Snacket om pressen! En undersökning av debatten kring det svenska presstödet. C-uppsats 15 hp Medie- och kommunikationsvetenskap

Institutionen för medier och journalistik C-uppsats 15 hp Medie- och kommunikationsvetenskap Snacket om pressen! En undersökning av debatten kring det svenska presstödet Författare: Rikard Jedhammar Handledare: Dino Viscovi Examinator: Tobias Bromander Termin: VT 2013 Kurskod: 2MK300

Snacket om pressen! En undersökning av debatten kring det svenska presstödet 1 SAMMANFATTNING INTRODUKTION: Sedan 1960-talet har dagspressens uppgift och marknadssituation diskuterats. 1971 infördes ett presstöd som skulle rädda tidningar som inte ekonomiskt kunde klara att överleva av egna krafter. Presstödets vara eller icke vara har debatterats flitig sedan dess och åsikterna går isär om stödet snedvrider konkurrensen på dagspressmarknaden eller om stödet ger ett bidrag till den svenska demokratin och värnar om en mångfald av tidningar. Vad är det som skiljer debattörerna i synen på dagspressens marknadsförutsättningar? Vilka ideologiska övertygelser är det som håller debatten vid liv och vilka olika innebörder lägger debattörerna i begreppen mångfald och konkurrens? MÅL: Att undersöka debatten kring det svenska presstödet i de fyra dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgs-Posten. Följande frågeställningar besvaras: Vilka olika pressideologiska värderingar eller synsätt har deltagarna i presstödsdebatten? Vilka marknadsförutsättningar tycker respektive sida i debatten ska gälla för dagstidningarna? Vad skiljer debattörerna åt i synen på mångfald och konkurrens i mediepolitiken? TEORI: Studien tar sin utgångspunkt i fyra normativa pressideologier: den auktoritära ideologin, den frihetliga ideologin, ideologin om socialt ansvar och den leninistiska pressideologin. METOD: Studien har två metoder. En kvalitativ metod för att skapa en djupare insikt i studiens frågeställningar genom analys av artiklarnas innehåll. En kvantitativ metod som beskriver material, innehåll och mönster i form av mängdberäkningar vilket ger ett större underlag för analys och slutsatser. RESULTAT: Den auktoritära pressideologin används som en skrämseltaktik av både stödförespråkare och stödmotståndare. Den leninistiska ideologin ger ett bidrag till den samlade bilden av hur världens olika länder kan organisera sin dagspress men den ger inget bidrag till debatten kring det svenska presstödet. Debattens deltagare befinner sig främst i den frihetliga ideologin och i ideologin om socialt ansvar. Presstödsdebatten bedrivs på en elitnivå bland politiker, medieägare, fackliga tjänstemän, forskare och professorer samt journalister. Inga privatpersoner har intresse av presstödets vara eller icke vara. DISKUSSION: Studiens resultat visar två olika perspektiv på marknadsförutsättningar som respektive sida i debatten tycker ska gälla för dagspressen, ett marknadsekonomiskt perspektiv och ett demokratiskt ansvarsfullt perspektiv. De båda lägger var sin innebörd i begreppen mångfald och konkurrens. Dagspressen ska finansiera sig själv utifrån marknadens förutsättningar anser motståndarna i debatten men klarar inte marknaden detta så ska staten vara en hjälpande hand anser förespråkarna. Dagspressen är en del av Sveriges demokrati och presstödet är ett bidrag till denna. Nyckelord: Mångfald, konkurrens, demokrati, yttrande- och tryckfrihet, opinions- och åsiktsbildning

Snacket om pressen! En undersökning av debatten kring det svenska presstödet 2 ABSTRACT ENGLISH TITLE: The talk about the press An analysis of the debate about the Swedish press subsidy INTRODUCTION: Since the 1960ths the daily press functions and market situation have been discussed. In 1971 the press subsidy was introduced which would save the daily news papers who couldn t survive by their own. The press subsidies have since that been diligently discussed and the opinions has gone apart if the subsidy distort the competition on the daily press market or if the subsidy support the Swedish democracy and protect the diversity of daily news papers. What separate the debaters in sight of the daily press market supposition? Which ideological beliefs are that who keep the debate alive and which differently meanings lay the debaters in the concepts of diversity and competition? AIM: To explore the debate about the Swedish press subsidy in the four Swedish daily news papers, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan and Göteborgs-Posten. Following questions will be answered: Which differently press ideological values or approaches have the debaters in the press subsidy debate? Which market conditions will the various sides in the debate apply to the daily news papers? Which differently meanings lay the debaters in the concepts of diversity and competition in the media politics? THEORY: The study takes its starting-point in four normative press ideologies, the authoritarian, libertarian, social responsibility and the Leninist press ideology. METHOD: The study has two methods. A qualitative method to create a deeper insight in the study questions through an analysis of the articles contents. A quantitative method who will describe the material, contents and patterns in a form of volume estimate who will give a larger ground for analysis and conclusions. RESULTS: The authoritarian press ideology is used as a frighten tactic of both subsidy promoter and subsidy opponent. The Leninist ideology gives a contribution to the whole picture of how the world s different countries can organize the daily news paper press but it give no contribution in the debate about the Swedish press subsidy. The participant in the debate finds oneself headmost in the libertarian ideology and in the social responsibility ideology. The press subsidy debate takes place on an elite level and the debaters are politicians, media owners, union directors, scientists, professors and journalists. No private citizens have an interest in the press subsidy debate. DISCUSSION: The result of the study show two perspectives of market conditions as various sides in the debate will apply for the daily news papers, a market economic perspective and a democratic responsibly perspective. The both perspective lays different significance in the concept of diversity and competition. The daily press will fund itself from without the market conditions is the opinion from the press subsidy opponents. But if the market not can do this the state will give a helping hand is the opinion of the subsidy promoters. The daily news press is a part of Swedish democracy and the press subsidy is a contribution to this. Keywords: Diversity, competition, democracy, freedom of speech, freedom of the press, building of opinions

