Nordnet Citizenship bakgrund

Nordnet Citizenship bakgrund GRI-index, bakgrundsdata och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Nordnets årsredovisning Rapporteringen av vårt hållbarhetsarbete (Citizenship) följer sedan 2010 riktlinjerna från the Global Reporting Initiative (GRI). I redovisningen avseende 2014 följer redovisningen GRI G4, på en självdeklarerad nivå Core. Redovisade nyckeltal avser räkenskapsåret 2014. Nordnets GRI-redovisning avseende 2014 är inte granskad av en oberoende tredje part och det finns för närvarande inga beslut om att ändra detta inför kommande redovisning. Redovisningen omfattar Nordnet-koncernen och inkluderar därmed samtliga helägda dotterbolag. Det här dokumentet kompletterar den information som presenteras i vår årsredovisning och redogör för källor till data, antaganden och omvandlingsfaktorer. Nordnet GRI-index Nedanstående förteckning återger referenser till de GRI-indikatorer som Nordnet valt att redovisa. Indikatorer finns presenterade antingen genom länkar till vår hemsida eller i: ÅR = Årsredovisning 2014, BD = Bakgrundsdokument. Hänvisning/ Generella standardindikatorer Kommentar G4-1 Uttalande från VD om organisationens hållbarhetsstrategi. ÅR, s.3-4 G4-3 Organisationens namn. ÅR, s.49 G4-4 Viktigaste produkterna och tjänsterna. ÅR, s.5-6 G4-5 Lokalisering av organisationens huvudkontor. ÅR, s.49 G4-6 Länder där verksamhet bedrivs. ÅR, s.7 G4-7 Ägarstruktur och företagsform. ÅR, s.11-12, 49 G4-8 Marknader som organisationen är verksam inom. ÅR, s.7-9 G4-9 Organisationens storlek. ÅR, s.1, 7, 17, 46 G4-10 Totalt antal anställda. BD, s.4-5 G4-11 anställda som omfattas av kollektivavtal. ÅR, s.19 G4-12 Beskriv organisationens värdekedja. ÅR, s.5-9 G4-13 Väsentliga förändringar under redovisningsperioden. ÅR, s.21-22 G4-14 Följer organisationen försiktighetsprincipen. BD, s.7 G4-15 Externt utvecklade initiativ som organisationen följer. ÅR, s.16-17 G4-16 Sammanslutningar som organisationen är medlem i. ÅR, s.16-17 G4-17 Entiteter som ingår i redovisningen. ÅR, s.10 G4-18 Process för definition av innehållet i redovisningen. BD, s.2-3 G4-19 Identifierade väsentliga hållbarhetsaspekter. BD, s.3 G4-20 Interna avgränsningar för respektive hållbarhetsaspekt. BD, s.4 G4-21 Externa avgränsningar för respektive hållbarhetsaspekt. BD, s.4 G4-22 Effekter av förändringar i tidigare redovisad information. Inga G4-23 Väsentliga förändringar från föregående redovisning. Inga G4-24 Intressegrupper som organisationen har kontakt med. BD, s.2-3 G4-25 Princip för identifiering och urval av intressenter. BD, s.2-3 G4-26 Tillvägagångsätt vid kommunikation med intressenter. BD, s.2-3 Viktiga frågor som har lyfts via kommunikation med intressenter och BD, s.2-3 G4-27 hur organisationen har hanterat dessa frågor. G4-28 Redovisningsperiod. BD, s.1 G4-29 Publicering av senaste redovisningen. Våren 2014 G4-30 Redovisningscykel. ÅR, s.14 G4-31 Kontaktperson för frågor angående redovisningen. Investerarkontakt 1

