Dagvattenutredning Steningehöjden etapp 4

Dagvattenutredning Steningehöjden etapp 4 2017-07-26 17U32513 Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211 80 00. bjerking.se

Uppdrag nr. 17U32513 Sida 1 (23) PM/Rapport Uppdragsnamn Dagvattenutredning Steningehöjden etapp 4 Sigtuna kommun Sigtuna kommun Dagvattenutredning Peab Bostad AB Ansvarig Box 808 169 28 Solna Uppdragsgivare Peab Bostad AB Ulrika Vår handläggare Oscar Svensson Datum 2017-07-26 Senast rev.datum 2017-09-25 Bjerking AB Box Postnr Ort Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis

Sida 2 (23) 1 Innehållsförteckning 2 Sammanfattning... 3 3 Uppdrag och syfte... 4 3.1 Underlag... 4 3.2 Förutsättningar... 5 4 Området och dess förutsättningar... 6 4.1 Recipient och status... 8 4.2 Geoteknik... 9 4.3 Geohydrologi... 9 4.4 Dikesföretag... 10 4.5 Befintliga ledningar... 10 5 Flödesberäkningar... 11 Beräkningsförutsättningar... 11 5.1 Flöden före och efter exploatering... 12 5.2 Sekundära avrinningsvägar... 13 6 Föroreningsberäkningar... 14 7 Åtgärdsförslag... 15 7.1 Befintlig damm... 15 7.2 Kompletterande åtgärder... 16 7.3 Dagvatten från parkeringsytor... 18 7.4 Instängda områden... 19 7.5 Flöden med åtgärder... 20 7.6 Föroreningsberäkningar efter rening och fördröjning... 21 7.7 Dagvatten under byggskedet... 21 8 Slutsats... 22 9 Bilaga 1... 23

Sida 3 (23) 2 Sammanfattning Bjerking har på uppdrag av Peab tagit fram en dagvattenutredning för exploateringen av Steningehöjden i Sigtuna kommun. Området som studeras omfattar deletapp 4 av en större exploatering där det planeras för flerbostadshus och villor. En tidigare dagvattenutredning togs fram av Bjerking 2012. Sedan dess har områdets förutsättningar ändrats vilket gjort det relevant att ta fram en ny utredning. Syftet med denna utredning är att beskriva dagens situation samt de förändringar som exploateringen innebär för dagvattenflödet samt föroreningstransporten från området. Rapporten ska även påvisa att ställda krav uppfylls. Exploateringen innebär en högre andel hårdgjorda ytor vilket förväntas öka toppflöden från planområdet. Föroreningstransporten från området förväntas dessutom att öka i samband med exploateringen. För att uppfylla ställda krav föreslås anläggning av vägmagasin i form av antingen makadammagasin eller skelettjordar. Tilltänkta vägmagasin föreslås inte bara fördröja och rena vägdagvatten utan även dagvatten från fastigheter. På de platser där det vid detaljprojektering inte anses möjligt att anlägga vägmagasin föreslås krossfyllda stenkistor anläggas inom fastigheterna. Parkeringsplatser föreslås renas ytterligare med antingen oljeavskiljare eller med blågröna anläggningar såsom skelettjordar/växtbäddar. För att säkerställa sekundära avrinningsvägar föreslås även anläggning av ett avskärande dike samt korrekt höjdsättning av en gångbana. I samband med den stora exploateringen av Steningehöjden har en damm anlagts som renar och fördröjer dagvatten från ett större område, inklusive planområdet. Föroreningsberäkningar med reduktion visar att vägmagasin och den befintliga dammen ger erforderlig rening då samtliga föroreningshalter och mängder förväntas vara lägre efter exploateringen. Slutsatsen blir därför att exploateringen med de föreslagna åtgärderna uppnår såväl flödeskrav som föroreningskrav.

