Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en framtida höjd havsnivå översvämning - högt grundvatten - erosion www.kristianstad.se/op Bilaga 1 till Program för kustens utveckling från Åhus till Juleboda Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni 2007
2 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Global uppvärmning och höjd vattennivå i världshaven 1.2 Utveckling av Åhuskustens bebyggelse 2 Syfte 4 3 Utgångsvärden för höjda vattennivåer 5 lokalt vid Åhuskusten 4 Vilka problem kan uppstå? 7 4.1 Högre grundvatten 4.2 Översvämning 4.3 Erosion 5 Bebyggelsens förutsättningar att klara 8 översvämning och högt grundvatten 6 Tillgänglig höjdinformation 10 7 Beräkning av risknivåer för högre grundvatten 10 7.1 Grundvattenmätningar under januari - maj 2007 7.2 Kommentarer till mätresultaten 7.3 Beräknade risknivåer 7.4 Slutsatser kring risknivåer 7.5 Vilka områden berörs geografi skt? 8 Beräkning av risknivåer för översvämning 15 8.1 Tillgänglig kunskap om översvämning 8.2 Beräknade risknivåer 8.3 Slutsatser kring risknivåer 8.4 Vilka områden berörs geografi skt? 9 Risk för erosion 18 9.1 Tillgänglig kunskap om erosion 9.2 Ökade problem i framtiden 9.3 Slutsatser kring erosionsrisk 9.4 Vilka områden berörs geografi skt? 10 Hur kan problemen hanteras? 21 10.1 Högt grundvatten och översvämning 10.2 Erosionsskydd 11 Kartering av låglänta områden 23 12 Underlag 36
Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni 2007 3 1 Bakgrund 1.1 Global uppvärmning och höjd vattennivå i världshaven FN:s klimatpanel, IPCC, offentliggjorde i februari 2007 sin fjärde omfattande utvärderingsrapport om klimatförändringar på Jorden. I denna fastslås en ökning av den globala medeltemperaturen med i genomsnitt 0,74 grader under de senaste 100 åren. Kopplingen mellan denna temperaturökning och människans utsläpp av växthusgaser, t.ex. koldioxid från fossila bränslen, anses som mycket sannolik. En viktig konsekvens av den pågående globala uppvärmningen är en höjd medelvattennivå i världshaven. Denna beror, åtminstone inledningsvis, främst på att vattnet tar större plats när det blir varmare men även på ett tillskott av vatten när glaciärer smälter. Genom klimatmodellering har IPCC tagit fram intervall för en höjd havsytenivå om 100 år baserade på sex olika utsläppsscenarier. Som framgår av tabellen nedan är skillnaden mellan bästa scenario (+0,18) och värsta scenario (+0,59) ca 0,4 m. (Observera att siffrorna representerar ett globalt medelvärde och inte är direkt överförbara på Östersjön, se vidare i avsnitt 3.) Tabell SPM-2 ur FN:s Klimatpanel 2007 - Den naturvetenskapliga grunden, Naturvårdsverkets svenska översättning. Vissa osäkerheter finns i prognoserna: De modeller som hittills använts innefattar inte osäkerheter i fråga om klimatets kolcykel och inte heller de fulla effekterna av förändringar av isfl ödet, eftersom det saknas grund för detta i form av publicerade studier. Projektionerna innefattar bidrag från ökade isfl öden från Grönland och Antarktis i den omfattning som observerades under perioden 1993-2003, men dessa fl öden kan öka eller minska i framtiden. Enligt rapporten är en fortsatt uppvärmning och höjning av havsytans nivå efter år 2100 trolig även om växthusgaskoncentrationerna i atmosfären stabiliseras.
4 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå 1.2 Utveckling av Åhuskustens bebyggelse Stadsbyggnadskontoret har ett politiskt uppdrag att se över gällande översiktsplan, Kustplan -95, för kustområdet från Åhus till Juleboda. Intresset för att bygga nytt eller bygga till befintlig bostadsbebyggelse i kustområdet är mycket stort och i det programmaterial som nu arbetas fram är just möjligheterna till ökade byggrätter och ny tomtmark en av de mest centrala frågorna. Till skillnad från när Kustplan -95 och efterföljande detaljplaner upprättades finns idag en helt annan kunskap och enighet kring den globala uppvärmningen och dess konsekvenser. En framtida höjd havsnivå och de problem som detta kan föra med sig i form av högre grundvatten, översvämning och erosion, har blivit en aspekt som ska vägas in vid bedömningen av markens lämplighet för bostadsbebyggelse. 2 Syfte Att fungera som underlagsmaterial till programarbetet för kusten Syftet med denna sammanställning är främst att fungera som underlagsmaterial till programarbetet för kusten. Geografiskt behandlas kuststräckan från Östra Sand till Juleboda med väg 118 som gräns mot väster. (Se karta över hela området i avsnitt 11.) Att sammanställa tillgängligt underlagsmaterial I sammanställningen sammanfattas den kunskap som kommunen har tillgång till i nuläget. Ett omfattande arbete pågår på ansvariga statliga myndigheter för att ta fram bättre underlagsmaterial, men fortfarande finns en brist på vägledning för att kunna bedöma och hantera problemen i samband med en framtida höjd havsnivå. Av stort intresse för det fortsatta arbetet är den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen som ska lämna sitt förslag i oktober 2007. Utredningen ska kartlägga det svenska samhällets sårbarhet för klimatförändringar och föreslå åtgärder för att minska sårbarheten. Ett projekt pågår också på Länsstyrelsen i Skåne län där Kristianstads kommun medverkar. Målsättningen är att ta fram en vägledning för kustnära bebyggelse som beaktar en höjning av havsnivån på lång sikt. Slutredovisning av projektet kommer troligen att ske innan årets slut. Att definiera risknivåer och riskområden Med tillgänglig kunskap som underlag har beräkningar av risknivåer gjorts. Risknivåerna tillsammans med en kartredovisning av låglänta områden utmed kusten ger en grov bild av vilka områden som kan få problem i ett värsta scenario.
Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni 2007 5 Att resonera kring åtgärder och behov av fördjupad kunskap I sammanställningen förs också ett resonemang kring behovet av fördjupad kunskap och kring åtgärder för att hantera problemen. 3 Utgångsvärden för höjda vattennivåer lokalt vid Åhuskusten Utgångspunkten är ett värsta scenario om 100 år Kartläggningen av risker i anslutning till en höjd havsnivå bör utgå ifrån ett värsta scenario. Detta kan motiveras dels med de stora ekonomiska värden som finns i kustområdets bebyggelse, dels med hänsyn till att havsytans nivå väntas fortsätta att höjas efter år 2100 även om växthusgaskoncentrationerna i atmosfären stabiliseras. Eftersom bostadsbebyggelse normalt har en livslängd på minst 100 år bör riskbedömningar vid planläggning och byggande ha samma långa tidsperspektiv. Undantag kan vara enklare byggnader som garage och uthus. Underlag för ställningstagandena ovan har bl.a. varit en rapport från SGI från 2006, På säker grund för hållbar utveckling - förslag till handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat. SGI är den statliga myndighet som jobbat mest med dessa frågor. Förhoppningsvis kan den av regeringen tillsatta Klimatoch sårbarhetsutredningen, som lämnar sitt förslag i oktober 2007, ge en samlad och tydlig vägledning kring vilken riskhänsyn som är rimlig. I utredningen ingår bland annat SGI, SMHI, Boverket och Räddningsverket. En höjning av medelvattennivån i havet med 0,8 m På uppdrag av Kristianstads kommun har SMHI tagit fram vattennivåer vid Åhuskusten om 100 år enligt ett värsta scenario. ( Högvattenstånd vid Åhuskusten - Nu och i framtiden, SMHI på uppdrag av Kristianstads kommun, juni 2007). Enligt rapporten kan medelvattennivån vid Åhuskusten komma att ligga som mest 77 cm över dagens nivå relativt nuvarande medelvattenyta, RH70. Hänsyn har då tagits till landhöjning och till att Nordsjöns och Östersjöns yta kan ligga upp mot 0,2 m över IPCC:s globala medelvattenyta. Ett högsta högvatten i havet på ca 2,0 m I SMHI:s uppdrag ingick även att beräkna ett högsta högvatten om 100 år. Bedömningen är att vattenståndet vid Åhuskusten kan nå så högt som 2 + 0,15 m relativt nuvarande medelvattenyta, RH70. I framtiden får vi också räkna med att höga vattenstånd återkommer oftare än idag, bland annat på grund av ökade vindhastigheter.
6 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå Särskilda beräkningar för högsta högvatten i Helge å I det pågående arbetet med att permanent skydda Kristianstads stad mot översvämningar är utgångspunkten att klara ett beräknat högsta flöde i Helge å. Ett sådant s.k. dimensionerande flöde innebär maximalt ogynnsamma förutsättningar när det gäller nederbörd, snösmältning och markvattenförhållanden. Marginaler finns också för att klara en samtidig högvattensituation i havet på +2,0 m. SMHI förutspår ökad nederbörd och större flöden i Helge å i framtiden kopplat till klimatförändringarna. Detta leder troligen till fler översvämningssituationer, men inte till att det dimensionerande flödet behöver höjas. (Källa Känslighetsanalys av Flödeskommitténs riktlinjer i ett framtida förändrat klimat, Elforsk rapport 06:80.) För Helge å vid Yngsjö by finns liksom uppströms beräkningar för hur ett högsta flöde i ån påverkas av högvattennivåer i havet som dämmer (se tabell nedan). Det är rimligt att man vid Yngsjö by resonerar som för Kristianstad och utgår ifrån ett samtidigt högvatten i havet på +2,0 m. Det ger en högsta beräknad vattennivå vid Yngsjö by på +2,78 m. För Gropahålet saknas beräknade värden men ett rimligt antagande är att nivåerna här ligger något lägre än vid Yngsjö by. Nivåer i Helge å vid beräknat högsta flöde och +1,33 i havet (hittills högsta uppmätta högvatten) respektive + 2,0 meter i havet: + 1,33 m i havet + 2,0 m i havet Uppströms järnvägsbroarna till Hässleholm + 3,85 + 4,01 Nedströms järnvägsbroarna till Hässleholm + 3,84 + 3,80 Barbacka + 3,52 + 3,70 Södra Dämmet + 3,22 + 3,41 Pynten + 3,06 + 3,30 Uppströms Kavrö bro + 3,05 + 3,25 Nedströms Kavrö bro + 3,01 + 3,22 Uppströms Härnestadsbron + 2,89 + 3,13 Nedströms Härnestadsbron + 2,70 + 2,97 Uppströms Yngsjövägen (väg 118) + 2,68 + 2,95 Nedströms Yngsjövägen (väg 118) + 2,45 m + 2,78 m För Helge å vid Åhus finns inga motsvarande beräkningar. Helge å vid Åhus har, sedan ån bröt sig ett nytt utlopp vid Gropahålet, utvecklats till ett biflöde som inte påverkas nämnvärt av stora flödesmängder. Därför kan vattennivån i Helge å vid Åhus antas ha ungefär samma nivå som havet.
Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni 2007 7 Medelvattennivån i Helge å följer den i havet Eftersom Helge å vid Åhus och Yngsjö/Gropahålet ligger så nära havet kan medelvattennivån i ån väntas följa den i havet. Sammanfattande tabell Idag Värsta scenario om 100 år Medelvattennivå i havet och Helge å 0 (relativt RH 70) + ca 0,8 m 1) Högsta högvatten i havet + 1,33 m 2) + ca 2,0 m 1) Högsta högvatten i Helge å vid Åhus + 1,33 m + ca 2,0 m Högsta högvatten i Helge å vid Yngsjö by Högsta högvatten i Helge å vid Gropahålet + 2,45 m 3) (vid högsta fl öde i Helge å och +1,33 i havet) Något lägre än vid Yngsjö by + ca 2,8 m 4) (vid högsta fl öde i Helge å och +2,0 i havet) Något lägre än vid Yngsjö by 1) Högvattenstånd vid Åhuskusten - Nu och i framtiden, SMHI på uppdrag av Kristianstads kommun, juni 2007. 2) Uppmätt vid Kungsholms fort i Karlskrona 1914. 3) Beräknat av DHI på uppdrag av C4 Teknik. 4) Översvämningsytor utmed Helge å vid beräknat högsta fl öde med havsnivåerna +2,0 m och +2,5 m, DHI på uppdrag av C4 Teknik, december 2005. 4 Vilka problem kan uppstå? Nedan sammanfattas kort de problem som kan uppstå i anslutning till den byggda miljön. Förändrade förutsättningar för andra samhällsintressen som rekreation, friluftsliv, naturvård och areella näringar behandlas inte här. 4.1 Högre grundvatten Höjd medelvattennivå i havet innebär att också grundvattennivåerna utmed Åhuskusten höjs. Problem som kan uppstå: Fuktskadade byggnader Försämrad reningseffekt för enskilda avloppsanläggningar och ökat läckage av föroreningar från avloppsanläggningar till havet.
8 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå 4.2 Översvämning Höjd medelvattennivå i havet innebär att högsta högvattennivån flyttas uppåt och att idag extrema högvattennivåer kan bli vanligt förekommande i framtiden. Tillfälliga översvämningssituationer kan uppstå när havet eller Helge å breder ut sig över låglänta områden. Problem som kan uppstå: Fuktskadade byggnader. Skador på infrastruktur som el, tele och avloppsförsörjning genom inläckage av översvämningsvatten och kortslutning av elnätet. 4.3 Erosion Med framtida högre och kanske tätare högvattenstånd kommer havet att påverka ett område djupare inåt land. Delar av de strandnära dynerna kan då försvinna, rasa eller på annat sätt omformas. Problem som kan uppstå: Raserad grundläggning för strandnära bebyggelse, vägar eller andra anläggningar. De strandnära dynerna försvinner eller omformas så att de ger ett sämre skydd mot översvämning. 5 Bebyggelsens förutsättningar att klara översvämning och högt grundvatten Grundläggning med platta på mark eller krypgrund För att undvika fuktskador på grundläggningstyper som platta på mark och krypgrund måste grundläggning ske på en tillräckligt hög nivå. Det räcker att grundvatten eller översvämningsvatten tränger igenom grundläggningens dränerande och kapillärbrytande skikt vid ett enstaka tillfälle för att byggnaden ska fuktskadas. För platta på mark, som är den vanligaste grundläggningen för villabebyggelse, är avståndet från golvnivån och ner till grundläggningens underkant ca 0,5 m. Med uteluftsventilerad krypgrund måste avståndet vara större. Grundläggning som tål översvämning Det finns också typer av grundläggning som är anpassade för att tåla översvämning. Ett sätt är grundläggning med en vattentät konstruktion. Ett annat är att flytta upp boendeytan till andra plan och nyttja bottenplan till ytor som tål att översvämmas, t.ex. garage. Båda varianterna är dyra lösningar som brukar tillämpas i samband med större byggprojekt men inte vid vanlig villabebyggelse. Ett enklare och billigare sätt kan vara att bara höja upp huset över marken på plintar.
Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni 2007 9 Negativa konsekvenser av en högre golvnivå Att hantera problemen med översvämning och högt grundvatten genom en högre grundläggnings- eller golvnivå kan innebära att andra problem uppstår och behöver hanteras. Stora uppfyllnader kan vara förfulande och problem kan också uppstå med tillgänglighet till byggnaden. I många fall kan problemen säkert lösas genom eftertänksamhet och rätt teknik, men samtidigt kanske till högre kostnader. Eftersom riskerna i samband med en höjd havsnivå är en fråga som nyligen uppmärksammats kan man vänta sig en utveckling av nya lösningar för att hantera problemen med grundläggning inom riskområden. Utgångspunkten för beräkning av risknivåer är platta på mark Även om andra grundläggningsmetoder finns och kan väntas utvecklas framöver, är utgångspunkten för beräkning av risknivåer i denna sammanställning att ett s.k. kataloghus ska kunna grundläggas med platta på mark. Det innebär att ett utrymme för 0,5 m grundläggning alltid måste finnas. Äldre fritidsbebyggelse på Äspet
10 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå 6 Tillgänglig höjdinformation Under 2006 har höjdinformationen för kustområdet från Åhus och till kommungränsen i söder kompletterats genom digitalisering av äldre flygfotograferingar och numera finns 1-meterskurvor utmed hela kuststräckan från Åhus och söderut. Nyligen har också detaljerad höjdinformation tagits fram för Östra Sand och kusten norrut genom laserscanning. För detta område finns halvmeterskurvor. Inom bebyggelseområden kan ibland inmätta punkter komplettera höjdinformationen. För angränsande landsbygdsområden finns endast 5-meterskurvor. 7 Beräkning av risknivåer för högre grundvatten 7.1 Grundvattenmätningar under januari - maj 2007 För att öka kunskapen om nuvarande grundvattennivåer har mätningar utförts inom dynlandskapet i fyra profiler under januari - maj 2007 med lodning en gång per månad i tio rör i fyra profiler (se kartbild på nästa sida). Det är viktigt när på året man väljer att mäta grundvattennivån. I Sydsverige är nivån vanligtvis lägst under sensommaren då nederbörden visserligen är riklig men förbrukas helt av vegetationen. Under vårvintern är nivåerna normalt som högst. Mot bakgrund av att syftet med utförda mätningar var att skaffa underlag för beräkningar av framtida höjda grundvattennivåer var förutsättningarna särskilt gynnsamma: Under hösten 2006 var nederbörden över Kristianstad stor och grundvattennivåerna under vintern blev sedan generellt höga. Under januari - februari 2007 var havets nivå i hela Östersjön ovanligt hög på grund av lågtryck och andra väderförhållanden. Mätningar i Åhus hamn visade att havets nivå under januari - februari i medeltal var ca 0,2-0,5 m över medelnivån. De högsta nivåerna nådde nästan upp till 1 m. Under januari - februari 2007 var nederbörden över Kristianstad mer än dubbelt så stor som normalt enligt SMHI:s mätningar. Medeltemperaturen under perioden var 2-5 grader högre än normalt med ett medelvärde över 0 grader alla månader. Sammanfattningsvis var förhållandena under mätperiodens första halva ganska lika de klimatscenarier som gjorts för framtiden med större nederbörd, ingen tjäle under vintern, högre medelvattenstånd i havet och en ökad frekvens av högvatten vilka alla bidrar till att höja grundvattennivåerna utmed kusten.
Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni 2007 11 Provpunkter för mätning av grundvattennivåer under januari - maj 2007. 7.2 Kommentarer till mätresultaten Resultaten visar att grundvattennivåerna nära stranden (ett par hundra meter) som högst låg ca 1,0 meter över havets normala nivå. Längre inåt land kunde nivån stiga till drygt 1,5 meter. I sandynerna vid Furuboda steg grundvattnet inte över metern i någon av mätpunkterna, troligen på grund av att marken här bara består av lättgenomsläppliga sand- och gruslager. Detta till skillnad från Äspet och Yngsjö där det troligen finns tätare lager av lera eller morän som höjer grundvattennivåerna. Det strandnära grundvattnet påverkades tydligt av de höga nivåerna i havet under januari och februari. Längre inåt land verkar nivåerna påverkas mest av nederbörd.
