Kommun Malax kommun Dokument Planbeskrivning Datum 31.1.2018 MALAX KOMMUN SÖDERFJÄRDSBACKENS DETALJPLAN
1-1 SÖDERFJÄRDSBACKENS DETALJPLAN DETALJPLANEBESKRIVNING Författare Datum 29.1.2018 Granskare Granskad Jonas Aspholm, Christoffer Rönnlund, Jonas Lindholm Jonas Lindholm Pärmbild: Risto Korpi 2015. Ramboll Hovrättsesplanaden 19 E 65100 VASA T +358 20 755 7600 F +358 20 755 7602 www.ramboll.fi
1-2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 4 1.1 Identifikationsuppgifter 4 1.2 Detaljplaneområdets läge 4 1.3 Planens namn och syfte 6 1.4 Förteckning över bilagor till beskrivningen 6 1.5 Förteckning över andra handlingar, bakgrundsmaterial och källmaterial som berör planen 6 2. SAMMANDRAG 6 2.1 Olika skeden i detaljplaneprocessen 6 2.2 Detaljplanen 7 2.3 Genomförandet av detaljplanen 7 3. UTGÅNGSPUNKTERNA 7 3.1 Utredning om förhållandena på detaljplaneområdet 7 3.1.1 Allmän beskrivning av området 7 3.1.2 Naturmiljön 7 3.1.3 Den byggda miljön 11 3.1.4 Markägoförhållanden 14 3.2 Planeringssituationen 14 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör detaljplaneområdet 14 3.2.1.1 De riksomfattande målen för områdesanvändningen 14 3.2.1.2 Landskapsplanen 15 3.2.1.2.1 Etapplandskapsplan 1 & 2 16 3.2.1.3 Generalplan 16 3.2.1.4 Detaljplan 16 3.2.1.5 Byggnadsordningen 16 3.2.1.6 Tomtindelning och tomtregister 16 3.2.1.7 Baskarta 17 3.2.1.8 Skyddsbeslut 17 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 17 4.1 Behovet av detaljplanering 17 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna 17 4.3 Deltagande och samarbete 18 4.3.1 Intressenter 18 4.3.2 Anhängiggörande 18 4.3.3 Deltagande och växelverkan 18 4.3.4 Myndighetssamarbete 19 5. MÅL FÖR DETALJPLANEN 19 5.1 Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under detaljplaneprocessen19 6. DETALJPLANENS UTGÅNGSPUNKTER OCH -ALTERNATIV 20 7. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEUTKASTET 21 7.1 Planens struktur 21 7.1.1 Dimensionering 21
1-3 7.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet 21 7.3 Detaljplanens förhållande till övriga planer 22 7.4 Områdesreserveringar 22 8. PLANENS KONSEKVENSER 22 8.1 Utredning om konsekvenserna på detaljplaneområdet 22 8.1.1 Konsekvenser för naturen och naturmiljön 22 8.1.2 Konsekvenser för den byggda miljön 24 8.1.3 Samhällsekonomiska konsekvenser 25 8.1.4 Störande faktorer i miljön 25 8.2 Beteckningar och bestämmelser 25 8.3 Namn 26 9. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 26 9.1 Genomförande och tidsplanering 26
1-4 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Planeringen förverkligas som ett samarbetsprojekt mellan Malax kommun och Ramboll Finland Oy. Lantmäteriingenjör YH Jonas Lindholm har fungerat som planläggare och Lantmäteriingenjör YH Christoffer Rönnlund har fungerat som ansvarig planerare. Information om detta program och planläggningsprojektet fås av kommunens planläggningsingenjör (kontaktuppgifterna nedan). PLANLÄGGARE: Malax kommun Malmgatan 5 66101 MALAX Tel. +358 6 347 7111 Fax +358 6 347 7100 www.malax.fi PLANLÄGGNINGSKONSULT: Ramboll Finland Oy Hovrättsesplanaden 19 E, 65100 VASA Tel. 020 755 7600 Fax 020 755 7602 www.ramboll.fi Kontaktperson: Planläggningsingenjör: Jonas Aspholm T +358 50 412 5900 E-post: jonas.aspholm@malax.fi Kontaktperson: Planläggare, YKS-605: Lantm.ingenjör YH Jonas Lindholm T +358 40 182 7544 E-post: jonas.lindholm@ramboll.fi Ansvarig planerare: Lantm.ingenjör YH Christoffer Rönnlund T +358 44 312 2301 E-post: christoffer.ronnlund@ramboll.fi 1.2 Detaljplaneområdets läge Detaljplaneområdet ligger i Malax kommun och inom Vasa regionens pendlingsområde. Området benämns Söderfjärdsbacken och ligger på den norra sidan om kommunens centrum Yttermalax, fågelvägen är avståndet ca 3 km och längs befintliga vägar ca 3,5 km. Området breder ut sig på den östra sidan om Malax söderfjärdsvägen (förbindelseväg 17663) och ligger i nära anknytning till Strandvägen (regionväg 673). Södra delen av området tangerar befintlig detaljplan, Norra Brinkens industriområde. Influensområdet utgörs av Malax kommuncentrum i Yttermalax (ca 3 km), Solf (ca 9 km), Sundom (ca 9 km), Vasa flygplats (ca 16km) och Vasa stad (ca 17 km).
1-5 Bild 1. Områdets riktgivande läge Lantmäteriverket. Bild 2. Områdets utsträckning Lantmäteriverket.
