Mindre avvikelse i detaljplan enligt fastighetsbildningslagen

Mindre avvikelse i detaljplan enligt fastighetsbildningslagen Examensarbete Institutionen för ingenjörsvetenskap 2014-06-02 Mindre avvikelse i detaljplan enligt fastighetsbildningslagen - En jämförande studie mellan det statliga och det kommunala lantmäteriet Anna Wibling och Marie Olsson Trollhättan 2014 i

Mindre avvikelse i detaljplan enligt fastighetsbildningslagen Sammanfattning Detta examensarbete behandlar begreppet mindre avvikelse inom detaljplan. I 3 kap. 2 fastighetsbildningslagen, FBL återfinns definitionen av när en sådan avvikelse får göras och syftar till fastighetsbildningsåtgärderna fastighetsreglering, sammanläggning, klyvning samt avstyckning. Åtgärder som dessa medförande mindre avvikelse inom detaljplan eller områdesbestämmelser kan ske endast om det inte är i strid mot plan och är förenliga med dess syfte. En mindre avvikelse tillkommer genom en slutförd lantmäteriförrättning där lantmäteriet är sista instans och har ansvar för att besluta om den mindre avvikelsen bör godtas eller ej. Syftet med examensarbetet är att belysa eventuella olikheter mellan statligt och kommunalt lantmäteri i förhållande till slutförda förrättningar där mindre avvikelse inom detaljplanelagt område gjorts. Vidare har vi undersökt vad dessa skillnader kan bero på och vad som kan göras för att minska antalet avvikelser inom detaljplanelagt område. Underlag för denna studie har varit förrättningsakter från Göteborgs kommunala lantmäteri, inkomna och slutförda under en tvåårsperiod samt från Kungsbackas och Eskilstunas statliga lantmäterier, inkomna och slutförda under en fyraårsperiod. Sammanlagt har vi gått igenom 2099 förrättningsakter med fastighetsbildningsåtgärder där 551 stycken berörde 3 kap. 2 FBL samt var belägna inom detaljplanelagt område. Av dessa var det i sin tur sammanlagt 49 stycken som innehöll en mindre avvikelse. Denna studie visar att det oftare förekommer mindre avvikelser i förrättningar handlagda inom det statliga lantmäteriet. Detta beror huvudsakligen på att det statliga lantmäteriet inte har samma möjligheter att medverka i planprocessen i samma utsträckning som den kommunala lantmäterimyndigheten. För att minska antalet mindre avvikelser från detaljplan är ett tätare samarbete mellan dem som upprättar planerna och lantmäteriet som genomför dem, en bra utgångspunkt. Det är också viktigt att lantmäteriet inte godtar förrättningar som resulterar i mindre avvikelse, vilket gör att antalet mindre avvikelser minskar. Om mer arbete läggs på genomförandefrågorna när detaljplanen upprättas kommer det leda till ett snabbare genomförande. Ett snabbt genomförande innebär kortare handläggningstid för förrättningslantmätaren, vilket är en fördel för fastighetsägaren som är den som får betala för fastighetsbildningsförrättningen Datum: 2014-05-23 Författare: Anna Wibling och Marie Olsson Examinator: Ulf Erntsson Handledare: Ulf Jensen (LTH) Högskolan Väst och Magnus Bäckström, SLM Göteborg Huvudområde: Lantmäteri Fördjupningsnivå: G2F Poäng: 15 högskolepoäng Nyckelord: Mindre avvikelse, Detaljplan, FBL, Fastighetsbildningslagen, Lantmäteriet, KLM, SLM, Lantmäteriförrättning. Utgivare: Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, 461 86 Trollhättan Tel: 0520-22 30 00 Fax: 0520-22 32 99 Web: www.hv.se ii

Mindre avvikelse i detaljplan enligt fastighetsbildningslagen Minor deviation in a detailed development planned area This thesis reflects the term minor deviation in a detailed development planned area. In Chapter 3, paragraph 2 of the Property Formation Act the definition of this deviation is found and under what conditions it is accepted. It is applied to the property formation concerning reallotment, amalgamation, subdivision, and partitioning. This kind of minor deviations is only accepted if the purpose of the detailed development plan is not affected. A minor deviation becomes effective through the ordnance survey of the land surveyor when completing a cadastral procedure. The aim of this thesis is to illustrate any differences in the handling by the state cadastral authority and the municipal cadastral authorities. The differences we are going to study are the facility procedures of the two authorities according to the appearance of minor deviations. We will also investigate the number of deviations and also what these two authorities could possibly do to reduce them. This thesis is based on differences in occurring minor deviations, between the state and the municipal cadastral authorities. To see these particular differences we have been studying cadastral dossiers from the municipal cadastral authority of Gothenburg and the state cadastral authorities of Eskilstuna and Kungsbacka. In total there have been 2099 cadastral dossiers with the property formations concerning Chapter 3, paragraph. 2. Furthermore, there were 551 cadastral dossiers situated in a detailed development planned area. At last, there were 49 of these concerning a minor deviation. This thesis shows that minor deviations are more common in cadastral procedures made by the state cadastral authority than by the municipal cadastral authority. The main reason for this is that the state cadastral authority is not involved in the process of planning detailed development plans as much as the municipal cadastral authority. Datum: 2014-05-23 Författare: Anna Wibling och Marie Olsson Examinator: Ulf Erntsson Handledare: Ulf Jensen (LTH) Högskolan Väst och Magnus Bäckström, SLM Göteborg Huvudområde: Lantmäteri Fördjupningsnivå: G2F Poäng: 15 högskolepoäng Nyckelord: Mindre avvikelse, Detaljplan, FBL, Fastighetsbildningslagen, Lantmäteriet, KLM, SLM, Lantmäteriförrättning. Utgivare: Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, 461 86 Trollhättan Tel: 0520-22 30 00 Fax: 0520-22 32 99 Web: www.hv.se iii

Förord Vi vill tacka vår handledare Magnus Bäckström på det statliga Lantmäteriet i Göteborg för all hjälp och stöttning under arbetets gång. Vidare vill vi tacka vår handledare Ulf Jensen vid Högskolan Väst. Tack till Krister Lindgren på det statliga lantmäteriet i Göteborg som ställt upp på intervju samt under vägen gett oss tips och feedback när helst behovet funnits. Tack även Jan Tärnemark på det kommunala lantmäteriet i Göteborg och Jennie Lundin samt Eddie Sandén på det kommunala lantmäteriet i Vänersborg som även de ställt upp på intervju. Till sist vill framföra ett stort tack till samtliga som jobbar på det statliga lantmäteriet i Göteborg. Det har alltid funnits utrymme för våra frågor och vi är Er mycket tacksamma för tiden ni tagit Er att besvara våra funderingar samt intresset Ni visat för vårt arbete. iv

Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Problembeskrivning... 1 1.3 Syfte... 2 1.4 Frågeställningar... 2 1.5 Avgränsningar... 2 1.6 Urval... 3 2 Metod... 4 2.1 Metodteori... 4 2.2 Metodval... 5 2.3 Metoddiskussion... 6 3 Teori... 7 3.1 Mindre avvikelse... 8 3.2 Allmänna lämplighetsvillkor... 12 3.3 Samråd... 12 3.4 Upprättande av detaljplaner... 13 3.5 Ny plan- och bygglagstiftning... 14 4 Resultat... 16 4.1 Antal mindre avvikelser... 16 4.2 Jämförelse mellan KLM och SLM... 20 4.3 Mindre avvikelser... 25 4.4 Skillnad över tid... 27 5 Diskussion... 28 5.1 Skillnad i antal mindre avvikelser... 28 5.2 Jämförelse mellan KLM och SLM... 29 5.3 Minska antalet mindre avvikelser... 29 6 Slutsats... 30 6.1 Framtida arbete... 30 Bilagor A. Alla avvikelser v

Nomenklatur Förkortningar LM: Lantmäteriet SLM: Statliga Lantmäterimyndigheten KLM: Kommunala Lantmäterimyndigheten FLM: Förrättningslantmätare FBL: Fastighetsbildningslagen BN: Byggnadsnämnden eller motsvarande instans DP: Detaljplan MMD: Mark- och miljödomstolen HovR: Hovrätten, heter numera mark- och miljööverdomstolen FD: Fastighetsdomstolen, heter idag mark- och miljödomstolen HD: Högsta domstolen Trossen: Är ett handläggningsstöd där lantmäteriets ärenden diarieförs och registreras. GeoVy: Lantmäteriets program för hantering av digital landskapsinformation. vi

1 Inledning 1.1 Bakgrund Rapporten Samråd och olämpliga planbestämmelser 1 skriven av Tomas Vesterlin inspirerade oss till denna studie. I rapporten belyses det faktum att det kommunala lantmäteriet, KLM involveras tidigare och även deltar under fler delar av planprocessen jämfört med det statliga lantmäteriet, SLM som oftast bara deltar vid det lagstadgade samrådet tillsammans med plankontoret. Skillnaden mellan de två arbetssätten är att den förstnämnda metoden gör det möjligt att korrigera brister tidigare i planprocessen och vid färre brister torde hela processen bli mer tids- och kostnadseffektiv. Fördelen med arbetsmetoden som SLM vanligtvis anammar är att den tar mindre tid i anspråk på kort sikt då FLM endast deltar i det lagstadgade samrådet. Rapporten antyder dock att metoden i sig inte är samhällsekonomiskt hållbar då konsekvenserna förs över på enskilda aktörer istället. Lantmäteriförrättningarna kräver mer arbete, vilket leder till ökade kostnader för enskilda aktörer. Den tid det tar att genomföra en förrättning kunde alltså i vissa fall reduceras genom en mer genomarbetad plan. Drygt två av tre brister som påtalas vid samrådet korrigeras innan planen antas. Följden av de kvarstående bristerna blir ofta ett mer komplicerat genomförande och ibland kan ett genomförande vara i princip omöjligt. Detta kan leda till ett osäkert rättsläge då mark skall läsas in och/eller ersättas. Konsekvensen av detta blir att handläggare på lantmäteriet möter problem då de ska genomföra planerna, vilket i sin tur bidrar till ökade kostnader och större tidsåtgång. 1.2 Problembeskrivning I Tomas Vesterlins lantmäterirapport Samråd och olämpliga planbestämmelser framför författaren vikten av att lantmäteriet involveras tidigare i planprocessen då det minskar risken att felaktiga planbestämmelser går igenom till den slutgiltiga planen. Felaktiga planbestämmelser leder till att fler mindre avvikelser görs, eftersom FLM i många fall måste besluta om att göra en mindre avvikelse i fastighetsbildningsförrättningen för att uppnå en bra fastighetsindelning. Nackdelen med att rätta till felen i fastighetsbildningsprocessen jämfört med innan detaljplanen antagits är att det är mycket mer komplicerat och att det tar längre tid, samt att kostnaden då hamnar på den enskilde fastighetsägaren istället. I rapporten betonas skillnaden i arbetssätt mellan de olika lantmäterimyndigheterna. På KLM deltar man i flera delar av planprocessen jämfört med SLM, som för det mesta endast deltar i det lagstadgade samrådet. Leder skillnaden i arbetssätt till att det görs fler mindre avvikelser från detaljplan på ena lantmäterimyndigheten jämfört med den andra är 1Vesterlin, Tomas. 2013. Samråd och olämpliga planbestämmelser, Lantmäterirapport 2013:1. 2 Björklund, Maria och Paulsson, Ulf (2003). Seminarieboken att skriva, presentera och opponera. Studentlitteratur. s. 63. 1

då frågan. Eller finns det ens en skillnad? Och om det finns en skillnad beror det på arbetssättet eller på något annat? Fastighetsbildningsförrättningar som inte innehåller mindre avvikelser är generellt lättare och snabbare att genomföra jämfört med en förrättning som resulterar i en mindre avvikelse och föredras därför av FLM. Vad kan man då göra för att minska antalet mindre avvikelser? 1.3 Syfte Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det finns skillnader i antalet mindre avvikelser inom detaljplanelagt område i förrättningar utförda av det statliga respektive kommunala lantmäteriet. Detta baseras på en empirisk studie där en genomgång görs av förrättningar gjorda i följande tre städer: Göteborg, KLM, Kungsbacka, SLM samt Eskilstuna, SLM. Vidare skall vi med hjälp av intervjuer försöka ta reda på varför det uppkommer mindre avvikelser och vad som kan göras för att motverka dessa. 1.4 Frågeställningar 1. Var gör man flest mindre avvikelser från detaljplan, i förrättningar utförda av KLM eller SLM? 2. Vad beror skillnaden mellan dessa lantmäterimyndigheter på? 3. Hur kan man gå tillväga för att minska antalet mindre avvikelser? 1.5 Avgränsningar Endast förrättningar berörande 3 kap. 2 fastighetsbildningslagen (FBL) har tagits med i denna studie. Fastighetsbildningsåtgärder som paragrafen avser är fastighetsreglering, sammanläggning, avstyckning samt klyvning. Fastighetsreglering som endast berör servitut har uteslutits. Under arbetets upptäcktes ett antal förrättningar där det framgick att den berörda fastigheten sedan en tidigare genomförd fastighetsbildning innebar en mindre avvikelse från detaljplanen. Vi valde då att anse dessa förrättningar överensstämma med aktuell plan. Endast de förrättningsakter där mindre avvikelse gjorts inom detaljplanelagt område under angiven tidsperiod har i denna studie legat som grund för akt innehållande mindre avvikelse. Om avvikelsen uppstod redan vid en tidigare lantmäteriförrättning togs ingen hänsyn till denna. Ett fåtal förrättningar som behandlade avstyckningar där en del av området låg inom plan och en del utom. Det framgick att delen inom planlagt område inte stred mot planen men samtidigt var det oklart om det var en mindre avvikelse eller ej. Eftersom fastighetsbildningen inte strider mot detaljplanen och villkoren i FBL uppfylls, torde detta 2

