Redovisning av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2017 REGION KRONOBERG
2017-10-16 Region Kronoberg 1. Uppföljning av införda vårdförlopp För närvarande finns 28 fastställda SVF. Av dessa infördes 18 SVF 2015 2016 och tio ska ha införts under 2017. 1.1 Införande av tio nya SVF under 2017 a) När infördes de tio nya vårdförloppen? Vårdförlopp Införande av koordinatorfunktion Införande av obokade tider Datum för start av SVF Analcancer 2017-04-01 Fanns sedan tidigare för nedre GI 2017-04-01 Akut lymfatisk leukemi (ALL) 2017-04-01 Nej* 2017-04-01 Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) 2017-04-01 Finns sedan tidigare inom hematologin 2017-04-01 Livmoderhalscancer (cervixcancer) Livmoderkroppscancer (endometriecancer) 2017-04-01 2017-04-01 2017-04-01 2017-04-01 2017-04-01 2017-04-01 Njurcancer 2017-04-01 Nej* 2017-04-01 Peniscancer 2017-04-01 Nej* 2017-04-01 Skelett- och mjukdelssarkom 2017-04-01 Nej * 2017-04-01 Sköldkörtelcancer 2017-04-01 Nej* 2017-04-01 Testikelcancer 2017-04-01 Nej* 2017-04-01 *För få patienter för att ha obokade tider. SVF-patienter prioriteras och tas in snabbt ändå eller på akuta tider. Redovisning_SVF cancervården Region Sida 1 av 11
b) Har införandet av de tio nya vårdförloppen följt handlingsplanen eller har det skett justeringar? I så fall varför och på vilket sätt? Införandet har följt handlingsplanen. Samordnat startdatum för samtliga SVF inom region syd har underlättat överföring och samverkan. 1.2 Nuläge a) Beskriv nuläget för samtliga 28 SVF. Beskriv också om utredningsgången fungerar som planerat. För de 18 SVF som infördes 2015 2016 begränsas redovisningen till det som har skett efter att 2017 års handlingsplan lämnades in (senast 15 mars 2017). De 18 SVF:er som infördes 2015-2016 rullar på som planerat. Huvud- halscancer. Primärvården har svårt att selektera vilka som ska skickas/inte skickas till filterfunktionen och det är svårt för primärvården med avgränsningar till andra processer med liknande symtom. Lungcancer. Långa väntetider till EBUS-undersökning på Sus (Skånes universitets sjukhus), långa svarstider för molekylärpatologi som analyseras vid Sus. Även väntetid till PET-DT (görs både i Växjö och på Sus). Cancer utan känd primärtumör. En del felaktiga remisser med patienter som redan har en organspecifik diagnos. Prostatacancer. Förbättrade flöden och handläggningsrutiner har kortat de tidigare långa ledtiderna. Lever/galla/bukspottkörtel. Långa väntetider till operation på Sus. Här strävar vi efter snabb utredning inom SVF men sedan får patienten vänta oacceptabelt länge på behandling. I dessa förlopp kan snabb behandling vara avgörande för överlevnaden. Under första halvåret 2017 har 968 patienter startat SVF (exklusive de patienter som behandlats i annat landsting). Av dessa har 66% startat sin behandling i tid. Andel av startade SVF som får en cancerdiagnos varierar mellan 35-38% i snitt. Dock är det väldigt olika mellan förloppen beroende på inklusionskriterier och att vissa förlopp har filterfunktion. Långa ledtider är identifierade framförallt inom radiologi och patologi. De 10 förlopp som införts 2017 har kommit igång som planerat. Det är förlopp med få patienter och flera får behandling i annat landsting. Därför finns inte tillräckligt underlag för att analysera väntetiderna. b) Har det förändrade arbetssättet som SVF innebär stabiliserat sig? Om inte, vilka utmaningar kvarstår? Arbetssättet börjar bli väl inarbetat. Det är enklare nu i och med att nästan all cancer är inkluderad så man slipper fundera på SVF eller inte. En utmaning är att välja rätt SVF då många symtom kan vara tecken på flera cancerformer. Läkare i primärvården möter dessa ytterst sällan. En annan utmaning är att klara de uppsatta ledtidsmålen inom varje SVF. c) Har landstinget sedan handlingsplanen lämnades in vidtagit några åtgärder avseende systemet för uppföljning av SVF med hjälp av Sida 2 av 11
