Redovisning av kunskapsresultat läsåret 2017/2018. Bilaga Redovisning och analys av resultat i Västerås kommunala skolor vårterminen 2018,

TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-11-13 Sida 1 (1) Diarienr GSN 2018/03238-1.4.2 Barn- och utbildningsförvaltningen Michael Fredqvist Epost: michael.fredqvist@vasteras.se Kopia till Verksamhetschefer grundskola Grundskolenämnden Redovisning av kunskapsresultat läsåret 2017/2018 Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsförvaltningen har sammanställt de kunskapsresultat som elever i årskurs 3, 6 och 9 erhöll vid slutet av vårterminen 2018 i rapporten kommunala skolor vårterminen 2018. Rapporten innehåller även en analys och beskrivning av utvecklingsområden. Bilaga kommunala skolor vårterminen 2018,

Redovisning och analys av resultat i Västerås kommunala skolor VT 2018 Barn o utbildningsförvaltning 721 87 Västerås 021-39 00 00 www.vasteras.se Fredqvist, Michael Garcia De Jansson, Araceli Johansson, Peter 021-392184 araceli.jansson@vasteras.se

Innehållsförteckning 1. Syfte... 3 2. Sammanfattning... 4 3. Inledning... 5 4. Resultat på strukturnivå... 6 4.1. Lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne... 6 5. Resultat på individnivå... 8 6. Resultat, analys och utvecklingsområde... 8 6.1. Årskurs 3... 8 6.1.1. RESULTAT- BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I ÅRSKURS 3... 8 6.1.2. NATIONELLA PROV ÅRSKURS 3... 9 6.1.3. ANALYS ÅRSKURS 3... 10 6.1.4. PÅGÅENDE ARBETE SAMT UTVECKLINGSOMRÅDEN ÅRSKURS 3... 13 6.2. Årskurs 6... 17 6.2.1. RESULTAT FÖR ELEVER I ÅRSKURS 6... 17 6.2.2. RESULTAT FÖR ENSKILDA KOMMUNALA SKOLOR BETYG ÅK 6.... 19 6.2.3. ANALYS ÅRSKURS 6... 20 6.2.4. PÅGÅENDE ARBETE SAMT UTVECKLINGSOMRÅDEN ÅRSKURS 6... 23 6.3. Årskurs 9... 25 6.3.1. RESULTAT FÖR ELEVER I ÅRSKURS 9... 25 6.3.2. RESULTAT FÖR ENSKILDA KOMMUNALA SKOLOR BETYG ÅRKURS 9.... 30 6.3.3. ANALYS ÅRSKURS 9... 35 6.3.4. PÅGÅENDE ARBETE SAMT UTVECKLINGSOMRÅDEN ÅRSKURS 9... 40 7. Ledarforum... 43 2

1. Syfte Syftet med denna rapport är flera. Dels vill den beskriva vilka resultat grundskolorna hade vid utgången av läsåret 17/18, dels vill den redovisa en analys av resultaten. Därutöver beskrivs de insatser och åtgärder som redan pågår. Slutligen identifieras utvecklingsområden som med stöd i vad aktuell forskning säger kommer att konkretiseras i kommande verksamhetsplan. 1. Verksamhetsplan grundskola Denna rapports plats i det systematiska kvalitetsarbetet 6. Analys på aggregerad nivå av verksamhetsledningen 2. Verksamhetsplan enhet 5. Verksamhetsuppföljning med varje skola 3. Elevers resultat 4. Rektors analys på skolan Figur 1 visar att denna analysrapport är på aggregerad nivå utifrån elevers skolresultat och verksamhetsuppföljning i september, vilken i sin tur bygger på varje rektors egen analys av sin skolas resultat. 3

2. Sammanfattning Skolverket har publicerat betygsresultat för årskurs 6 och 9 vårterminen 2018. I årskurs 3 publiceras resultaten av lärares kunskapsbedömning gentemot kunskapskraven samt resultat av nationella prov för 2017. Resultatutvecklingen i årskurs 3 över tid ligger relativt stilla. Det ämne som sticker ut mest när det gäller stigande resultat är svenska som andraspråk. I årskurs 6 får eleverna betyg för första gången. Här har resultaten stigit för 2018, i jämförelse med 2017, både vad gäller samtliga elever, samtliga exklusive nyanlända och okänd bakgrund samt för pojkar och flickor. Pojkar har tagit ett större kliv i resultatutvecklingen än vad flickor har gjort, men flickor har fortfarande bättre betyg. I årskurs 9 syns samma trend som i årskurs 6. Meritvärdet ökar, andelen behöriga till yrkesprogram ökar, andel som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen ökar. Ökningen är större för pojkarna än för flickorna men fortfarande så lyckas flickorna överlag bättre än pojkarna. Skolresultaten i alla kommuner och våra jämförelsekommuner försämrades sedan 2015, sett till samtliga elever, men inte i samma utsträckning som i Västerås. År 2018 ser vi generellt en förbättring. Betygsresultaten skiljer sig kraftigt mellan olika skolor. Generellt finns starka mönster mellan elevers resultat, föräldrars utbildningsnivå och lärarbehörigheten på skolorna. I skolor med hög lärarbehörighet och med elever vars föräldrar har hög utbildningsnivå är resultaten högre än i skolor med de motsatta förutsättningarna. De stora utmaningarna är att utveckla undervisningen så den ännu bättre leder till ökade kunskapsresultat och stimulerar elever till att känna motivation och lust att lära, skapar både trygghet i klassrummet och studiero samt öka lärarbehörigheten i skolor som ligger i socioekonomiskt utsatta områden. Den positiva utveckling av elevhälsoarbetet som sker på enheterna ska ytterligare stärkas med former där det förebyggande och hälsofrämjande arbetet får större utrymme. Ytterligare ett utvecklingsområde är att stärka övergångar mellan och inom skolformerna i grundskolan. 4