spörsmål inte tolkas som en mindre avvikelse och därför har vi inte heller räknat dessa ärenden till dem som innehåller mindre avvikelser i vår studie. Ett exempel är en förrättning som rörde en avstyckning gjord i Göteborgs samt Mölndals kommun, fastighetsbildningen genomfördes enligt plan inom det område som låg i Göteborgs kommun, medan fastighetsbildningen medförde en mindre avvikelse i det området som låg inom Mölndals kommun. 1.6 Urval Det kommunala lantmäteriet i Göteborg och det statliga lantmäteriet i Kungsbacka samt Eskilstuna är centrala för denna studie. Anledningen till att vi valde Kungsbacka och Eskilstuna är för att de är två förhållandevis stora städer som båda saknar kommunalt lantmäteri. I många större städer i landet finns det både ett kommunalt och statligt lantmäteri. Det kommunala lantmäteriet har hand om förrättningarna inom staden, till exempel Göteborgs kommun och det statliga sköter fastighetsbildningen i de mindre kranskommunerna. Det är även av intresse att se om det finns skillnader inom det statliga lantmäteriet beroende på var i landet förrättningarna ägt rum. Eskilstuna och Kungsbacka kommun valdes därför, då Kungsbacka ligger på västkusten nära Göteborg och Eskilstuna ligger nära Stockholm och på östkusten. I Göteborg valde vi att gå igenom förrättningar inkomna och slutförda 2011-01-01 till och med 2012-12-31 i Göteborg. I Kungsbacka och Eskilstuna valdes förrättningar inkomna och slutförda mellan datumen 2009-01-01 till och med 2012-12-31. En längre tidsperiod valdes här främst för att vi ville få ett större underlag och då ett stort antal förrättningar är gjorda utanför detaljplanelagt område. - I Göteborg var det totalt 551 stycken förrättningar inkomna och slutförda från och med 2011-01-01 till och med 2012-12-31 och utav dessa var totalt 247 stycken inom detaljplanelagt område. - I Kungsbacka var det totalt 983 stycken förrättningar inkomna och slutförda från och med 2009-01-01 till och med 2012-12-31 och utav dessa låg totalt 164 stycken inom detaljplanelagt område. - I Eskilstuna var det totalt 565 stycken förrättningar inkomna och slutförda från och med 2009-01-01 till och med 2012-12-31 och utav dessa låg totalt 140 stycken inom detaljplanelagt område. Förrättningar som skulle bli föremål för vår studie skulle uppfylla kravet att vara belägna inom detaljplanelagt område. Vidare skulle dessa förrättningar utgöra någon av åtgärderna som behandlas i 3 kap. 2 FBL, alltså fastighetsreglering, sammanläggning, avstyckning eller klyvning samtidigt som de låg inom vald tidsperiod för respektive kommun. 3

2 Metod Första steget var att sammanställa alla förrättningar inom vald tidsperiod för respektive kommun. Vidare gallrades alla förrättningar bort i denna sammanställning som ej behandlade någon av de nämnda åtgärderna. Exempel på detta kunde vara förrättningar berörande ändrat andelstal, ledningsrätts-, samt servitutsåtgärder. För att få fram de förrättningar som skulle ingå i vårt underlag var att fastställa om den berörda fastigheten låg inom plan eller ej. I många av förrättningsakterna stod detta klart och tydligt, men i de fall där det inte angavs gick vi in i kartprogrammet GeoVy där det går att se om berört område omfattas av plan eller ej. Efter denna gallring var det förrättningar med fastighetsbildningsåtgärder som berörde 3 kap. 2 FBL samt låg inom detaljplanelagt område kvar. Det intressanta var nu att se om mindre avvikelse eller ej hade gjorts i samband med förrättningen. Då förrättningarna studerades tittade vi närmare på aktens protokoll för att utläsa om mindre avvikelse förekom eller om fastighetsbildningen gick i enlighet med detaljplanen. För de förrättningar som innehöll en mindre avvikelse men där det inte framgick vad den mindre avvikelsen bestod i, gick vi in och tittade på den aktuella detaljplanen för att tyda vad avvikelsen kunde röra sig om. I ungefär hälften av dessa förrättningar kunde vi utläsa av detaljplanen vad det var för avvikelse, resterande klassades som övriga avvikelser i resultatet. Eftersom denna klassning av avvikelserna inte var huvudsyftet med studien lade vi inte ytterligare tid på att sortera dem om vi inte med hjälp av detaljplanen kunde utläsa vad det var för typ av avvikelse. 2.1 Metodteori 2.1.1 Kvalitativ metod Det är först och främst studiens syfte som avgör om det är en kvalitativ eller kvantitativ studie. Om man vill skapa en djupare förståelse för ett visst ämne så används kvalitativa studier. 2 De två vanligaste kvalitativa metoderna är intervjuer och observationer, där observatören gör iakttagelser av en miljö på något sätt. 3 2.1.2 Kvantitativ metod Kvantitativa studier som innefattar information som på något sätt kan mätas eller värderas numeriskt. Denna metod omfattar en mängd mer eller mindre matematiskt avancerade tillvägagångssätt för att analysera siffror och uppgifter som kan betecknas med siffror. 4 Typiska exempel för denna typ av metod är frågeformulär, statistisk databehandling och experiment. 5 2 Björklund, Maria och Paulsson, Ulf (2003). Seminarieboken att skriva, presentera och opponera. Studentlitteratur. s. 63. 3 Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. Studentlitteratur. s. 22-25. 4 Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. Studentlitteratur. s. 28. 5 Harboe, Thomas (2013). Grundläggande metod Den samhällsvetenskapliga uppsatsen. Tryck Dimograf, Polen. s. 34 4