12 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå Vid Östra Sand påverkades resultaten av en lokal grundvattensänkning, troligen orsakad av en kommunal vattentäkt. Det utdikade området mellan Väg 118 och Furubodavägen Jordbruksmarken mellan väg 118 och Furubodavägen omfattas av ett privat dikningsföretag. Furubodavägens anslutning mot väg 118 fungerar som vall i norr och en pumpstation lyfter ut vattnet i Helge å. Dikningsföretaget ger en konstgjord grundvattennivå som även påverkar angränsande dynlandskap. Vid mätningar i januari och februari var grundvattennivån vid pumpstationen 1,25 m under havets nivå. (Se kartbild över hela området i avsnitt 11.) 7.3 Beräknade risknivåer 1. Mätresultaten bildar en bas Eftersom förhållandena under mätperiodens första halva var ganska lika de klimatscenarier som gjorts för framtiden får mätresultaten fungera som bas för resonemangen om framtida nivåer. 2. Tillägg för en höjd medelvattennivå i havet Till denna bas läggs effekten av en höjd medelvattennivå i havet. Närmast stranden (ett par hundra meter) blir höjningen sannolikt lika stor som i havet, alltså som mest 0,8 meter. Längre inåt land bör en havsytehöjning inte slå igenom lika mycket om grundvattenytan har en lutning, men detta är betydligt mera osäkert. Höjningen antas i detta fall bli som mest 0,4 m. Om grundvattenytan är flack som vid Furuboda kommer nivån troligen att stiga lika mycket som i havet, alltså som mest 0,8 meter. 3. Tillägg för osäkerheter Ett tillägg på 0,5 meter görs för att kompensera för en rad olika osäkerheter: Grundvattennivåerna kan vara högre i andra delar av dynlandskapet än i de profiler som uppmätts. Framför allt om det finns lager av tätare jordarter kan detta medföra något högre nivåer på grund av den sämre förmågan till utjämning av grundvattnet. En framtida ökad nederbörd vintertid utan tjäle i marken bör medföra en ökad grundvattenbildning men det är osäkert om denna blir större än under perioden januari - februari 2007. Framtida högvatten kan bli både högre och mer långvariga än under perioden januari - februari 2007. Osäkerheter finns även kring hur den höjda medelvattennivån och hur tillfälliga högvatten faktiskt kommer att påverka grundvattennivåerna på olika platser.
Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni 2007 13 4. Tillägg för grundläggning, platta på mark Utgångspunkten för beräkning av risknivåer är att ett s.k. kataloghus ska kunna grundläggas med platta på mark. Det innebär att ett utrymme för 0,5 m grundläggning måste finnas för att undvika fuktskador på byggnaden. Underkant på grundläggningens dränerande och kapillärbrytande skikt (platta på mark) Högsta framtida grundvattennivå inklusive säkerhetsmarginal Nedan redovisas beräkningar av risknivåer baserade på mätresultat från tre typfall. Mätpunkt vid Ljungåsvägen i Äspet ca 500 m från havet Uppmätt högsta grundvattennivå under januari - maj 2007 Effekt av höjd medelvattennivå i havet Marginal för osäkerheter Utrymme för grundläggning, platta på mark Summa (lägsta möjliga golvnivå vid platta på mark) 1,6 möh 0,4 m 0,5 m 0,5 m 3,0 möh Mätpunkt vid Saltsjöbadsvägen ca 100 m från havet Uppmätt högsta grundvattennivå under januari - maj 2007 Effekt av höjd medelvattennivå i havet Marginal för osäkerheter Utrymme för grundläggning, platta på mark Summa (lägsta möjliga golvnivå vid platta på mark) 1,0 möh 0,8 m 0,5 m 0,5 m 2,8 möh Mätpunkt vid Kubbvägen i Furuboda ca 500 m från havet Uppmätt högsta grundvattennivå under januari - maj 2007 Effekt av höjd medelvattennivå i havet Marginal för osäkerheter Utrymme för grundläggning, platta på mark Summa (lägsta möjliga golvnivå vid platta på mark) 0,8 möh 0,8 m 0,5 m 0,5 m 2,6 möh
14 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå 7.4 Slutsatser kring risknivåer inom dynlandskapet Eftersom grundvattennivåerna varierar beroende på markens beskaffenhet, avstånd till havet, topografi m.m. går det inte att beräkna en risknivå för högt grundvatten som gäller generellt. En bedömning är dock att en risknivå på 3 möh bör vara tillräcklig överallt inom dynlandskapet (undantag kan vara markområden nära Helge å, bl.a. Yngsjö by och Nyehusen). Därför kan en generell risknivå på 3 möh användas som varningsflagga för att problem kan komma att uppstå med en framtida höjd grundvattennivå. I det enskilda fallet kan sedan en sakkunnig bedömning eventuellt visa att risknivån kan sänkas. För markområden nära Helge å, bl.a. Yngsjö by och Nyehusen, bör man tills vidare räkna med att risknivån ligger högre än 3 möh. Mätningar av grundvattennivåerna saknas, men eftersom högvattennivåerna kan bli högre i Helge å än i havet kan detta ge högre grundvattennivåer i markområden nära Helge å. 7.5 Vilka områden berörs geografiskt? Kartorna i avsnitt 11 Kartering av låglänta områden är det närmaste riskkartering som går att komma med nuvarande kunskapsunderlag. Genom att kombinera resonemangen om risknivåer med redovisningen av låglänta områden kan slutsatser dras kring vilka områden som berörs. De lägsta områdena under 2 möh finns främst utmed havet och nära Helge å. Området väster om Furubodavägen ligger också mycket lågt men här är grundvattennivån sänkt på konstgjord väg. Ytor under 3 möh finns spridda inom stora delar av kustområdet. Större flacka och lågt liggande områden finns exempelvis vid Östra Sand, Täppet, Äspet, Yngsjö by och Nyehusen.
Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni 2007 15 8 Beräkning av risknivåer för översvämning 8.1 Tillgänglig kunskap om översvämning En höjd medelvattennivå i havet innebär att högsta högvattennivån flyttas uppåt och att idag extrema högvattennivåer kan bli vanligt förekommande i framtiden. Tillfälliga översvämningssituationer kan uppstå när havet eller Helgeå breder ut sig över låglänta landområden där barriärer, t.ex sanddyner eller vägar, inte hindrar vattnet. Både för havet och Helge å finns beräknade högvattennivåer enligt ett värsta scenario (se avsnitt 3). Det utdikade området mellan Väg 118 och Furubodavägen Jordbruksmarken mellan väg 118 och Furubodavägen omfattas av ett privat dikningsföretag där Furubodavägens anslutning mot väg 118 fungerar som vall i norr och en pumpstation lyfter ut vattnet i Helge å. Marken innanför dynlandskapet är utdikad hela vägen ner till Julebodaområdet. Så länge kunskap saknas kring hur mycket systemet tål vid en översvämningssituation bör hela detta låglänta område betraktas som riskområde för översvämning. (Se kartbild över hela området i avsnitt 11.) 8.2 Beräknade risknivåer 1. Högsta beräknade högvattennivåer bildar en bas Eftersom förhållandena är olika utmed havet och utmed Helge å gäller olika utgångsvärden för beräkning av risknivåer. För havet och Helge å vid Åhus är den högsta beräknade högvattennivån ca 2,0 möh och för Helge å vid Yngsjö by ca 2,8 möh. För Gropahålet kan nivån förväntas vara något lägre än vid Yngsjö by. 2. Tillägg för grundläggning, platta på mark Utgångspunkten för beräkning av risknivåer är att ett s.k. kataloghus ska kunna grundläggas med platta på mark. Det innebär att ett utrymme för 0,5 m grundläggning måste finnas för att undvika fuktskador på byggnaden. Underkant på grundläggningens dränerande och kapillärbrytande skikt (platta på mark) Bedömd högsta framtida högvattennivå Eftersom marken inom dynlandskapet mest består av lättgenomsläpplig sand får man räkna med att översvämningsvatten snabbt tränger ner i marken och höjer grundvattennivån. För att undvika fuktskador på byggnader bör därför hela grundläggningen (vid platta på mark) ligga ovanför beräknat högsta högvatten.
16 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå Nedan redovisas beräkningar av risknivåer baserade på de två olika utgångsvärdena. Risknivå för översvämning från havet och från Helge å vid Åhus Högsta beräknade högvatten i havet Utrymme för grundläggning, platta på mark Summa (lägsta möjliga golvnivå vid platta på mark) 2,0 möh 0,5 m 2,5 möh Risknivå för översvämning från Helge å vid Yngsjö by och Gropahålet Högsta beräknade högvatten i Helge å Utrymme för grundläggning, platta på mark Summa (lägsta möjliga golvnivå vid platta på mark) 2,8 möh 0,5 m 3,3 möh Yngsjö by vid högvatten i Helge å.
Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni 2007 17 För Yngsjö by finns en hotbild redan idag enligt ett beräknat värsta scenario med högsta flöde i ån samtidigt som högsta uppmätta högvatten i havet, +1,33 m, inträffar. Det ger en högvattennivå på ca 2,5 möh. Risknivå för översvämning från Helge å vid Yngsjö by med dagens högsta vattennivå i havet Högsta beräknade högvatten i Helge å Utrymme för grundläggning, platta på mark Summa (lägsta möjliga golvnivå vid platta på mark) 2,5 möh 0,5 m 3,0 möh 8.3 Slutsatser kring risknivåer Risknivå för översvämning från havet och från Helge å vid Åhus: På marknivåer under 2,5 möh bör särskild hänsyn tas till risken för översvämning om området är beläget så att vatten från havet eller Helge å kan tränga in. Risknivå för översvämning från Helge å vid Yngsjö by och Gropahålet: På marknivåer under 3,3 möh bör särskild hänsyn tas till risken för översvämning om området är beläget så att vatten från Helge å kan tränga in. 8.4 Vilka områden berörs geografiskt? Kartorna i avsnitt 11 Kartering av låglänta områden är det närmaste riskkartering som går att komma med nuvarande kunskapsunderlag. Genom att kombinera resonemangen om risknivåer med redovisningen av låglänta områden kan slutsatser dras kring vilka områden som berörs. Eftersom mer detaljerad höjdinformation än 1-meterskurvor saknas utgår riskkarteringen från 3-meterskurvan. Vid Yngsjö by och Nyehusen ligger den beräknade risknivån på 3,3 möh, dvs. större ytor än den redovisade 3-metersnivån ingår egentligen. Vid havet och Helge å vid Åhus ligger den beräknade risknivån på 2,5 möh, d.v.s. mindre ytor än den redovisade 3-metersnivån ingår egentligen. Hänsyn måste också tas till att många områden kan visa sig ha ett tillförlitligt skydd genom strandnära dyner, vägbankar eller bara mindre nivåskillnader i terrängen. De lägsta områdena under 2 möh finns främst utmed havet och nära Helge å. Det utdikade området mellan väg 118 och Furubodaområdet redovisas som översvämningshotat eftersom kunskap saknas kring hur stor belastning dikningssystemet tål. Ytor under 3 möh finns spridda inom stora delar av kustområdet. Större flacka och lågt liggande områden finns exempelvis vid Östra Sand, Täppet, Äspet, Yngsjö by och Nyehusen.