3. Inledning De kommunala grundskolorna har i sitt systematiska kvalitetsarbete verksamhetsuppföljning tre gånger per år (januari, maj, september). Vid varje tillfälle följer verksamhetsledningen upp olika aspekter av skolornas resultat av sitt arbete. Det kan vara elevers kunskapsresultat, processer och organisation. I verksamheten finns en mängd olika typer av dokumentation. Det kan på individnivå vara elevers resultat (betyg, nationella prov, bedömd måluppfyllelse, etc), på processnivå dokumenterade beskrivningar av undervisningen samt på strukturnivå dokumentation av organisation, resurser, lärarbehörigheten i grundskolorna, etc. Den dokumentation som skolor gjort på processnivå, undervisning, elevhälsans arbete, m.m, har verksamhetsledningen följt upp vid verksamhetsuppföljningen i september. Denna analys på aggregerad nivå grundar sig på de resultat som elever, i Västerås kommunala skolor, hade i årskurs 3, 6 och 9 hade vid vårterminens slut 2018, på rektors analys av skolans resultat samt på verksamhetsuppföljningen från september samma år. Den officiella statistiken för elevers resultat i den nationella proven i årskurs 3 släpps först 29 november. I rapporten presenteras därför resultat på nationella prov från 2017. I samband med den senare har varje skola analyserat orsaker till sina resultat både orsaker till de goda och mindre goda resultaten. Orsakerna beskrivs i första hand för vad skolan själv har möjlighet att påverka. Det handlar om att förstå vad i processerna 1 samt strukturer 2 om orsakar resultaten. Vissa saker kan också förklaras på individnivå med till exempel elevers förutsättningar, men vi har de individer (elever) vi har. Hur gärna man än önskar att vissa hade bättre förutsättningar med till exempel föräldrar med högre utbildningsnivå, högre inkomst, bättre språklig förmåga, etc så går det inte att påverka. Det som kan påverkas och utveckla är att de processer (till exempel undervisningens kvalitet, elevhälsans arbete) och strukturer (till exempel organisation, resurser) som är grundskola för att på optimalt sätt skapa en skola där alla räknas, utvecklas och lär. 1 Processer kan vara undervisning, arbete med elevhälsa, studie- och yrkesvägledning, etc. 2 Strukturer kan vara skolans organisation, ledningsstrukturer, resurser, lärares lärarlegitimation och behörighet, etc. 5

Vid verksamhetsuppföljningen i september träffade tre skolor åt gången verksamhetsledningen för att tillsammans både förstå och utveckla skolornas strukturer och processer. Följande rapport bygger på skolornas kunskapsresultat och dess analyser och presenteras här i aggregerad form. Nedan presenteras den övergripande analysen ett årskurs i taget med: 1. redovisning av resultat 2. analys av resultat 3. pågående arbeten samt utvecklingsområden I denna rapport förekommer många hänvisningar till forskning och andra källor. De finns med för att beskriva att de insatser, åtgärder som pågår och som kommer att utformas i kommande verksamhetsplan har sin grund i vetenskap och beprövad erfarenhet. 4. Resultat på strukturnivå På strukturnivå visas i denna rapport lärarbehörigheten i grundskolorna. Den dokumentation som skolor gjort på processnivå, undervisning, elevhälsans arbete, m.m, har verksamhetsledningen följt upp vid verksamhetsuppföljningen i september. 4.1. Lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Nedan redovisas diagram över lärarbehörigheten 2017 för högstadiesskolor och F-6 skolor. Sifforna visar lärare som är legitimerade och har behörighet i minst ett av de ämnen man undervisar i. Detta är det skarpaste kravet för att räknas som legitimerad och behörig. Utöver det kan det finnas legitimerade lärare som undervisar i ämnen där man inte har behörighet samt obehöriga lärare, där skolor inte lyckats rekrytera legitimerade lärare. En lärare som undervisar i ämnen där man inte har behörighet kan exempelvis vara en SO-lärare som kan ha behörighet i religion och historia men också undervisar i samhällskunskap och geografi. Skillnaden mellan skolorna när det gäller legitimerade och behöriga lärare är stor. Från Barkaröskolan som, 2017, hade högst andel legitimerade och behöriga lärare med 89,4 procent och Håkantorpsskolan med 88,3 procent till Bäckbyskolan 51,6 procent och S:ta Gertruds skola med 40,3 procent som 2017 de två skolorna med lägst andel legitimerade och behöriga lärare på F-6 skolor. 6

Från Irstaskolan med 80 procent till Petterbergsskolan med 63,5 procent på F-9 skolor och på 7-9-skolorna från Önstaskolan med 78,6 procent till Kristiansborgsskolan med 62,5 procent Statistik för 2018 presenteras i februari 2019. Behörigheterna på de, här angivna skolorna, är ändrat sedan 2017, men skillnader i behörighet mellan skolor är fortfarande stor. Diagram 1. Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne på högstadieskolor 2017 80,0 78,6 76,6 76,3 75,5 75,4 68,6 63,6 63,5 62,5 F-9 skolor 7-9 skolor (Skolverket) Diagram 2. Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. F-6 skolor 2017 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 89,4 75,0 68,3 40,3 (Skolverket) 7

5. Resultat på individnivå Den statistik som redovisas nedan, på individnivå, är resultat i årskurs 3, 6 och 9. Resultaten i åk 3 utifrån lärares bedömning av hur väl utvecklade elevens förmågor är. I åk 6 och 9 utifrån betyg som skolverket publiceras visar för dels samtliga elever och dels samtliga elever exklusive nyanlända och elever med okänt bakgrund. Analysen som följer nedan bygger på hur strukturer, processer orsakar elevens resultat. Hur väl korrelerar och samspelar struktur och process med varandra för att öka måluppfyllelsen. Var finns framgångsfaktorerna och var finns utmaningarna? 6. Resultat, analys och utvecklingsområde 6.1. Årskurs 3 6.1.1. RESULTAT- BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I ÅRSKURS 3 I grundskolan gör lärare en bedömning av elevers kunskaper tre gånger per år i alla ämnen och i tre nivåer. Nivåerna är otillräckliga kunskaper, godtagbara kunskaper samt mer än godtagbara kunskaper och dokumenteras i lärplattformen Vklass. Syftet är att lärare, skola och verksamhetsledning ska få syn på kunskapsnivån för att bättre anpassa processer och strukturer för att öka måluppfyllelsen. Resultaten i diagram 3 visar de bedömda kunskaper som elever i årskurs 3 hade den 31 maj 2018. Jämförelsen är med tidigare års 3:or i samma ämnen vid samma tidpunkt. 8

Diagram 3. Bedömd måluppfyllelse i matematik, svenska och svenska som andra språk för elever i åk 3 över tid 2015 2016 2017 2018 90 88 89 88 88 88 89 86 59 52 55 60 Matematik Svenska Svenska som andra språk (Vklass) 6.1.2. NATIONELLA PROV ÅRSKURS 3 I årskurs 3 genomförs nationella prov i matematik och svenska/svenska som andraspråk. De nationella proven är ett stöd för en likvärdig och rättvis betygssättning av en elevs kunskaper. I årskurs 3 är syftet med de nationella proven att stödja bedömningen av uppnådda kunskapskrav. I grundskolan genomförs nationella prov i årskurs 3, 6 och 9. Genom analyser av provresultaten i relation till uppnådda kunskapskrav på skolnivå, huvudmannanivå och på nationell nivå kan de nationella proven bidra till att stärka skolornas kvalitetsarbete. Diagrammet nedan är den officiella statistiken för de tre senaste åren och visar andel elever som klarat alla av de delprov i de två ämnen som man gjort provet i. Om man vill välja att studera resultatet för ett ämne i taget är resultatet följande: Matematik (9 st delprov): 89,8 % klarade alla delprov Svenska (8 st delprov): 92,7 % klarade alla delprov Svenska som andraspråk (8 st delprov): 72,2 % klarade alla delprov Den officiella statistiken för 2018 redovisas först den 29 november. 9