Sida 4 (23) 3 Uppdrag och syfte Bjerking har på uppdrag av Peab tagit fram en dagvattenutredning för exploateringen av Steningehöjden i Sigtuna kommun. Området som studeras omfattar deletapp 4 av en större exploatering. I denna etapp planeras flerbostadshus och villor byggas. En tidigare dagvattenutredning togs fram av Bjerking 2012. Sedan dess har områdets förutsättningar ändrats vilket gjort det relevant att ta fram en ny utredning. Syftet med utredningen är att beskriva dagens situation samt de förändringar som den planerade exploateringen innebär för dagvattenflödet samt föroreningstransporten från etapp 4. I uppdraget ingår även att se över åtgärder för instängt område i västra delen av fastigheten samt att föreslå åtgärder för rening och fördröjning av dagvatten. Figur 1.Planområdets position, utmärkt med röd cirkel. 3.1 Underlag - Svenskt Vattens Publikation P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem (2011) - Svenskt Vattens Publikation P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering råd vid planering och utförande (2011) - Svenskt Vattens Publikation P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten (2016) - VISS Vatteninformationssystem Sverige - Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, februari 2009 - Oxundaåns dagvattenpolicy - Flygfoto- google maps - Dagvattenutredning Steningehöjden från Bjerking, 2012-09-18, rev 2013-10-30 - Dikningsföretag- Näsby-Sundveda torrläggningsföretag från 1936 - Geotekniska undersökningar utförda av Bjerking 2006-06-30, 2009-06-12 samt 2012-03-29 - Situationsplan, version hämtad 2017-06-30

Sida 5 (23) 3.2 Förutsättningar Sigtuna kommun har tagit fram en kravspecifikation för dagvattenhanteringen vid utbyggnationen av planområdet, se Bilaga 2. Enligt kravspecifikationen ska dagvattenanläggningar dimensioneras utifrån riktlinjer i Svenskt vattens publikation P110. Enligt P110 ska ledningar och anläggningar dimensioneras olika beroende på om området i fråga klassas som glest bostadsområde, tät bostadsområde eller centrum-och affärsområde, Tabell 1. Området efter utbyggnaden klassas som tät bostadsbebyggelse. Detta innebär att ledningarna tillåts gå fulla vid ett 5-årsregn och systemet tillåts dämmas upp till marknivå vid ett 20-årsregn. I praktiken innebär det att ledningar ska dimensioneras för ett 5-årsregn och magasin för ett 20-årsregn. Ytterligare flödeskrav som måste beaktas är det dikningsföretag som området omfattas av, framtaget 1936. För regn med återkomsttider på 100 år eller mer är det kommunens ansvar att säkerställa avrinningen och motverka marköversvämning samt skador av byggnader. Tabell 1. Minimikrav på återkomsttider för regn vid dimensionering av nya dagvattenmagasin. Tabell hämtad från Svenskt Vattens publikation P110. Ett krav gällande föroreningstransporten är Weserdomen, en EU-dom som fastslogs 2015 som syftar till att skydda recipienter. Kravet innebär att föroreningsbelastningen från området inte får öka i samband med exploateringen. Området omfattas dessutom av Oxundaåns dagvattenpolicy vilken innebär: Förorening av dagvatten ska förebyggas. Befintliga dagvattenutsläpp till sjöar och vattendrag via tunnlar, ledningar och diken ska med hänsyn till kvantitet, föroreningsgrad och recipientens belägenhet och känslighet åtgärdas så att vattnet renas före utsläpp. Dagvattensystem ska utformas så att flöden utjämnas och så mycket som möjligt av föroreningarna kan avskiljas före utsläpp i recipient. Dagvatten ska utnyttjas som en positiv resurs i samhället genom att synliggöras för att öka de pedagogiska och estetiska värdena samt öka värdet för naturvården.