1-6 1.3 Planens namn och syfte Planens namn är SÖDERFJÄRDSBACKENS DETALJPLAN. Kommunens målsättning med detaljplanen är att ge möjlighet till ökad befolkningstillväxt i den direkta närheten av Malax kommuncentrum i Yttermalax. Kommunen önskar kunna erbjuda attraktiva tomter i en landsbygdsnära småhusmiljö. Områdets strategiska läge medför korta avstånd till flertalet arbetsplatser i regionen samt till regioncentrumet Vasa. 1.4 Förteckning över bilagor till beskrivningen Befintliga och aktuella utredningar för detaljplaneområdet beaktas. Utredningarna kompletteras efter behov. Bilagor: Bilaga 1: Program för deltagande och bedömning Bilaga 2: Samhällsekonomisk analys Bilaga 3: Dagvattenutredning 2018 Bilaga 4: Bilaga 5: Bilaga 6: Bemötandesammanställning, PDB Bemötandesammanställning utkastskedet (utkastets respons tillsätts senare i processen). Bemötandesammanställning, förslagsskedet (tillfogas senare i processen). 1.5 Förteckning över andra handlingar, bakgrundsmaterial och källmaterial som berör planen Naturinventering 2015 Trafikutredning 2017 2. SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i detaljplaneprocessen 18.8.2014 187 Kommunstyrelsen beslöt att inleda planläggningen. 29.9.2014 230 Kommunstyrelsen beslöt att välja Ramboll Finland Oy som planläggningskonsult. 23.5.2016 Kungörelsen i de lokala dagstidningarna samt på kommunens hemsida gällande påbörjandet av detaljplanen. 23.5 8.7.2016 PDB till påseende....201...201..201_..201_ Detaljplaneutkastet till påseende. Detaljplaneförslaget till påseende. Kommunstyrelsen godkände detaljplanen. Kommunfullmäktige godkände detaljplanen.
1-7 2.2 Detaljplanen Den centrala markområdesreserveringen i detaljplanen utgörs av beteckningar och bestämmelser för boende. I detaljplanen finns också beteckningar gällande rekreationsverksamhet och offentlig närservice. En del av beteckningarna är styrda genom bestämmelser som anpassats pga. särdrag i den befintliga verksamheten/markanvändningen. Detaljplanens beteckningar och bestämmelser förevisas noggrannare på detaljplanekartan och under punkt 7.4 - Områdesreserveringar. 2.3 Genomförandet av detaljplanen Förverkligandet av detaljplanen kan påbörjas när detaljplanen blivit godkänd i kommunfullmäktige och vunnit laga kraft. Förverkligandet ankommer på kommunen. 3. UTGÅNGSPUNKTERNA 3.1 Utredning om förhållandena på detaljplaneområdet 3.1.1 Allmän beskrivning av området Detaljplaneområdet är beläget i ett större skogsparti. Norr om området ligger Söderfjärdens flacka åkermark och i sydväst ligger Malax ådal med Malax kommuncentrum i Yttermalax. Mer specifikt ligger området i skogsbacken mot Söderfjärden. Området omfattar ca 80 ha och består i huvudsak av skogsmark. Genom området går Strandvägens gamla vägsträckning, vilken också fungerar som vattendelare på området. Området är generalplanerat. 3.1.2 Naturmiljön Landskapets särdrag Malax kommun är beläget i den mellersta delen av landskapet Österbotten. Ett landskap som ofta beskrivs som det platta landskapet. Detaljplaneområdet (Söderfjärdsbacken) passar delvis in på nämnda generalisering. Områdets södra del ligger tämligen flackt medan den norra delen ligger i sluttning mot Söderfjärden. I närområdet ligger åkermark såväl i Malax ådal som på Söderfjärden. Området mellan nämnda åkermarker utgörs i huvudsak av ett stort, och till stor del orört, skogsparti. Detaljplaneområdet ligger delvis på sluttningsmark ner mot Söderfjärden. Landsbygdskänsla karaktäriserar området och dess omgivning. Topografi Höjdkurvorna på detaljplaneområdet varierar från ca 15 m.ö.h. till ca 48 m.ö.h. Från den norra delen av området och söderut stiger höjdkurvorna i jämn och tät takt från ca 15 m.ö.h. till ca 40 m.ö.h. Därefter fortsätter stigningen i en mer avtagande takt för att nå sin kulmen i området kring Strandvägens gamla vägsträckning, längre västerut på ca 43 m.ö.h. och längre österut på ca 48 m.ö.h. Från nämnda vägområde och söderut sluttar området i svag takt. Längst söderut på området ligger höjdkurvorna på ca 38 m.ö.h.
1-8 Bild 3. Detaljplaneområdet med röd linje. Området är tämligen flackt i söder och sluttar i norr. SYKE MML. (Kartan har bearbetats). Jordmån Detaljplaneområdet domineras i sin helhet av både sandig och grusig moränmark. Fläckvis förekommer stenig mark. Bild 4. Jordmånskarta. Inom detaljplaneområdet finns det i huvudsak två olika jordmånsarter. Röd nyans förevisar delområden med stenig mark (Ki). Ljusbrun/-gul nyans förevisar delområden med sandig morän (Mr) och grusig morän (SrMr) GTK Lantmäteriverket.
1-9 Vattendrag och vattenhushållning Vattenavrinningen från detaljplaneområdet sker till tre olika uppsamlingszoner. Den norra delens avrinning sker i riktning mot Söderfjärden, den södra delens avrinning sker i huvudsak mot Strandvägen. Avrinningen norrut sker via Söderfjärden och ut till Södra Stadsfjärden. Avrinningen söderut och västerut sker via Malax ådal och ut till Stenskärsfjärden. Grundvattenområden finns inte på området. Avrinning och dagvattenhantering har analyserat noggrannare i skild utredning, se bilaga 3. Bild 5. Avrinningsområden och fåror SYKE (Kartan har bearbetats). Naturskydd I norr tangerar detaljplaneområdet ett område i Naturskyddsprogrammet (Solf-Söderfjärden MAO100110). I söder ligger närmsta belägna område i Naturskyddsprogrammet (Övermalax Åminne MAO100109) som inte tangerar/berör detaljplanen. På Söderfjärden finns ett Natura-område (Sundomfjärden SPA/SCI - FI0800057). Natura-området har i stort samma avgränsning som ovan nämnda område i Naturskyddsprogrammet. Området tangerar inte detaljplaneområdet, men området ligger i detaljplaneområdets direkta närhet.