Diagram 4. Andel elever i åk 3 som klarat alla delprov i svenska, svenska som andra språk och matematik över tid 80 70 68 67 67 60 50 40 30 20 10 0 2015 2016 2017 (Skolverket) 6.1.3. ANALYS ÅRSKURS 3 Vid en jämförelse mellan resultat på nationella prov, 2017, och den bedömda måluppfyllelsen för samma år visar det sig att resultatet på de nationella proven är bättre i ämnena svenska och svenska som andraspråk men ligger på samma nivå i matematik. I svenska som andraspråk skiljer sig resultatet åt som mest. 55 % av eleverna bedöms klara måluppfyllelse mot 72,2 % som måluppfyllelse på de nationella proven (genomsnitt av alla delprov sammanräknade). Det kan vara viktigt att veta att de nationella proven utgör en del av den sammanvägda bedömning som lärare gör för att avgöra en elevs kunskaper. I vissa fall kan elevens bedömda kunskapsnivå bli högre än nationella proven, i vissa fall lägre. Resultatet av elevers måluppfyllelse i årskurs 3 i matematik och svenska är lägre än det mål som var uppsatta i verksamhetsplanen (mål i matematik och svenska var 90 procent). Bedömningen som i maj 2018 och som ligger till grund för resultatet gjordes för första gången av samtliga lärare i Vklass. Dock har det blivit en del felkällor som gör att resultatet inte kan vidimeras som helt pålitligt. 10

6.1.3.1. Socioekonomiska faktorer Elevers resultat skiljer sig mycket åt mellan skolor. Ett generellt mönster är att skolor med de högsta kunskapsresultaten är skolorna med de mest gynnsamma socioekonomiska förutsättningarna, det vill säga skolorna med den lägsta sociala vikten. Skolor i de socioekonomiskt mer utsatta områdena har generellt lägre resultat. Undersökningar och statistik visar att mest avgörande faktorn, på individnivå, för om elever ska lyckas är vilken utbildningsnivå dess föräldrar har. I Västerås tillkommer utländska bakgrund som faktor för att avgöra en skolas sociala vikt. 6.1.3.2. Lärares skicklighet En av de viktigaste orsakerna till de kunskapsresultat skolor har är lärares skicklighet. Det bekräftas också av unisont av rektorer vid verksamhetsuppföljningen i september. I skolor/enskilda klasser med lägre måluppfyllelse är den absolut viktigaste orsaken till resultaten lärarens skicklighet. I skolor där det är många lärarbyten, vikarier och/eller obehöriga påverkas resultaten negativt. I skolor/klasser med höga kunskapsresultat förklaras orsakerna till det vara legitimerade, behöriga och skickliga lärare. Förutom att också vara skicklig i sitt hantverk tar man i många fall ett gemensamt ansvar för att i kollegiala former utveckla undervisningen. Det sker också på skolor där man har lägre kunskapsresultat. 6.1.3.3. Lärarbehörigheten Förutom att elever i de utsatta skolorna generellt har svårare förutsättningar än i de skolor med bättre förutsättningar är också lärarbehörigheten lägre. De fyra skolor där den bedömda måluppfyllelsen i åk 3 är som lägst är också skolor som ligger bland de sex skolor med lägst lärarbehörighet. Dessutom var två av de de fyra skolor med lägst bedömda måluppfyllelse de två enda skolorna utan förstelärare. Med lägre lärarbehörighet och avsaknad av förstelärare minskar förutsättningarna för att arbeta med utveckling av undervisningen på det kvalitativa sätt som behöriga lärare och förstelärare har bättre kompetens att göra. Bilden som ges från flera av dessa skolor, vid verksamhetsuppföljningar, är att det är ett stort engagemang, ansträngning och kreativitet för att kunna skapa den bästa verksamheten för de elever man har utifrån elevernas förutsättningar. Många beskriver att det är på dessa skolor man har känslan av att göra som störst skillnad för eleverna, både i deras lärande och socialt. 6.1.3.4. Förstelärare En framgångsfaktor för att åstadkomma goda resultat är just att utveckla en kvalitativt god undervisning med ett tydligt ledarskap för lärande. Med hög lärarbehörighet och med förstelärare finns bättre förutsättningar att utveckla undervisningen, så att fler elever når målen. I de skolor med högst bedömd 11

måluppfyllelse i årskurs 3 är också lärarbehörigheten som störst och samtliga har förstelärare. I Västerås grundskolor finns drygt 105 förstelärare i årskurs 1-9. För 1,5 år skedde en omorganisation där alla skolor tilldelades förstelärartjänster utifrån storlek. Det innebär att alla skolor nu har förstelärartjänster som är tillsatta, med undantag för en skola, där rekrytering av förstelärare ännu inte är genomförd. 6.1.3.5. Kunskapsbedömning årskurs 3 Ett mönster som går att se vid uppföljningar är att i årskurs 3 tenderar fler elever bedömas att inte nå målen än vad samma elev bedöms i årskurs 1 och 2. Det kan vara svårt att bedöma elever i de allra lägsta åldrarna och det kan finnas en vänta och seattityd. Kunskapskraven i årskurs 3 blir mer exakta att bedöma emot än vad de är i årskurs 1 och 2. Med en ökad kunskap om bedömning i årskurs 1 och 2, samt kartläggning av elever i förskoleklass, borde elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i senare årskurser upptäckas tidigare. 6.1.3.6. Elevhälsan Att utveckla elevhälsan så att det ses som allas ansvar på en skola där också former för samverkan mellan lärare och elevhälsoteamet utvecklas är framgångsfaktorer för goda elevresultat. Former där det förebyggande och hälsofrämjande arbetet får stort utrymme. Att också stärka elevhälsan i de tidigaste skolåren, från förskoleklass, är en viktig insats för att upptäcka elever som kan vara i behov av extra anpassningar och/eller särskilt stöd. Många rektorer beskriver vid verksamhetsuppföljningen att i och med den tillgång till kurator som nu finns har möjligheten ökat det senaste året. Vid den senaste skolinspektionstillsyn var arbetet med extra anpasningar och särskilt stöd en brist i flera skolor med låg måluppfyllelse. Rutinerna och arbetet med dessa viktiga områden är nu uppdaterade och säkerställda och fungerar bättre än innan granskningen. 6.1.3.7. Fritidshemmet Fritidshemmets roll för elevers lärande är viktigt och i Västerås ännu inte utvecklat i den omfattning som läroplanens intentioner har för avsikt att göra. När också behörigheten och utbildningsnivån i fritidshemmen är låg försvåras arbetet ytterligare. 12