G4-32 Redovisningsnivå & GRI-index. BD, s.1-2 G4-33 Extern granskning. BD, s.1 G4-34 Redogörelse för företagets bolagsstyrning. ÅR, s.28-33 G4-56 Beskriv organisationens värderingar, uppförandekoder etc. ÅR, s.17-18 Specifika standardindikatorer Hänvisning/ Kommentar DMA Ekonomisk prestanda ÅR, s.3 G4-EC1 Genererat och distribuerat ekonomiskt värde. ÅR, s.16 DMA Indirekt ekonomisk påverkan ÅR, s.14-15 G4-EC7 Investeringar i infrastruktur & tjänster som huvudsakligen görs för allmänhetens nytta. ÅR, s.15 G4-EC8 Indirekta ekonomiska effekter. ÅR, s.15-16 DMA Anställning År, s.17-18 G4-LA1 Personalomsättning. ÅR, s.17 DMA Hälsa & säkerhet ÅR, s.18 G4-LA6 Sjukfrånvaro & arbetsrelaterade skador. ÅR, s.18 DMA Träning & utbildning ÅR, s.18 G4-LA9 Utbildning för anställda. ÅR, s.18 G4-LA11 Utvecklingssamtal. ÅR, s.17 DMA Jämlikhet ÅR, s.17-19 G4-LA12 Sammansättning av företaget. BD, s.5 DMA Lika ersättning för & män ÅR, s.18-19 G4-LA13 Löneskillnader mellan kön. ÅR, s.18 DMA Icke-diskriminering ÅR, s.18-19 G4-HR3 fall av diskriminering. 0 st DMA Anti-korruption ÅR, s.16-17 G4-SO4 Kommunikation av riktlinjer rörande anti-korruption. BD, s.6 DMA Kundintegritet ÅR, s.16 G4-PR8 fall av förlust av kunddata. ÅR, s.16 DMA Energi ÅR, s.19-20 G4-EN3 Organisationens energiförbrukning. ÅR, s.19-10 G4-EN5 Energiintensitet. ÅR, s.19 G4-EN6 Minskning av energiförbrukning. ÅR, 19-10 DMA Utsläpp ÅR, s.20 G4-EN15 Direkta växthusgasutsläpp. ÅR, s.20, BD, s.6 G4-EN16 Indirekta växthusgasutsläpp från energiförbrukning. ÅR, s.20, BD, s.6 G4-EN17 Övriga indirekta växthusgasutsläpp. ÅR, s.20, BD, s.6 G4-EN18 Växthusgasutsläppsintensitet. ÅR, s.20 Dialog med intressenter Varje år sedan 2011 har vi skickat ut en enkät om hållbarhet till alla anställda på Nordnet. Där ges medarbetarna möjlighet att utvärdera vårt hållbarhetsarbete och komma med utvecklingsförslag. I enkäten får medarbetarna även ange hur de pendlar till och från arbetsplatsen statistik som sedan används när vi beräknar företagets totala växthusgasutsläpp. I samband med att vi började hållbarhetsredovisa enligt GRI vid årsskiftet 2010/2011 genomfördes även specifika hållbarhetsenkäter till våra största leverantörer och aktieägare samt slumpvis utvalda kunder. Utöver dessa specifika intressentdialoger har vi en löpande diskussion angående hållbarhetsrelaterade frågor vid styrelsemöten, träffar med aktieägare och med jämna mellanrum i den dagliga kontakten med kunder och leverantörer. 2

Nordnets prioriteringsgrad Citizenship 2014 De intressentgrupper som Nordnet har en löpande dialog med gällande hållbarhetsfrågor är; Kunder Anställda Ägare Leverantörer Utöver de intressentgrupper som anges här ser vi även media, myndigheter, konkurrenter, vänner och familj samt allmänheten som viktiga intressenter som i en bredare mening har påverkan över vår verksamhet. Hittills har vi dock inte hittat en lämplig metod för att på ett strukturerat sätt interagera med dessa intressentgrupper för att få höra mer om deras åsikter kring vårt hållbarhetsarbete. Prioritering av Nordnets hållbarhetsaspekter Erbjuda transparenta finansiella produkter Etik & moral Medarbetarutveckling Informationssäkerhet Ansvarsfull utlåning Påverka opinionen Mångfald Digitalisering av processer Erbjuda utbildning i privatekonomi Kundservice & support Ansvarsfull marknadsföring Anti-korruption Erbjuda etiska fonder Social sponsring Energiförbrukning Resor & transporter Relevans för Nordnets intressenter