Sida 6 (23) 4 Området och dess förutsättningar Det aktuella planområdet som utreds i rapporten (etapp 4) är 5,7 hektar stort och består idag till största del av kuperad skogsmark, se Figur 2. Inom etappen finns även en väg (gul skraffering i figuren) och en preliminär parkeringsplats (orange skraffering i figuren). Området avgränsas av skogsmark i nordlig och västlig riktning samt relativt nyexploaterade områden i sydlig och östlig riktning. Dagvatten rinner idag i nordöstlig riktning och mot en dagvattendamm som anlagts i samband med exploateringen av Steningehöjden. På området finns idag ett instängt område som är sankt (blå skraffering i figuren). Figur 2. Flygfoto över planområdet för etapp 4, gräns utmärkt med röd linje. Hämtat från google maps.

Sida 7 (23) På etappen planeras flerbostadshus och villor/radhus byggas. På det instängda området planeras en förskola att byggas. I Figur 3 ses situationsplanen för den tilltänkta exploateringen av etappen. Figur 3. Situationsplan över Steningehöjden etapp 4. Planområdesgränsen är utmärkt med gul linje.

Sida 8 (23) 4.1 Recipient och status Dagvattnet från planområdet leds via diken till Märstaån och sedan vidare till Mälaren- Skarven. Nedan redovisas miljökvalitetsnormerna för recipienterna hämtat från länsstyrelsens vatteninformationssystem (VISS): 4.1.1 Märstaån Ekologisk status Gällande ekologisk status (2016): Måttlig ekologisk status utifrån biologiska parametrar som indikerar övergödningsproblematik. Kvalitetskravet god ekologisk status med tidsfrist 2021 för övergödning. Enligt arbetsmaterial från 2016-01-15 har Märstaån fått en ny tidsfrist till 2027 för att uppnå god ekologisk status. Vattenmyndighetens förslag inför kommande förvaltningscykel (2015-2021) är oförändrad statusklassning och kvalitetskrav. Kemisk ytvattenstatus Gällande Kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver 2016): Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus utifrån förekomst av ämnen som bromerade difenyletrar, PFOS och nickel. Miljökvalitetsnorm för kemisk status föreslås till god kemisk status 2021 med tidsfrist för nickel och bromerad difenyleter. Undantaget för kvicksilver och kvicksilverföroreningar föreslås gälla oförändrat. 4.1.2 Mälaren- Skarven Ekologisk status Gällande ekologisk status (beslutad 2017-02-23): Måttlig status. VISS fastslår att det finns vissa motstridigheter i uppmätta data, men den sammanvägda bedömningen trots detta är måttlig ekologisk status. Kvalitetskravet god ekologisk status men tidsfrist 2021 har satts upp. Kemisk ytvattenstatus Gällande kemisk ytvattenstatus (beslutad 2017-02-23): Uppnår ej god status. Undantag har gjorts för bromerade difenyleter och kvicksilverföreningar. Trots lägre krav för dessa föroreningar bedöms den kemiska ytvattenstatusen inte uppnå god status. Utöver dessa två föroreningar finns det problem med förhöjda PFOS- och dioxinlika föroreningar. Kvalitetskravet god ekologisk status med utan tidsfrist har satts upp.

Sida 9 (23) 4.2 Geoteknik Enligt geoteknisk karta hämtad från SGU så utgörs området till stor del av berg (röda områden) men även till viss del av morän (ljusblåa områden), se Figur 4 nedan. Omkringliggande område utgörs framförallt av lera (gula områden). Geotekniken har relevans då det styr området infiltrationsmöjligheter. Berg och lera har generellt låga infiltrationsegenskaper och morän har generellt goda infiltrationsegenskaper. Underlaget indikerar att infiltrationen i området är begränsad då merparten består av berg. Infiltration bör vara möjlig i de östliga områdena. Figur 4. Jordartskarta, planområdesgräns utmärkt med röd linje. Planområdet består till största del av berg (rött) men även en del morän (ljusblå). Geotekniska undersökningar har utförts av Bjerking AB för etapp 1-4 (rapporter daterade 2006-06-30, 2009-06-12 samt 2012-03-29 ). Rapporterna bekräftar SGU:s underlag att undergrunden i etapp 4 utgörs av berg i dagen samt av friktionsjord av morän ovan berg. Grundvattennivån har inte undersökts inom ramen för de geotekniska undersökningarna. Det bedöms inte föreligga risk för markföroreningar då marken är jungfrulig. 4.3 Geohydrologi Området ligger inte inom vattenskyddsområde. Infiltration är därför möjlig där geotekniken tillåter. Det innebär även att magasin inte behöver anläggas med tät bottenduk för att undvika läckage till grundvattnet.