2.2 Metodval För vårt arbete gjordes tre intervjuer med ett kvalitativt tillvägagångssätt. Enkla, öppna och raka frågor ställdes där vi fick omfattande och innehållsrika svar. Man vill vid en kvantitativ intervju få reda på personens i fråga åsikter, personliga reflektioner och andra eventuella tankar som berör intervjuns ämne. Man kan något förenklat säga att en kvalitativ metod däremot, handlar om siffror. Även för att försöka förstå människors sätt att resonera eller reagera, särskilda handlingsmönster är en kvalitativ studie rimlig. 6 2.2.1 Intervjuer Tre intervjuer har för denna studie gjorts med Jan Tärnemark på KLM i Göteborg, Krister Lindgren på SLM i Göteborg samt Jennie Lundin och Eddie Sandin på KLM i Vänersborg. Samtliga verkar som förrättningslantmätare på respektive myndighet. Valet av intervju med dessa personer har grundats på att vi velat träffa någon för samtal på ett SLM samt KLM vid en större kommun. Efter intervjuer med Jan Tärnemark respektive Krister Lindgren väcktes även intresset för att intervjua någon vid ett KLM i en mindre kommun. för att ta reda på om det finns skillnader i arbetssätten mellan en mindre kommun och en större kommun, samt om ett mindre kontor var ner politiskt styrt jämfört med ett större. Vi fick då träffa Jennie Lundin, som även jobbat på KLM i Göteborg samt Eddie Sandin. Syftet med dessa intervjuer har varit att få respektive förrättningslantmätares perspektiv på vad mindre avvikelse inom detaljplan innebär och hur de i sitt arbete förhåller sig till dessa. Vi ville även få en bild av skillnaderna i arbetssätt, hur de två myndigheterna är styrda och hur förrättningslantmätare förhåller sig till dilemmat mindre avvikelse. Intervjuerna gjordes på respektive FLM:s kontor där vi båda som utför denna studie förde anteckningar från samtalet som sedan sammanställts. Intervjun inleddes med att vi presenterade vår studie och vad vi vid tidpunkten för denna kommit fram till. Vidare var intervjun av typen samtal med målet ett få respektive FLM:s synpunkter och förhållningssätt till vad som är vår studies tyngdpunkt, mindre avvikelse. Magnus Bäckström, som även var handledare för detta examensarbete, har varit till stor hjälp med frågor kring hur organisationen ser ut på de två olika myndigheterna samt andra frågor som uppstått då det har varit svårt att hitta information. Ett exempel är då det funnits ett vedertaget arbetssätt/förhållningssätt som är praxis, men som inte går att läsa sig till någonstans. Magnus Bäckström har jobbat på både det statliga lantmäteriet och det kommunala och har därför erfarenhet av båda myndigheternas arbetssätt. För att besvara frågeställning ett användes huvudsakligen förrättningsakter och i vissa fall detaljplaner. Frågeställning två och tre besvarades huvudsakligen med material från våra intervjuer, samt Lantmäteriets handbok fastighetsbildningslagen kap 1-4 och Tomas Vesterlins rapport Samråd och olämpliga planbestämmelser. Lagtext har använts konsekvent genom hela arbetet och de paragrafer som var återkommande samt av stor vikt har citerats löpande i texten. Totalt gjordes fyra intervjuer där vi förde anteckningar 6 Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur. s. 7 och 14. 5

under tidens gång. Anteckningarna sammanställdes och skrevs rent. Ordagranna citat från de intervjuade personerna har inte använts, istället har svaren vävts in i texten. Istället för att nämna personens namn i texten har källhänvisning skett genom fotnot på samma sätt som det görs med övriga källor i arbetet. Detta för att få ett bättre flyt i texten, då alla som intervjuades fick ungefär samma frågor. Eftersom intervjuerna skede i diskussionsform förbereddes inga frågor, istället användes frågeställning två och tre som grund och beroende på hur intervjun fortlöpte ställdes följdfrågor. Intervjuerna varade mellan en till två timmar. 2.3 Metoddiskussion För att få en mer rättvisande bild skulle det varit bra att undersöka ett mindre och ett större KLM, då det troligtvis är fler mindre avvikelser i en liten kommun. Detta eftersom man generellt är striktare med avvikelser i stadskärnan och då det är vanligare med fastighetsindelningsbestämmelser i en större kommun. Anledningen till att vi inte gjorde en jämförande studie mellan KLM och SLM i Göteborg är att SLM i Göteborg handlägger förrättningar i Göteborgs kranskommuner och många av dessa förrättningar sker på landsbygd samt utanför detaljplan. KLM i Göteborg däremot, behandlar främst förrättningar i stadskärnan och som då oftast är inom detaljplan. Det kan dock nämnas att cirka hälften av fastighetsbildningsförrättningarna i Göteborg låg utanför detaljplan och detta beror på att Göteborg är en stor kommun och inte bara omfattar stadskärnan utan även närområden som exempelvis Angered. En annan anledning till varför det är så många förrättningar genomförda utom detaljplan trots att Göteborg är en storstadskommun är att vissa tätbebyggda områden inte är detaljplanelagda trots att de egentligen borde vara det, till exempel Hovås. För att få en så rättvisande studie som möjligt valdes därför det statliga lantmäteriet i en stad som inte hade ett kommunalt lantmäteri. Vi valde att studera förrättningar i både Kungsbacka och Eskilstuna för att få ett så bra underlag som möjligt för vår studie. Vi ville ha ungefär lika många förrättningar inom detaljplan för både KLM och SLM under samma tidsperiod. Tidsperioden utökades därför för Kungsbacka samt Eskilstuna under arbetets gång, då vi upptäckte att många av förrättningarna låg utanför detaljplan. Detta gick inte att se innan akterna började studeras. 6