Identifierade hållbarhetsaspekters väsentlighet, sammanvägd av genomsnittlig relevans för Nordnets intressenter och prioritering för Nordnets ledningsgrupp baserad på 2011 års intressentanalys. Resultatet ligger till grund för vad Nordnet redovisar i enlighet med GRI-ramverket. I början av 2014 tog vi ett nytt grepp kring fokusområden och hållbarhetsaspekter i samband med att vi började redovisa enligt GRI G4. Vi har identifierat de hållbarhetsaspekter som är mer eller mindre väsentliga för Nordnet utifrån tidigare genomförda intressentdialoger, vår strategi samt bolagets påverkansmöjligheter. Vi har sorterat in GRI G4 hållbarhetsaspekterna i Nordnets Citizenship-ramverks fyra fokusområden. I tabellen nedan anges de hållbarhetsaspekter som vi har bedömt som väsentliga för årets redovisning. Nordnets fokusområde Sparare Medarbetare Samhälle Miljö GRI G4 Hållbarhetsaspekt Kundintegritet, indirekt ekonomisk påverkan Jämlikhet, lika ersättning för & män, icke-diskriminering, anställning, hälsa & säkerhet, utbildning Ekonomisk prestanda, anti-korruption Energi, utsläpp 3

Fokus & avgränsningar Samtliga av Nordnets identifierade hållbarhetsaspekter är relevanta inom ramen för vår egen verksamhet, men vissa aspekter har även en direkt påverkan hos våra kunder och leverantörer. I tabellen nedan redovisar vi respektive hållbarhetsaspekt och huruvida den är relevant även utanför Nordnets juridiska ramar. Hållbarhetsaspekt Kundintegritet Indirekt ekonomisk påverkan Jämlikhet Lika ersättning för och män Icke-diskriminering - Anställning - Hälsa & säkerhet - Utbildning - Ekonomisk prestanda Anti-korruption Energi Utsläpp Påverkan utanför Nordnets juridiska gränser Våra kunder ska känna sig trygga med de tjänster som Nordnet levererar och deras information ska alltid vara skyddad i våra system. Nordnet har en mycket stor indirekt ekonomisk påverkan genom våra kunders val av investeringsobjekt och därmed allokeringen av kapital i samhällsekonomin. Nordnet styr inte kundernas val, utan står för en transparent och enkel finansmarknad där alla sparare ges möjligheter att fatta välgrundade investeringsbeslut. Nordnet är medlemmar i Veckans Affärers 30 % -klubb för att försöka påverka samhället i en mer jämlik riktning. - Nordnets ekonomiska prestanda påverkar medarbetare, ägare och leverantörer. Nordnet agerar för att göra finansbranschen mer transparent. Våra kunders elförbrukning när de använder våra tjänster är omfattande. Vi har även en extern datahall för backupp av våra tjänster. Denna datahall ingår inte i redovisningen. Våra kunders elförbrukning när de använder våra tjänster medför utsläpp. Bakgrundsdata för GRI-indikatorer I denna del redogör vi för de metoder, antaganden, och omvandlingsfaktorer som använts för att ta fram Nordnets GRI-indikatorer. Utöver det redovisas kompletterande tabeller och information till årsredovisningen. Medarbetare Medarbetarnyckeltalen baseras på faktiskt antal anställda personer per den sista december respektive år och är således inte omräknade till heltids-ekvivalenter eller liknande. Anställda den 31/12, per anställningskontrakt 2014 2013 2012 Totalt antal anställda tillsvidareanställda 373 328 331 - Varav heltid 356 307 315 - Varav deltid 17 21 16 visstidsanställda 68 59 53 Totalt antal anställda 441 387 384 Tabellen visar hur många anställda som Nordnet har uppdelat per anställningskontrakt. 4