Sida 10 (23) 4.4 Dikesföretag I området finns ett dikningsföretag som bör beaktas i samband med exploateringen. Enligt Näsby-Sundveda torrläggningsföretag från 1936 har diket som dagvattendammen avvattnas mot dimensionerat för ett flöde som motsvarar 1,5 l/s per ha. Till dammen tillrinner idag en yta som totalt är 14,3 ha, vilket innebär att dimensionerande flöde från dammen bör vara ca 21 l/s. Figur 5. Dikesföretagets position i förhållande till planområdet och den befintliga dammen. 4.5 Befintliga ledningar Anslutningspunkten för etapp 4 kommer vara i den östliga lokalgatan, se Figur 6. Dagvatten ansluts mot befintlig 500-ledning. Figur 6. Ledning vilken etapp 4 kommer ansluta till. Gula linjen utmärker planområdet och den gröna visar dagvattenledningen.

Sida 11 (23) 5 Flödesberäkningar Dimensionerande dagvattenflöden har beräknats med rationella metoden enligt Svenskt Vattens P110. För att kompensera för eventuellt ökad regnintensitet i framtiden har en klimatfaktor på 1,25 multiplicerats med flödet före efter exploateringen. Eftersom området är relativt stort samt att det (innan exploatering) till stor del består av skogsmark har dagvattnets rinntid till utloppet betydelse för dimensionerande toppflöde. Enligt P110 uppskattas medelrinnhastigheten i naturmark vara 0,1 m/s. Rinntiden kan senare användas för att få fram en regnintensitet (tabell C-1 i P104). En längre rinntid innebär en lägre regnintensitet och därmed ett lägre framräknat toppflöde. På rekommendation från Svenskt vatten bör rinntiden som lägst vara 10 minuter. Före exploateringen uppskattas rinntiden vara ca 40 minuter. Efter exploateringen kommer det mesta av vattnet att rinna via ledning vilket innebär en högre rinnhastighet (ca 1,5 m/s) samt högre regnintensitet. På rekommendation av Svenskt Vatten bör den lägsta rinntiden som lägst sättas till 10 minuter, vilket har gjorts för flöden efter exploatering. En mer översiktlig markanvändningsindelning gjorts. Området har delats in i fem olika typer av markanvändningar som kan ses i Tabell 2. Avrinningskoefficienter är hämtade från tabell 4.8 och 4.9 i rapport P110 från svenskt vatten. Tabell 2. Markanvändning och deras avrinningskoefficienter som använts vid flödesberäkningar. Markanvändning Avrinningskoefficient ρ Hårdgjorda ytor (parkering, byggarbetsplats & väg) 0,8 Flerfamiljshus 0,4 Villaområde 0,4 Skolområde 0,3 Skogsmark/parkmark 0,1 Beräkningsförutsättningar Beräkningar har gjorts utifrån följande förutsättningar: Planprogramområdet uppgår till 5,69 ha. Dimensionerande flöden har beräknats med Dahlströms modifierade ekvation (2010) enligt Svenskt Vatten P110. Beräkningar är gjorda med ett regn som har en återkomsttid på 5 och 20 år med en varaktighet på 10-40 minuter. Klimatfaktor är satt till 1,25 för flödesberäkningar efter exploatering.