Snacket om pressen! En undersökning av debatten kring det svenska presstödet 3 INNEHÅLL 1. INLEDNING 5 1.1 BAKGRUND 6 1.1.1 HISTORIEN BAKOM DET SVENSKA PRESSTÖDET 6 1.1.2 PRESSTÖDETS UTFORMNING OCH TILLÄMPNING 9 1.2 STUDIENS MÅL 11 1.3 STUDIENS SYFTE 11 1.4 AVGRÄNSNINGAR 11 1.5 UPPSATSENS DISPOSITION 11 2. TIDIGARE FORSKNING 12 2.1 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 12 2.2 ÖVRIG FORSKNING OM DEN SVENSKA DAGSPRESSEN 15 2.3 SAMMANFATTNING 17 3. TEORI 18 3.1 FYRA NORMATIVA PRESSIDEOLOGIER 18 3.1.1 DEN AUKTORITÄRA PRESSIDEOLOGIN 18 3.1.2 DEN FRIHETLIGA PRESSIDEOLOGIN 19 3.1.3 IDEOLOGIN OM SOCIALT ANSVAR 21 3.1.4 DEN LENINISTISKA PRESSIDEOLOGIN 23 3.2 MEDIEMARKNADEN INTE VILKEN MARKNAD SOM HELST 26 3.3 SUMMERING 27 4. METOD 28 4.1 METODDISKUSSION 29 4.2 URVAL 29 4.3 URVALSDISKUSSION 30 5. ANALYS OCH RESULTAT 31 5.1 DEN AUKTORITÄRA IDEOLOGIN OCH DEN LENINISTISKA IDEOLOGIN 31 5.1.1 SAMMANFATTNING 32 5.2 DEN FRIHETLIGA IDEOLOGIN 32 5.2.1 SAMMANFATTNING 36 5.3 IDEOLOGIN OM SOCIALT ANSVAR 37 5.3.1 SAMMANFATTNING 41 5.4 SUMMERING AV DEN KVALITATIVA DELEN 41 5.5 HUR SER DEBATTEN UT? 43 5.5.1 POSITIVA OCH NEGATIVA ARGUMENT I DEBATTEN 43 5.5.2 ANTALET ARTIKLAR OCH FÖRDELNINGEN I TIDNINGARNA 44

Snacket om pressen! En undersökning av debatten kring det svenska presstödet 4 5.5.3 FÖRDELNINGEN I PROCENT MELLAN FÖR OCH EMOT 44 5.6 VILKA ÄR DET SOM DEBATTERAR PRESSTÖDET? 45 5.6.1 POLITIKER 45 5.6.1.1 FÖRDELNINGEN MELLAN OCH INOM DE POLITISKA BLOCKEN 46 5.6.1.2 FÖRDELNINGEN AV ARTIKLAR SOM INTE TAR STÄLLNING FÖR ELLER EMOT 47 5.6.2 TIDNINGSCHEFER OCH ÄGARE 47 5.6.3 MEDIEFORSKARE OCH PROFESSORER 48 5.6.4 LO OCH JOURNALISTFÖRBUNDET 48 5.6.5 JOURNALISTER 49 5.7 SUMMERING AV DEN KVANTITATIVA DELEN 51 6. DISKUSSION 52 6.1 TVÅ OLIKA PERSPEKTIV PÅ VILKA MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR SOM SKA GÄLLA FÖR DAGSPRESSEN 52 6.1.1 MARKNADSEKONOMISKT PERSPEKTIV 53 6.1.2 DEMOKRATISKT ANSVARSFULLT PERSPEKTIV 53 6.2 SKILLNADER I SYNEN PÅ MÅNGFALD OCH KONKURRENS 54 6.3 PRESSTÖDETS DEMOKRATISKA BIDRAG 55 REFERENSER 57 ARTIKELFÖRTECKNING 60

Snacket om pressen! En undersökning av debatten kring det svenska presstödet 5 1. INLEDNING 1970, en tidig oktobermorgon, sitter centerpartiets kanslichef Allan Pettersson på sitt tjänsterum då telefonen ringer. Han svarar och finner sin partiledare Gunnar Hedlund 1 i andra änden som är märkbart upprörd. Han har tidigare på morgonen lyssnat på morgonekots tidningskrönika i Sveriges Radio där de återgett en artikel publicerad i den socialdemokratiska A-pressens tidningar samma dag. Artikeln handlar om antalet tidningar i landet vars ekonomiska problem är så pass allvarliga att de är direkt nedläggningshotade. Hedlund förstod att detta även gällde många centertidningar och är följaktligen mycket bekymrad: Den utvecklingen vill vi inte ha sa Gunnar Hedlund, och sedan så frågade han mig om jag trodde att partiet skulle ställa sig bakom om man införde ett presstöd. Det var ju diffust för mig för jag hade aldrig hört ordet presstöd, men det dröjde inte länge förrän jag ringde tillbaka och sa att det är enda möjligheten. Om vi har ambitionen att försöka slå vakt om de här tidningarna så får vi lov att göra någonting. 2 Dagspressen ekonomiska problem hade varit en politisk fråga under hela 1960-talet och detta var början till en uppgörelse mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet om att införa ett presstöd för att rädda nedläggningshotade dagstidningar, de s.k. andratidningarna på sina regionala marknader. Från politiskt håll medförde tidningarnas problem en oro med tanke på dagspressens betydelse för politisk opinionsbildning. Många tidningar på denna tid hade en politisk anknytning och ägdes i många fall av de politiska partierna. Bland annat hade Socialdemokraterna många tidningar i sitt bolag A-pressen 3 och Centerpartiet ägde också ett stort antal dagstidningar i Centertidningar AB. Innehållet i dessa tidningar var präglat av partiets politik och de lästes huvudsakligen av partiets anhängare vilket innebar att valet av dagstidning ofta var ett politiskt val hos läsaren. 4 Numera ser mediemarknaden annorlunda ut och partipressen är minimal men dagstidningarna har ofta kvar sin politiska inriktning och anses fortfarande utgöra en viktig kommunikativ del i Sveriges demokrati. Presstödets vara eller icke vara väcker många debattöres intresse och så länge som presstödet har funnits så har också debatten kring stödet funnits. Jag vill i denna uppsats ta reda på hur debatten ser ut i modernare tid, från 2003 fram till idag, 2013. Uppsatsen empiri utgörs av debattartiklar från de fyra stora dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgs- Posten. Frågor jag ställer till materialet är vad som skiljer debattörerna åt när det gäller hur de ser på dagspressens roll i samhället och under vilka förutsättningar deras verksamheter ska drivas? Från vilka pressideologiska övertygelser debatterar de? Vilka är det som debatterar och hur ser deras argument ut? Hur skiljer sig deras syn åt på begreppen mångfald och konkurrens? Presstödet som debattämne är väldigt intressant. Det upprör mycket känslor då det för vissa är helt befängt att staten ska gynna en bransch som marknaden så bestämt har slagit fast är överetablerad. Och så finns det dem som tycker att marknaden inte ensam ska bestämma detta för dagstidningsmarknaden är inte vilken marknads som helst. Den har ett demokratiskt uppdrag och ansvar! Dessa motsättningar intresserar mig och jag ska i denna uppsats strukturera upp debatten och skapa en större förståelse för presstödets del i den svenska mediepolitiken. 1 Gunnar Hedlund (1900-1989), partiordförande för Centerpartiet 1949-1971 (www.ne.se) 2 Nord (2008 sid. 143) Intervju med Allan Pettersson 2005 3 A-pressen, Centertidningar (www.ne.se) 4 Hadenius m.fl. (2011)