1-10 Bild 6. Detaljplaneområdet i röd färg. Områden i Naturskyddsprogrammet i gul färg. Natura 2000-områdets avgränsning i svart färg. SYKE MML. (Kartan har bearbetats). För området har uppgjorts en naturinventering (2015). Enligt den har i anslutning till planläggningsområdet, i nordöstra delen av området, hittats rikligt med spillning från flygekorre. Området är dock utanför planområdets gränser och påverkar inte planläggningen. Inom planläggningsområdet finns ett våtmarksområde där det finns miljövärden i enlighet med skogslagen. I delgeneralplanen för Ytter- och Övermalax har detta område får beteckningen jord- och skogsbruksområde med särskilda miljövärden (MY). Bild 7. Utdrag ur naturinventering, våtmarken med MY-beteckning i generalplanen.
1-11 3.1.3 Den byggda miljön Boende och befolkningens struktur Den 31.12.2014 låg befolkningsmängden i Malax kommun på 5 573 invånare. Under åren 2011 2014 har befolkningsutvecklingen visat en nedåtgående trend samtidigt som befolkningsstrukturen blivit äldre. Söderfjärdsbackens detaljplan berör främst Yttermalax som är ett av kommunens sju boendecentrum. Den 31.12.2014 låg befolkningsmängden i Yttermalax på 1 877 invånare. Samhällsstruktur Direkt norr om detaljplaneområdet ligger Söderfjärden som klassas som by och en bit söderut ligger Yttermalax som klassas som tätortsområde. Utanför dessa nämnda breder ett glesare landsbygdsboende ut sig. Detaljplaneområdet räknas delvis som ett område med landsbygdsbebyggelse/glesbygdsbebyggelse och delvis som ett oexploaterat område. Bild 8. Bilden förevisar samhällsstrukturen. Röd linje; Detaljplaneområdets avgränsning, Röd färg; Tätortsområden, Grön färg; Byar, Orange färg; Småbyar, Blå färg; Landsbygdsbebyggelse/glesbygdsbebyggelse SYKE, MML. (Kartan har bearbetats). Stads-/tätortsbild Detaljplaneområdet har ingen tätortsbild. Området ligger i utkanten av Malax kommuncentrum i Yttermalax, på den norra sidan om Norra Brinkens industriområde. Tätortsbilden i Yttermalax präglas av landsbygdsmiljö med både högre och lägre exploateringsgrad om vartannat. Den högre exploateringen är koncentrerad till Köpings (kommungård, hvc, butiker, boende), Kyrkbacken (service, boende), Marasbacken (boende), Pixne (idrott, boende), Klockarbacken (boende) och Brinken (industri, service). Mellan nämnda delområden ligger lägre exploaterade områden som i huvudsak utgörs av åkermark. Arbetsplatser, näringsverksamhet På detaljplaneområdet finns inga arbetsplatser. Direkt norr om området ligger jordbrukslägenheter. Öster om området ligger en pälsdjursfarm. Direkt söder om området ligger Norra Brinkens industriområde. På Brinken benämnda område finns ett flertal arbetsplatser. Inom pendlingsområdet finns det även ett stort antal arbetsplatser vid bl.a. Airport Park (ca 16 km) och i Vasa stad (ca 17 km).
1-12 Rekreation och fritidsverksamhet Pixne idrottscenter ligger ca 5 km från detaljplaneområdet. Malax IF (Malax Idrottsförening rf) är den förening som bedriver den bredaste idrottsverksamheten (bangolf, fotboll, friidrott, ishockey, orientering, skidor och kraftsport). I Malax finns ett flertal föreningar och församlingar som ordnar verksamhet för olika åldersgrupper och inom olika intresseområden. Trafik Till området finns goda vägförbindelser. Trafiken till och från detaljplaneområdet sker via Malax söderfjärdsvägen (förbindelseväg 17663). Norrut från området leder Malax söderfjärdsvägen (förbindelseväg 17663) vidare till Söderfjärdsvägen (förbindelseväg 17663), via Sundom och in mot Vasa stad. Söderut från området leder Malax söderfjärdsvägen (förbindelseväg 17663) vidare till Strandvägen (regionväg 673), varifrån Yttermalax ligger söderut och riksväg 3 norrut. Bild 9. Trafikmängder 2016 Trafikverket Den byggda kulturmiljön och fornminnen Fornminnen finns inte på eller i närheten av detaljplaneområdet. Söderfjärdens odlingslandskap tillhör byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), området berör detaljplaneområdets norra del. Söderfjärden är även nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården, avgränsningen för detta område är nästan identiskt som RKY-området och berör även det detaljplaneområdets norra del. Den värdefulla kulturmiljön utgörs av Söderfjärdens åkermark och bebyggelse.
1-13 Bild 10. Bilden visar befintliga byggda kulturmiljöer. Röd linje; Planeområdets avgränsning, Blå färg; Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), Röd färg; Regionalt värdefull kulturmiljö Museiverket 2012 NTM-centralen Lantmäteriverket. (Kartan har bearbetats). Teknisk försörjning Inom planläggningsområdet finns ingen kommunalteknisk försörjning. Söder om området finns dock befintlig vatten- och avloppsledningar. På Norra Brinkens industriområde, som tangerar områdets södra delområde, finns utbyggt vatten-, avlopps-, och elnät.
