Anhörigskap & frivillighet - familjen, vård och omsorgen och civilsamhällets roll, resurser & prioriteringar Lars Sandman Högskolan i Borås

Relevanta dokument
Etiska utmaningar för framtidens välfärd. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Värderingar som rör bemötande en vård och omsorgsetisk modell

Etisk kvalitetssäkring vid ransonering. Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet

Aktuella medicinetiska frågor

QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick

Etiska problem med statens styrprinciper av vården?

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Smer-rapport feb Robotar och övervakning i vården av äldre etiska aspekter

Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum

QALY ur ett etiskt perspektiv. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen NT-rådet

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

Robotar och övervakning i vården av äldre etiska aspekter. Tekniksprånget i Hemtjänsten Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L)

Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Frågor och svar om NT-rådet

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Kursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs.

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv.

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

Varför är egenansvar för finansiering av hälso- och sjukvård intressant? Några ord om bakrunden till rapporten

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Etiska och psykologiska utmaningar vid prioriteringar inom hälso-och sjukvården?

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Åttonde nationella prioriteringskonferensen. En summering

Tillgänglighet för alla! Vårdens nya "etiska" princip?

Genom att fullfölja arbetet med en nationella cancerstrategin, där en sammanhållen och patientfokuserad vård är en av de viktigaste delarna.

VARFÖR DÅ? 23 oktober, Göteborg

Session 3. Att integrera etiska principer för prioritering med politiska mål i ett budgetarbete

Brukarinflytande. Håkan Blom KF Länken Älvsborg och ordförande Brukarrådet för Missbruksfrågor Västra Götaland

Förbättringar i hälso- och sjukvården

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

Vad säger etiken att hälsan får kosta? Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

ETIK. i medicinsk utvärdering

Brukarinflytande. Emma Ekblom Representant för Brukarrådet för Missbruksfrågor Västra Götaland NBV Väst. 31 augusti 2016, Göteborg.

Åpent og retferdig prioriteringer i helsetjenesten Den norska prioriteringsutredningen, NOU 2014:12. Susanne Waldau, strateg kunskapsstyrning VLL

Den etiska plattformen i folkhälsoarbetet. FD Praktisk filosofi RISE/Chalmers/GU/UU

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016

Vi skall försöka reda ut vad e-hälsa är för något?

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt

Riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Framtidens boende för äldre. Stockholm

Styrkortens relationer 2006

Om vården resurser inte räcker till alla vem bör bli utan vård?

- möjligheter eller hot

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Bör - bilden för etisk styrning av sjukvården. Göran Hermerén Seniorprofessor, medicinsk etik, Lunds universitet, Lund

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR!

Profil: Medicinsk informatik. Mikael Nyström Institutionen för medicinsk teknik

Patientlagen. Vid frågor kontakta:

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Etisk verktygslåda för vård- och hälsomonitorering

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Neurorapporten Avsnitt 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga

Om öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet

Etik vid användande av e-hälsa och välfärdsteknik. Masterclass 2019 Evamaria Nerell, Socialstyrelsen

Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014

ETIK I PALLIATIV MEDICIN: HUR KAN VI ARBETA MED ETISKA FRÅGOR I VARDAGEN?

God fysisk vårdmiljö - utformning av Västra Götalandsregionens vårdlokaler

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Juridik och etik - vid digitalisering av socialtjänsten

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan

Serviceinsatser vad menas?

ÄR BEHOVSPRINCIPEN ETISKT GODTAGBAR?

Funktionsrätt Sveriges idéprogram

Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop!

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST

Utvecklingen för dem vi är till för

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

April Bedömnings kriterier

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

Patientlagen inspirationsdagar om bemötande och kommunikation. Januari 2015

Vårdhändelser. Bakgrund och övergripande nytta

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

Nätverket. Välfärdsteknik och lagstiftning. RPG-distrikt Småland-Öland. Här är en kortfattad sammanställning hämtad från Socialstyrelsen:

Prioriteringsordning för Tolkverksamheten i Västra Götaland

Nyhetsbrev Nr 1, Vad får ett nytt läkemedel kosta? HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Att nätverka en del av arbetslivet

Patientlagen. Vid frågor kontakta:

Att nätverka en del av arbetslivet

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Var inte rädd för tekniken!