Snacket om pressen! En undersökning av debatten kring det svenska presstödet 6 1.1 BAKGRUND Här beskriver jag bakgrunden till att presstödet infördes och vilka som var dagstidningarnas problem under 1950- och 1960-talet. Jag förklarar också varför valet av dagstidning var ett politiskt val för läsaren och varför dagstidningsmarknaden ansågs som en speciell bransch. Efter det går jag mer ingående in i 1972 års pressutredning som man kan säga lade grunden för presstödet och som gäller än idag. Vi får också en försmak av debattens argument i ett tidigt skede. Till sist beskriver jag stödets olika delar, hur det fungerar och den myndighet som sköter tillämpningen av presstödet. 1.1.1 HISTORIEN BAKOM DET SVENSKA PRESSTÖDET En dagstidning arbetar på två marknader. På den ena säljer den annonsutrymme och på den andra innehåll till läsaren under formen av abonnemang eller lösnummer. Dessa två marknader är beroende av varandra. Annonsförsäljningen är beroende av att tidningen når så många människor som möjligt, dvs. hur många tidningsexemplar som säljs. Omvänt är abonnemangs- och lösnummerförsäljningen beroende av annonseringen då stora annonsintäkter ger resurser till att göra ett redaktionellt tilltalande tidning och en tidning där ett omfattande annonsmaterial är mer attraktivt än en utan. Tidningen är alltså beroende av intäkter från båda dessa marknader. I forskningen under 1960-talet talades det om förhållandet mellan läsar- och annonsmarknad och den s.k. upplagespiralen. Enligt spiralteorin handlade det om en process där den upplagemässigt största tidningen når fler läsare och därmed får fler annonsörer som i sin tur ger större intäkter. En sådan tidning benämns som förstatidning och befinner sig i en gynnsam spiral uppåt. En konkurrerande mindre tidning på samma utgivningsort benämns då som andratidning och befinner sig i en nedåtgående spiral. Den får mindre antal läsare och blir därmed mindre attraktiv för annonsörer. 5 Teorin om upplagespiralen fick kritik eftersom undantagen var många. Det var inte upplagan i sig som skapade framgång utan vilken täckning en tidning hade inom ett visst geografiskt område. Hög täckning inom ett visst område betyder att tidningen oftare kommer i fråga för annonsörer i området. En tidning som täcker över femtio procent av ett område blir det naturliga annonsorganet på sin lokala marknad. Till detta medieorgan vänder sig annonsörerna. Denna teori kallades för täckningstalsteorin och utgjorde en bättre förståelse för dagspressutvecklingen då undantagen var få. 6 Vilken dagstidning man läste var ofta förr ett politiskt val. En tidning präglades inte bara av de opinionsbildande sidorna utan hela tidningen genomsyrades av sin politiska tillhörighet. En socialdemokratisk tidning valde ett helt annat innehåll än vad en konservativ tidning gjorde. 1963 fick tidningen Ny Tid i Göteborg tvingas upphöra som daglig tidning och efter det startades en pressutredning 7 av hänsyn till att många socialdemokratiska och centerpartistiska tidningar kämpade med ekonomiska svårigheter. Utredningen slog fast att branschen i helhet inte hade ekonomiska problem men att en fjärdedel av den svenska dagspressen som hade en upplagemässigt större konkurrent på sin utgivningsort befann sig i ekonomisk fara. Ett tidningsstöd föreslogs då som skulle 5 Hadenius m.fl. (2011) 6 Ibid. 7 SOU 1965:22 (SOU 2006:8)

Snacket om pressen! En undersökning av debatten kring det svenska presstödet 7 förmedlas genom stiftelser knutna till de politiska partierna och stödet skulle utgå i förhållande till deras röstandel. Detta förslag fick mycket kritik och förverkligades aldrig. I stället fattade riksdagen 1965 beslut om statsbidrag till de politiska partiernas opinionsbildande verksamhet vilket blev grunden till ett ekonomiskt stöd till de politiska partierna. 8 LO 9 köpte 1956 Stockholms-Tidningen som då var folkpartistisk men fick i och med köpet en socialdemokratisk inriktning. Den fick dessvärre ekonomiska problem och lades ner 1966 och 1967 startades den andra pressutredningen 10 som visade att läget för andratidningar hade försämrats ytterligare. Utredningen ville inrätta en tidningslånefond för fördelaktiga lån för andratidningar till investeringar som gjorde dem konkurrenskraftiga. Dessutom föreslog utredningen en samdistributionsrabatt för att stimulera tidningarna att lokalt gå samman i distributionsbolag vilket skulle göra utgivningen billigare. De tidningar som befann sig i kris blev inte särskilt hjälpta av dessa åtgärder och 1971 föreslog den socialdemokratiska regeringen för riksdagen att staten, utan någon ny utredning, skulle ge andratidningarna ett direkt bidrag till den löpande produktionen. Vid samma tidpunkt infördes en annonsskatt på 6 procent som 1972 utvidgades till en allmän reklamskatt som innebar att de framgångsrika tidningarna skulle bidra till stödet åt de svagare. 1972 tillsattes en tredje och mer omfattande pressutredning. 11 Den diskuterade flera nya stödformer som skulle locka till samarbete inom olika områden, tidningsföretag emellan. Den föreslog också bidrag för att stimulera nyetableringar. Flera pressutredningar har sedan utvärderat presstödet och gjort vissa förbättringar av stödets utformning. Några större och mer grundläggande förändringar har dock inte skett. Synen på dagspressen har förändrats enligt de senaste utredningar där dagstidningarna mer ses som en stödbehövande bransch än som en viktig aktör i politisk opinionsbildning. Det statliga stödet till dagspressen innebär ett ingrepp i konkurrensen på tidningsmarknaden och kom indirekt att påverka näringsfrihetsprincipen som ses som central för den svenska pressideologin. Det vill säga den grundläggande princip som såg sitt ljus redan 1766 och som gäller än idag utifrån senaste Tryckfrihetsförordningen (TF) 1949, där tryckta mediers utgivning inte får hindras eller försvåras av statliga ingripanden genom myndigheter eller andra allmänna organ. 12 Detta motiverande man dock med att stödet skulle ses som ett argument för yttrandefrihet, dvs. den friheten att meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. 13 En sådan viktig fråga skapade förstås en intensiv debatt och under 1960- och 1970-talet var frågan om statligt stöd till pressen en av de mest debatterade i svensk mediepolitik. Motståndets argument var att ett selektivt stöd stred mot tryckfriheten eftersom man gav till vissa men inte till andra. De menade också att marknadsbalansen skulle komma i gungning och att alla tidningar skulle bli förlustföretag. Ett av argumenten för det direkta presstödet var att detta skulle kompensera andratidningarna för deras problem att få annonser. Stödet är inte av den storleken att det kan ersätta annonsintäkter och har en blygsam roll som inkomstkälla för dagspressen som helhet. När det infördes 1971 var det motiverat av den politiska snedfördelningen av partipressen. När partipressens roll efter hand har 8 SOU 1965:22 (SOU 2006:8) 9 LO, Landsorganisationen i Sverige, sammanslutning av fackliga arbetstagarorganisationer som enligt sina stadgar ska "tillvarata arbetstagarnas intressen på arbetsmarknaden och inom näringslivet samt verka för en samhällsutveckling på grundval av politisk, social och ekonomisk demokrati (www.ne.se). 10 SOU 1968:48 (SOU 2006:8) 11 SOU 1975:79 (SOU 2006:8) 12 Hadenius m.fl. (2011) 13 www.ne.se

Snacket om pressen! En undersökning av debatten kring det svenska presstödet 8 försvagats så har stödet istället blivit ett branschstöd. Det grundläggande för stödets existens har varit att upprätthålla en mångfald på tidningsmarknaden. 14 Presstödet infördes 1971 utan att en ny utredning gjordes efter 1967 års pressutredning (SOU 1968:48). En ny utredning startades 1972 (SOU 1975:79) som kartlade förutsättningarna för en svensk presspolitik och vikten av ett stöd för dagspressen. 1972 års utredning fann att det inte främst var läsarnas val av tidning utan annonsörernas val som varit avgörande om en tidning skulle överleva. Det hade inneburit att många mindre tidningar hade tvingats till nedläggning och inget annat organ hade kommit i deras ställe. Den tidningskoncentration som följde hade blivit ett bekymmer för att upprätthålla en vital opinionsbildning och nyhetsförmedling eftersom en ensam tidning hade större svårigheter att tillfredsställa olika gruppers varierande intressen och att läsarna inte hade någon möjlighet att ge uttryck för ett missnöje genom ett alternativt tidningsval. Utredningen fastlog att det inte fanns ekonomiska förutsättningar att upprätthålla tidningskonkurrens enbart med intäkter från marknaden, eftersom annonsörerna i första hand utnyttjade de tidningar som hade den bästa täckningen inom ett område. 15 Enligt utredningen verkade marknadskrafterna selektivt på så sätt att de gynnade vissa grupper av tidningar och missgynnade andra. I och med det så ansåg utredningen att också presstödet måste vara selektivt. Den fann också att dagspressen hade viktiga demokratiska uppgifter att fylla och som motiverade en statlig presspolitik. Dagspressen ska ge den information människor behöver för att kunna ta ställning i frågor som berör samhället och även förtroendevalda behöver dagspressen för att informera sig om vad enskilda och grupper i samhället tycker i olika frågor. Massmedierna ska fungera som informationsbärare genom att kommentera skeenden i samhället. De ska också granska de inflytelserikas verksamheter som en allmänhetens företrädare. Massmedierna utgör också en kommunikationskanal inom och mellan politiska, fackliga och andra ideella grupper i samhället. Utredningen fastslog också ett övergripande mål att vidmakthålla och förbättra den kommunikation som sker genom tidningar. Ett representativt demokratiskt system kräver ett intensivt utbyte av idéer samt kunskap om olika opinioner, vilket i sin tur förutsätter en mångfald inom pressen. Det mål som utredningen formulerade för presspolitiken var att det skulle finnas en mångfald på tidningsmarknaden som skulle ge läsarna valfrihet och skapa möjlighet för en allsidig debatt och opinionsbildning. Vid formuleringen av målet var dessa åtta punkter vägledande: 1. Konkurrens mellan tidningar på regionala marknader bör stimuleras. Två eller flera tidningar på en utgivningsort skapar förutsättningar för valfrihet åt läsarna. 2. I de fall då tidningskoncentrationen lett till monopol på den lokala marknaden måste presspolitiken stimulera till alternativ i form av kompletterande, monopolbrytande organ. 3. Kedjebildning och ägarkoncentration måste uppmärksammas. Ägarförhållanden inom tidningsmarknaden bör vara allmänt kända och det bör ske en fortlöpande registrering av förändringar inom ägarstrukturen. 4. Presspolitiken måste utformas så att det inte skapas möjligheter till eller oro för ingrepp gentemot enskilda tidningars innehåll. 14 Hadenius m.fl. (2011) 15 SOU 1975:79 (SOU 2006:8)

Snacket om pressen! En undersökning av debatten kring det svenska presstödet 9 5. Reglerna för de statliga åtgärderna skall vara lätt tillämpbara och så långt som möjligt av automatiskt verkande karaktär. 6. Samverkan mellan tidningsföretag bör stimuleras. En sådan har uppenbara resursmässiga fördelar. 7. Det regelsystem som styr fördelningen av de statliga bidragen till pressen skall grundas på en analys av marknadsförhållandena och befordra god hushållning bland de tidningar som erhåller stöd. 8. Det statliga stöd presstödet skall administreras av en nämnd med resurser att göra fortsatta analyser av branschen och enskilda marknadssituationer. 16 1972 års pressutrednings idéer om dagspressens roll och funktion i det demokratiska samhället gav underlag för fortsatt presstöd efter införandet 1971. Utredningens slutbetänkande 1975 och därefter riksdagens beslut i frågan är fortfarande grunden för dagens presstöd. En del justeringar och mindre tillägg har gjorts genom åren för att anpassa det till utvecklingen på mediemarknaden men några större genomgripande förändringar har aldrig ägt rum. Nedan beskriver jag mer ingående presstödets olika delar och hur det fungerar. 1.1.2 PRESSTÖDETS UTFORMNING OCH TILLÄMPNING Presstödet delas in i direkt stöd och indirekt stöd. Det direkta stödet består av driftsstöd och distributionsstöd. Driftsstöd ges till dagstidningar som kommer ut med minst ett nummer per vecka och har en abonnerad upplaga på minst 1 500 exemplar per dag. För att en tidning ska ha rätt till presstöd enligt presstödsförordningen ska den kunna benämnas som dagstidning, dvs. den ska vara en allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som sin grundläggande uppgift. Nyhetsförmedlingen ska med fortlöpande sammanhang gälla händelser i anslutning till tidningens periodicitet och aktualiteten ska motivera och förutsätta periodiciteten. Nyhetsförmedlingen får inte ämnesmässigt begränsas annat än av tidningens geografiska spridningsområde och av händelser och skeendes aktualitet. Med allmänpolitisk opinionsbildning avses ett innehåll som täcker en bredd av olika ämnesområden. Nyhetsförmedlingen och opinionsbildningen kan ske i skilda former t.ex. genom notiser, artiklar, reportage, text och bilder. En dagstidning kan ges ut i pappersformat av olika storlekar men även ges ut elektroniskt. Dagstidningen ska ges ut under ett eget namn och dess egna redaktionella innehåll ska utgöra minst 55 procent av det totala redaktionella innehållet. Tidningen ska till minst 90 procent vara skriven på svenska (undantag finns för språkliga minoriteter) och till minst 90 procent vara distribuerad i Sverige. 17 Distributionsstöd lämnas till dagstidningar som samdistribueras med tillämpandet av en princip om lika pris dvs. dagstidningar ska ha ungefär lika pris för konsumenten. Syftet med distributionsstöd är 16 SOU 1975:79 (SOU 2006:8) 17 www.presstodsnamnden.se

Snacket om pressen! En undersökning av debatten kring det svenska presstödet 10 att främja samverkan mellan tidningar och att stimulera till så stor spridning av dagstidningar som möjligt. Stödet utgår per distribuerat exemplar med en fallande skala för tidningar med stora upplagor. De flesta av landets dagstidningar medverkar i samdistribution och får därmed del av distributionsstödet. Distributionsstöd får lämnas för varje abonnerat exemplar av en dagstidning vars upplaga är i huvudsak betald och som har ett abonnemangspris som avviker högst 25 procent från det pris tidningar har i den kategori som tidningen tillhör och som distribueras av ett distributionsföretag eller av ett befordningsföretag i lantbrevbäringsturer eller särskilda tidningsutdelningsturer där minst två tidningsföretag deltar. Den tidnings som vill ha distributionsstöd måste förbinda sig att avstå från egen distribution av en abonnerad dagstidning inom alla områden där stödberättigad samdistribution förekommer om denna påbörjas vid en tidpunkt då den egna tidningen kan medfölja, och överlämna hela distributionsarbetet till postbefordningsföretaget respektive distributionsföretaget i varje område där tidningen deltar i stödberättigad samdistribution. 18 Det indirekta stödet består av lägre moms, 6 procent, på dagspress och reduktioner i reklamskatten där dagspressen är befriad från reklamskatt på de första 50 miljonerna av annonsintäkterna. 19 Det är Presstödsnämnden som fördelar presstödet till dagstidningarna. Nämnden lyder under Kulturdepartementet och deras huvudsakliga mål med stödfördelningen är att värna om en mångfald på dagstidningsmarknaden och se till att det finns en bred spridning av dagstidningar över hela landet. En mångfaldig dagstidningsmarknad ska leda till en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning. Presstödsnämnden uppdrag är att pröva ansökningar om presstöd och följa och analysera utvecklingen inom dagspressen och tillhandahåller uppgifter om dagstidningars spridning. I myndighetens uppdrag ingår också att följa upp och redovisa kostnader och kostnadsutvecklingen för distributionen av tidningar och distributionsföretagens prissättning av deras tjänster. De ska också årligen rapportera till regeringen om olika tidningsgruppers ekonomiska utveckling, förändringar i tidningsägandet samt övriga väsentliga förändringar inom dagspressen Det senast uppdaterade beloppet för driftsstöd är från 6 maj 2013 och distributionsstöd från 23 april 2012 (avser år 2011). Driftsstödets storlek är 446 452 933 kr där Svenska Dagbladet är den största mottagaren med 53 700 000 kr följt av Skånska Dagbladet med 42 533 100 kr. Distributionsstödet uppgår till 64 770 718 kr. Totalt sett fick 84 tidningsföretag driftsstöd 2013 och 136 distributionsstöd 2011. Driftsstödets siffror förändras under året då fler ansöker och blir beviljade. 20 (Vid intresse av vilka tidningar som tar emot driftsstöd och distributionsstöd, besök www.presstodsnamnden.se/beviljade stöd). 18 www.presstodsnamnden.se 19 Hadenius m.fl. (2011) 20 www.presstodsnamnden.se

Snacket om pressen! En undersökning av debatten kring det svenska presstödet 11 1. 2 STUDIENS MÅL Målet för studien är att undersöka debatten kring det svenska presstödet i de fyra dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgs-Posten. Studien tar sin utgångspunkt i fyra pressideologier: den auktoritära ideologin, den frihetliga ideologin, ideologin om socialt ansvar och den som jag valt att kalla den leninistiska pressideologin. 21 Studiens resultat ska svara på följande frågeställningar: Vilka olika pressideologiska värderingar eller synsätt har deltagarna i presstödsdebatten? Vilka marknadsförutsättningar tycker respektive sida i debatten ska gälla för dagstidningarna? Vad skiljer debattörerna åt i synen på mångfald och konkurrens i mediepolitiken? Målet motiveras av att presstödets existens och tillämpning ger liv åt frågorna ovan i debatten och jag finner det intressant att undersöka presstödet ifrån debattörernas vinkel. Det finns forskning och utredningar som är gjorda i samband med pressutredningarna och som berör presstödets betydelse för dagspressen och stödets påverkan på tidningarnas marknad, lönsamhet och konkurrens. Däremot saknas det forskning kring debatten om stödet, en debatt som har pågått sedan 1960-talet. 1.3 STUDIENS SYFTE Studiens syfte är att kartlägga debatten och genom resultatet öka förståelsen för varför det finns en debatt om presstödet, vad som ger näring till denna debatt och varför debattörerna har så olika syn på dagspressens förutsättningar att driva sina verksamheter. Syftet är också att täcka den lucka i medieforskningen som presstödet utgör och tillföra ytterligare en dimension till det mediepolitiska resonemanget. Studiens resultat ska naturligtvis också utgöra ett bidrag till vetenskapen. 1.4 AVGRÄNSNINGAR Presstödet består av indirekt och direkt stöd. 22 Denna studie kommer att endast beröra det direkta stödet som består av driftsstöd och distributionsstöd och tyngdpunkten kommer att ligga på det selektiva driftsstödet. Den indirekta delen av stödet nämns ibland i artiklarna, bl.a. att reklamskatten bör avskaffas, men det råder ingen debatt kring den och kommer därför inte att beröras. 1.5 UPPSATSENS DISPOSITION Uppsatsen är indelad i sex kapitel som var för sig behandlar de olika delarna i studien. Efter Inledning tar kapitel två, Tidigare forskning, vid. Kapitlet behandlar statens offentliga pressutredningar samt övrig forskning kring presstödet och avslutas med en sammanfattning. I kapitel tre behandlas de teoretiska utgångspunkterna där de fyra pressideologierna har en central plats. I kapitlet redogörs också för hur den europeiska dagstidningsmarknaden ser ut i ett modernare perspektiv utifrån Hallins och Mancinis modell, som har sin utgångspunkt i pressideologierna. Kapitel tre avslutas med en summering innan kapitel fyra tar vid som redogör för studiens metod. Därefter tar kapitel fem vid där resultat och analys presenteras. Debattartiklarnas innehåll sätts in i den teoretiska ramen genom en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Alla delar i kapitel fem sammanfattas efter varje del och summeras till sist innan kapitel sex Diskussion inleds. Det kapitlet diskuterar studiens resultat. 21 Siebert m.fl. (1984) 22 www.presstodsnamnden.se

Snacket om pressen! En undersökning av debatten kring det svenska presstödet 12 2. TIDIGARE FORSKNING Här presenterar jag den tidigare forskning som finns om det svenska presstödet. Den består till störst del av statens offentliga utredningar (SOU) dvs. pressutredningar, som jag börjar kapitlet med att beskriva. Efter det följer den övriga forskningen om den svenska dagspressen där professorer, nationalekonomer och medieforskare har gjort rapporter och avhandlingarna som berör både amerikansk och svensk mediepolitik. Kapitlet avslutas med en sammanfattning. 2.1 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR Den första pressutredningen tillsattes 1963 och blev färdig 1965. 23 De hade i uppdrag att utföra en undersökning av tidningspressen ekonomiska förutsättningar. Utredningen fastslog att den konkurrensposition som tidningar befunnit sig i hade mer avgörande betydelse för tidningsföretagens ekonomiska förhållanden är företagsstorleken. De flesta av de nedlagda tidningarna hade befunnit sig i ett konkurrensmässigt underläge. Utredningen framhöll att syftet med en statlig tidningspolitik skulle vara att skapa förutsättningar för ett ökat antal ekonomiskt bärkraftiga tidningsföretag i konkurrens till varandra. Tidningsstödet skulle skapa förutsättningar för en ökad konkurrens och att ekonomiska svårigheter inte skulle hindra det demokratiska samhället från att bilda opinion och att olika meningsriktningars åsikter fick spridas. Stödet skulle hjälpa mindre tidningar att häva sitt underläge och utan stödet så skulle en fortsatt tidningsdöd vara oundviklig. Två argument mot direkt statligt stöd fanns. Stöd skulle vara meningslöst då en rad tidningar lagts ner trots att de fått stöd ifrån sympatiserande organisationer. Statligt stöd skulle vara farliga därför de skulle snedvrida konkurrensen så att bärkraftiga företag skulle gå under om de mötte konkurrens från företag med stöd. 1963 års pressutrednings förslag realiserades aldrig efter kritik i olika instanser. Istället beslutade riksdagen om statsbidrag till de olika partiernas opinionsbildande 24 verksamheter. Den andra pressutredningen tillkom 1967 och lade fram sitt betänkande 1968. 25 Utredningen hade till uppgift att utreda dagspressen ekonomiska villkor och att överväga om särskilda åtgärder borde vidtas för att värna om en fri opinionsbildning och en mångsidig debatt. Problemet var främst dålig lönsamhet för andratidningar och vikande annonsintäkter. Förslag lades om att införa samdistributionsrabatt mellan tidningar och att andratidningar skulle få statliga lån för investeringar som rationaliserade driften, dvs. i fastigheter och maskiner, vilket skulle göra de mer konkurrenskraftiga på sin marknad. Förslaget innebar pressens lånefond eftersom andra låneinstitut inte ansåg dem vara kreditvärdiga. Utredningen ansåg att andratidningars bekymmer var den då s.k. upplagespiralen som innebar att en låg upplaga medförde låg täckning. Annonsörer ville bara annonsera i högtäckningstidningar. Förstatidningarnas övertag på annonsmarknaden skulle då slå ut andratidningarna och regeringen var då rädda för att nyhetsförmedlingen och åsiktsbildningen skulle monopoliseras och hota demokratins funktionsduglighet. Både 1963 och 1967 års utredningar låg till grund för beslutet att införa ett driftsstöd i form av produktionsstöd till andratidningar som infördes 1971. Statligt stöd 23 SOU 1965:22 (SOU 2006:8) 24 SOU 2006:8 Mångfald och räckvidd 25 SOU 1968:48 (SOU 2006:8)

Snacket om pressen! En undersökning av debatten kring det svenska presstödet 13 kunde ges i form av produktionsstöd och bidragen prövades av Presstödsnämnden. Kravet var att tidningen var en andratidning, dvs. en dagstidning som har en mindre upplaga än en annan tidning i samma utgivningsområde. En tredje utredning, 1972 års pressutredning 26, skulle göra en allmän bedömning av utvecklingen inom olika massmedier, varvid tekniska, ekonomiska, marknadsmässiga och organisatoriska faktorer skulle vägas in. Huvuduppgiften var samarbets- och rationaliseringsfrågor inom tidningsbranschen samt formerna för statens stöd till pressen, i första hand dagspressen. Vidare skulle utredningen formulera en mera preciserad målsättning för statens handlande gentemot dagspressen, varvid dagspressens roll i förhållande till övriga massmedier skulle klarläggas. I sitt förslag uttalade utredningen att det främst var annonsörernas val av tidning som varit avgörande för om en tidning skulle kunna överleva, inte läsarnas val. Detta innebar att folkrörelsen förlorat sina främsta kommunikationsmedel på grund av att deras tidningar inte varit tillräckligt annonsattraktiva. Utredningen fann att tidningsnedläggningen hade fått negativa effekter på kommunikationen i samhället. Omfattande bidrag skulle vara nödvändiga om en ytterligare monopolisering skulle kunna undvikas. Enligt utredningen, som jag även nämnde i historien bakom stödet, hade dagspressen fyra uppgifter: (1) ge nödvändig information så att medborgarna kan ta ställning i samhällsfrågor, (2) massmedierna ska kommentera skeenden i samhället, (3) massmedierna ska, som allmänhetens företrädare, granska verksamhet som utövas av inflytelserika i samhället, (4) massmedierna borde främja en kommunikation inom och mellan politiska, fackliga och andra ideella grupper i samhället. 27 Den fjärde utredningen, Dagspresskommittén 1978 28 hade i uppdrag att belysa stödets effekter och betydelse för tidningsföretagens ekonomiska situation och särskilt belysa möjligheterna att utforma bidragsreglerna så att de stimulerade till ökad produktionssamverkan och andra kostnadsbesparingar genom samverkan. Utredningen konstaterade att stödet fungerat som det var tänkt men att det inte hade ökat benägenheten till samarbete i annat än distributionen. 29 Femte pressutredningen 1982 30 hade i uppdrag att utreda bl.a. frågan om företag som ger ut annonsblad skall kunna erhålla presstöd. Problemet var att om en högtäckningstidning gav ut annonsblad skulle lågtäckningstidningens situation förvärras och behovet av produktionsbidrag öka. Skulle en lågtäckningstidning lyckas ge ut ett totaltäckande annonsblad skulle den tidningens täckning inte längre vara ett korrekt uttryck för dess marknadssituation och därmed inte heller för behovet av produktionsbidrag. Utredningen kom fram till att stödet skulle grunda sig på tidningsutgivningens annonsintäkter och annonsbladsutgivningens intäkter skulle få uppgå till högst 25 procent av tidningsutgivningens annonsintäkter. 31 I dagstidningskommittén 1985 32 var utredningens direktiv att den statliga presspolitiken skulle ligga fast. Statliga stödinsatser till dagspressen skulle även i fortsättningen syfta till att bevara mångfalden i nyhetsförmedling och opinionsbildning för att stärka och slå vakt om dagspressens betydelse för 26 SOU 1975:79 (SOU 2006:8) 27 SOU 2006:8 Mångfald och räckvidd 28 SOU 1980:2 (SOU 2006:8) 29 SOU 2006:8 Mångfald och räckvidd 30 Dsu 1985:2 (SOU 2006:8) 31 SOU 2006:8 Mångfald och räckvidd 32 SOU 1988:48 (SOU 2006:8)

Snacket om pressen! En undersökning av debatten kring det svenska presstödet 14 medborgarna i ett demokratiskt samhälle. Utredningens utgångspunkt skulle vara en utvärdering av effekter och erfarenheter av det dåvarande presstödet. Slutsatserna blev att den presspolitiska mångfalden skulle ha en bredd i nyhetsförmedling och opinionsbildning. Dagspressen skulle ha stor spännvidd i nyhetsrapporteringen och de värderingar och idérelationer som hörde ihop med nyhetsförmedlingen. För att uppnå det målet angavs största möjliga antal självständiga redaktionella produkter som tillsammans presenterade ett brett åsiktsspektrum. En tidning skulle vara så utformad att den uppfattas som ett alternativ eller komplement för läsare av allmänna nyheter och samhällsdebatt för att den skulle kunna konkurrera på marknaden. Det som kunde komma i fråga för presstöd var allmän nyhetstidning, inbegripande även publikationer som utkom med ett nummer per vecka och som bedrev löpande allmän nyhetsförmedling eller fullgjorde opinionsbildande uppgifter motsvarande den traditionella dagspressen. Kommittén angav dock att den ansåg att en allmän nyhetstidning i dess mest renodlade form uppfyllde tre kriterier: (1) tidningen har en bred nyhetsbevakning, (2) tidningen deltar fortlöpande i den politiska opinionsbildningen även på annat sätt än genom nyhetsrapportering från det politiska fältet samt (3) tidningen granskar kritiskt den verksamhet som bedrivs av samhällets inflytelserika personer. 33 1994 års pressutredning 34 hade ett brett uppdrag att undersöka behovet av direkta och indirekta statliga åtgärder till dagspressen. Om kommittén ansåg att sådana stödbehov fanns borde den också pröva hur ändamålsenliga de nuvarande åtgärderna var och lämna förslag till statligt engagemang i framtiden. Utgångspunkten för arbetet skulle vara den nya massmediesituationen, de utvecklingstendenser man kunde se och de krav det moderna samhället och den svenska demokratin ställde. Staten har ett ansvar för att yttrandefriheten kan utnyttjas i praktiken och att förutsättningarna finns för opinionsbildning. Kommittén fastslog att massmedierna fullgör tre uppgifter, som vi delvis också känner igen från 1972 års utredning, som är särskilt angelägna för den fria åsiktsbildningen: (1) uppgiften att förse medborgarna med sådan information att de fritt och självständigt kan ta ställning i samhällsfrågor (informationsuppgiften), (2) uppgiften att granska de inflytelserika i samhället (granskningsuppgiften) samt (3) uppgiften att låta olika åsikter komma till tals (formuppgiften). En statlig massmediepolitik borde enligt kommittén stärka mångfalden inom massmedierna, dvs. förekomsten av skilda medier. Dagspressens särställning i massmedielandskapet hade blivit mindre markerad under de två föregående decennierna, men kommitténs bedömning var att dagspressen fortfarande hade en särskild och central ställning och att den mer heltäckande än andra massmedier sammantaget kunde fylla informationsuppgiften, granskningsuppgiften och formuppgiften. Dagspressens centrala betydelse i den demokratiska processen kunde anses finnas kvar under överskådlig tid och mycket av den totala mångfalden skulle gå förlorad utan en stark dagspress. Kommittén ansåg att staten även fortsättningsvis borde stödja dagstidningarna och uttalade att det utan ett ordentligt stöd fanns en påtaglig risk för en minskad mångfald. 35 33 SOU 2006:8 Mångfald och räckvidd 34 SOU 1995:37 (SOU 2006:8) 35 SOU 2006:8 Mångfald och räckvidd