KVÅ-kodning? Vi testar nu en ny anteckningsmall i vårt journalsystem där all SVFinformation samlas på ett ställe. Det kommer att underlätta arbetet, framförallt för våra vårdförloppskoordinatorer, men även för all annan vårdpersonal som arbetar med SVF. Vår plan är att efter hand bygga ut mallen så att man därifrån även kan lägga all information som ska rapporteras till olika register samt att all MDK-information också ska finnas där. d) Hur kvalitetssäkrar landstinget data som rapporteras in till den nationella väntetidsdatabasen? Data tas ut från vårt journalsystem till så kallade BO-rapporter (systemstöd för uppföljning). Dessa granskas sedan manuellt av vårdförloppskoordinatorerna innan de rapporteras manuellt till den nationella väntetidsdatabasen. 1.3 Antal patienter som genomgått respektive SVF Hur många patienter har genomgått och avslutat* SVF fram till och med datum för inlämnande av redovisningen (senast 1 november 2017)? * Patienter anses ha genomgått och avslutat ett SVF när de är registrerade för både välgrundad misstanke och avslut av SVF, genom start av behandling eller annat avslut. Redovisa antalet patienter i nedanstående tabell: Antal patienter påbörjade och avslutade inom det egna landstinget Antal patienter påbörjade inom det egna landstinget, men överförda till och avslutade i ett annat landsting Antal patienter påbörjade i ett annat landsting, men överförda till och avslutade inom det egna landstinget Vårdförlopp Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor SVF införda 2015 2016 AML Urinblåse- och urinvägscancer Huvud- och halscancer Matstrups- och magsäckscancer 4 5 0 0 0 0 256 207 0 0 0 0 67 79 10 8 0 0 29 17 2 2 0 0 Prostatacancer 390 6 24 Allvarliga ospecifika symtom 17 13 0 0 0 0 Sida 3 av 11
som kan bero på cancer Bröstcancer 3 406 0 1 0 1 Bukspottkörtelcancer 16 9 3 2 0 0 Gallblåsecancer 1 4 1 2 0 0 Hjärntumörer 3 4 1 1 0 0 Hudmelanom 35 38 0 0 0 0 Levercancer 7 6 0 0 0 0 Lungcancer 84 63 11 12 1 1 Lymfom 34 27 0 0 0 0 Myelom 23 14 0 0 0 0 Okänd primärtumör (CUP) 9 18 1 1 0 1 291 297 5 5 13 8 Äggstockscancer 35 19 0 SVF införda 2017 Analcancer** 5 2 1 0 0 0 Akut lymfatisk leukemi (ALL)** Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Tjock- och ändtarmscancer Livmoderhalscancer (cervixcancer) Livmoderkroppscancer 0 0 0 0 0 0 6 0 0 0 0 0 19 3 0 26 4 0 Njurcancer 7 4 0 1 0 0 Peniscancer** 3 0 1 Skelett- och mjukdelssarkom 0 0 3 3 0 0 Sida 4 av 11
Sköldkörtelcancer 0 0 1 4 0 0 Testikelcancer** 12 0 0 ** SVF för analcancer, akut lymfatisk leukemi (ALL), peniscancer samt testikelcancer anses införda när landstinget har alla delar i arbetet på plats, så att patienter kan börja remitteras enligt aktuellt SVF 2. Utvecklingsarbete och utmaningar 2.1 Stöd till utvecklingsarbete a) Beskriv hur landstinget har gett stöd till verksamheternas utvecklingsarbete avseende införandet av välgrundad misstanke i primärvården och den specialiserade vården, införandet av koordinatorfunktion samt obokade tider. Under våren 2017 hölls en dubblerad utbildningsdag om SVF för primärvården med många deltagare. Vi har tagit fram en kortfattad informationsbroschyr om SVF som framförallt riktar sig till inremitterande. Kortversionerna är omarbetade så att de till sin uppbyggnad ser likadana ut. Innehållet är inte ändrat. Vi arbetar vidare med information via linjen, nyhetsbrev och möten. Vi har ett fåtal koordinatorer som arbetar specifikt med SVF. De följer alla SVF, kvalitetssäkrar och rapporterar. De fungerar som support till primärvården och klinikerna i SVF frågor. De nås på ett gemensamt telefonnummer eller kan kontaktas via ett messengerfunktion i journalsystemet. De tar fram lokala rutiner och riktlinjer samt utbildar berörd personal. Respektive klinik tar emot SVF-remisser, bokar undersökningar med mera, och det fungerar mycket bra. Få koordinatorer har varit en framgångsfaktor då koordinatorerna blivit experter på SVF. Alla gör lika, brister och felaktigheter identifieras, åtgärdas, följs upp och rapporteringen blir korrekt. Varje patientprocess ansvarar för införandet av obokade tider eller akuta tider (om det är SVF med få patienter). Inom radiologin är det endast mammografin som infört obokade tider. b) Beskriv övrigt utvecklingsarbete som har haft betydelse för införandeprocessen och för SVF-arbetet i sin helhet. Vårdförloppskoordinatorerna har haft en avgörande betydelse för det lyckade införandet. Patologen har tagit hem molekylärpatologi, analyserna BRAF, KRAS och EGFR som tidigare skickades till Sus med långa svarstider. Nu kommer svar efter 2-3 dagar mot tidigare 2-3 veckor. Återstår att ta hem dessa analyser även för lungcancer. Det kommer att ske i början av 2018. Klinisk fysiologi har infört obokade tider för SVF. Sida 5 av 11