6.1.4. PÅGÅENDE ARBETE SAMT UTVECKLINGSOMRÅDEN ÅRSKURS 3 6.1.4.1. Behöriga och skickliga lärare Att attrahera lärare till Västerås grundskolor behöver ske på olika sätt.grundskolan tillämpar idag samrekrytering till alla skolor och det finns en stående annonsering för fler lärare. Det finns en stående annonsering ute för att rekrytera lärare till skolorna. Ytterligare sätt att attrahera lärare till att vilja arbeta i Västerås kan vara att utveckla metoder och former för att arbeta tillsammans. Idag finns flera skolor, där förutsättningar finns, där rektor har valt att i olika omfattning, i olika ämnen, i olika åldrar och under delar av dagen ha två lärare i klassrumsundervisningen. Hade ekonomin tillåtit hade dessa rektorer troligtvis låtit tvålärarsystemet vara fullt utbyggt under hela dagen. De flesta skolor har behov av att öka andelen legitimerade och behöriga lärare. Särskilt stor är utmaningen vara i skolor som är placerade i bostadsområden med svåra socioekonomiska förutsättningar. Det är en utmaning att öka attraktiviteten på alla skolor så att lärarbehörigheten blir både högre och jämnare i våra skolor. 6.1.4.2. Skolsegregation Det råder också en skolsegregation i grundskolorna där elever, trots att man kan önska skola, i de allra flesta fall går i närmast belägna skola i förhållande till sin bostad. De mest önskade ( populära ) skolorna är oftast fulla och kan ej ta emot elever från andra områden än närområdet, då skolplaceringen i Västerås sker utifrån principen relativ närhet. Så även om elever från andra bostadsområden väljer en så kallad populär skola får hen inte plats där. Och det är ovanligt att elever från områden där det finns en populär skola väljer en skola i ett bostadsområde som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område. För att motverka att de socioekonomiska förutsättningarna spelar för stor roll för elevers resultat behövs olika kompetensutvecklingsinsatser på olika skolor. I skolor med hög andel elever med annan språkbakgrund görs till exempel kompetensutveckling inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. I andra skolor görs utbildning inom till exempel kooperativt lärande, skriva sig till läsning. I de skolor som har tagit del av riktade insatser, genom Enheten för didaktik och ämnesutveckling, har till exempel lärares ledarskap varit en insats. 6.1.4.3. Tidiga insatser I skolans inre arbete är det viktigt att tidigt uppmärksamma elever som man kan befara senare inte kommer att klara de kunskapskrav som ställs i årskurs 3. Forskning i läs- och skrivutveckling betonar att tidiga insatser är en klar framgångsfaktor för att 13

elever kommer att klara skolgången. Skolverkets avdelning för forskning skriver, och hänvisar bland annat till Catharina Tjernbergs avhandling från 2013 3, att om en elev riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter är en vänta och se-attityd kontraproduktiv och ett tecken på att samspelet mellan elev och skolundervisning inte fungerar tillfredsställande. Istället bör skolan tidigt kartlägga om det finns risk för att läs- och skrivsvårigheter utvecklas. I grundskolorna görs systematiska screeningar av elevers matematiska och språkliga förmåga i alla årskurser där syftet är identifiera elever i behov av särskilt stöd samt ge lärare och rektor bra underlag för att kunna planera både undervisning och organisation. 6.1.4.4. Förskoleklass Ett utvecklingsområde är att generellt stärka kvaliteten i förskoleklass samt skapa goda förutsättningar för att klara uppdraget så som de är beskrivet i styrande dokument, det sedan år 2016 nya kapitel 3 i Läroplanen för grundskolan, 2011. Just nu pågår en genomlysning av förskoleklass. Det handlar om att skapa större likvärdighet i både förståelse för uppdraget, undervisning och innehållet i förskoleklassens arbete samt skapa en organisation för mer likvärdig kvalitet. Alla skolor med förskoleklass deltar. I de lägsta skolåren, där grunden läggs för vidare studier, är en systematisk och genomtänkt strategi och metod för läsinlärning en framgångsfaktor. I förskoleklass arbetar skolorna medvetet med språklig förmåga med till exempel Bornholmsmodellen, vilket lägger en god grund för utveckling av läsförmågan. Utöver det kartläggs varje elev i både språklig och matematisk förmåga genom Skolverkets nya kartläggningsmaterial, från 2018. Med det obligatoriska kartläggningsmaterialet ökar förutsättningarna för att elever med behov av extra anpassningar och särskilt stöd uppmärksammas i tid samt att lärare få stöd i att planera undervisningen utifrån den elevgrupp man har. Lärare i förskoleklass i Västerås får stöd via dess utbildningsinsatser i implementeringsarbetet av kartläggningsmaterialet genom utbildningsinsatser. I årskurs 1 finns också ett obligatoriskt kartläggningsmaterial i matematik och svenska från Skolverket som används i våra skolor och har varit obligatoriskt sedan 2016. Även här har skolorna fått stöd i sitt implementeringsarbete för att förstå materialet samt omsätta det i praktiken. 3 Tjernberg, Catharina (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: en praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet. 14

6.1.4.5. Fritidshemmet Fritidshemmet fick 2016 ett förtydligat uppdrag genom kapitel 4 i Läroplanen för grundskolan, 2011. Fritidshemmet ska komplettera skolan och bidra till elevens lärande och utveckling. Genom vårt lokala utvecklingsarbete, fritidshemslyftet, får skolor stöd i att systematiskt utveckla fritidshemmets undervisning. 6.1.4.6. Kvalitativt god undervisning Forskning betonar tydligt vikten av att fokus bör ligga på att utveckla en kvalitativt god undervisning för att öka kunskapsresultaten. Genom fokus på det viktigaste hantverket för att elever ska nå högre kunskapsresultat undervisningen kommer måluppfyllelsen öka. En kvalitativt god undervisning stimulerar elever till att känna motivation och lust att lära, där läraren tydligt och strukturerat leder lärandet, varierar arbetsformerna med ett reellt elevinflytande och som bygger på vetenskaplig grund. Detta skapar både trygghet i klassrummet och studiero, vilket i sin tur bidrar till en målstruktur med lärande, resultat och välmående i fokus. Förstelärarna i grundskolan har i sitt uppdrag att särskilt arbeta för att i kollegiala former utveckla undervisningen på sin skola. Nätverket för förstelärare träffas fyra gånger per läsår för att lära av varandra, ta del av forskning med fokus på att utveckla hantverket undervisning, för att sedan aktivt sprida vidare till övriga medarbetare på respektive skola. 6.1.4.7. Kunskapsuppföljning åk 1-5 För att höja kunskapsresultaten gör grundskolans, åk 1-5 (de årskurser som inte har betyg), uppföljning av elevers resultat tre gånger per läsår, 15 oktober, 15 februari och 31 maj. Uppföljningen bygger på lärares bedömning av elevers kunskaper. Rektor och lärare analyserar sin skolas resultat och vad som orsakat dem, både de goda och mindre goda resultaten. Vid verksamhetsuppföljningar i januari och september följer verksamhetsledningen upp skolornas analys och dess orsaksförklaringar till de resultat man har. Fokus ligger på det man själv kan påverka skolans inre processer och strukturer. Syftet med kunskapsuppföljningen är att skolor ska kunna identifiera både elever i behov av stöd samt vilka behov skolan har av att utveckla undervisning och organisation. För verksamhetsledningen ger uppföljningen en bild av skolorna på enhets- och aggregerad nivå så att resurser kan styras om till där de behövs som mest. 6.1.4.8. Övergångar Ett ytterligare pågående utvecklingsområde är att stärka övergångar mellan och inom skolformerna i grundskolan samt från grundskolan till gymnasiet. För en elev i grundskolans verksamhetsområde som börjar i förskoleklass och går vidare till 15