1-14 Bild 11. Vattenledningar visas med blå färg och avloppsledningar med röd färg. 3.1.4 Markägoförhållanden Malax kommun står som ägare till fastigheterna på detaljplaneområdet. 3.2 Planeringssituationen 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör detaljplaneområdet 3.2.1.1 De riksomfattande målen för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen (Statsrådets beslut 30.11.2000) fick laga kraft 26.11.2001 och revideringen av dem trädde i kraft den 1.3.2009. De riksomfattande målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter, av vilka alla förutom nummer fem gäller för detaljplaneområdet: 1. Fungerande regionstruktur 2. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön 3. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser 4. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5. Specialfrågor i Helsingforsregionen 6. Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer.
1-15 3.2.1.2 Landskapsplanen Österbottens landskapsplan uppgörs av Österbottens förbund, förbundet beskriver landskapsplanens betydelse med nedanstående text: Landskapsplanen har en central roll i utvecklingen och planeringen av ett landskap. Med landskapsplanen överför man utvecklingsprinciper och strategier, som uppgjorts på nationell och regional nivå, till reserveringar av markområden som styr områdesanvändningen i den önskade riktningen. När man gör planen ska man ha som mål att landskapets region- och samhällsstruktur kan utvecklas på ett bra och hållbart sätt. Landskapsplanen styr kommunernas planläggning och även myndigheternas planering av områdesanvändning. Innehållet i landskapsplanen förs till en noggrannare nivå i de generalplaner och detaljplaner som kommunerna uppgör. Landskapsfullmäktige vid Österbottens förbund godkände landskapsplanen 29.9.2008. Planen fastställdes av miljöministeriet 21.12.2010. Landskapsplanen 2040 är under uppgörande. Bild 12. Utdrag ur Österbottens landskapsplan. (fastställd: 21.12.2010). Detaljplaneområdet berörs av följande reserveringar: Beteckning Beskrivning av beteckning Stadsutvecklingszon kk-1, Vasa stadsregion Zon för växelverkan mellan stad och landsbygd Jokilaaksojen kehittäminen Område med turistattraktioner / utvecklingsområde för turism och rekreation Kulturhistoriskt betydande vägsträckning Område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Område som tillhör eller föreslagits höra till nätverket Natura 2000
1-16 Riktgivande friluftsled Cykelled Stomvattenledning 3.2.1.2.1 Etapplandskapsplan 1 & 2 För planområdet finns inga reserveringar i etapplandskapsplanerna. 3.2.1.3 Generalplan Över detaljplaneområdet finns befintlig delgeneralplan (Ytter- och Övermalax delgeneralplan 18.5.2017). I gällande plan är det aktuella området till största delen planlagt som AP-1-område. Bild 13. Utdrag ur gällande delgeneralplan (godkänd 18.5.2017). 3.2.1.4 Detaljplan Detaljplaneområdet är inte tidigare planlagt på detaljplanenivå. Södra delen av området tangerar befintlig detaljplan, Norra Brinkens industriområde. 3.2.1.5 Byggnadsordningen Byggnadsordningen i Malax kommun trädde ikraft den 15.5.2002. 3.2.1.6 Tomtindelning och tomtregister Information angående fastighetsindelningen på detaljplaneområdet är baserad på tidsenliga uppgifter från Lantmäteriverket.
1-17 3.2.1.7 Baskarta För detaljplaneområdet finns en tidsenlig baskarta i vektorformat. 3.2.1.8 Skyddsbeslut I detaljplanearbetet beaktas områdesavgränsningar i de övergripande planerna (gällande generalplan och landskapsplan). Övriga, eventuella, skyddsbeslut beaktas i enlighet med vad som anges i de för detaljplanearbetet uppgjorda inventeringarna. 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN Som första steg utarbetas ett Program för deltagande och bedömning (PDB). PDB sätts till officiellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in påpekanden och av myndigheter begärs utlåtande. PDB är en informativ handling och berättar vad planläggningsarbetet handlar om, vilka lagparagrafer som styr planläggningen och vem som står som kontaktperson vid eventuella frågor. Om behov finns uppdateras PDB under planläggningsprocessen. Som andra steg utarbetas ett detaljplaneutkast för markanvändning, i vilket inkommen respons från påseendeskedet för PDB beaktas. Uppgjorda och befintliga utredningar som berör projektet beaktas. När en fungerande planlösning erhållits sätts utkastet till officiellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in påpekanden och av myndigheter begärs utlåtande. Som tredje steg utarbetas ett detaljplaneförslag, i vilket inkommen respons från påseendeskedet för utkastet beaktas. Förslaget uppgörs för att erhålla en optimal lösning. När en fungerande planlösning erhållits sätts förslaget till officiellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in anmärkningar och av myndigheter begärs utlåtande. Som fjärde steg görs vid behov tekniska justeringar i förslaget. Tekniska justeringar utförs på basen av inkommen respons från påseendeskedet för förslaget, samt genom att korrigera eventuella och observerade småfel. Stora förändringar i förslaget kan medföra att förslaget åter en gång sätts till officiellt påseende. Små korrigeringar i förslaget kräver dock inte ett nytt påseendeskede. Som femte, och sista, fas skall kommunen godkänna förslaget. Besvär kan göras mot godkännandet. Inkommer inga besvär vinner planen laga kraft. 4.1 Behovet av detaljplanering Kommunens målsättning med detaljplanen är att ge möjlighet till ökad befolkningstillväxt i den direkta närheten av Malax kommuncentrum i Yttermalax. Kommunen önskar kunna erbjuda attraktiva tomter i en landsbygdsnära småhusmiljö. De allmänna mål som ställs på områdesplanering i markanvändnings och bygglagens 5 utgör grund för planläggningsarbetet, medan behovet av att utarbeta detaljplan grundar sig på MBL 51. 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna Kommunstyrelsen beslöt den 18.8.2014 enligt 187 att inleda detaljplanering av ett bostadsområde på Söderfjärdsbacken. Initiativet till detaljplanearbetet har tagits av Malax kommun.
