Sten och kulturlager från sent 1800-tal noterades i schakt 120. Mot nordväst. Foto: Glenn Johansson. Figur 7. På själva gårdstomten, i fornlämningens norra del grävdes fem schakt. I schakt 170, mitt i bilden, syns spåren av den mangårdsbyggnad som markerats på 1842 års karta och som revs på 1970- talet. Foto: Glenn Johansson. 10 Ängås en gammal gårdsplats

Syfte och metodval Syftet med förundersökningen var primärt att kunna bedöma fornlämningens bevarandegrad, karaktär, datering och potential för fortsatta undersökningar samt att reda ut de kronologiska och stratigrafiska förhållandena inom fornlämningen. Genomförande Vid förundersökningen grävdes elva sökschakt med maskin. Söder om den asfalterade gångväg som löper rakt igenom fornlämningen grävdes sex schakt medan fem schakt grävdes på den äldre gårdstomten i sluttningen norrut, se figur 6. Schakten grävdes till en bredd av cirka 1,5 meter och totalt 115 löpmeter och med ett varierande djup på 0,3 0,8 meter. Inmätning gjordes med DGPS (Differential Global Positioning System). På grund av tekniska problem fick vissa schakt markeras för hand på karta och sedan digitaliseras i efterhand. I samtliga fall kunde påträffade fynd dateras till 1900-talet och inga av dessa samlades in utan kvarligger i schakten. Resultat I schakt 120 påträffades sten som kan vara rester av en raserad stengrund. Här fanns också rester av ett kulturlager cirka 0,1 0,2 meter tjockt. I lagret påträffades enstaka fragment av flintgods och fajans daterade till 1800-talets mitt. I övrigt förekom lite tegelkross och små fragment av starkt korroderade järnföremål, men inga andra fynd. Fyndmaterialet tillvaratogs ej. I schakt 100, 110, 140 och 150 noterades inga spår av lämningar men väl sentida störningar både i de norra och södra ändarna. Däremellan påträffades en hel del sten som skulle kunna ha ingått i en numera helt raserad gårdsyta, dock inga spår av kulturlager eller fynd. I schakt 160 noterade en samling sten mitt i schaktet där berget gick i dagen, dock inga kulturlager. Även i schakt 180 och 190 noterades sten i en närmast terrassliknande formation där berget gick i dagen, men inga kulturlager. Stensamlingarna kan utgöra rester av husgrunder som delvis varit uppförda på berget, så som noterats på ett flertal andra undersökta gårdsplatser i Bohuslän. I den södra änden av schakt 190 påträffades också en stenfyllning, sannolikt underlag för en av de uppfarter till gården som använts ännu i sen tid. Schakt 170 skar rakt igenom en husgrund som finns på 1842 års karta. Här fanns svaga brandrester, sten, modernt tegelskrot och enstaka flintgodsskärvor av 1900-talstyp. Inga kulturlager påträffades inom gårdstomten, inte heller i schakt 200 där alla jordmassor var totalt omrörda. Inga fynd tillvaratogs. Se schaktplan, figur 8. Ängås en gammal gårdsplats 11

N Ängås 150 190 180 140 200 170 100 110 160 120 130 0 10 m Figur 8. Schaktplan. Skala 1:500. 12 Ängås en gammal gårdsplats

Utvärdering och förslag till åtgärder Sten som kan härröra från en raserad husgrund påträffades i den norra halvan av schakt 120 tillsammans med ett i det närmaste fyndtomt kulturlager. Ett par fajans och flintgodsskärvor antyder en datering till tiden efter 1800-talets mitt. I schakt 160, 180, 190 påträffades inga kulturlager eller fynd men stenansamlingen som kan vara rester av husgrunder till största delen byggda på berg i dagen. Stenansamlingarna svarar främst mot byggnader markerade på 1785 års karta. I schakt 170 noterades sten och brandrester från den mangårdsbyggnad som noteras på 1842 års karta. I de massorna påträffades enstaka fynd från 1900-talet. Ingenstans på undersökningsytan påträffades spår av verksamheter eller bebyggelse från förhistorisk tid. Resultaten visar att vidare undersökningar inom fornlämningen inte är motiverade. Referenser Ortnamnen i Göteborgs och Bohus Län IX, 1940. Institutet för ortnamns- och dialektforskning. Ängås en gammal gårdsplats 13

Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 422-2121-2012. Länsstyrelsens dnr: 431-15465-2012. Riksantikvarieämbetets projektnummer: 12291. Intrasisprojekt: UV2012:099. Undersökningstid: 25 26 juli, samt 24 augusti 2012. Projektgrupp: Christina Rosen, Kristina Carlsson och Glenn Johansson. Underkonsulter: Stene entreprenad & Lantbruks AB, Munkedal. Exploateringsyta: 5800 kvadratmeter. Undersökt yta: 115 löpmeter. Läge: GSD-Fastighetskartan, blad 64D 4bN. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisktopografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: inga fynd tillvaratogs. 14 Ängås en gammal gårdsplats

Figurförteckning Figur 1. Platsen för undersökningen markerad på utsnitt ur Vägkartan (Blå kartan), blad 81 Uddevalla, och GSD-Sverigekartan. Skala 1:100 000 och 1:250 000...4 Figur 2. Förundersökningsområdet markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 64D 4bN. Skala 1:10 000....6 Figur 3. Storskifteskartan från 1785, med området för fornlämning RAÄ Långelanda 209:1 markerat. Karta Lantmäteriet. Skala 1:2500...7 Figur 4. På laga skifteskartan från 1842 noteras, förutom mangårdsbyggnader och troliga ekonomibyggnader, ytterligare två ekonomibyggnader söder om den gångväg som löper tvärs igenom fornlämningen. Karta Lant mäteriet. Skala 1:2500...8 Figur 5. Del av bevarad stenmur uppfart till bostadshus som markerats på 1842 års karta. Mot nordöst. Foto: RAÄ UV Väst...9 Figur 6. Sten och kulturlager från sent 1800-tal noterades i schakt 120. Mot nordväst. Foto: Glenn Johansson...10 Figur 7. På själva gårdstomten, i fornlämningens norra del grävdes fem schakt. I schakt 170, mitt i bilden, syns spåren av den mangårdsbyggnad som markerats på 1842 års karta och som revs på 1970-talet. Foto: Glenn Johansson...10 Figur 8. Schaktplan. Skala 1:500...12 Ängås en gammal gårdsplats 15

Ängås en gammal gårdsplats Gården Ängås är känd sedan 1500-talet, men kan vara av medeltida ursprung. Den ligger på östra sidan av Orust vid Svanesund. Området utgjorde redan under medeltiden en betydande handelsplats. Det smala sundet mellan Orust och fastlandet har i alla tider varit livligt trafikerat.