gymnasiet kan det, i normalfall, bli fråga om fem övergångar. Forskning visar också att just övergångar kan vara en risk när det gäller elevens kunskapsutveckling i de fall övergången inte håller den kvalitet som krävs för att den inte ska bli ett hinder för eller tillbakagång i elevens kunskapsutveckling. För att skapa skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande är det av yttersta vikt att övergångar fungerar tillfredsställande. En ny lagstiftning har trätt i kraft i juli 2018 som tydligare reglerar att information om eleven måste lämnas till mottagande skola för att underlätta övergången för eleven och information ska användas. Under hösten 2018 pågår en revidering av former och rutiner för övergångar mellan årskurs 6-7 samt övergången från årskurs 9 gymnasiet. Också i övergången mellan förskola och skola (förskoleklass) pågår ett utvecklingsarbete med att rektorer och förskolechefer ska få bättre kännedom om varandra uppdrag i de nya läroplanerna för att bättre både planera för undervisning och övergångar. Just övergångar mellan förskola och skola regleras i Läroplanen för grundskolan, LGR 11 och LPFÖ 18, vilka båda skriver fram en förtroendefullt samverkan. Även i denna övergång revideras nu former och rutiner för att säkra en mer kvalitativ övergång. Implementeringsarbetet av rutinerna pågår i både skolan och förskolan. 6.1.4.9. Samverkan för bästa skola - Skolverket Med start tidigt på läsåret 2018/2019 startade tre skolor, varav två är skolor med F-6, ett samarbete med Skolverket och deras riktade insats Samverkan för bästa skola. Det är ett treårigt utvecklingsarbete som leder till utvecklad systematik i att analysera skolans resultat. Syftet är att utifrån en noggrann analys finna rätt utvecklingsinsatser. Många skolutvecklingsinsatser är generella såsom Matematiklyftet, etc och är i många fall bra, men det är inte alldeles säkert att det är just rätt insats för alla skolor. Riktade insatser grundade i varje skolas behov är syftet med Samverkan för bästa skola. I detta arbete medverkar också förvaltningen vid alla träffar. Det kollektiva lärandet som görs kommer att utvecklas och tas tillvara i flera av våra andra skolor genom riktade insatser mot den enskilda skolans behov. I ytterligare två av grundskolorna har lokala riktade insatser genomförts/pågår i syfte att höja skolornas kunskapsresultat. Fler skolor planeras få ta del av möjligheten till riktade insatser i lokal regi. 16

6.2. Årskurs 6 6.2.1. RESULTAT FÖR ELEVER I ÅRSKURS 6 De resultat som presenteras här avser elever i årskurs 6 vårterminen 2018. Resultaten i diagram 5 visar andel elever som uppnår kunskapskrav i alla ämnen i årskurs 6. Jämförelsen är med tidigare års 6:or i samma ämnen vid samma tidpunkt för samtliga elever och samtliga elever exkl. nyanlända och okänd bakgrund. I årskurs 6 är betygen terminsbetyg vilket betyder att de betyg som redovisas nedan är i betyg i de ämnen eleven läste under vårterminen årskurs 6. Det innebär att om en elev inte läste ett ämne under våren får man i det ämnet inget betyg. Det kan förekomma i till exempel hemkunskap, slöjd och något mer ämne då man ibland läser dem en termin i taget. Vissa elever har läst 16 ämnen, vissa elever färre om ett visst ämne var förlagt med all sin tid under höstterminen årskurs 6. Det är också möjligt att i årskurs 6 blockläsa de natur- (NO) och samhällsorienterande (SO) ämnena. Det innebär att en elev kan få ett blockbetyg i exempelvis SO, medan andra elever som läst varje ämne för sig får totalt fyra olika betyg i SO. Resultaten i diagram 6 visar andel elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen i åk 6 fördelat per kön för samtliga elever och resultaten i diagram 7 visar andel elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen för Västerås, jämförelsekommuner samt alla kommuner i riket. Diagram 5. Andel eleversom uppnår kunskapskrav i alla ämnen i åk 6.över tid (samtliga elever och samtliga elever exklusive nyanlända och okänd bakgrund) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 77,3 80,7 77,8 75,4 77 71,9 70,6 71,9 2015 2016 2017 2018 (Skolverket) Samtliga elever Samtliga elever exk. nyanlända och okänd bakgrund 17

Diagram 6. Andel elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen i åk 6 över tiduppdelat efter kön. Samtliga elever 80 70 60 50 40 30 20 10 0 73 73,1 73 73,2 72,1 71,1 68,2 2015 2016 2017 2018 71,1 Flickor Pojkar (Skolverket) Diagram 7. Andel elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (jämförelsekommuner). 85,0 80,0 75,0 70,0 65,0 60,0 55,0 Västerås Jämförelsekommuner Alla kommuner Lägst, jmfr komm Högst, jmrf komm 50,0 2015 2016 2017 2018 (KOLADA) Betygen i årskurs 6 i Västerås har stigit något sedan 2017, både vad gäller med och utan nyanlända och okänd bakgrund samt pojkar respektive flickor. Skillnaderna mellan pojkars och flickors betyg har också minskat tack vare att pojkar har gjort det största betygssprånget, nästan 3 procentenheter jämfört med 2017. I alla kommuner har däremot genomsnittsbetyget sjunkit sedan 2017 och i jämförelse med snittet för 18