1-18 4.3 Deltagande och samarbete Intressenter är markägarna och de vars boende, arbete eller andra förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas i planeringen. Intressenter har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Som intressenter i planeringen har följande definierats (enligt MBL 62 och MBF 28 ): 4.3.1 Intressenter Myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen, bl.a.: MALAX KOMMUNS FÖRVALTNINGSENHETER Malmgatan 5, FI-66101 MALAX NTM-CENTRALEN (Närings-, Trafik- och Miljöcentralen) PB 262, 65101 VASA ÖSTERBOTTENS FÖRBUND PB 174, 65101 VASA ÖSTERBOTTENS MUSEUM PB 3, 65101 VASA ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK Smedsbyvägen 14 16, 65100 VASA VASA STAD Vasa stad / stadsstyrelsen, PB 2, 65101 VASA KORSHOLMS KOMMUN / planläggningen, Centrumvägen 4, 65610 KORSHOLM VÄSTKUSTENS MILJÖENHET Centrumvägen 4, 65610 Korsholm Områdets företag, lokala sammanslutningar och organisationer vars bransch berörs av detaljplanen: Vasa Elnät Ab (PB 26, 65101 VASA) Anvia Abp (PB 59, 65101 VASA) Bothnia Broadband Malax Vatten Telia Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund R.F. (SLC) Söderfjärdens torrläggningsbolag Näringsidkarna på Yttermalax farmområde Alla de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av detaljplanen: Användare, innehavare, markägare och invånare på detaljplaneområdet och dess influensområde. Föreningar och sammanslutningar, vilkas verksamhetsområde eller intressegrupper planändringen kan ha konsekvenser för. 4.3.2 Anhängiggörande Planläggningsarbetet anhängiggjordes den 22.5.2016 genom en kungörelse på kommunens hemsida och en annons i de lokala dagstidningarna i samband med påseendeskedet för PDB. 4.3.3 Deltagande och växelverkan Denna punkt kompletteras med datum under detaljplaneprocessen när respektive skede behandlats.
1-19 PDB (Program för deltagande och bedömning) var framlagt under tiden 23.5 8.7.2016. På basen av den respons som inkom i PDB-skedet förde Malax kommun diskussion med Söderfjärdens torrläggningsbolag och näringsidkarna på Yttermalax farmområde. Sammanställning av respons pdb-skedet, se bilaga 4. Detaljplaneutkastet var framlagt under tiden...201_. Begäran om utlåtande över utkastet sändes till berörda myndigheter och sammanslutningar. Över utkastet inkom utlåtande/n och åsikt/er. Sammanställning av respons från utkastskedet, se bilaga 5. Detaljplaneförslaget var framlagt under tiden. -..201_. Begäran om utlåtande över förslaget sändes till berörda myndigheter och sammanslutningar. Över förslaget inkom utlåtande/n och anmärkning/ar. Sammanställning av respons från förslagsskedet, se bilaga 6. 4.3.4 Myndighetssamarbete Berörda myndigheter hörs under planprocessen och möten ordnas. Punkten kompletteras senare under processen. Efter hörandet i beredningsskedet / utkastets påseendetid ordnas ett myndighetssamråd för att diskutera den inkomna responsen samt vilka åtgärder man eventuellt behöver vidta. 5. MÅL FÖR DETALJPLANEN Kommunens målsättning med detaljplanen är att ge möjlighet till ökad befolkningstillväxt i den direkta närheten av Malax kommuncentrum i Yttermalax. Kommunen önskar kunna erbjuda attraktiva tomter i en landsbygdsnära småhusmiljö. Områdets strategiska läge medför korta avstånd till flertalet arbetsplatser i regionen samt till regioncentrumet Vasa. Detaljplanearbetets utförande: 5 Målen för områdesplanering i Markanvändnings och bygglagen utgör grund för planläggningsarbetet. 5.1 Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under detaljplaneprocessen Bakgrundsmaterial Landskapsplanen, befintlig delgeneralplan och den aktuella fastighetsindelningen utgör det basmaterial som detaljplanearbetet utgår ifrån. Aktuella inventeringar (naturen, fornminnen) beaktas i arbetet, se punkt 1.4 och 1.5. Samhällsstruktur Med detaljplanen eftersträvas en utveckling och utvidgning av Malax kommuncentrum i Yttermalax. Utvecklingen stärker i första hand Yttermalax både som tätortsområde och som kommuncentrum, men givetvis är ett högre befolkningsunderlag också till fördel för hela kommunen. Ett högre befolkningsunderlag ger ökade kommunala resurser. Utvidgningen skulle ske på
1-20 ett oexploaterat område i direkt anknytning till från tidigare detaljplanerat område. Genom att utvidga tätortsområdet norrut kan kommunen erbjuda attraktiva bostadstomter i ett naturnära område med goda trafikförbindelser. Området ligger innanför stadsutvecklingszonen för Vasa stadsregion. Med beaktan av detta samt de befintliga goda trafikförbindelserna är både pendlingsavståndet och -tiden, till flertalet arbetsplatser i Vasa stadsregion, mycket fördelaktiga. Icke centrumorienterade arbetsplatser, handel och industri Ett område för arbetsplatser angränsar till detaljplaneområdets södra del. Området för arbetsplatser ligger på Strandvägens (regionväg 673) västra sida på avsnittet mellan Malax söderfjärdsvägen (förbindelseväg 17663) och Malaxvägen (regionväg 679). På nämnda område finns arbetsplatser rörande service, handel och industri. Målet med bostadsområdet är att det skall ligga strategiskt med tanke på både befintliga trafikförbindelser och avstånd till flertalet områden för arbetsplatser. Trafik Anslutningspunkterna till bostadsområdet bör ske från Malax-Söderfjärdsvägen (förbindelseväg 17663). För att erhålla smidiga och fungerande trafiklösningar på området bör genomgående huvudgata/samlargata planläggas, till denna anläggs inga enskilda tomtsanslutningar. 6. DETALJPLANENS UTGÅNGSPUNKTER OCH -ALTERNATIV I detaljplanen har målsättningar och åsikter av kommunens utsedda arbetsgrupper och tekniska nämnden beaktats. De klarlagda målen i punkt 5 och punkt 5.1 har beaktats. I samarbete med den för projektet tillsatta referensgruppen har skisseringsalternativ uppgjorts och diskuterats. Vartefter arbetet framskridit har skisserna utvecklats genom förbättrande justeringsåtgärder. Viktiga framförda aspekter som beaktats är följande: Gamla Strandvägens vägsträckning bevaras och kan i området utnyttjas för både lättrafik och i motionssyfte. Ett inre grönstråk ger mervärde och motionsmöjligheter. Utnyttja topografin för vattenavrinning. Utnyttja höjdkurvor för trappbyggande i mån av möjlighet. Genomgående huvudgata/matargata ger fungerande smidiga trafiklösningar. Tänka långsiktigt. Möjlighet att förlänga genomgående huvudgata/matargata. Säregna attraktionskrafter för bostadsområdet kan utgöras av: Tomternas storlek. Tomter över 2000 m². Landsbygdskänsla. Naturnära. Trappbyggande. Internt grönstråk. Mångsidig service i Yttermalax. Kort avstånd till regionens centrum (Vasa). Daghem.
