Kunskaper i och om språket i ett didaktiskt perspektiv Provmoment: Svenskämnets didaktik B Ladokkod: C2SV20, TEN 6 Tentamen ges för: Första gången 1,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 19 april 2018 Tid: Kl 9.00-11.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på tentamen: 35 För att få betyget Godkänt krävs 20 poäng För att få betyget Väl godkänt krävs 30 poäng Nästkommande tentamenstillfälle: 29 augusti 2018 Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, till detta tillkommer upp till 5 arbetsdagar för administration, annars är det detta datum som gäller: Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Lycka till! Ansvarig lärare: Telefonnummer:
Fråga 1 (10 p) Som svensklärare är ditt uppdrag att stödja eleverna på deras väg att utveckla: Lässtrategier för att förstå och analysera texter (ur svenskämnets kursplan). Ett sätt att stödja elevers utvecklande av lässtrategier är att bedriva textsamtal. Vilka skillnader mellan skönlitterära texter och faktatexter skulle du särskilt uppmärksamma elever på om du bedrev samtal med dem kring den bifogade faktatexten (ur läromedlet Portal Svenska 7-9, se sista bladet i tentamen). Här bör du dra nytta av företeelsen text patterns (tvåspaltig tabell hos Norlund, 2009, efter Snow, Griffin & Burns, 2005). Markera i texten eller ge konkreta exempel ur den. Behandla fem aspekter, det vill säga det ska bli fem delsvar totalt (2 poäng per aspekt). Så här kan ett av dina delsvar svar se ut: Syftet med en nyhetsartikel är att rapportera och återge en händelse. (= utdrag ur den bifogade texten) Här skulle jag uppmärksamma eleverna på att en faktatext, som den här texten är, ofta innehåller allmänna påståenden om kännetecken. Detta stämmer med citatet ovan där vi får ett påstående om syftet med nyhetsartiklar i allmänhet. I en skönlitterär text är sådana påståenden inte lika vanliga. (Exempel på hur formuleringar i dina delsvar kan låta) Fråga 2 (5 p) Välj en av bilderna ovan, eller båda, och kommentera den/dem med utgångspunkt i företeelsen multimodala aspekter och hur sådana aspekter skapar mening, alltså får en betydelse för läsaren/betraktaren. Behandla fem aspekter (1 poäng per aspekt) 1
Fråga 3 (10 p) Läromedelsförfattare Eva Wiklund har skrivit boken Diskutera! Aktuella frågor. Hon vill att de debatter hon föreslår ska ha drag av en vertikal diskurs, dvs mer specialiserade drag och inte vardagliga, och hon vänder sig till dig för hjälp. Ge henne respons på fem punkter på följande förslag. Är hon rätt ute eller inte? Och i så fall på vilket vis? Ju större variation din respons visar, desto bättre. 2
Fråga 4 (10 p) Ringa in rätt alternativ (0,5 p per fråga) 1. Att något har låg affordans betyder i multimodal teori att Det är ett mindre lämpligt sätt att uttrycka något på Bilder som används har mycket svaga färger Musik exempelvis bäst uttrycks via noter Det är föremål för en teknisk utveckling som går långsamt 2. Sakprosa är inte synonymt med Faktatexter Bruksprosa Fiktiva texter Expository texts 3. En förgrundsgestalt inom utbildningssociologisk teori är Basil Bernstein Günther Kress Chantal Mouffe Tomas Englund 4. Didaktiska läromedel betyder Material som används i skolan men som inte är gjort för skolbruk Läromedel som kombinerar bok och webbdel Läromedel som har gjorts för mer än en årskurs Läromedel/material som i första hand har gjorts med didaktiska avsikter 5. I enlighet med en deliberativ debatt-tradition strävar debattdeltagarna efter Likgiltighet Harmoni Konflikt Förnedring 6. En pro et contra-stil härrör från Antiken Medeltiden Renässansen Realismen 7. Materiell form särskiljs av Løvland (2010) från Meningsskapande Betydelseförändring Kulturskapad form Typografi 8. Mode betyder Inlärningsstil Samspel Uttryckssätt Enhetlighet 3
Fyll i rätt förklaring/begrepp (1 per fråga): A. I samlingsbegreppet (multimodalt) samspel inbegrips fyra fenomen. Det fjärde förutom fenomenen information linking, composition och dialogue är B. I svenska (och norska) läroplaner används inte benämningen multimodala texter utan C. Med intergrupp-förändring menas i utbildningssociologin D. Elever behöver, enligt Løvland (2010), känna till multimodalitet av två anledningar, dels för att själva kunna producera multimodala produkter, dels för att E. En psykologisk dimension av kritisk läsning är F. Mitt bästa exempel på en (nästan) monomodal text är G. En unik möjlighet som skriven sakprosa har är att H. Funktionell specialisering betyder inom multimodalitetsteori att 4
5
6