3 Teori Vid upprättande av detaljplan regleras i denna utformning användningen av ett specifikt markområde. Syftet är att detaljplanen skall ge insyn och inflytande för fastighetsägare, allmänheten, myndigheter med flera. Vidare beskrivs med hjälp av upprättad detaljplan rättigheter och skyldigheter för kommun samt fastighetsägare. 7 Enligt plan och bygglagens (PBL) övergångsbestämmelser punkt 5 (SFS 2010:900) fyller idag stads-, byggnads och avstyckningsplaner samma funktion som dagens detaljplaner. I 1 kap. 2 PBL (SFS 2010:900) fastslås att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten vilket syftar till det kommunala planmonopol som råder. Planmonopol innebär att det är kommunen som fastslår var, när och hur en detaljplan skall upprättas. Enligt 4 kap. 2 PBL skall en detaljplan upprättas för att reglera bebyggelsen i följande situationer: Vid ny sammanhållen bebyggelse, om en bebyggelse skall förändras eller bevaras och regleringen behöver ske i ett sammanhang samt vid uppförande av ny byggnad som får betydande påverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på det aktuella området för bebyggelse. Fastighetsbildning grundas på bestämmelser i fastighetsbildningslagen, FBL, anläggningslagen, AL och ledningsrättslagen, LL. Enligt 2 kap. 1 FBL (SFS 1970:988) delas fastighetsbildningen in i två typer som är ombildning av fastighet som avser fastighetsreglering eller nybildning av fastighet såsom avstyckning, klyvning eller sammanläggning. Det är även dessa fastighetsbildningsåtgärder som vår studie avser. Huvudsyftet med en detaljplan är att reglera bebyggelse samt markens användning och principen är att dessa bestämmelser skall följas. Mindre avvikelse kan dock medges vid förrättning med kravet att genomförandet av åtgärden ej motverkar planens syfte vilket beskrivs i 3 kap. 2 FBL. 2 Inom område med detaljplan eller områdesbestämmelse får fastighetsbildning inte ske i strid mot planen eller bestämmelserna. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. I PBL 4 kap. 18 regleras fastighetsindelningsbestämmelser, eller fastighetsplaner som det kallades innan införandet av den nya PBL som utkom 2 maj 2011. Detaljplanebestämmelser och fastighetsindelningsbestämmelser fungerar på samma sätt och kan upprättas som en del av detaljplanen och skall stämma överens med denna. De används främst för att reglera fastighetsindelning, gemensamhetsanläggningar samt servitut och ledningsrätter över mindre områden inom detaljplanen där regleringen är hårdare. Det går även här att göra en mindre avvikelse från de fastställda bestämmelserna men det är betydligt svårare då dessa detaljplanebestämmelser är väldigt specifika. 8 7 Kalbro, Thomas (2007). Markexploatering - juridik, ekonomi teknik och organisation. Stockholm: Norstedts Juridik. 8 Vesterlin, Tomas. (2013). Samråd och olämpliga planbestämmelser. Gävle: Lantmäteriet. Lantmäterirapport 2013:1. s. 36. 7

Även om Lantmäteriet har sista ordet vid fastighetsbildningsåtgärder skall myndigheter inte ge olika besked, vilket innebär att om kommunen ger lov för en åtgärd skall inte förrättningslantmätaren neka fastighetsbildningen även om den inte uppfyller kraven för en lämplig fastighet. Detta gör att avvikelsen kan följa av beslut tagna av BN redan innan lantmäteriet varit inblandade. 9 Planer med bristfälliga planbestämmelser kan försvåra efterföljande myndighetsutövning och konsekvensen blir att förrättningen tar längre tid och det skapas merkostnader för berörda myndigheter samt enskilda aktörer, till exempel fastighetsägare som ofta i slutändan blir de som får betala för det. För att komma till rätta med detta problem bedriver lantmäteriet bland annat utbildning för lantmäterimyndighetens personal samt håller i kurser för interna och externa aktörer, exempelvis planhandläggare och plankonsulter. 10 3.1 Mindre avvikelse Mindre avvikelse från detaljplan kan göras om syftet med planen inte motverkas. Vidare skall de enskilda och allmänna intressena inte motverkas samt skall avvikelsen framstå som marginell. Denna bedömning av fastighetsbildningen sker genom plantolkning då det avgörs om åtgärden strider mot aktuell plan eller ej. 11 På dessa premisser ger mindre avvikelse som begrepp utrymme för viss personlig tolkning av hur den skall tillämpas. Tolkningen av planen är en stor del i huruvida en fastighetsbildning strider mot bestämmelserna i FBL 3 kap. 2 eller ej. 3.1.1 Varför finns mindre avvikelser? Mindre avvikelser från detaljplan görs bland annat då det kan finnas ett feltänk i den ursprungliga planen. Detta framkommer oftast först vid tillämpningen av planen då man upptäcker att planen har fått ett innehåll som inte varit avsett från början. Ett exempel kan vara då en detaljplan tillåter fastighetsägaren att bygga ett hus på 180 kvm, men planavgränsningarna gör att det inte finns plats att bygga ett sådant hus. Detta är ett exempel på en positiv tolkning och ett bra exempel på när 3 kap. 2 FBL kan utnyttjas för att godkänna en mindre avvikelse från detaljplan. Paragrafen kan dock utnyttjas på ett felaktigt sätt genom att godkänna mindre avvikelser då det egentligen skulle behöva göras en planändring eller förnyelse av planen. Detta görs för att spara tid och pengar men är inte långsiktigt hållbart. Om planens genomförandetid inte gått ut kan det dock låsa möjligheten till att göra en planändring och i dessa fall kan det vara bättre att göra en mindre avvikelse så länge avvikelsen inte strider mot planens syfte och effekterna av avvikelsen inte är för stora. 12 9 Intervju med Jan Tärnemark, förrättningslantmätare på KLM i Göteborg. 10 Vesterlin, Tomas. (2013). Samråd och olämpliga planbestämmelser. Gävle: Lantmäteriet. Lantmäterirapport 2013:1. s. 44-45. 11 Division Fastighetsbildning. (2013). Fastighetsbildningslagen Kapitel 1-4. Gävle: Lantmäteriet. Handbok FBL. s. 120. 12 Intervju med Krister Lindgren, förrättningslantmätare på SLM i Göteborg. 8

3.1.2 Hur kom begreppet mindre avvikelse till? Meningen med 3 kap. 2 FBL var från början att rätta till marginella avvikelser och för att uppnå en bättre fastighetsindelning. Ett beskrivande exempel kan vara att en fastighetsgräns markeras med en tjock tuschpenna på ett papper. På papperet blir gränsen några millimeter bred, vilket motsvarar en meter eller mer i verkligheten enligt skalfaktorn. I realiteten är gränsen inte en meter tjock och för att gränsen skall hamna på det ställe som var tänkt från början kan förrättningslantmätaren, FLM använda sig av 3 kap. 2 FBL. Ett annat exempel är att paragrafen kan användas för att flytta gränsen någon meter för att hamna på rätt sida om en bergsknalle eller liknande. Nämnda exempel är förslag på mindre avvikelser som lagen ursprungligen var tänkt att användas för. 13 3.1.3 Varför är mindre avvikelser ett problem? Konsekvenserna av mindre avvikelser är flera, bland annat leder de till längre handläggningstider då FLM först måste klargöra om det är en mindre avvikelse och sedan besluta om den går att acceptera. Vid mindre avvikelse måste även FLM samråda med BN eller motsvarande instans samt andra berörda myndigheter. Förrättningar rörande mindre avvikelse leder ofta till ett mer komplicerat genomförande, vilket i sin tur gör att de drar ut på tiden och då leder till höjda kostnader. 14 Vid mindre avvikelse är det särskilt viktigt att allmänna och enskildas intressen inte motverkas och om det sker så skall detta endast vara marginellt. I fall som berör de enskildas intressen är det viktigt att ha i beaktande att de som inte direkt berörs av regleringen inte heller är sakägare vid förrättningen. Detta innebär att grannar inte har möjlighet att överklaga lantmäteriets beslut vilket gör det viktigt att avvikelserna inte medför alltför stora konsekvenser. 15 3.1.4 Exempel på mindre avvikelser I Lantmäteriets handbok fastighetsbildningslagen 3.2 kap ges exempel på fall där 3 kap. 2 FBL kan tillämpas. Lagregeln syftar till fall där en plan fått ett innehåll som inte var tänkt från början och det är uppenbart att det är en mindre avvikelse men att den inte strider mot detaljplanens syfte. Nedan redovisas de exempel som tas upp i handboken. - Hörnavskärningar som görs större eller mindre för att exempelvis underlätta för trafiken. - Angivna minmiarealen för en fastighet uppnås inte. - Gränserna anpassas efter terrängen eller befintliga anläggningar. - Om en mindre avvikelse skett i en tidigare fastighetsbildningsförrättning kan det finnas skäl till att göra en mindre avvikelse vid efterkommande fastighetsbildning. 13 Intervju med Krister Lindgren, förrättningslantmätare på SLM i Göteborg. 14 Intervju med Jan Tärnemark, förrättningslantmätare på KLM i Göteborg. 15 Division Fastighetsbildning. (2013). Fastighetsbildningslagen Kapitel 1-4. Gävle: Lantmäteriet. Handbok FBL. s. 122. 9