1-21 7. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEUTKASTET 7.1 Planens struktur En av utgångspunkterna i planläggningen har varit att säkerställa en trafiksäker väganslutning till och från området. Olika alternativ har bland det valda alternativet studerats och utvärderats. I framtiden är även tanken att man ska kunna koppla ihop det nya området till Malax-Söderfjärdsvägen via en ytterligare anslutning och på så vis få två anslutningar till området. En viktig målsättning med planen har varit att man ska kunna förverkliga den i etapper. Detta för att sprida ut kostnaderna som förverkligandet orsakar på en längre tid. Med den struktur som planen nu har är detta möjligt. Man kan säga att planen innehåller två olika delområden, det norra området och det södra området. Det norra området sluttar något mot Söderfjärden medan det Södra är mera plant. Ett viktigt inslag i planeringen har varit att anpassa tomterna, i den norra delen av planområdet, till sluttningen mot Söderfjärden. Tanken med detta delområde är att gatorna och tomterna ska följa höjdkurvorna. På så vis ges en naturlig avrinning och tomterna ges bästa möjliga utsikt mot Söderfjärden. Genom den södra delen av området löper den gamla Strandvägen vars sträckning i landskapsplanen är anvisad som historisk värdefull. Vägen fungerar även som ett viktigt friluftsstråk. I planläggningen har man beaktat denna genom att bevara sträckningen som ett friluftsstråk genom hela planområdet. Till den allra sydligaste delen av planläggningsområdet har man styrt främst rad- och parhustomter och en tomt för offentlig närservice, på vilken man i framtiden planerar bygga daghem. I planläggningen har tomtstorleken spelat en avgörande roll, tomterna bör vara tillräckligt stora (2000+ m²) och området bör uppfattas grönt och lantligt. På samtliga AO-tomter har man begränsat byggytan till förmån för en mera grön och lantlig karaktär. Mot intilliggande närrekreationsområden (VL) har man på tomterna (AO) anvisat planteringsområden. Så de egentliga gröna ytorna är betydligt större än de befintliga närrekreationsområdena (VL). 7.1.1 Dimensionering Eftersom planläggningsområdet från tidigare inte är planlagt på detaljplanenivå är samtliga tomter och reserveringar nya. I planläggningens utgångsskede har man utgått från är att det bör lämnas tillräckligt stora områden för närrekreation och att tomtstorleken bör vara 2000-3000m². Med detta i beaktande har planläggningen resulterat i 123st nya tomter för fristående småhus (AO), 4st nya tomter för småhus (AP) och 4st nya tomter för radhus eller andra kopplade bostadshus (AR). Medelstorleken på AO-tomterna uppgår till ca 2320m² och byggrätten på dessa 250+100 m². I detaljplanen har anvisats ett kvartersområde för offentlig närservice (YL) på vilket tanken är att man i framtiden ska kunna bygga ett daghem. 7.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Den naturinventering som uppgjordes för delgeneralplanen har legat som grund för detaljplanläggningen. Enligt naturinventeringen är mossen i planläggningsområdets mitt det enda som behöver beaktas i planläggningen. Enligt naturinventeringen rekommenderas beteckningen jord- och skogsbruksområden med miljövärden (MY), inventeringen är dock uppgjord för Ytteroch Övermalax delgeneralplan i vilken nämnda beteckning är bättre lämpad i jämförelse med i denna detaljplan. På området kommer inte bedrivas skogsbruk varför området nu ges beteckningen närrekreationsområde (VL). Beteckningen anses vara tillräcklig för att skydda de miljövärden som finns på området.