Anställda den 31/12, per region 2014 2013 2012 Totalt antal anställda (st) Sverige 330 37% 289 37% 285 40% Finland 49 43% 42 45% 39 46% Norge 28 25% 29 14% 31 19% Danmark 34 47% 26 46% 18 44% Totalt antal anställda 441 38% 386 37% 373 38% Tabellen visar hur många anställda som Nordnet har uppdelat per kön och region. Sammansättning av företaget 2014 2013 2012 Anställda, olika nivåer av företaget (st) Styrelse 7 29% 8 25% 8 25% Under 30 år 0 0% 0 0% 0 0% 30-50 år 3 67% 3 67% 3 67% Över 50 år 4 0% 5 0% 5 0% Ledning 12 25% 12 25% 10 20% Under 30 år 0 0% 0 0% 0 0% 30-50 år 11 27% 11 27% 7 14% Över 50 år 1 0% 1 0% 3 33% Anställda med personalansvar 40 33% 43 19% 49 29% Under 30 år 3 33% 8 13% 7 43% 30-50 år 32 34% 30 23% 35 31% Över 50 år 5 20% 5 0% 7 0% Övriga medarbetare 389 39% 332 40% 330 40% Under 30 år 152 36% 118 41% 106 37% 30-50 år 216 39% 197 39% 193 41% Över 50 år 21 57% 17 53% 15 60% Tabellen visar sammansättning av företaget uppdelat på kön och ålder för olika nivåer av företaget. 5

Samhälle Nedanstående tabell redogör för hur många anställda på Nordnet som genomgått utbildning i våra policyers och rutiner som rör anti-korruption. Motverkan mot korruption 2014 2013 anställda som genomgått utbildning i organisationens policyer och rutiner avseende motverkan mot korruption, (st) Styrelse Personer i styrelsen som Nordnets policyer gällande anti-korruption har kommunicerats till 8 8 Personer som erhållit utbildning i anti-korruption 0 0 Medarbetare Anställda på Nordnet som Nordnets policyers gällande antikorruption har kommunicerats till 352 325 Anställda som erhållit utbildning i anti-korruption 60 35 Miljö Energi Nedanstående tabell beskriver hur energistatistiken för respektive Nordnet-kontor är insamlad. I vår verksamhet i Alvik i Stockholm har vi även drift av våra servrar. För att räkna om energiförbrukningen från MWh till GJ, använd omräkningsfaktorn: 3,6. Verksamhet Energityp Aktivitetsdata Alvik El Statistik från fastighetsägare. Alvik Alvik El för kyla Sthlm City El Statistik från elleverantör. Sthlm City Sthlm City Fjärrkyla Oslo El Statistik från fastighetsägare. Oslo Oslo El för kyla Köpenhamn El Statistik från elleverantör. Köpenhamn Helsingfors El Uppskattad baserad på 2013 års statistik från fastighetsägare. Helsingfors Uppskattad baserad på 2013 års statistik från fastighetsägare. Helsingfors El för kyla Uppskattad baserad på 2013 års statistik från fastighetsägare. 6

Växthusgasutsläpp Nordnet har en liten miljöpåverkan och vi uttrycker oss inte i termer av att vi följer försiktighetsprincipen när vi hanterar den miljöpåverkan som vår verksamhet ger upphov till. Nordnets växthusgasutsläpp, ton CO2e 2014 2013 2012 Scope 1,direkta växthusgasutsläpp 0 0 1 Scope 2, indirekta växthusgasutsläpp från energiförbrukning 166 188 214 Scope 3, övriga indirekta växthusgasutsläpp 157 136 124 Totala växthusgasutsläpp 322 324 338 Tabellen redogör för Nordnets växthusgasutsläpp uppdelade per Scope enligt the Greenhouse Gas Protocol. Aktivitet Aktivitetsdata Omvandlingsfaktor Elförbrukning