Att läsa, skriva och sammanfatta på akademisk nivå Åsa Jonsén asa.jonsen@gu.se
Seminarieuppgift Uppgiften till idag: sammanfatta en innehållsrik akademisk text med 300 ord. Hur läser och sammanfattar man en sådan text? Hur gjorde du? Finns det andra sätt att göra det på?
Bekanta dig med boken Vad är det för typ av bok? Hur är den uppbyggd? Vilka delar ska du läsa?
Översiktsläsning I akademiska texter vill vi ha spoilers! Författarpresentation Uttalat syfte med kapitlet? Kapitelsammanfattning? Läs rubriker och bildtexter
Kapiteltitlar och ingresser Metatext
Underrubriker och kursiverad stil Nyckelord och centrala begrepp finns ofta i rubriker på olika nivåer. De är ofta också kursiverade första gången de nämns.
Figurer ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Hur vet man vad som är viktigt? Identifiera kärnmeningar och nyckelord Kärnmeningar sammanfattar styckets huvudtanke. Efter kärnmeningen utvecklas huvudtanken genom detaljer, förklaringar och exempel. Kärnmeningar binder samman texten, en så kallad röd tråd, och skapar ett sammanhang. (Schött m.fl., 2015)
Kärnmeningar Kärnmeningen innehåller ofta nyckelord eller centrala begrepp. Enligt behaviorismen styrs människan av stimuli i omvärlden. Hon reagerar och lärande blir detsamma som förvärv av nya beteenden. Att exempelvis kunna tala och lösa problem blir en fråga om att förvärva olika slags beteenden. Att lära sig räkna... (Exempel ur: Säljö, 2014, s. 266)
Kärnmeningar Kärnmeningen innehåller ofta nyckelord eller centrala begrepp. B. F. Skinner (1904-1990) var experimentalpsykolog och intresserad av betingningens principer. Hans stora insats är att han, med utgångspunkt i föregångaren Edward L. Thorndikes arbeten, vidgade betingningsbegreppet till att omfatta betydligt fler beteenden än de som faller in under den klassiska betingningens reflexer. I princip fungerar det man kallar operant (eller instrumentell) betingning på vilka beteenden som helst. Grundprincipen är att man förstärker beteenden som ett djur eller en människa uppvisar. (Exempel ur: Säljö, 2014, s. 260)
Nyckelord och centrala begrepp ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Nyckelord och centrala begrepp Exempel på nyckelord och centrala begrepp Centralt begrepp: Behaviorismen Nyckelord: Pavlov, beteende, individen, respons Vilka kan man byta ut mot synonymer?
Nyckelord och centrala begrepp Med hjälp av centrala begrepp och nyckelord skall man kunna svara på: Det här stycket handlar om... Det här avsnittet handlar om... Det här kapitlet handlar om...
Gruppövning Syftet med gruppövningen: Att öva på att sammanfatta och formulera referat genom att identifiera kärnmeningar, nyckelord och centrala begrepp.
Gruppövning 30 minuter: Gå gemensamt igenom stycke för stycke. Kan ni hitta en kärnmening? Centrala begrepp? Nyckelord? Skriv ner! (2-4 nyckelord beroende på styckets längd.) När nästa rubrik kommer, sammanfatta muntligt utifrån de ord ni har skrivit. (Försök att inte titta i boken.) Vad handlade avsnittet om? 10 minuter: Jämför nu med era egna skrivna sammanfattningar. Skillnader? Likheter? Försvann någon viktig info? Lades någon information till som ni inte hade med i era sammanfattningar? Diskutera och jämför!
Referatmarkörer Säljö (2014) anser påstår jämför påpekar sammanfattar skriver framhåller visar konstaterar understryker
Referatmarkörer Nyansskillnader Säljö (2014) påstår att det finns många olika definitioner av lärande. Säljö (2014) skriver att det finns många olika definitioner av lärande. Säljö (2014) visar att det finns många olika definitioner av lärande.
Referatmarkörer Nyansskillnader Ifrågasättande: Säljö (2014) påstår att det finns många olika definitioner av lärande. Neutralt: Säljö (2014) skriver att det finns många olika definitioner av lärande. Stödjande: Säljö (2014) visar att det finns många olika definitioner av lärande.
Referatmarkörer Två sätt att hänvisa till en källa när man använder APA-systemet: med författarnamnet inom respektive utanför parentesen. Literacybegreppet rymmer inte bara text, utan även bilder eller meddelanden som uttrycks i symboler (Liberg & Säljö, 2014). När källan inte nämns i löptexten ligger tyngdpunkten på källans ord. Källhänvisningens funktion här är att ge påståendet större tyngd. Liberg och Säljö (2014) argumenterar för att literacybegreppet inte bara rymmer text, utan även bilder eller meddelanden som uttrycks i symboler. När namnet står utanför parentesen blir det större fokus på författaren, vad just den här författaren diskuterar eller anser.
Var finns förklaringar till orden och begreppen? ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Var finns förklaringar till orden och begreppen? ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Var finns förklaringar till orden och begreppen? ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Egen ordlista ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Referenslista Schött, K., Melin, L., Strand, H., & Moberg, B. (2015). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber.