Promemoria Kulturdepartementet. Förslag till nya bestämmelser om återbetalning i presstödsförordningen (1990:524)

Transkript

1 Promemoria Kulturdepartementet Förslag till nya bestämmelser om återbetalning i presstödsförordningen (1990:524) Förslag: Om ett driftsstöd till ett tidningsföretag har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp, ska företaget vara återbetalningsskyldigt. Om orsaken till att stödet betalats ut felaktigt eller med för högt belopp inte beror på tidningsföretaget, ska återbetalningsskyldighet finnas endast om företaget borde ha insett att stödet lämnades felaktigt. Ett tidningsföretag ska också vara återbetalningsskyldigt om driftsstöd använts till annat än att täcka kostnader som är knutna till utgivningen av den dagstidning som stödet har beviljats för. Vidare ska ett tidningsföretag som beviljats driftsstöd för en dagstidning vara återbetalningsskyldigt om det inte ger in föreskriven redovisning av hur stödet har använts och vilka kostnader det har täckt. Om ett tidningsföretag är skyldigt att betala tillbaka driftsstöd, får Presstödsnämnden besluta att företaget helt eller delvis ska betala tillbaka stödet. Om Presstödsnämnden beslutat om återkrav av ett drifts- eller distributionsstöd och betalning inte sker i rätt tid, ska dröjsmålsränta få tas ut på det belopp som ska återbetalas. Om det kan antas att drifts- eller distributionsstöd beviljats på grund av felaktiga uppgifter eller om rätt till stödet av annan anledning saknas, ska Presstödsnämnden få besluta att ett beviljat stöd inte ska betalas ut. Om beslut om återbetalning av drifts- eller distributionsstöd har fattats, ska Presstödsnämnden få göra avdrag på nytt presstöd som det aktuella tidningsföretaget har rätt till (kvittning).

2 Bakgrund Det direkta statliga stödet till dagspressen i Sverige, det s.k. presstödet, kan betalas ut i form av driftsstöd och distributionsstöd. När begreppet presstöd används i denna promemoria avses således såväl drifts- som distributionsstöd. Syftet med presstödet är att värna mångfalden på dagstidningsmarknaden (se bl.a. prop. 2009/10:1, utg.omr. 17, s. 122). Presstöd beviljas av Presstödsnämnden och regleras i presstödsförordningen. Europeiska kommissionen har, efter en anmälan om förändring i presstödsregleringen 2006 samt klagomål från ett medieföretag, genomfört en granskning (E 4/2008) av det svenska driftsstödets förenlighet med EU:s statsstödsregler. Enligt artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) är, om inte annat föreskrivs i fördraget, stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag de än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Med stöd av artikel prövas vilka stöd som kan anses vara förenliga med den inre marknaden. Det kan t.ex. gälla stöd som ges för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset (artikel c). Det kan också gälla stöd som ges för att främja kultur och bevara kulturarvet, om sådant stöd inte påverkar handelsvillkoren och konkurrensen inom unionen i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset (artikel d). Mot bakgrund bl.a. av kommissionens granskning överlämnade regeringen den 29 mars 2010 propositionen Nya villkor för stödet till dagspressen (prop. 2009/10:199) till riksdagen. I propositionen görs bedömningen att vissa av bestämmelserna i presstödsförordningen som reglerar driftsstödet bör ändras för att säkerställa att förordningen inte står i strid med EU:s statsstödsregler. Riksdagen beslutade den 2 juni 2010 att bifalla propositionen (bet. 2009/10:KU42, rskr. 2009/10:308) och kommissionen godkände den 20 juli 2010 de föreslagna åtgärderna. Den 9 september 2010 beslöt regeringen förordning (SFS 2010:1119) om ändring i presstödsförordningen. Ändringarna träder i kraft den 1 januari De beslutade förändringarna i presstödsförordningen innebär bl.a. att driftsstödet till storstadstidningarna sänks och att stödet tydligare kopplas till de extra kostnader som tidningsföretagen har för att ge ut tidningar i storstäderna. En annan ändring är att driftsstödet inte får utgöra mer än en viss andel av rörelsekostnaderna för utgivningen. Dessutom får stödet endast användas för att täcka kostnader som är knutna till utgivningen av den tidning som stöd har beviljats för. De 2

3 3 tidningsföretag som får driftsstöd ska årligen i efterhand redovisa hur stödet har använts och vilka kostnader det har täckt. Frågan om eventuella sanktionsmöjligheter behandlas i den nämnda propositionen. Det konstateras emellertid i propositionen att det saknades tillräckligt underlag för att ta ställning (prop. 2009/10:199 s. 30): I promemorian anges inte vilka sanktionsmöjligheter som bör finnas i fall en tidnings redovisning av hur stödet har använts inte uppfyller de krav som ställs. Detta har påpekats av Presstödsnämnden som efterlyser svar på frågan om nämnden ska kunna återkräva stöd eller på annat sätt begränsa stödet. I presstödsförordningen saknas bestämmelser om innehållande av beviljat driftsstöd och om mottagares återbetalningsskyldighet. Det finns i och för sig inga rättsliga hinder mot att koppla sådana bestämmelser till föreslagen reglering om redovisning. Sådana bestämmelser torde dock kunna bli aktuella även i andra fall. Som exempel kan nämnas att ett tidningsföretag i en ansökan om driftsstöd genom att lämna oriktiga uppgifter har förorsakat att bidrag har lämnats felaktigt. Då frågan om eventuella sanktionsmöjligheter t.ex. i form av återbetalningsskyldighet inte belyses i promemorian anser regeringen att det saknas tillräckligt underlag för att nu ta ställning i denna del. Regeringen avser att se över denna fråga i särskild ordning. Det bör dock redan nu understrykas att det för systemets fortsatta legitimitet är viktigt att tidningsföretag som beviljats stöd även korrekt redovisar hur stödet har använts. Med de utgångspunkter som anges i propositionen lämnas i denna promemoria förslag på hur bestämmelser om återbetalning av driftsstöd, dröjsmålsränta samt innehållande och kvittning av presstöd kan utformas. Skälen för promemorians förslag Återbetalning och återkrav I presstödsförordningen finns inga bestämmelser om återbetalning av driftsstöd som betalats ut felaktigt. Däremot finns i 4 kap. 9 en bestämmelse om återbetalning av distributionsstöd när ett tidningsföretag inte har följt en sådan förbindelse som avses i 4 kap. 2. En sådan förbindelse kan förenklat sägas avse att företaget ska avstå från egen distribution och överlämna hela distributionsarbetet till annan part. Även om presstödsförordningen saknar bestämmelser om återbetalning av driftsstöd kan återkrav av såväl drifts- som distributionsstöd i dag beslutas enligt 21 förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet. Bestämmelsen förutsätter emellertid att kommissionen, genom beslut som vunnit laga kraft, eller Europeiska unionens domstol har funnit att stödet strider mot ovan nämnda artikel 107 i EUF-fördraget. Vissa möjligheter att återkräva felaktigt utbetalt presstöd kan också härledas ur allmänna förvaltningsrättsliga principer.

4 I syfte att tydliggöra att återkrav ska kunna aktualiseras när villkoren för driftsstöd inte är uppfyllda bör uttryckliga bestämmelser om det införas i presstödsförordningen. Tydliga bestämmelser i dessa hänseenden ökar också förutsebarheten för tidningsföretagen. Frågan är då i vilka fall och under vilka förutsättningar krav på återbetalning ska vara möjligt. Återbetalningsskyldighet bör finnas när ett tidningsföretag lämnat oriktiga uppgifter eller på annat sätt orsakat att driftsstödet betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. Företaget kan t.ex. ha lämnat en oriktig uppgift om storleken på sin abonnerade upplaga eller gjort otillåtna uppehåll i utgivningen av tidningen. Ett annat exempel kan vara att tidningsföretagets rörelsekostnader utvecklas så att det visar sig att driftsstödet kommit att överstiga den högsta andel av rörelsekostnaderna som fr.o.m. den 1 januari 2011 föreskrivs i presstödsförordningen. När de nya bestämmelserna trätt i kraft kan alltså den situationen uppstå att tidningsföretaget uppskattat rörelsekostnaderna för året före det som driftsstödet betalas ut för till ett för högt belopp. Det kan i sammanhanget noteras att rörelsekostnaderna måste uppskattas, eftersom beslutet om beviljande av driftsstöd fattas innan årsredovisningen för året före det beslutet avser är färdigställd. I detta exempel rör det sig således inte nödvändigtvis om en oriktig uppgift, men tidningsföretaget har ändå orsakat att driftsstödet betalats ut med ett för högt belopp. Skyldighet att återbetala driftsstöd bör även finnas om stödet av något annat skäl än vad som nämnts ovan har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. I dessa fall beror det inte på tidningsföretaget att stödet betalats ut felaktigt. Exempelvis kan Presstödsnämnden ha gjort en felaktig beräkning av stödets storlek eller felaktigt ha beviljat stöd trots att tidningsföretaget i fråga inte uppfyllde villkoren för stödet. Ett annat exempel kan vara att tidningsföretaget tvingats göra ett otillåtet uppehåll i utgivningen av tidningen på grund av omständigheter som legat utanför företagets kontroll, såsom en strejk. En förutsättning för att tidningsföretaget i den här typen av fall ska vara skyldigt att återbetala driftsstödet bör vara att företaget borde ha insett att stödet betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. Som framgår ovan införs genom de beslutade ändringarna i presstödsförordningen fr.o.m. den 1 januari 2011 en bestämmelse om att driftsstöd endast får användas för att täcka kostnader som är knutna till utgivningen av den dagstidning som stödet har beviljats för. Vidare införs en skyldighet för tidningsföretag som uppbär driftsstöd för en dagstidning att årligen i efterhand redovisa hur stödet har använts och vilka kostnader det har täckt. För att Presstödsnämnden ska kunna ingripa om ett tidningsföretag bryter mot dessa villkor bör även dessa situationer omfattas av bestämmelser om återbetalningsskyldighet. 4

5 5 Om ett tidningsföretag är återbetalningsskyldigt för driftsstöd bör Presstödsnämnden få besluta att företaget helt eller delvis ska betala tillbaka stödet. Driftsstödet utgör ett statsstöd och det är väsentligt för stödets syfte och legitimitet att det endast betalas ut till sådana tidningsföretag som uppfyller villkoren för stöd. Utgångspunkten bör därför vara att ett driftsstöd som betalats ut till ett tidningsföretag som saknar rätt till det, ska betalas tillbaka i sin helhet. Bestämmelserna bör emellertid ge utrymme för Presstödsnämnden att vid beslut om återkrav beakta om det finns omständigheter som gör att ett beslut om återbetalning av hela det utgivna beloppet är oproportionerligt i förhållande till skälet för återkravet. Ett exempel kan vara att ett tidningsföretag gjort ett kortare, otillåtet uppehåll i utgivningen av tidningen. Ett annat exempel kan vara när det visat sig att tidningsföretaget uppskattat sina rörelsekostnader till ett för högt belopp och stödet därför betalats ut med ett högre belopp än vad presstödsförordningen medger. Det kan också undantagsvis finnas skäl att helt avstå från återkrav av driftsstöd. Ett exempel på en sådan situation skulle kunna vara att ett tidningsföretags räkenskaper och bokföring förstörts genom en olyckshändelse och att rekonstruktionen av handlingarna varit så tidsödande att redovisningen av hur driftsstödet använts inte kunnat ges in i rätt tid. Möjligheten att avstå från att ställa krav på återbetalning bör komma till uttryck i förordningen genom att det anges att Presstödsnämnden får besluta om återkrav. Bestämmelsen om återkrav av distributionsstöd i 4 kap. 9 presstödsförordningen har sitt ursprung i 10 förordningen (1969:581) om samdistributionsrabatt för tidningar. Bestämmelsen har således funnits under lång tid. Det har inte kommit fram att det funnits behov av ytterligare återkravsbestämmelser när det gäller distributionsstödet. De ovan nämnda förändringar i presstödsförordningen som träder i kraft den 1 januari 2011 och som behandlas i tidigare nämnda proposition avser endast driftsstödet. Således införs inte några nya villkor för distributionsstödet genom de beslutade ändringarna. Mot denna bakgrund bedöms det inte finnas behov av utökade återkravsmöjligheter avseende distributionsstödet. Av bestämmelserna om återbetalning av distributionsstöd bör det tydligt framgå att ett tidningsföretag som inte följt en sådan förbindelse som avses i 4 kap. 2 har en återbetalningsskyldighet och att ett beslut om återkrav ska fattas av Presstödsnämnden. Den nuvarande bestämmelsen i 4 kap. 9 föreslås därför ändras och delas upp i två paragrafer. Någon förändring i sak är inte avsedd med den nya utformningen. Liksom tidigare ska det felaktigt mottagna beloppet återbetalas och Presstödsnämnden har även fortsättningsvis möjlighet att besluta om eftergift av krav på återbetalning, om det finns synnerliga skäl för det.

6 6 Om ett tidningsföretag inte frivilligt rättar sig efter ett beslut om återkrav av presstöd, kan Presstödsnämnden väcka talan mot företaget i tingsrätten. Dröjsmålsränta Om Presstödsnämnden har beslutat att ett tidningsföretag ska betala tillbaka ett presstöd och företaget inte betalar sin skuld i rätt tid, bör dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) tas ut. Det innebär bl.a. att vad som i räntelagen sägs om tidpunkt för uttagande av dröjsmålsränta och storleken av den ska äga motsvarande tillämpning vid krav på dröjsmålsränta enligt den nya bestämmelsen. För att bestämma tidpunkten från när dröjsmålsränta börjar löpa tillämpas 3 eller 4 räntelagen. Det innebär att dröjsmålsränta börjar löpa från den dag som infaller trettio dagar efter det att återkrav framställdes, om inte annat följer av att ett avtal om avbetalning träffats eller anstånd har medgetts. Dröjsmålsränta tas ut med en räntesats som motsvarar den av Riksbanken fastställda referensräntan med ett tillägg av åtta procentenheter (6 räntelagen). Innehållande av presstöd Om det kommer fram uppgifter som innebär att det kan antas att presstöd beviljats felaktigt eller att rätt till stödet av annan anledning saknas, bör Presstödsnämnden få besluta att ett beviljat stöd inte ska betalas ut till tidningsföretaget i fråga. Det kan t.ex. röra sig om att nämnden får uppgifter som tyder på att tidningen inte länge ges ut eller att tidningsföretaget inte lämnar efterfrågade uppgifter. Syftet med bestämmelsen är att i möjligaste mån undvika att presstöd betalas ut till tidningsföretag som inte har rätt till det. För det fall det visar sig att misstanken var ogrundad och att rätt till stödet faktiskt fanns ska Presstödsnämnden häva sitt beslut om innehållande. Då gäller det tidigare gynnande beslutet om att bevilja stödet och utbetalning ska ske. Avdrag på presstöd (kvittning) Om Presstödsnämnden har beslutat att ett tidningsföretag ska betala tillbaka presstöd som företaget fått men inte haft rätt till, bör inte nytt presstöd betalas ut förrän skulden är betald. Presstödsnämnden bör därför få rätt att göra avdrag på presstöd som beviljats i den mån det finns en skuld för tidigare felaktigt utbetalt presstöd. Kvittning ska kunna ske även om det beviljade stödet avser en annan tidning som ges ut av tidningsföretaget än den som det återkrävda stödet utgick för. Syftet med bestämmelsen är att ett företag som tidigare fått ett stöd det saknat rätt till inte ska få ytterligare stöd innan det betalat tillbaka det felaktigt erhållna stödet. Finns behov av en möjlighet att överklaga Presstödsnämndens beslut? Presstödsnämndens beslut enligt presstödsförordningen får enligt gällande bestämmelser inte överklagas (5 kap. 4 presstödsförordningen). I rättsfallet RÅ 2004 ref. 122 fann Regeringsrätten att

7 rätt till presstöd utgör en civil rättighet och att Presstödsnämnden är att anse som en domstol i Europakonventionens mening. En domstolsprövning i Europakonventionens mening kommer alltså att göras vid ett beslut av Presstödsnämnden om återkrav, kvittning eller innehållande av ett beviljat stöd. Mot den bakgrunden saknas behov av att införa en möjlighet att överklaga sådana beslut av Presstödsnämnden. Om ett tidningsföretag anser att Presstödsnämndens beslut är felaktigt, återstår att begära resning i kammarrätten. 7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Som nämnts ovan träder de nya bestämmelserna om bl.a. krav på redovisning och begränsning av användningen av driftsstöd i kraft den 1 januari Återbetalningsreglerna är delvis kopplade till dessa bestämmelser, varför de nu föreslagna reglerna lämpligen bör träda i kraft vid samma tidpunkt. Dröjsmålsränta bör inte kunna tas ut för presstöd som Presstödsnämnden före den 1 januari 2011 har återkrävt med stöd av 4 kap. 9 presstödsförordningen eller allmänna förvaltningsrättsliga principer. Inte heller bör driftsstöd som betalats ut innan bestämmelsen om skyldighet att återbetala driftsstöd trätt i kraft kunna återkrävas med stöd av den bestämmelsen. De föreslagna bestämmelserna om återbetalningsskyldighet och återkrav av driftsstöd samt dröjsmålsränta ska därför kompletteras med övergångsbestämmelser av innebörd att de ska tillämpas endast på drifts- och distributionsstöd som betalas ut fr.o.m. den 1 januari För de föreslagna bestämmelserna om innehållande och kvittning av presstöd saknas behov av övergångsbestämmelser. Konsekvenser av förslaget De föreslagna bestämmelserna ger Presstödsnämnden möjlighet att vidta åtgärder för att förhindra att tidningsföretag som saknar rätt till presstöd ändå får sådant stöd. Risken för snedvridande av konkurrensen mellan tidningsföretag minskar därmed. Återbetalningsskyldigheten skärps för tidningsföretag som får driftsstöd samtidigt som förutsebarheten ökar när återkravsgrunderna tas in i författningstexten. Antalet ärenden då Presstödsnämnden behöver ingripa med stöd av de föreslagna bestämmelserna kan förväntas vara lågt och leda till endast marginellt ökade kostnader. Dessa bedöms kunna hanteras inom myndighetens befintliga ekonomiska ramar. Förslagen i denna promemoria bedöms inte ha någon påverkan på miljön eller i övrigt leda till några nämnvärda konsekvenser i de hänseenden som anges i kommittéförordningen (1998:1474).

8 8 Förslag till förordning om ändring i presstödsförordningen (1990:524) Regeringen föreskriver i fråga om presstödsförordningen (1990:524) dels att 4 kap. 9 ska ha följande lydelse, dels att det i förordningen ska införas sju nya paragrafer, 2 kap , 4 kap. 9 a och b, 5 kap. 3 b och 3 c, samt närmast före 2 kap. 16 en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. Återbetalning och återkrav 16 Ett tidningsföretag som mottagit driftsstöd är återbetalningsskyldigt om 1. tidningsföretaget genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat sätt har orsakat att stödet lämnats felaktigt eller med för högt belopp, 2. stödet av något annat skäl än vad som anges i 1 har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och tidningsföretaget borde ha insett detta, 3. stödet används i strid med vad som anges i 1 kap. 4, eller 4. tidningsföretaget inte lämnar sådan redovisning som avses i 5 kap. 3 a. 17 Om ett tidningsföretag är återbetalningsskyldigt enligt 16, får Presstödsnämnden besluta att helt eller delvis kräva tillbaka driftsstödet. 18 Om ett belopp som har återkrävts enligt 17 inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta tas ut på beloppet. För uttag av dröjsmålsränta gäller i tillämpliga delar räntelagen (1975:635).

9 9 Har ett tidningsföretag inte iakttagit förbindelse som avses i 2 skall företaget till Presstödsnämnden betala ett belopp som motsvarar vad företaget oriktigt har fått. Om det finns synnerliga skäl kan dock tidningsföretaget befrias från sådan skyldighet. 4 kap. 9 5 kap. Ett tidningsföretag som inte har följt en sådan förbindelse som avses i 2, är skyldigt att återbetala ett belopp som motsvarar vad företaget oriktigt har fått. 9 a Om ett tidningsföretag är återbetalningsskyldigt enligt 9, ska Presstödsnämnden besluta att kräva tillbaka ett belopp som motsvarar vad företaget oriktigt har fått. Om det finns synnerliga skäl får Presstödsnämnden efterge krav på återbetalning. 9 b Om ett belopp som har återkrävts enligt 9 a inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta tas ut på beloppet. För uttag av dröjsmålsränta gäller i tillämpliga delar räntelagen (1975:635). 3 b Presstödsnämnden får besluta att ett stöd enligt denna förordning inte ska betalas ut, om det kan antas att stödet har beviljats på grund av felaktiga uppgifter eller att rätt till stödet av annan anledning saknas. 3 c Om Presstödsnämnden har beslutat om återbetalning av stöd enligt 2 kap. 17 eller 4 kap. 9 a, får nämnden göra avdrag på nytt stöd enligt denna förordning (kvittning).

10 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari De nya bestämmelserna i 2 kap tillämpas endast för driftsstöd som betalas ut från och med den 1 januari De nya bestämmelserna i 4 kap. 9 b tillämpas endast för distributionsstöd som betalas ut från och med den 1 januari