2.2 Utmaningar Beskriv utmaningarna med införandet av årets SVF och med SVF-arbetet i sin helhet: a) Hur har landstinget omhändertagit de utmaningar som beskrevs i handlingsplanen 2017? Vi arbetar med de planerade åtgärderna för de utmaningar som beskrivits i handlingsplanen. Rekrytering av patologer har varit framgångsrik. b) Har det uppstått oförutsedda utmaningar? Om ja, beskriv vilka och hur ni har löst dessa utmaningar. Från och med 2017-09-01 och fram till 2019 pågår utfasning av hyrpersonal i sjukvården. Det drabbar framförallt primärvården som ofta är första instans för personer med misstänkt cancer. Om/hur det kommer att påverka arbetet med SVF går inte att säga i dagsläget. c) Hur har landstinget arbetat med att följa och åtgärda befarade undanträngningseffekter? Som beskrivits i tidigare rapporter är det mycket svårt att mäta undanträngningseffekter och relatera det till införandet av SVF. Vi följer som tidigare den vanliga väntetidsstatistiken. Socialstyrelsens definition av undanträngning talar om när de med lägre prioritet går före de med högre prioritet. Personer med misstänkt eller konstaterad cancer är prioriterade. Det vi ser är köer för personer med benigna och kroniska sjukdomar, men det är inte en undanträngningseffekt per definition. Det beror på kapacitetsbrister inom både diagnostik och behandling som inte kan härledas till införandet av SVF. 3. Information och förankring 3.1 Patienter och närstående Hur har landstinget involverat patient- och närståendeföreträdare i arbetet med SVF under året? Patient- och närståendemedverkan finns i de patientprocesser där man har hittat representanter. Cancersamordnare har träffar med ett cancerråd två gånger per år och däremellan kontakt via e-post. Patientrepresentation finns med i Region Kronobergs styrgrupp för cancervård. 3.2 Privata vårdgivare Hur har landstinget involverat representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med SVF under året? De privata vårdgivarna får samma information och erbjudanden som de offentliga. Direktkontakt också via processledare i de processer där det är aktuellt. Ett informationsmöte för privata läkare har genomförts. Nu har de privata vårdgivarna även tillgång till all information som finns på en ny extern vårdgivarwebb. 3.3 Primärvård Hur har landstinget säkerställt att primärvårdens medarbetare har kännedom om SVF? Det är ett ständigt pågående informations- och utbildningsarbete. Chefläkare i primärvård samverkar med cancersamordnare, deltar i styrgrupp cancer, tar emot input från kollegor, sprider kunskap och information. Ovan nämnda informationsbroschyr sprids i primärvården. Vi kartlägger antal inskickade SVF remisser per vårdcentral i Region Kronoberg (geo-mapping) för att analysera, Sida 6 av 11
återkoppla och förbättra. Den nya vårdgivarwebben har gjort informationen om SVF mer lättillgänglig. Här finns information om alla förlopp, processledare, vårdförloppskoordinatorer, telefonnummer, hur man remitterar med mera. 3.4 Överföring av information över landstingsgränser Hur har landstinget löst frågor angående att överföra och säkra informationen för uppföljning när flera landsting delar på ansvaret för ett enskilt SVF? a) Hur har landstinget arbetat för att säkerställa att den fastställda nationella rutinen för överföring av patient i SVF mellan landsting följs?* Implementeringen av den nationella rutinen har följt handlingsplanen. Arbetet följs upp i respektive patientprocess samt i de regionala och lokala nätverk som finns för koordinatorer, tillgänglighet, cancersamordnare och kontaktsjuksköterskor. Direktåterkoppling och dialog mellan berörda när problem uppstår. b) Planerar landstinget några ytterligare åtgärder för att säkra informationsöverföring mellan landsting? Nej. 4. Uppföljning 4.1. Nationella mätpunkter Hur har landstinget följt upp och använt resultaten av de nuvarande nationella mätpunkterna i arbetet med SVF? Processteamen följer måtten för sina respektive processer framförallt via vårt systemstöd för uppföljning (BO), men även via Signe och cancerregister inom INCA plattformen. Utifrån resultaten arbetar de med sina förbättringar. 