18 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå 9 Risk för erosion 9.1 Tillgänglig kunskap om erosion Om krafterna från vågor och strömmar är tillräckligt starka kommer dessa att sätta bottensediment i rörelse. Erosion uppstår då mer material transporteras bort från ett område än vad som tillförs området under samma tid. Beroende på vattennivån och vågornas höjd kan havet erodera olika högt upp på stranden. Inom den övre delen av strandområdet har vinden stor betydelse för hur dynerna formas. Erosion kan ske enligt två principer, ofta samverkar de båda med varandra: Erosion längs med stranden, dvs förlust av material från en del av stranden ger en påbyggnad av material inom en annan del av stranden. Erosion tvärs stranden, dvs förlust av material från stranden ger en påbyggnad av material ute i vattnet eller tvärtom. Generellt gäller att stormvågor (höst/vinter/vår) transporterar material ut från stranden och att ett mildare vågklimat (sommartid) ger transport in till stranden. Erosion vid Södra Äspet januari 2007
Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni 2007 19 Erosionsproblem utmed Åhuskusten Förutsättningar för erosion finns, enligt SGI, utmed hela kuststräckan från Östra sand till Juleboda (och även för delar av kuststräckan norrut), men sett över tiden har erosionen varit liten. Under vintern-våren 2007 har omfattande erosion förekommit på stränder och dyner vid Östra Sand och Södra Äspet. Båda tillfällena kan kopplas till höga vågor eller högt vattenstånd i havet. Detta illustrerar att stranden och dynerna kan förändras snabbt om förutsättningarna är de rätta. Karta över var erosionspåverkan har konstaterats under senare år. Observera att detta kan innebära både en nettoförlust och ett nettotillskott av sand. Källa C4 Teknik.
20 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå 9.2 Ökade problem i framtiden Med framtida högre och kanske tätare högvattenstånd och ökad vindhastighet kommer havets vågor att påverka ett område djupare in mot land. Delar av de strandnära dynerna kan då försvinna, rasa eller på annat sätt omformas. För att närmare kunna peka ut vilken bebyggelse som ligger i riskzonen behövs mer kunskap om vilka erosionsproblem som kan förväntas. Som ett första steg i denna kunskapsuppbyggnad har SGI, på uppdrag av Kristianstads kommun, tagit fram ett förslag till utökat mätprogram för att studera pågående erosion och sedimenttransporter utmed känsliga kustavsnitt. ( Mätningar av erosionsförhållanden - Förslag till mätprogram, SGI, maj 2007). Kommunen har sedan tidigare en del mätresultat från Äspet. Framöver behöver expertis också anlitas för att bedöma de strandnära dynernas motståndskraft mot framtida höjda vattennivåer. 9.3 Slutsatser kring erosionsrisk Tillräcklig kunskap saknas ännu för att bedöma framtida risk för erosion. Tills vidare bör all grundläggning på sanddynerna närmast stranden betraktas som mer eller mindre osäker. 9.4 Vilka områden berörs geografiskt? Kartorna i avsnitt 11 Kartering av låglänta områden är det närmaste riskkartering som går att komma med nuvarande kunskapsunderlag. Kartorna ger en uppfattning om hur breda och höga de strandnära dynerna är och var bostadshus är belägna. Bebyggelse på de strandnära dynerna förekommer utmed hela kuststräckan, framför allt inom bebyggelseområdena norr om Gropahålet.
Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni 2007 21 10 Hur kan problemen hanteras? Möjligheterna att skydda byggnader mot fuktskador i samband med högre grundvatten och översvämning och att skydda mot raserad grundläggning i samband med erosion kan sammanfattas enligt följande: Problem med höga grundvattennivåer kan bara hanteras genom anpassad grundläggning. (Det går visserligen att hålla ner grundvattennivån i ett område genom pumpning men detta är inget realistiskt alternativ.) Problem med översvämning kan hanteras antingen genom anpassad grundläggning eller genom att vattnets utbredning hindras med tillfälliga eller permanenta barriärer. Erosionsproblem kan hanteras mer eller mindre framgångsrikt med olika typer av erosionsskydd. Dessutom finns förstås alternativet att inte alls bygga eller bygga till inom kända riskområden. 10.1 Högt grundvatten och översvämning Eftersom den bedömda risknivån för högt grundvatten (3 möh) är högre än den bedömda risknivån för översvämning (2,5 möh) framstår permanenta skyddsvallar som mindre intressant. Bebyggelsens grundläggning måste ändå anpassas för att klara ett högre grundvatten och blir då samtidigt anpassad för att klara en översvämningssituation. Ett undantag är kanske områden nära Helge å (t.ex. Yngsjö by och Nyehusen) där risknivån för översvämning är beräknad till 3,3 möh och där en beräknad risknivå för högt grundvatten ännu saknas. Ovanstående gäller så länge risknivån för grundvatten är högre eller lika med den för översvämning. (Som tidigare redogjorts för finns när det gäller grundvattnet många osäkerheter och lokala skillnader.) För att kunna bygga inom lågt liggande områden ser alltså grundläggningstekniken ut att bli avgörande. Att anpassa en grundläggning till riskerna för höjda vattennivåer kan t.ex. innebära att marken fylls upp eller att byggnaden höjs upp på plintar. Här kan nya problem uppstå med tillgänglighet, anpassning till omgivningen och höga byggkostnader. Samtidigt kan man vänta sig att marknaden utvecklar nya lösningar för att hantera problemen. (Se även avsnitt 5.) Väljer man att planera för framtida barriärer för vattnet kan det handla om att förstärka den strandnära dynen eller höja upp och/eller täta befintliga vägar. Här ingår även att se till att dikningssystemet väster om Furubodavägen håller. Om erosionsskydd blir aktuellt kan detta hjälpa till att skydda strandnära områden mot översvämning.