3.1.5 Rättsfall berörande mindre avvikelse För att få grepp om vad mindre avvikelse i praktiken handlar om har rättsfall från Lantmäteriets rättsfallsregister studerats med domar från Hovrätten, HovR, Högsta domstolen, HD samt Mark- och miljödomstolen, MÖD. Nedanstående är tre sammanfattningar av domar vidrörande 3 kap. 2 FBL som vi fann intressanta för denna studie. 3.1.5.1 Fråga om mindre avvikelse från plan vid avstyckning (Svea HovR, 2006-12-22, Ö 6062-06) För bostadsfastigheten Fullersta gård 1:111 gäller detaljplan från 1995. Fastigheten uppgår i 1552 kvm och enligt detaljplanen får inte tomtstorleken understiga 800 kvm. Ägaren till fastigheten ansökte om en avstyckning för delning på fastigheten. Styckningsfastighetens areal får således inte understiga 1600 kvm för att följa detaljplanens restriktioner. LM beslutade att ställa in förrättningen med motiveringen att en sådan avstyckning skulle strida mot 3 kap. 2 FBL. Det ansågs att avsaknaden av de 48 kvm för att en avstyckning skulle kunna ske i enlighet med gällande detaljplan inte var att anse som en mindre avvikelse. Fastighetsdomstolen, FD anförde att planens arealbestämmelser hade ett väsentligt inslag då den avsåg attraktiv mark för villabebyggelse. Ansökan om avstyckningen skulle innebära en förtätande inverkan i området som inte var ägnad åt dess karaktär. FD såg inget skäl till att ändra LM:s beslut då avsaknaden av 48 kvm för en förrättning på fastigheten inte kunde anses bagatellartad. Hovrätten, HovR påvisade att Högsta domstolen, HD uttalat att det endast är bagatellartade avvikelser som skall godtas i samband med 3 kap. 2 FBL. Samma lag skall tillämpas i försiktighet och vid osäkerhet i samråd med byggnadsnämnden. Eftersom den tänkta avstyckningen ej kan anses som bagatellartad finner HovR att LM:s beslut är riktigt och att den sökta avstyckningen ej skall beviljas. 3.1.5.2 Fråga om tillåten avstyckning inom detaljplan (HovR för Västra Sverige, 2005-06-13, Ö 4263-04) Makarna T äger hälften vardera av fastigheten Öckerö 2:48. För området gäller detaljplan från 1980. På fastigheten är det två hus belägna anpassade för åretruntboende. Det minsta avståndet mellan dessa två byggnader är 4,5 m. De två byggnaderna var tidigare belägna på två skilda fastigheter men blev genom fastighetsreglering sammanförda. Makarna ansökte om en avstyckning av fastigheten så de två byggnaderna än en gång hamnar på en varsin fastighet. LM beslutade att detta var förenligt med villkoren i 3 kap. 1 och 2 FBL och gav därmed tillstånd om avstyckning. En prövning av 3 kap. 2 FBL gjordes främst på grund av avståndet mellan byggnaderna. Vid en avstyckning skulle avståndet uppgå till 2,25 meter mellan byggnad och fastighetsgräns och vid brandskyddstekniska åtgärder skulle dessa kunna påvisa att avståndet är för litet för att skydda byggnad från brand i närliggande byggnad. 10

Kommunen överklagade LM:s beslut om godkännande av avstyckningen till FD. Kommunen påvisade att avstyckningen ej stred mot gällande detaljplan men mot det planprogram som var gällande för området, därutöver skulle en sådan åtgärd strida mot 3 kap. 1 FBL. FD ansåg att avstyckningen uppfyllde kraven för lämplighet i 3 kap. 1 FBL och att det nämnda planprogram som det hänvisats till ej skulle göra någon inverkan på beslutet. HovR ansåg att med stöd av 17 kap. 4 3 st. PBL (1987:10) skall 39 byggnadsstadgan (1959:612) tillämpas i bestämmelse i detaljplan. Av denna följer att byggnad inte får vara närmre belägen än 4,5 m från fastighetsgränsen om inte särskilt medgivande getts för detta. En avstyckning skulle således innebära en avvikelse från aktuell detaljplan. HovR anser att avståndet mellan byggnad och gräns på 2,25 m inte kan anses som en mindre avvikelse från gällande planbestämmelse. Fastighetsbildningen anses strida mot 3 kap. 2 FBL och inställs. 3.1.5.3 Handelsfastighet i två skiften inom detaljplan godtogs (MÖD 2013-10-03, F 2613-13) LM ställde in en förrättning där det yrkades på en fastighetsreglering där överföring av en del av en fastighet i ett kvarter till en fastighet som i ett annat närliggande kvarter skulle ske. MMD ansåg att LM:s bedömning saknade grund i praxis, förarbeten och lag. Doktrin och rättspraxis antyder dock att fastighetsreglering över kvartersgräns bör undvikas om det inte finns praktiska samband mellan de enheter som skall sammanföras. Det konstaterades att det inte hade påvisats ett sådant samband mellan de berörda enheterna i det aktuella fallet och MMD gjorde samma bedömning som LM och överklagandet avslogs. MÖD bedömde att det inte borde ställas samma strikta krav på praktiskt samband när det rör sig om fastigheter för handelsändamål inom detaljplan som för småhusfastigheter. Det aktuella fallet avser en fastighet som fungerar som köpcentrum och är indelad i två skiften. Skiftena särskiljs av en lokalgata som till största del är avsedd för köpcentrets kunder och lagertransporter. Då det finns en tydlig verksamhetskoppling mellan de båda enheterna är det inte nödvändigt med ett praktiskt samband. Fastighetsbildningen anses därmed vara långsiktig ur ett verksamhetsperspektiv och uppfyller varaktighetskravet i 3 kap 1 FBL. Fastighetens användningssätt är förenlig med detaljplanebestämmelserna och därmed finns inget hinder mot 3 kap. 2 FBL heller. MÖD ändrar MMD:s dom och LM:s beslut, och ärendet återförvisas till LM för vidare handläggning. 11