Fjärrkyla Tjänsteresor med företagsbilar & tjänstebilar Tjänsteresor privat bil Tjänsteresor taxi Tjänsteresor tåg Tjänsteresor flyg Utskrifter (pappersförbrukning) Se rubrik energiförbrukning. Se rubrik energiförbrukning. Se rubrik energiförbrukning. Intern inhämtning av statistik. Körd sträcka i tjänstebilar baseras på medarbetarnas redovisning för att erhålla milersättning för resor i tjänsten. Intern inhämtning av statistik. Körd sträcka baseras på medarbetarnas redovisning för att erhålla milersättning för resor i tjänsten. Statistiken består av bokförda taxikostnader. Statistik från resebyrå. Avser rest sträcka för resor som bokats genom resebyrån under aktuell period. Resor ska bokas genom resebyrå. Statistik från resebyrå. Avser resor som bokats genom resebyrån under aktuell period. Resor ska bokas genom resebyrå. Avser avläst data för respektive skrivare. Använd omvandlingsfaktor utgörs av nordisk medelel: 100 g/kwh. Vi använder alltså ej residual-mix. Källa: Svensk Energi. Statistik från respektive leverantör, med ett års eftersläpning. Stockholm: 82 g CO2/kWh (2013) Köpenhamn: 104 g CO2/kWh (2013) Oslo: 62 g CO2/kWh (2013) Helsingfors: 250 g CO2/kWh (2013) Statistik från respektive leverantör, med ett års eftersläpning. Stockholm: 0 g CO2/kWh (2013) Resultatet avser körd sträcka och medelförbrukning för blandad körning för respektive bil i kombination med nedanstående omvandlingsfaktorer. Bensin: 2300 g CO2/liter (konsumtion) + 500 g CO2/liter (produktion) Källa: Nätverket för transporter och miljön (NTM) Antagande om bensinbil, Förbrukning: 0,81 l/mil Utsläpp: 194 g CO2/km Källa: NTM Antagande om resa med genomsnitt Taxi Stockholm: 2,46 g CO2/SEK. Källa: Taxi Stockholm Antagande om SJ2000: 0,0019 g CO2/pkm. Källa: NTM Statistik från resebyrå. Avser utsläpp för resor som bokats genom resebyrån under aktuell period. Resor ska bokas genom resebyrå. Omvandlingsfaktor avser livscykelanalys för tillverkning av A4-ark: 1,5 g CO2/ark. Källa: Ecoinvent Medarbetarnas Genomsnittlig rest Bensinbil: 194 g CO2/km 7

pendling sträcka med olika färdmedel, beräknas från svar i medarbetarenkät som skickas till samtliga anställda. Dieselbil: 165 g CO2/km Etanolbil: 91 g C02/km Gasbil: 73 g C02/km Hybridbil: 120 g C02/km MC/moped: 92 g C02/km Spårtrafik: 2 g C02/pkm Buss: 44 g C02/pkm Källa: NTM, miljofordon.se, SL Tabellen redovisar vilka aktiviteter, antaganden och omvandlingsfaktorer som ligger till grund för redovisning av Nordnets växthusgasutsläpp. För beräkning av våra växthusgasutsläpp använder vi så långt det är möjligt omvandlingsfaktorer som innefattar alla relevanta växthusgaser, dvs. CO2, CH4, N2O, HFCs, PFCs, och NF3. Vi genomför inga SF6 egna omräkningar från andra växthusgaser till och har därför inget generellt värde för Global CO2e Warming Potential (GWP). Förbränning av förnybara bränslen ger precis som fossila bränslen upphov till växthusgasutsläpp, men eftersom dessa utsläpp är en del av ett kretslopp redovisar vi inte utsläppen. De omvandlingsfaktorer som avser konsumtionen av förnybara bränslen utgörs av den del av bränslet som är fossilt. Vi redovisar dock fossila växthusgasutsläpp som uppkommer vid produktion av såväl fossila som förnybara bränslen. 8