22 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå 10.2 Erosionsskydd För att erosionsskydd ska fungera väl krävs noggranna analyser där många faktorer tas i beaktande och värderas. Akut utförda erosionsskydd leder många gånger till nya eller förvärrade erosionsskador på andra platser utmed kuststräckan. Bland de vanligast förekommande metoderna för att skydda mot erosion kan nämnas strandskoning, hövder, friliggande vågbrytare, sandutfyllnad och vegetation. Inte sällan väljer man att kombinera flera olika skydd. Vilken lösning som är den bästa beror på hur erosionsproblematiken ser ut. Dessutom måste andra aspekter vägas in som kostnader, underhållskrav, påverkan på natur- och kulturmiljövärden, estetik m.m. Med tanke på det höga värde som strandområdet utmed Åhuskusten har för turism och rekreation kan det visa sig angeläget att välja ett skydd som även säkerställer strandens bredd. Här har regelbunden påfyllning med sand visat sig vara en skonsam och relativt ekonomisk metod som kan användas ensam eller tillsammans med andra erosionsskydd. Vid Östra Sand kommer Kristianstads kommun under sommaren 2007 att genomföra ett försök där dynerna erosionsskyddas med kokosmattor som sedan täcks med växtlighet. Erosion vid Östra Sand mars 2007.
Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni 2007 23 Erosion vid Östra Sand mars 2007.
24 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå 11 Kartering av låglänta områden På följande sidor finns kartor över kustområdet från Östra sand till Juleboda. Med 1-meterskurvorna som grund har ytor under 2 möh och 3 möh färgats in. För att ytterligare åskådliggöra topografin har 4-meterskurvan färgats svart på kartorna över delområden. För att tolka kartorna behöver man ha tagit del av resonemangen kring riskerna för högt grundvatten, översvämning och erosion i föregående avsnitt. Tillgänglig höjdinformation består av 1-meterskurvor och en del inmätta punkter. För att kunna definiera ytor har i vissa fall antaganden gjorts där nivåkurvorna är ofullständiga. Inom större sammanhängande områden har vissa förenklingar gjorts så att små uppstickande höjder inte redovisas.
Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni 2007 Hela området 25 Östra Sand Täppet Åhus hamn Äspet Gräns för kartering med 1-meterskurvor Stora Eken Helge å Yngsjö by Yngsjö Havsbad Yngsjöstrand Furubodavägen Väg 118 Utdikat område Gropahålet Nyehusen Furuboda Gamla Furuboda Friseboda Juleboda
26 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå Östra Sand och Täppet Gräns för karterat område
Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni 2007 Äspet 27
28 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå Södra Äspet
Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni 2007 Stora Eken och Yngsjö havsbad 29
30 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå Yngsjöstrand
Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni 2007 Yngsjö by 31 Gräns för karterat område
32 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå Nyehusen och Furuboda
Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni 2007 Gamla Furuboda 33
34 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå Friseboda
Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik juni 2007 Juleboda 35
36 Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en höjd havsnivå 12 Underlag FN:s Klimatpanel 2007 - Den naturvetenskapliga grunden, Naturvårdsverkets svenska översättning. På säker grund för hållbar utveckling - förslag till handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat, SGI 2006. Högvattenstånd vid Åhuskusten - Nu och i framtiden, SMHI på uppdrag av Kristianstads kommun, juni 2007. Översvämningsytor utmed Helge å vid beräknat högsta fl öde med havsnivåerna +2,0 m och +2,5 m, DHI på uppdrag av C4 Teknik, december 2005. Grundvattennivåer utmed Åhuskusten - resultat från mätningar under januari-maj 2007 och bedömning av framtida nivåer, C4 Teknik, maj 2007. Mätningar av erosionsförhållanden - Förslag till mätprogram, SGI på uppdrag av Kristianstads kommun, maj 2007. Stranderosionsskydd, Typer - Dimensionering - Modellering, SGI 2003.