3.2 Allmänna lämplighetsvillkor Enligt 3 kap. 1 FBL skall fastighetsbildning göras varaktigt lämpad för sitt ändamål, det vill säga markens avsedda användning. Detta gäller för varje fastighets nybildning eller ombildning. Vidare skall fastigheten kunna få varaktig användning för sitt ändamål inom överskådlig framtid. Fastighetsbildningen får inte ske om ändamålet borde tillgodoses på annat sätt. 1 Fastighetsbildning ska ske så att varje fastighet som nybildas eller ombildas blir med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar varaktigt lämpad för sitt ändamål. Härvid ska särskilt beaktas att fastigheten får en lämplig utformning och tillgång till behövliga vägar utanför sitt område. Om fastigheten ska användas för bebyggelse, ska den vidare kunna få godtagbara anordningar för vatten och avlopp. Fastighetsbildning får inte äga rum, om den fastighet, som ska nybildas eller ombildas för sitt ändamål, inte kan antas få varaktig användning för sitt ändamål inom överskådlig framtid. Fastighetsbildning får inte heller äga rum, om ändamålet med hänsyn till sin art och övriga omständigheter bör tillgodoses på något annat sätt än genom fastighetsreglering. Dessa bestämmelser kallas för allmänna lämplighetsvillkor och skall tillämpas vid all slags fastighetsbildning, inom som utom plan. 16 Detta är minimivillkor och skall uppfyllas för att anses som lämplig fastighetsbildning från allmän synpunkt. 3.3 Samråd 3.3.1 Samråd vid framtagande av en ny DP LM är rådgivande part Enligt 5 kap. 11 plan- och bygglagen, PBL skall kommunen vid framtagandet av program eller förslag till detaljplan samråda med lantmäterimyndigheten. I vissa fall av enkelt planförfarande har kommunen dock ingen skyldighet att samråda med lantmäterimyndigheten. Vid upprättade av områdesbestämmelser gäller samma regler som vid detaljplanering. Under samrådet skall LM lämna synpunkter om hur planbestämmelserna skall utformas för att marken skall utnyttjas på bästa sätt med utgångspunkt i det fastighetsrättsliga genomförandet. Det fastighetsrättsliga genomförandet av en detaljplan sker vanligtvis i form av en lantmäteriförrättning och därför är det också naturligt att LM har god erfarenhet av planbestämmelsers effekter. LM:s närvaro under samrådet är därför mycket viktig då denne kan dela med sig av sin kunskap till plankontoret och på så sätt motverka eventuella felaktigheter i planen som i sin tur kan leda till ett krångligare genomförande och ibland också tvinga fram mindre avvikelser. Kommunens planmyndighet har huvudansvaret för planens utformning och lantmäteriets roll är endast att verka som en rådgivande myndighet vid samrådet. 17 16 Division Fastighetsbildning. (2013). Fastighetsbildningslagen Kapitel 1-4. Gävle: Lantmäteriet. Handbok FBL. s. 62. 17 Vesterlin, Tomas. 2013. Samråd och olämpliga planbestämmelser. Lantmäterirapport 2013:1 s. 15-16. 12

3.3.2 Samråd vid fastighetsbildning LM är beslutande part Enlig 4 kap. 25 FBL är det lantmäteriets ansvar att utreda förutsättningarna för fastighetsbildning, pröva om det föreligger hinder mot fastighetsbildning samt utföra tekniska göromål och värderingar. Vid behov skall rådplägning ske med sakägare och samråd ske med myndigheter. Denna samrådsskyldighet med berörda myndigheter är huvudsakligen till för att belysa det allmännas intressen, men även se till att de enskildas intressen tas hänsyn till. LM:s samrådsskyldighet medför inga inskränkningar i FLM:s självständiga beslutanderätt och syftar därför endast till att LM skall upprätta de kontakter med BN som är nödvändiga för att uppnå en ändamålsenlig handläggning. Avsikten med samrådet är att de yttranden som framförs av samrådsorganen skall beaktas vid fastighetsbildningen. Det finns inga bestämda former för hur samrådet skall gå till och det är upp till FLM att välja en lämplig form med hänsyn till två aspekter. Den valda samrådsformen skall ge en tillräckligt ingående kontakt med samrådsmyndigheten samtidigt som den inte tar för lång tid och kostar för mycket. 18 I lantmäteriets handbok om samrådsförfarande står det att samråd skall ske om fastighetsbildningen inte sker i enlighet med gällande detaljplan eller områdesbestämmelser men inte motverkar syftet, så kallad mindre avvikelse. 19 Det är lantmäteriets ansvar att besluta om fastighetsbildningen uppfyller kraven i 3 kap. 2 första stycket och det är FLM:s uppgift att kalla till samråd om det behövs. I de enklare förrättningarna där fastighetsbildningen sker i enlighet med plan torde samråd inte behövas, men i de fall där det är tveksamt om förrättningen överensstämmer med planen bör samråd ske med BN. 20 BN är normalt det samrådsorgan där samrådskontakten sker i de flesta fall och därför är det vanligt att kommunen och SLM ingår en överenskommelse om principsamråd. Principsamrådet är en överenskommelse mellan kommunen och SLM som syftar till att effektivisera handläggningen och klargöra samrådsrutinerna Detta gör att samråden kan koncentreras till de förrättningar som kräver mer djupgående diskussioner. Principsamråd är något som blir alltmer vanligt och som lantmäteriet uppmuntrar till då det är tidseffektivt. Överenskommelsen är ett avtal där det aktuella lantmäterikontoret kommer överens med den berörda kommunen om när de vill att samråd skall ske. Som exempel kan nämnas att SLM i Göteborg har ingått ett principsamråd med flera kommuner där de har kommit överens om att samråd alltid skall ske vid mindre avvikelse från detaljplan. 21 3.4 Upprättande av detaljplaner Planprocessen utgör en del av samhällets lokaldemokrati och ger fastighetsägarna möjlighet till insyn och inflytande. Därför är det viktigt att det tydligt framgår hur planen 18 Division Fastighetsbildning. (2013). Fastighetsbildningslagen Kapitel 1-4. Gävle: Lantmäteriet. Handbok FBL. s. 327. 19 Division Fastighetsbildning. (2013). Samrådsförfarandet - ingår i handbok för enhetligt arbetssätt. Lantmäteriet. s. 9. 20 Division Fastighetsbildning. (2013). Fastighetsbildningslagen Kapitel 1-4. Gävle: Lantmäteriet. Handbok FBL. s 119. 21 Intervju med Magnus Bäckström, förrättningslantmätare på SLM i Göteborg. 13