4.2 Patienternas upplevelse av SVF För att få ta del av medlen ska den PREM-enkät som har tagits fram av SKL och RCC användas även under 2017. Kravet gäller för alla de 18 SVF som har implementerats under 2015 2016. Önskvärt är att även de SVF som införs 2017 utvärderas med enkäten. a) Hur har landstinget att använt PREM-enkäten för de SVF som infördes 2015 2016? Resultatet är återkopplat till hälso- och sjukvårdsledningen. Vi har fokuserat på de områden som hade hög andel negativa svar. Till exempel information om att man utretts enligt SVF. Eftersom underlaget var ganska litet har vi inte fördjupat oss mer. I de flesta förloppen kan man inte gå in på processnivå. b) Har landstinget använt sig av PREM-enkäten för de SVF som införts 2017? Återkopplat till styrgrupp cancer och planerad återkoppling på processnivå i de förlopp där det finns resultat. Tyvärr går det inte att Sida 7 av 11
lägga ihop 2016 och 2017 i de förlopp som har få patienter, vilket är ett problem då de processerna aldrig kommer att få resultat på processnivå. Den möjligheten måste finnas om det ska vara meningsfullt att fortsätta skicka ut enkät till personer i de förloppen. c) Kommentera svarsfrekvens och antalet utskickade respektive inkomna enkäter i förhållande till landstingets storlek. För vilka SVF finns tillräckligt mycket data för att se resultat? Inkludera den data som finns tillgänglig i analysverktyget när denna redogörelse färdigställs. Första halvåret 2017 har 308 enkäter skickats ut. Svarsfrekvens 60,7%. De med konstaterad cancer har en betydligt högre svarsfrekvens (69,9%) än de med icke cancer (53,5%). Ingen skillnad i svarsfrekvens mellan könen. I tabellen redovisas endast de förlopp med tillräcklig andel inkomna svar. d) Hur har landstinget analyserat och tillgodogjort sig resultaten av PREM-enkäten? Analys är påbörjad i liten skala och kommer att fortsätta under 2018 då det är färre nya vårdförlopp som ska införas och vi får mer tid att fokusera på att utvärdera och jobba med resultat. Anmärkningsvärt är att de patienter med icke cancer är mindre nöjda. Det beror sannolikt till stor del på att många frågor inte är relevanta för den som inte fått en cancerdiagnos. Men man bör också titta på hur de tas omhand efter konstaterad icke cancer om de har fortsatta symtom som kan bero på annan sjukdom. När det gäller om patienten fått information om utredning för symtom som kan bero på cancer har den frågan omformulerats sedan 2016 och är därför inte helt jämförbar. 2017 har 79% av alla fått information och 90% av dom som fick en cancerdiagnos vilket är ett mycket bra resultat. Frågan besvarar dock inte när i förloppet informationen getts. Ingen har svarat att utredningen gått för snabbt vilket var en farhåga från vården i början av projektet. Kvinnorna är överlag mer nöjda än männen. De upplever i betydligt högre grad att det fått tillräcklig information om utredning och hälsotillstånd. Sida 8 av 11
5. Erfarenheter av 2017 års arbete Har landstingets erfarenheter av implementeringen 2017 lett till förändringar i upplägget inför arbetet 2018? I så fall på vilket sätt? Processuppföljning kommer att ske i hälso- och sjukvårdens styrgrupp för cancervård. Uppföljningsmöte med respektive processledare kommer att genomföras via styrgruppen för att identifiera förbättringsområde inom respektive process och säkerställa en god kvalitet inom varje cancerförlopp. Implementering av anteckningsmallen (se 1.2 c) i journalsystemet kommer att påbörjas under 2018. Kunskapsstyrning nationellt samt lokalt inom cancervården bör utvecklas och tydliggöras i ett samlat grepp. Inom regionen utreds möjligheten att skapa ett cancercentrum för att ytterligare förbättra utredning och behandling. SVFinförandet har medfört att samarbetet mellan kliniska specialiteter, diagnostiska verksamheter, kontaktsköterskor samt koordinatorer har ökat. 6. Planering för fortsatt arbete efter 2018 Målet för de årliga överenskommelserna är att de insatser som ingår ska bli en integrerad del av landstingens ordinarie verksamhet och att resultaten av arbetet ska bli tydliga, för både landstingen och för invånare och patienter, genom att de SVF som ingår i överenskommelserna är implementerade. År 2020 är målet att 70 procent av nya cancerfall inom aktuella diagnoser ska