Barkarö skola Hökåsenskolan Lövängsskolan Hammarbyskolan Dingtuna skola Rönnbyskolan Irstaskolan Önstaskolan Apalbyskolan Viksängsskolan Malmabergsskolan Håkantorpsskolan Brandthovdaskolan Tillbergaskolan Kristiansborgsskolan S:ta Gertruds skola Bjurhovdaskolan Norra Vallbyskolan Rösegårdsskolan Vallbyskolan Fredriksbergsskolan Bäckbyskolan Pettersbergsskolan VÄSTERÅS STAD våra jämförelsekommuner och i alla kommuner i stort så gör Västerås en uppgång i betyg i årskurs 6. 6.2.2. RESULTAT FÖR ENSKILDA KOMMUNALA SKOLOR BETYG ÅK 6. Betygsresultaten skiljer sig kraftig mellan olika skolor. De skolors resultat som innehåller färre än 10 elever som ej uppnått kunskapskraven i alla ämnen registeras inte. I detta fall är det resultaten för Norra Vallbyskolan, Bäckbyskolan och Petterbergsskolan. Resultaten i diagram 8 visar andel elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen för samtliga elever. För att kunna se mönster mellan skolors resultat visas i tabell 1 de skolor med högst respektive lägst andel elever som nått kunskapskraven i alla ämnen. Skolornas resultat för samtliga elever och samtliga elever exkl. nyanlända och okänd bakgrund sattes i relation till social vikt och lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Diagram 8. Andel elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (samtliga elever) 90 100 100 100 100 100 91 89 80,7 80 79,6 74,1 73,8 70,8 69,4 67,4 60 63,2 61,1 56 55 54,1 30 0 (Skolverket) 19

Tabell 1. Kommunala F-6 skolor med högst respektive lägst andel elever som nått kunskapskraven i alla ämnen 2018 Skola Grundskolan - betyg årskurs 6, andel som uppnått kunskapskraven (A- E) i alla ämnen. Samtliga elever Grundskolan - betyg årskurs 6, andel som uppnått kunskapskraven (A-E) i alla ämnen- Utan nyanlända och okänd bakgrund Social vikt Andel med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Barkarö skola 100 100 36 89,4 Hökåsenskolan 100 100 37 85,3 Lövängsskolan 100 100 40 80,2 Hammarbyskolan 100 100 45 74,7 Dingtuna skola 100 100 29 70,4 Rösegårdsskolan 56 59,1 142 69,1 Vallbyskolan 55 61,1 319 58,6 Fredriksbergsskolan 54,1 64,5 165 67,7 Bäckbyskolan 4.. 263 51,1 Pettersbergsskolan 5... 296 63,5 (Skolverket) 6.2.3. ANALYS ÅRSKURS 6 I årskurs 6 får eleven betyg för första gången. För lärare kan det vara första gången man sätter betyg i och med att betyg från årskurs 6 infördes först år 2011. Dessutom har de kommunala skolorna i huvudsak varit organiserade i F-5-skolor samt 6-9- skolor. De senaste åren har en tillbakagång skett till F-6-skolor respektive rena högstadieskolor, 7-9-skolor. Den sista tillbakagången av sexor från högstadiedelen är genomförd till detta läsår, 2018/2019. Betygsresultaten för årskurs 6 har ökat. Både för samtliga elever och samtliga exklusive nyanlända och okänd bakgrund, liksom för både pojkar och flickor. Erfarenheten att bedöma och betygsätta i årskurs 6, på sexornas nya skolor har ökat de senaste åren mot tidigare och torde också ha lett till en undervisning som leder mot målen tydligare än tidigare. 4 Om en resultatuppgift baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den av sekretesskäl 5 Om en resultatuppgift baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den av sekretesskäl 20

I de fem skolor med högst andel elever (100 %) som når kunskapkraven A-E i alla ämnen är samtliga skolor med låg social vikt samt har en relativt hög andel behöriga lärare i jämförelse med övriga skolor. Förhållandet är det motsatta i de fem skolor med lägst andel elever som har klarat kunskapskraven A-E i alla ämnen. Där är den sociala vikten hög och lärarbehörigheten är betydligt lägre i jämförelse med de andra skolorna (Se tabell 1). Det finns därmed ett tydligt samband mellan lärarens behörighet och kompetens med elevers resultat. 6.2.3.1. Skolverkets lyft De satsningar inom undervisningens kvalitet som gjorts de senaste åren, matematiklyftet, läslyftet, specialpedagogik för lärande, etc., har med största sannolikhet bidragit till ökad kvalitet i undervisningen. Mycket av utvecklingsarbetet kring ökad kvalitet i undervisningen bygger på arbetsformen kollegialt lärande. Förutom att få ökad kompetens i de nämnda lyftens ämnesinriktningar, matematik och svenska, leder det också till ökad kunskap om undervisningens didaktik i stort samt ökad kunskap i att bedriva utvecklingsarbete genom kollegialt lärande. Många lärare och rektorer vittnar om ökad kvalitet i undervisningen efter de genomförda lyften. Särskilt lyfter man arbetsformen kollegialt lärande som nyckeln till utveckling. Att det är en nyckel till framgångsrik utveckling stöds också i pedagogisk forskning, nu senast i den uppmärksammade forskningsrapporten/-boken Att organisera för skolframgång, Jarl, Andersson, Blossing (2018). Där lyfter man att framgångsrika skolor har organiserat för att lärare ska kunna samarbeta med fokus på undervisning. 6.2.3.2. Kvalitativt god undervisning Vid verksamhetsuppföljningen beskriver rektorer med enhällig att de skolor/klasser där behöriga lärare finns, i synnerhet där de arbetat länge, håller hög kvalitet och har goda resultat. I skolor/klasser där det är stor omsättning på lärare, vikarier eller outbildade lärare beskrivs undervisningens hålla lägre kvalitet och som orsaken till att resultaten är lägre. Forskning bekräftar att den mest avgörande faktorn för elevers lärande är kvalitativt god undervisning. Vad som kännetecknar kvalitativt god undervisning är en undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Undervisningen som präglas av ett starkt pedagogiskt ledarskap där skolledare och pedagoger leder och utvecklar elevers lärande. För att stärka lärares kompetens arbetar både rektorsgruppen, förstelärargruppen samt skolors egna lärare i stor utsträckning med kollegialt lärande. Det innebär att lärares egen kunskap och kompetens tas tillvara i skolans utvecklingsarbete mot en bättre och bättre undervisning. 21