1-22 7.3 Detaljplanens förhållande till övriga planer Beaktan av landskapsplanen: I landskapsplanen anvisas inget nytt boende till Söderfjärdsbacken. Planläggningsområdet finns inom utvecklingszonen för Vasa stadsregion (kk-1) men ligger trots detta relativt långt från befintlig bebyggelse och centrumstruktur. Konstaterande: I landskapsplanen finns inte sådana reservationer som stöder en utvidgning av bebyggelsen till området. Området kan finns dock inom ett relativt kort avstånd från Malax kommuncentrum och inom kort pendlingsavstånd från Vasa stad vilket å sin sida motiverar bebyggelse på området. Intill området finns befintlig bebyggelse invid Söderfjärdens odlingslandskap. Beaktan av Ytter- och Övermalax delgeneralplan: Området har i delgeneralplanen till största delen fått beteckningen AP-1, bostadsområde dominerat av småhus. Områdesreserveringen i delgeneralplanen stöder till fullo denna detaljplan. Konstaterande: Detaljplanen är uppgjord i god samverkan med delgeneralplanen. 7.4 Områdesreserveringar AP AR AO YL VL VL-1 LT EV KVARTERSOMRÅDE FÖR SMÅHUS. KVARTERSOMRÅDE FÖR RADHUS OCH ANDRA KOPPLADE BOSTADSHUS. KVARTERSOMRÅDE FÖR FRISTÅENDE SMÅHUS. KVARTERSOMRÅDE FÖR BYGGNADER FÖR OFFENTLIG NÄRSERVICE OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION NÄRREKREATOINSSKOG OMRÅDE FÖR ALLMÄN VÄG SKYDDSGRÖNOMRÅDE 8. PLANENS KONSEKVENSER 8.1 Utredning om konsekvenserna på detaljplaneområdet 8.1.1 Konsekvenser för naturen och naturmiljön Landskapets särdrag För att minimera konsekvenserna för landskapet har området gjorts förhållandevist grönt. Runt 60% av området utgörs av grönområden. Dessutom har AO-tomterna anvisats med stora områden som skall planteras eller bevaras i naturtillstånd. Grönområdena har även de tillfogats en bestämmelse som säger att de inte får kalhuggas utan endast plockhuggas i skogsvårdande syfte. Således finns inom planområdet även större sammanhängande skogsområden som kommer att bevaras i naturtillstånd. Genom att bevara området grönt strävar man även till att begränsa områdets landskapspåverkan på Söderfjärden. I samband med uppgörandet av områdets gällande delgeneralplan har uppgjorts skärningsbilder av terrängen för bedömning av landskapskonsekvenserna en framtida uppskattad exploatering orsakar. Denna exploateringsgrad har följaktligen använts vid uppgörande av detaljplanens utkast, således ger bilderna en bra bild av förväntat läge.
1-23 Bild 14. Utdrag ur skärningsbild för norra delen av området. Då området från tidigare är oexploaterat bedöms konsekvenserna för det lokala landskapets särdrag inom planläggningsområdet vara stora medan konsekvenserna för det omkringliggande landskapet bedöms vara små då trädbeståndet hindrar synligheten. Topografi Några betydande konsekvenser för topografin antas inte uppkomma. Vid byggande och anläggning av gator och tomter behöver man forma terrängen, men i det stora hela antas inte topografin påverkas nämnvärt. Jordmån Jordmånen på området ändras till en ytlig del i och med anläggandet av tomter, gator och kommunalteknik. Konsekvenserna för jordmånen bedöms vara ringa och tillfälliga då de begränsar sig till förverkligandeskedet. Vattendrag och vattenhushållning För planläggningen har uppgjorts en skild dagvattenutredning (bilaga 3). I dagvattenutredningen lyfter man fram hur man kan/bör ordna dagvattenhanteringen på området utan att man förorsakar oskäliga konsekvenser på annat håll. På basen av utredningen har man på plankartan anvisat delområden som reserveras för hantering av det dagvatten som uppkommer på området. Det är frågan om diken, infiltreringsområden eller fördröjningsbassänger. Det är särskilt viktigt att dagvattenhanteringen på den norra delen av planområdet fungerar eftersom det redan tidvis förekommer översvämningsproblem på Söderfjärden. I detaljplanen ingår bestämmelser som förbjuder beläggning av tomternas vistelse- eller parkeringsområden. På detta vis befrämjar man den naturliga hanteringen och det lokala omhändertagandet av dagvatten. På tomterna finns även stora planteringsområden som gynnar detta. Genom att beakta uppgjord dagvattenutredning och planens bestämmelser bedöms vattentillförseln mot Söderfjärden kunna bibehållas på nuvarande nivå, olägenheter förväntas inte uppstå till följd av planens förverkligande. Naturskydd Stora delar av Söderfjärden tillhör både Naturskyddsprogrammet och Natura 2000. Naturskyddprogrammet berör planläggningsområdet medan Natura 2000-området finns i dess direkta närhet. I detaljplanen har inte anvisats sådan verksamhet som har negativ inverkan på naturskyddet.