Snacket om pressen! En undersökning av debatten kring det svenska presstödet 15 I 2004 års Pressutredning 36 hade kommittén som uppdrag att göra en översyn av det statliga stödet till dagspressen och lämna förslag på hur det framtida statliga engagemanget på dagspressområdet skulle vara utformat. I uppdraget ingick att kartlägga och analysera utvecklingen på dagspressmarknaden och beakta betydelsen av de olika stödformerna på presstödsområdet, se över de samarbeten och sammanslagningar som förekommer bland tidningsföretag och belysa presstödets betydelse vid sammanslagningar, analysera möjligheter för elektronisk distribuerade dagstidningar att få presstöd. Kommittén hade också i uppdrag att föreslå åtgärder som innebär att det statliga presstödet även framöver ska bidra till mångfald gällande innehåll, ägande samt till bred spridning av dagstidningar i storstadsområdena som andra delar av landet. Kommittén önskade ett mer offensivt regelverk avseende driftsstöd och att tidningsföretag ska stimuleras att i hög utsträckning öka sin dagstidnings upplaga och periodicitet. Kommittén ville också stimulera dagstidningsföretag att distribuera tidningar elektroniskt. Dagstidningar som ägs av ett företag eller ingår i en koncern som har ägarintresse i en annan dagstidningsutgivning på samma utgivningsort ska kunna få driftsstöd ändå. En förutsättning för denna dagstidning är att den har eget redaktionellt innehåll som utgör minst sextio procent av det totala redaktionella innehållet. Dagstidning som inte i huvudsak är skrivna på svenska kan berättiga till driftsstöd även om den saluförs utomlands. 37 2.2 ÖVRIG FORSKNING OM DEN SVENSKA DAGSPRESSEN En avhandling har gjorts av den amerikanska medieforskaren William Borden (1995) där han sätter in det svenska presstödet i ett internationellt sammanhang genom att jämföra presspolitiska delstatsregimer i USA och presspolitiken i Sverige. Enligt Borden så var det etablerade intressen som styrde utformningen vid tillkomsten av Sveriges presstöd och det amerikanska newspaper preservation act. Han menar att intressena utgjordes i första hand av politiska makthavare som ville garantera fortlevnad av tidningar som uppmärksammar deras politiska verksamhet i positiva ordalag. Det svenska presstödet och det motsvarande amerikanska hade helt olika innehåll. I USA innebar det undantag från Antitrust-lagar 38 för ägare av flera samverkande tidningar. Den amerikanska hållningen var alltså att verka för tidningsföretagens monopolställning på marknaden vilket kan ses som en motsats till den svenska modellen där mångfald är ett viktigt perspektiv. Trots stora skillnader så vill Borden visa att drivkrafterna i båda fallen var politiker i maktställning som verkade för att gynna tidningar som stod dem nära politiskt. 39 En liknande inställning till politisk makt och egenintressen gällande presspolitik har Göran Albinsson Bruhner i sin avhandling Dagspressens politiska ekonomi (1998). Här tar han upp dagspressens rättsliga särställning som ett fall där näringens egenintressen har legat bakom tillkomsten och utformningen och menar att sådana förmåner har tillkommit tack vare särintressen. Dessa förmåner har sedan intressen inom tidningsnäringen kommunicerat utåt så att det ska uppfattas som allmänintressen. Både Borden och Albinsson Bruhner ger sken av att det har funnits en dold agenda bakom den svenska presspolitikens utformning. Karl Erik Gustafsson, professor i massmedieekonomi, har på uppdrag av statliga myndigheter, gjort många arbeten kring presstödets och dess historia. I Det svenska presstödet marknadskonsekvenser 36 SOU 2006:8 Mångfald och räckvidd 37 Ibid. 38 Antitrust-lagar är regleringar som ska skydda handel och affärer från orättvisor (www.synonymer.se) 39 Borden (1995)

Snacket om pressen! En undersökning av debatten kring det svenska presstödet 16 (2007) som gjordes på uppdrag av Kulturdepartementet fastslår han att det fortfarande i dag finns en mångfald inom den svenska dagspressen tack vare presstödet som infördes 1971 till dagstidningar i konkurrensmässigt underläge. Han säger också att dagspressen har ofta dubbla roller: De spelar en viktig roll i det demokratiska systemet samtidigt som de är centrala som medier i det kommersiella systemet. De söker sin framgång på en marknad, upplagemarknaden, men får sin belöning på en annan, annonsmarknaden. 40 Begreppet mångfald är centralt för Gustafsson och ett mål för presspolitiken och han anser att presstödet överraskande nog lyckats helt fylla det strukturella mångfaldsmålet trots marknadsvillkoren för dagspressen. Gustafsson har även en bilaga i den senaste pressutredningen SOU 2006:8 vid namn Utvecklingen av svensk dagspress intill 2005 där han säger: Till det överraskande är att den svenska dagspressens utveckling sedan den förra pressutredningen (SOU 1995:37) hör de stabila medievanorna hos både läsare och annonsörer. Med stöd av forskningen kan man till och med påstå att dagspressens ställning i stort sett är oförändrad sedan början av 1970-talet. 41 Han slår också fast att trenden de femton senaste åren har varit ett samarbete mellan konkurrerande eller angränsande tidningsföretag. Tack vare det så har Sverige kvar många orter med minst två konkurrerande allmäninriktade nyhetstidningar, vilket gör Sverige unikt i världen. Det finns dock kritik som lyder att staten måste hålla sig borta från pressen, Staten kan inte både garantera pressfrihet och ta ett ansvar för pressens strukturer 42. Gustafsson anser att det svenska presstödet är det mest omfattande och mest selektiva presstödet i världen. Selektivt i den mening att det riktar sig till de dagstidningar som befinner sig i ett konkurrensmässigt underläge. 43 I rapporten Presstödets effekter (Ds 1993:20) tolkar man hur man upprätthåller begreppet mångfald bland tidningar. Tidigt innebär en god mångfald om det fanns konkurrens på lokala marknader i form av tillräckligt många tidningsföretag. Under senare tid har mångfaldsbegreppet mer handlat om det redaktionella innehållet. I dag är det därför mer relevant att mångfalden uttrycks som möjligheter till ett varierat innehåll och debatt i pressen och inte som antalet tidningar. 44 I Presstödet Effekter på tidningsföretagens lönsamhet och konkurrens (2009) gjord av Marcus Asplund, professor i nationalekonomi, på uppdrag av Konkurrensverket, har han kommit fram till att det förekommit ett flertal förändringar i ägarförhållanden på dagspressmarknaden. I många fall har ett tidningsföretag tagit över en lokal konkurrent med följden att det numera endast finns ett fåtal orter som har två fristående konkurrerande tidningar. Han resonera kring hur det skulle se ut om presstödet skulle avvecklas och hur det skulle påverka mångfalden. Endast de större orterna skulle ha underlag för två högfrekventa tidningar. Mindre orter skulle ha en tidning och små orter skulle inte kunna bära någon högfrekvent tidning alls. Han inser vikten av presstödet men anser också, ifrån en ekonomisk ståndpunkt, att det nuvarande regelsystemet kring presstöd behåller en struktur till ett 40 Gustafsson (2007 sid. 57) 41 Gustafsson (SOU 2006:8 sid. 535) 42 Ibid. 43 SOU 2006:8 Mångfald och räckvidd 44 www.riksdagen.se, Presstödets effekter Ds 1993:20