är tänkt att genomföras samt de faktiska konsekvenserna som uppstår till följd av planens genomförande. Planprocessen skall också underlätta framtida myndighetsutövning som exempelvis fastighetsbildning och bygglovgivning enligt PBL. Ogenomtänkta och felaktiga planbestämmelser kan komplicera fastighetsbildningen eftersom mindre avvikelser från detaljplan kan behöva göras. Vilket i sin tur leder till onödiga administrativa och juridiska processer. 22 De som är delaktiga vid upprättandet av en ny detaljplan vill ofta ha en snabb planprocess, exempelvis planförfattarna som kan vara inhyrda konsulter. Detta lönar sig sällan då en bristfällig plan kan innehålla felaktigheter som får rättas till i efterhand i fastighetsbildningen genom mindre avvikelse. Vilket i sin tur leder till ökad tidsåtgång och större kostnader samtidigt som det finns risk för att planens syfte motverkas. Därför är det viktigt att genomförandefrågorna prioriteras vid planarbetet för att uppnå en så bra plan som möjligt från första början. 23 Eftersom planmyndigheten inte ansvarar för fastighetsbildningen skjuts problemen över till Lantmäteriet och kostnaderna hamnar istället på fastighetsägaren. När en plan inte går att genomföra som det var tänkt från början kan det krävas en planändring. Fastighetsägaren som är mån om att betala så lite som möjligt vill inte bekosta en planändring och inte heller invänta en sådan. Ibland är det inte heller möjligt att göra en planändring då planens genomförandetid inte gått ut. Bestämmelser kring en detaljplans genomförandetid finns i 4 kap. 21-25 PBL och är vanligtvis mellan 5-15 år. Om det saknas uppgift om genomförandetid är denna 15 år. FLM kan känna en press att genomföra förrättningen och fastighetsbildar då i strid mot planen. Problemen löses då genom ett felaktigt fastighetsbildningsbeslut när de egentligen skulle kunna lösts tidigare i planprocessen. Ytterligare ett problem är att det inte är samma myndighet som ansvarar för konsekvenserna som uppstår. Det blir då svårt för dem att förstå de negativa effekterna som vissa beslut kan leda till. Ett sätt att komma tillrätta med problemet skulle kunna vara ett tätare samarbete mellan de som upprättar planerna och lantmäteriet som genomför dem. 24 3.5 Ny plan- och bygglagstiftning Ändringar i plan- och bygglagstiftning skall införas 1 juli 2014 för att uppnå en effektivare plan- och bygglovsprocess. 25 I ett delbetänkande SOU 2012:91 Ett effektivare plangenomförande ges förslag som syftar till att skapa ett effektivare plangenomförande. Ett av förslagen är att LM skall få ett lagstadgat ansvar att under samrådet bevaka att detaljplanen är förenlig med 4 kap. 7 PBL huvudmannaskap, 18 fastighetsindelningsbestämmelser och 33 genomförande och fastighetskonsekvensbeskrivning. 22 Vesterlin, Tomas. 2013. Samråd och olämpliga planbestämmelser. Lantmäterirapport 2013:1. s. 41. 23 Intervju med Krister Lindgren, förrättningslantmätare på SLM i Göteborg. 24 Vesterlin, Tomas. 2013. Samråd och olämpliga planbestämmelser. Lantmäterirapport 2013:1. s. 42. 25 http://www.sabo.se/aktuellt/nyheter_s/2013/maj/sidor/en-effektivare-plan--och-bygglovsprocess.aspx 14

I SOU 2013:34 En effektivare plan- och bygglovsprocess redovisas förslag på förbättringar i hanteringen av plan- och bygglovärenden. Ett av förslagen är att införa en ny plantyp, områdesplan, som likar en fördjupad översiktsplan och gör att detaljplanekravet kan sättas åt sidan under vissa förutsättningar. Ett annat förslag är om det finns en detaljplan över området skall man vanligtvis inte behöva söka bygglov, vilket gör att processen påskyndas även i detta fall. 26 26 Lantmäteriet. Utredningar om PBL. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://insikten.lm.se/arbetsstod/fastighetsbildning/plan--och--bygglagen/utredningar-om-pbl/ [2014-05-21]. 15

4 Resultat 4.1 Antal mindre avvikelser Diagrammet nedan illustrerar hur många förrättningar inom detaljplanelagt område som innehåller en mindre avvikelse. På det kommunala lantmäteriet låg siffran på cirka 7 % av det totala antalet. På de två statliga lantmäterierna låg samma siffra på cirka 10,5 %. Eskilstuna Kungsbacka Göteborg 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 4.1 Antal mindre avvikelser. Källa: Marie Olsson och Anna Wibling (2014) 4.1.1 Eskilstuna kommun, SLM I Eskilstuna var det totalt 565 stycken förrättningar inkomna och slutförda från och med 2009-01-01 till och med 2012-12-31. Utav dessa var totalt 140 stycken belägna inom detaljplanelagt område och 15 stycken innehöll mindre avvikelse. 15/140 0,1071 (ca 10,7 %) 4.1.2 Kungsbacka kommun, SLM I Kungsbacka var det totalt 983 stycken förrättningar inkomna och slutförda från och med 2009-01-01 till och med 2012-12-31. Utav dessa var totalt 164 stycken belägna inom detaljplanelagt område och 17 stycken innehöll mindre avvikelse. 17/164 0,1037 (ca 10,4 %) 4.1.3 Göteborgs kommun, KLM I Göteborg var det totalt 551 stycken förrättningar inkomna och slutförda från och med 2011-01-01 till och med 2012-12-31. Utav dessa var totalt 247 stycken belägna inom detaljplanelagt område och 17 stycken innehöll mindre avvikelse. 17/247 0,0688 (ca 6, 9 %) 4.1.4 Otydliga förrättningar Mindre avvikelse från plan får endast ske om det allmännas och enskildas intressen ej påverkas alternativt endast påverkas marginellt. Vidare får planens syfte inte motverkas. Enligt Lantmäteriets handbok, fastighetsbildningslagen 1-4 kap 27 skall i fall där mindre 27 Division Fastighetsbildning. (2013). Fastighetsbildningslagen Kapitel 1-4. Gävle: Lantmäteriet. Handbok FBL. s. 123. 16