1-24 8.1.2 Konsekvenser för den byggda miljön Samhälls-, boende- och befolkningsstruktur En förverkligad detaljplan medför stora förändringar i såväl samhälls-, boende- som befolkningsstrukturen. I dagsläget är området obebott och obebyggt. Således skapas ett helt nytt tätbebyggt bostadsområde utan direkt anknytning till befintlig samhällsstruktur. Samhällsstrukturen blir, då detaljplanen genomförts, en annan jämfört med vad den är idag. Konsekvenserna kan konstateras vara betydande. En splittring av samhällsstrukturen kan anses vara negativt och detta har bland annat betydande trafikmässiga konsekvenser. Dock ligger Söderfjärdsbacken nära Vasa centrum, vilket bidrar till att området Vasa-Sundom-Söderfjärden- Malax ytterligare växer ihop, vilket kan anses ha goda konsekvenser för Vasa stadsregion som helhet. Service På området eller i dess direkta närhet finns ingen service. I planen har man anvisat ett kvartersområde för offentlig närservice, tanken med detta är att man i framtiden ska kunna bygga ett daghem. Då daghemmet byggts medför det goda konsekvenser för servicen i området. I övrigt medför planen inga konsekvenser för servicen i området utan området stöder sig på befintlig sådan som är belägen utanför planområdet. Arbetsplatser, näringsverksamhet Inom planområdet finns inga arbetsplatser. Söder och väster om området finns befintlig industriverksamhet. Söderfjärdsbacken ligger i nära anslutning till Brinkens industriområde. På sikt kan man anta att planen medför goda konsekvenser för industriverksamheten i närområdet. En inflyttning till området kan på längre sikt tänkas leda till ökad företagsverksamhet i närområdet. Öster om planläggningsområdet finns Yttermalax farmområde. I planläggningen har speciell hänsyn tagits till den verksamhet som bedrivs på farmområdet. Genom att placera samtliga tomter minst 500m från farmområdets yttre gräns säkerställer man att ny bosättning hålls på betryggande avstånd så att olägenheter inte torde uppkomma för någondera verksamheten. Enligt gällande lagar och föreskrifter kan antalet djurenheter uppskattningsvis fördubblas på farmområdet utan att det å sin sida påverkar skyddszonens storlek. Konsekvenserna för arbetsplatser och befintlig näringsverksamhet bedöms som goda. Rekreation och fritidsverksamhet Planen medför goda möjligheter till rekreation i det fria. En betydande del av området är reserverat som närrekreationsområde. Genom området går gamla Strandvägen som är en kulturhistoriskt betydande vägsträckning. Stora delar av vägens gamla sträckning har i planen angetts som friluftsled. Vintertid fungerar delar av leden som skoterled. Således ges inflyttare möjlighet att i frilufts-/rekreationssyfte utnyttja den gamla vägsträckningen. Längst i norr finns Hängnäsberget som med fördel kan fungera som utflyktsmål för boende på området. I övrigt finns inga byggda rekreationsanläggningar inom området. Planen medför goda konsekvenser för rekreationen. Trafik Trafiken längs med de närbelägna vägarna kommer att öka då planen förverkligats. En inflyttning till området medför ökade resor främst till och från Vasa/Malax centrum. Ökningen kommer främst att märkas av på Söderfjärdsvägen. I enlighet med den trafikutredning som ligger till grund för Ytter- och Övermalax delgeneralplan kommer trafiken på Malax-Söderfjärdsvägen på sikt öka med ca 40 %. Trafikökningen beror dock på betydligt fler orsaker än enbart det nya bostadsområdet på Söderfjärdsbacken. Vägarna i närområdet är dimensionerade för att klara av ökade trafikmängder. Man bör däremot förbättra trafiksäkerheten för fotgängare/cyklister genom att bygga en lättrafikled mellan Köpings och Söderjärdsbacken. lättrafikleden bör vara klar innan detaljplanen förverkligas.
1-25 I planens utgångsskede utreddes möjligheter till olika väganslutningar. Det valda alternativet har ansetts vara bäst med tanke på trafiksäkerheten. Konsekvenserna som den ökade trafikmängden medför är hanterbara, befintligt vägnät klarar av en ökad trafikmängd och framkomligehetsproblem uppstår inte. Konsekvenserna för lättrafiken i området bedöms som mycket goda såvida lättrafikled byggs ut till området innan planen förverkligas. Intern lättrafikled förverkligas inom området längs huvudgatan. Den byggda kulturmiljön och fornminnen Söderfjärden och des odlingsområde tillhör RKY-registret, byggda kulturmiljöer av riksintresse. RKY-området berör planläggningsområdet, men byggande har inte anvisats till RKY-området utan man har anvisat områdena närmast RKY-område för närrekreation. Teknisk försörjning Inom området finns inte utbyggd kommunalteknik. Befintlig teknisk försörjning finns dock i anslutning till området. Kostnaderna för att bygga ut vatten- och avloppsnät på området beräknas uppgår till ca 0,75 miljoner euro, se bilaga 2. Specialverksamhet Inom planläggningsområdet finns inte någon specialverksamhet. 8.1.3 Samhällsekonomiska konsekvenser Förverkligandet av detaljplanen kommer att kräva stora satsningar. Kommunen har uppgjort en samhällsekonomisk analys som visar på vilka ungefärliga kostnader förverkligandet och driften kommer att resultera i. Byggskedets kostnader beräknas uppgå till ca 4 miljoner euro. Inkomsterna beräknas å sin sida uppgå till mellan 2,9 4,1 miljoner euro, beroende på tomtpriser och anslutningsavgifter (för noggrannare info, se bilaga 2 Samhällsekonomisk analys). På kort sikt kan man räkna med stora ekonomiska satsningar/utgifter. De största satsningarna härrör sig utan tvekan till bygg-/förverkligandeskedet. Efter detta är det främst frågan om driftskostnader och reparations-/underhållskostnader. På längre sikt kan kommunen räkna med ökade skatteintäkter då/om man lockar nya skattebetalare och invånare till kommunen. Således kan satsningarna på längre sikt generera ett positivt ekonomiskt resultat på årsbasis. De samhällsekonomiska konsekvenserna bedöms vara betydande. Om slutresultatet är positivt eller negativt beror till stor del på hur kostnadseffektivt man lyckas förverkliga detaljplanen och om man lyckas locka nybyggare till området. Eftersom man kommer att förverkliga detaljplanen i etapper kommer utgifterna/inkomsterna att spridas ut på längre sikt. Detta leder samtidigt till en lägre risknivå för kommunen. 8.1.4 Störande faktorer i miljön Området ger inte upphov till störningar i miljön. Yttermalax farmområde som finns mer än 500m från närmsta bostadshus bedöms heller inte påverka de boende i området negativt eller vice versa. De tänkbara störande faktorerna i närmiljön har uppmärksammats i planläggningen och konsekvenserna för dessa bedöms således som goda. 8.2 Beteckningar och bestämmelser Detaljplanens beteckningar finns presenterade under punkt 7.4 - Områdesreserveringar samt angivna på kartan. Bestämmelserna enbart på kartan.
1-26 8.3 Namn Planens namn är SÖDERFJÄRDSBACKENS DETALJPLAN. 9. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 9.1 Genomförande och tidsplanering Avsikten är att detaljplanen skall godkännas i kommunfullmäktige under hösten 2018. Efter att detaljplanen blivit fastställd ankommer förverkligandet av området på Malax kommun.