Genom ett inkluderande förhållningssätt och med fokus på att olika metoder för lärande används utvecklas elevers kunskaper och förmågor. Genom kvalitativ god undervisning blir eleverna motiverade att lära sig mer. I brist på behöriga lärare uppstår också brist på den kvalitet i undervisningen som krävs för att elever ska lyckas med sina kunskapsresultat i större utsträckning. Därmed är inte sagt att också obehöriga lärare kan vara mycket skickliga i undervisningen. Men att sträva efter behöriga och skickliga lärare är vad som garanterar den mest kvalitativa undervisningen. 6.2.3.3. Bedömarkompetens Att bedöma elevers kunskaper samt sätta betyg är en del av hantverket undervisning och utvecklas med erfarenheter och utbildning. Resultatuppföljningen i årskurs 1-5 visade att i de högsta årskurserna där (åk 4 och 5) är andelen otillräckliga kunskaper betydligt högre än i lägsta åldrarna (1-3). Orsaken till detta kan vara att i de lägsta åldrarna upplever man sig mindre van vid att bedöma elever mot kunskapskrav. Men den troligaste orsaken är att i årskurs 4 och 5 börjar det närma sig betygssättning i årskurs 6 och därmed kan noggrannheten och stringensen i bedömningarna öka. Det finns därmed risk att elever med svårigheter inte upptäcks i tidigt skede och därmed inte får det stöd hen har behov av. Bedömarkompetensen tycks generellt öka när man undervisar elever i äldre åldrar, då betygssättning är mer frekvent förekommande än i mellanstadiet. Ytterligare en orsak till högre betyg i årskurs sex kan ha att göra med den övergång för sexor tillbaka till mellanstadiet som startade för några år sedan. Det har inneburit att sexorna i större utsträckning har haft en och samma lärare från, oftast, årskurs 4 när det är dags att sätta betyg. Det borgar för att läraren har bättre kännedom om elevens kunskaper i årskurs sex än vad en lärare har i årskurs sex som när det var 6-9- skolor startade med eleven först i årskurs 6. 6.2.3.4. Konkurrens om elever I grundskolans mellanstadieår finns fler fristående skolor som konkurrerar med de kommunala skolorna om elever till sina skolor än vad det finns i lågstadieåldrarna. På individnivå är den starkaste orsaken till elevens resultat föräldrars utbildningsnivå. En större andel föräldrar med låg utbildningsnivå finns i de skolor som också har de lägsta skolresultaten där de allra flesta av dessa elever finns i kommunala skolor. Det finns en tendens att duktiga flickor och/eller studiemotiverade elever i större utsträckning väljer fristående alternativ istället för att fortsätta i den kommunala grundskolan. (se mer utförlig beskrivning under rubrik 5.3.1 Resultat för elever i årskurs 9 ) I många fall kan det vara den fristående skolans profilering som lockar 22

men i andra fall kan det vara dåligt rykte som omgärdar en skola, vilken man då vill undvika att gå i och istället söker en annan skola med annat rykte. Sen är det ju inte alls säkert att ryktet överensstämmer med verkligheten, men det är en utmaning att vända en skolas rykte. 6.2.4. PÅGÅENDE ARBETE SAMT UTVECKLINGSOMRÅDEN ÅRSKURS 6 6.2.4.1. Betyg och bedömning i mellanstadiet Flera av grundskolorna i Västerås har det senaste året, eller året innan dess, fått tillbaka årskurs 6 från högstadieskolorna. I vissa skolor finns inte samma kompetens att sätta betyg som det gör i årskurs 7-9, vilka har varit vana vid att sätta betyg sedan tidigare. Bedömarkompetensen är viktig och påverkar också sättet varpå man planerar och genomför sin undervisning. Det är viktigt att vara lyhörd för de behov som skolor har vad gäller kompetensen kring bedömning och betyg. Alltsedan årskurs 6 skulle sätta betyg har flera interna kompensutvecklingsinsatser i bedömning och betygssättning genomförts, där över 330 lärare fått kompetensutbildning. Bedömningen är att det nu är en högre andel rättssäkra betyg. I samtal med de lärare som utbildats i betyg och bedömning, berättar de att de blivit mer säkra på de krav de ställer på eleverna och tode leda till att rättssäkerheten i betygssättning ökar. Att fortsätta utveckla bedömningsförmåga kan vara av värde för att skapa kvalitativt bättre undervisning samt säkra rättvis betygssättning. Fortsatta utbildningsinsatser planeras för kommande år också med anledning av Skolverkets nyutomna Allmänna råd Betyg och betygssättning. 6.2.4.2. Lärarbehörighet En utmaning som gäller i grundskolans årskurs 6, liksom för hela grundskolan, är att rekrytera och behålla behöriga lärare. Förutom att lärarbehörigheten behöver öka så behöver också fördelningen av behöriga lärare bli mer lika fördelad mellan skolorna för likvärdighetens skull. Då nu tillgången på behöriga lärare förväntas sjunka i såväl Västerås som riket i övrigt är det en utmaning för de redan behöriga lärarna att får förutsättningar att finnas för att kunna sätta betyg på elever som undervisas av obehöriga lärare. Utmaningen är också stor att finna alternativa former för att låta behöriga lärare i större utsträckning få ansvar för att utveckla undervisningen. Ett arbete i detta pågår i förvaltningen och preciseras i en kommande kompetensförsörjningsplan. 6.2.4.3. Att organisera för skolframgång En viktig faktor för att utveckla undervisningen är att kraften från nämnd, förvaltning, skolledare och lärare, det vill säga hela styrkedjan, riktas mot just att utveckla en kvalitativt god undervisning. I Skolverkets Kartläggning av huvudmäns arbete med 23

att utveckla den lokala styrningen av skolan, utkommen 2018, skrivs fram att stark tillit mellan nämnd, förvaltning och skolledare präglar framgångsrika skolkommuner. Och att låta skolors arbete få vara riktat till att leva upp till det nationella uppdraget. På skolan handlar det om att i kollegiala former strukturera utveckling av undervisningens samt finna organisatoriska lösningar för samplanering och sambedömning. På nämnds- och förvaltningsnivå handlar det om att låta det nationella uppdraget få råda som uppdrag på skolorna för att inte andra insatser ska konkurrera om tiden för utvecklings- och kvalitetsarbeten. Alla rektorer och förstelärare tog, i oktober, del av föreläsningen Att organisera för skolframgång. Boken med samma namn finns nu hos alla rektorer och förstelärare och kommande utvecklingsarbeten i grundskolan kommer att ha fokus på de framgångsfaktorer som präglar framgångsrika skolor, så som de beskrivs i boken 6.2.4.4. Digitala lärverktyg En viktig faktor för att utveckla pojkars kunskaper är att medvetet utveckla undervisningen med digitala lärverktyg. I den, för några år sedan, publicerade forskningsrapporten Unos Uno (2014), beskrevs att i de skolor som på ett medvetet plan använde de digitala verktygen i sin undervisning lyckades höja skolresultaten. Allra mest var det pojkar som var de som förbättrade sina resultat. I skolor där man inte hade medvetna metoder eller strategier för att använda lärverktyget gick kunskapsutvecklingen åt motsatt håll. I nuläget pågår generellt en stor omställning i skolan där digitaliserad undervisning förväntas leda till en mer kvalitativt god undervisning. Det är viktigt att göra den stora omställningen på ett medvetet sätt när det gäller den pedagogiska utvecklingen. Där har grundskolans rektorer snart gått klart Skolverkets utbildning Leda digitalisering och i medarbetare i skolorna går kompetensutvecklingsutbildning i både digitalisering i allmänhet och programmering i synnerhet, om man arbetar som matematiklärare. I varje skola finns digilärare med ett specifikt uppdrag att stödja skolans arbete med att utveckla en digitaliserad undervisning som vilar på vetenskaplig grund. 24