utredas via ett SVF och 80 procent av dessa patienter ska gå igenom respektive SVF inom utsatta maximala tidsgränser. Regeringen avser att följa utvecklingen. a) Beskriv hur landstinget har arbetat för att SVF-arbetet ska fortsätta efter 2018 samt för att målet 2020 ska nås. Kartläggning av hur det ser ut idag i förhållande till målbilden 2020 har påbörjats. Processarbetet inom regionen är i full gång med en tydligare och transparant uppföljning. En utökning av insatser till primärvården som är en viktig del av standardiserade vårdprocesser i form av kunskapsstyrning och systemstöd. PREM-enkäten är en viktig vägvisare för verksamheternas förbättringsarbete. För att det ska vara till nytta måste man kunna gå ner på processnivå. Det regionala samarbetet som har startats vid införande av SVF bör fortsätta efter 2018 för att säkerställa övergången för gemensamma patienter och sträva efter en jämlik vård. b) Cancersatsningen ska utformas så att erfarenheter, slutsatser och resultat så långt möjligt kan komma till nytta även på andra områden inom hälso- och sjukvården. Har landstinget sedan inlämnandet av handlingsplanen fått erfarenhet av spridning av resultat eller förslag på hur detta arbete ska fortsätta? Standardiserade vårdförlopp inom övriga områden kommer att utvecklas utifrån processstrukturen med en mer tydlig väg för patienten samt resultatredovisning i form av kvalitetsmått. Att arbeta hälsofrämjande och förebyggande så att invånarna ska stödjas till hälsosammare levnadsvanor är en viktig del i hälso- och sjukvårdens uppdrag. Utifrån den knappa tiden att implementera alla cancerprocesserna inom SVF satsningen så återstår det utvecklingsdelar inom respektive process för att säkerställa en god tillgänglighet samt kvalitet. Sida 9 av 11
7. Ekonomi Ge en översiktlig bild av hur stimulansmedlen har använts och vad återstående medel kommer att användas till. Hur mycket av medlen kommer att föras över från år 2017 till 2018? Hur stimulansmedlen har använts kommer inte att påverka utbetalning av medel, men informationen är av värde inför diskussion av ny överenskommelse för 2018 mellan regeringen och SKL. 8. Inför överenskommelsen 2018 Delge oss gärna områden, synpunkter och erfarenheter som kan vara viktiga att ta med inför arbetet med överenskommelsen för 2018. När regionens resultat värderas och det avgörs hur väl man lyckats med införandet anser vi att måttet minst en patient ska vara inkluderad i förloppet för att det ska anses som infört är ett mycket dåligt mått som inte säger något om hur väl man lyckats med implementeringen av SVF. Man borde istället ta hänsyn till antalet startade SVF i förhållande till folkmängden samt antal personer som fått en cancerdiagnos i förhållande till antalet startade SVF. Vårdförloppsbeskrivningarna borde vara mer likartade i sin utformning. Ett och samma förlopp borde inte innehålla olika ledtider där det endast skiljer ett fåtal dagar. De hopslagna förloppen AML och ALL borde betraktas som ett även vid kodning och rapportering. Jämför huvud- halscancer som innehåller flera olika diagnoser. Förändringar i vårdförloppen som inte påverkar utfallet av antal upptäckta cancerfall kan ifrågasättas. Särskilt om det leder till fler onödiga undersökningar. Sida 10 av 11
Vi har problem med långa väntetider till operation i en del förlopp som är nivåstrukturerade till Sus. De sjukhus som tilldelas nivåstrukturering måste garantera att de kan leverera. Om inte bör de sjukhusen se till att patienter skickas till andra landsting eller utomlands. Värdet av nivåstruktureringen måste noga vägas och många aspekter beaktas, inte enbart fokus på antal operationer per läkare. De långa väntetiderna har bland annat berott på brist på vårdplatser, brist på operations- och narkossjuksköterskor. Underlagen för nivåstrukturering har i en del fall varit undermåliga. Vi anser att hemlandstinget ska rapportera sina egna patienter till den nationella väntetidsdatabasen. Det minimerar risken för missar vid överlämningar samt att vi ändå i denna rapport redovisar hur många personer vi skickat till andra landsting för behandling. Som ovan nämnt önskar vi att man ska kunna lägga ihop PREM-resultat från olika år för att även få resultat på processnivå i förlopp med få patienter. Sida 11 av 11