Transkript:

Anhörigskap & frivillighet - familjen, vård och omsorgen och civilsamhällets roll, resurser & prioriteringar Lars Sandman Högskolan i Borås Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Framtida etiska utmaningar för Framtida resursgap anhörigskapet Nya teknologiska lösningar - för att hantera resursgapet Stärkt ställning för patienten / brukarens självbestämmande

Framtida resursutmaning Demografiska förändringar med en åldrande befolkning Större behov Mindre skattebas Medicin-teknisk utveckling med nya läkemedel och metoder till en hög kostnad Beräkningar landar på mellan 100 till 200 miljarder kronor till mitten av 2030-talet

Framtida resursutmaning Att hitta en nivå på den offentligt finansierade vården som kan rymmas inom existerande resurser: Effektiviseringar Ransonering och fokusera på det som är allra viktigast - basfinansiering Egenfinansiering Egenvård

Framtidens resursutmaning Effektiviseringar Ökad teknologiutveckling och användning Hemmonitorering dvs. patient / brukare övervakar sitt eget tillstånd och rapporterar själv / automatiskt till hälso- och sjukvården Övervakning kameror / sensorer/ gps Egenundersökning som rapporteras in genom IT-lösningar

Framtidens resursutmaning Effektiviseringar Robotar Ökade teknologiska möjligheter mer avancerad vård i hemmet

Framtidens resursutmaning Effektiviseringar etiska utmaningar som påverkar anhöriga Ökat egenansvar Mänsklig närvaro berövas patienterna en viktig aspekt av vårdandet Integritet Fysisk integritet Materiell integritet Livsrumsintegritet Personlig integritet

Framtidens resursutmaning Effektiviseringar etiska utmaningar som påverkar anhöriga Rättvisa att få del av teknologi / eller istället få mänsklig närvaro hur kommer teknologin att finansieras?

Framtidens resursutmaning Prioriteringar etisk plattform Människovärdesprincip Behovs / solidaritetsprincip Kostnadseffektivitetsprincip I första hand ta bort sådant som är kopplat till mindre behov eller är mindre effektivt Det som blir över?: Egenansvar / egenvård / anhörigvård Egenfinansierat på en marknad

Framtidens resursutmaning Prioriteringar Drabba grupper med sämre möjlighet till egenansvar / egenfinansiering? Större skillnader?

Ökat patient- / brukarinflytande Stärkt ställning för patientens autonomi Vårdval Vårdgaranti Ökad möjlighet till second opinion Lagen om valfrihet Förslag till patientlag Idéer om att patienten ska ha större möjlighet att ha inflytande över vård och behandling delat beslutsfattande

Ökat patientinflytande Delat beslutsfattande Patienten bidrar med sina erfarenheter och värderingar Professionella bidrar med sin kunskap och sina erfarenheter (ev också värderingar) Gemensam dialog där båda parter ska vara villiga att kompromissa Gemensamt beslut? Patienten eller professionella beslutar? Kompromiss

Ökat patientinflytande Etiska utmaningar Från behovsstyrd till efterfrågestyrd vård? Hur hantera de som är beslutsoförmögna eller som har svagare beslutskapacitet? Ökade risker för patienterna? Ansvarsförskjutning från professionella till patient? anhöriga? Ökade skillnader? Möjlighet till autonomi / ta ansvar Olika krav på livet

Ökat patientinflytande Etiska utmaningar Prioriterings / rättviseperspektiv ökat inflytande leda till större risker som hälso- och sjukvården får hantera i nästa led till en större resursinsats Förskjutning från att erbjuda alternativ eller rekommendera vad patienten ska göra till att ge stöd till patientens egna / delade beslut Frågor om evidens

Slutsatser? Vård och omsorg: Mer avancerad vård i hemmet Mer teknologi i hemmet Mindre resurser? Mer ansvar för patient och anhörig? Mer inflytande för patient (och anhörig)? Förändrad professionell roll mer empowerment mindre paternalism?