6.3. Årskurs 9 6.3.1. RESULTAT FÖR ELEVER I ÅRSKURS 9 De siffror som presenteras här avser avgångseleverna i årskurs 9 vårterminen 2018, på Västerås kommunala skolor. Elevers betygsresultat i årskurs 9 mäts genom de tre måtten andelen elever som nått kunskapsresultaten i alla ämnen, andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram samt meritvärde för samtliga elever och samtliga exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund. Meritvärdet beräknas på 17 ämnen. Se diagram 9 Diagram 9. Betygsresultat årskurs 9, kommunala skolor, andel (%) vt 2018 250 200 214,9 225,6 150 100 65,2 70,7 76,9 83,1 50 0 Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, andel (%) Samtliga elever Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, andel (%) Exklusve nyanlända och okänd bakgrund Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (17 ämnen) (Skolverket) Resultaten i tabell 3 visar betygsresultat för flickor och pojkar. Det är en stor skillnad på meritvärde för samtliga elever, 207 för pojkar och 224,9 för flickor. Pojkarnas meritvärdet har ökat från 190 poäng 2017 till 207 poäng 2018, en ökning med 17 poäng. Motsvarande siffror för flickor är 220,2 poäng år 2017 och 224,9 poäng år 2018, en ökning med 4,7 poäng. Andel som nått kunskapskraven i alla ämnen är för pojkar 63,5 procent och för flickor 67,2 procent (samtliga elever). Även här är det pojkarna som står för den större ökningen, från 58,8 procent 2017 till 63,5 procent 2018, en ökning med 4,7 procentenheter. För flickors del har det tvärt emot skett en minskning från 67,7 procent till 67,2 procent, en minskning med 0,5 procentenheter. 25

För behörigheten till yrkesprogram är 77,6 procent pojkar behöriga och 76,0 procent flickor behöriga. Då gruppen nyanlända exkluderas förstärks skillnaden i behörighet mellan pojkar och flickor, 85,2 procent för pojkar och 80,4 procent för flickor. Uppdelat på pojkar och flickor har ökningen varit 5,8 procentenheter för pojkar till 77,6 procent och för flickor tvärt emot en minskning med 1,4 procentenheter till 76 procent. Tabell 2. Jämförelse av betygsresultat mellan pojkar och flickor vt 2018 Pojkar Flickor Meritvärde- Samtliga elever 207 224,9 Meritvärde- Samtliga elever exk. nyanlända och elever med okänt bakgrund 219,2 233,6 Andelen som uppnått kunskapskraven i alla ämnen- Samtliga elever 63,5 67,2 Andelen som uppnått kunskapskraven i alla ämnen- Samtliga elever exk. nyanlända och elever med okänt bakgrund 69,9 71,7 Behörighet till yrkesprogram- Samtliga elever 77,6 76 Behörighet till yrkesprogram- Samtliga elever exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund (Skolverket) 85,2 80,4 Diagram 10 till 15 visar de olika resultat på Västerås kommunala skolor i relation till jämförelsekommuner 6 samt alla kommuner i Sverige. Skolresultaten i alla kommuner och våra jämförelsekommuner försämrades sedan 2015, sett till samtliga elever, men inte i samma utsträckning som i Västerås. Den stora tillströmningen av nyanlända elever hösten och vintern 2015-2016 har nu i större utsträckning hunnit ta del av undervisningen, än när de först kom (se tabell 2), vilket skulle kunna vara en av förklaringarna till de högre meritvärdena. År 2018 ser vi generellt en förbättring både i riket som i Västerås. Tabell 3. Andel elever årskurs 9 som är nyanlända eller hade okänd bakgrund över tid 2015 2016 2017 2018 Västerås totalt 4,0 % 12,3 % 8,6 % 7,5 % Västerås kommunala skolor 5,4 % 16,4 % 12,8 % 10,7 % Riket 4,3 % 9,9 % 9,3 % 7,5 % (Skolverket) 6 Jämförelsekommuner (Örebro, Uppsala, Eskilstuna, Linköping, Gävle, Norrköping, Västerås, Södertälje) 26

Andel elever i Västerås som når kunskapskraven i alla ämnen, årskurs 9 (samtliga elever) har de senaste tre läsåren ökat från 60,8 procent (2016), 62,6 procent (2017) och 65,2 procent (2018). Samma trend som för jämförelsekommuner och alla kommuner. Se diagram 10. Diagram 10. Andel elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (samtliga elever). 85,0 80,0 75,0 70,0 65,0 60,0 Västerås Jämförelsekommuner Alla kommuner Lägst, jmfr komm Högst, jmfr komm 55,0 50,0 2015 2016 2017 2018 (KOLADA) Diagram 11. Andel elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (exklusive nyanlända och okänd bakgrund) 85,0 80,0 75,0 70,0 65,0 Västerås Jämförelsekommuner Alla kommuner Lägst, jmfr komm Högst, jmfr komm 60,0 2015 2016 2017 2018 27

Resultaten i diagram 12 visar att meritvärdet för Västerås elever i årskurs 9 (17 ämnen, samtliga elever) har ökat under de tre senaste åren från 197,8 (2016), 202,9 (2017) till 214,9 (2018). Diagram 12. Genomsnittligt meritvärde kommunala skolor årskurs 9 (samtliga elever för 17 ämnen) 235 230 225 220 215 210 205 200 195 190 185 180 2015 2016 2017 2018 Västerås Jämförelsekommuner Alla kommuner Lägst, jmfr komm Högst, jmfr komm (KOLADA) Diagram 13. Genomsnittligt meritvärde kommunala skolor årskurs 9 (exklusive nyanlända och okänd bakgrund för 17 ämnen) 245,0 240,0 235,0 230,0 225,0 220,0 215,0 210,0 205,0 200,0 2015 2016 2017 2018 Västerås Jämförelsekommuner Alla kommuner Lägst, jmfr komm Högst, jmfr komm (KOLADA) 28

Behörighet till ett yrkesprogram har ökat med 2,7 procentenheter från 2017 till 2018 till 76,9 procent. Se diagram 14. Diagram 14. Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram (samtliga elever) 90,0 88,0 86,0 84,0 82,0 80,0 78,0 76,0 74,0 72,0 70,0 2015 2016 2017 2018 Västerås Jämförelsek ommuner Alla kommuner Lägst, jmfr komm Högst, jmfr komm (KOLADA) Diagram 15. Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram (exklusive nyanlända och okänd bakgrund) 95,0 90,0 85,0 80,0 75,0 Västerås Jämförlsekommuner Alla kommuner Lägst, jmfr komm Högst, jmfr komm 70,0 2015 2016 2017 2018 (KOLADA) 29