Sida 12 (23) 5.1 Flöden före och efter exploatering I Tabell 3 nedan redovisas framräknade dagvattenflöden före exploatering för regn med återkomsttid på 5 respektive 20 år och en rinntid på 40 minuter. Tabell 3. Beräknade dagvattenflöden vid ett 5-års respektive 20-årsregn före exploateringen. Före exploatering 5 år 20 år Avr. Red Regn Q Regn Q Yta Koeff area int (dim) int (dim) (ha) (ha) (l/s ha) (l/s) (l/s ha) (l/s) Hårdgjorda ytor 0,93 0,80 0,74 62 46 98 73 Skogsmark 4,76 0,10 0,48 62 29 98 47 Summa 5,69 1,22 75 120 I Tabell 4 nedan redovisas framräknade dagvattenflöden efter exploateringen för regn med återkomsttid på 5 respektive 20 år med klimatfaktor 1,25 och en rinntid på 10 minuter. Tabell 4. Beräknade dagvattenflöden vid ett 5-års respektive 20-årsregn med klimatfaktor 1,25 efter exploateringen. Efter exploatering 5 år 20 år Avr. Red Regn Q Regn Q Yta Koeff area int (dim) int (dim) (ha) (ha) (l/s ha) (l/s) (l/s ha) (l/s) Väg 0,32 0,80 0,26 180 58 286 92 Flerfamiljshus 1,70 0,40 0,68 180 153 286 243 Villaområde 2,93 0,35 1,03 180 231 286 367 Skolområde 0,45 0,30 0,14 180 30 286 48 Parkmark 0,29 0,10 0,03 180 7 286 10 Summa 5,69 2,13 478 760 Exploateringen kommer innebära en högre andel hårdgjorda ytor samt kortare rinntid vilket innebär högre dagvattenflöden. I Tabell 5 nedan jämförs flöden före och efter exploateringen. Tabell 5. Jämförelse av 5- och 20-årsflöden före och efter exploatering 5 år 20 år Q (dim) Q (dim) (l/s) (l/s) Före exploatering 75 120 Efter exploatering 478 760 Skillnad 403 640

Sida 13 (23) 5.2 Sekundära avrinningsvägar Sekundära avrinningsvägar är de vägar vattnet tar via ytan då dagvattensystemet är fullt. Vid ett sådant scenario är det höjdsättningen av området som styr vattnets väg. Marken höjdsätts oftast så de sekundära avrinningsvägarna går i gatorna. För att motverka att vatten ansamlas i lågpunkter är det viktigt att höjdsätta marken så den lutar mot önskad utflödespunkt. I Figur 7visas de sekundära avrinningsvägarna för etapp 4 utifrån föreslagen höjdsättning av området. Två stycken instängda områden har identifierats där vatten förväntas ansamlas vid ett kraftigare regn. Instängt område 1 är som tidigare beskrivits en befintlig lågpunkt i naturen. I det området planeras en förskola anläggas. Instängt område 2 planeras en väg (Trädgårdsallén) anläggas. Åtgärder behöver vidtas i dessa två områden, vilket beskrivs mer i avsnitt 7.3. Figur 7. Sekundära avrinningsvägar i planområdet.

Sida 14 (23) 6 Föroreningsberäkningar Föroreningsmängder och halter har beräknats utifrån schablonvärden i modellverktyget Stormtac (v.17.2.2). För beräkning av mängder har nederbörd 535 mm/år använts. Modellverktyget StormTac simulerar, dimensionerar och analyserar bl.a. flöden, fördröjning samt rening av dagvatten. Beräkningsförutsättningar som programmet kräver är markyta och markanvändning. Föroreningsberäkningar utgörs av ett flertal uppmätta referensobjekt kopplade till olika markanvändningar. Ju fler referensvärden en specifik markanvändning har desto säkrare anses modellen kunna förutse föroreningskoncentrationer. I detta projekt har markanvändningarna skogsmark, parkering och väg använts för att representera området före exploatering. Markanvändningar som använts för att representera området efter exploateringen är villaområde, flerbostadshus och parkmark. I Tabell 6 redovisas föroreningskoncentrationerna (halter/liter) och mängder (kg/år) i dagvattnet före och efter utbyggnad utan någon reningsåtgärd. Beräknade föroreningshalter jämförs med riktvärde 2M 1. 2M är riktvärden för delområden som inte har ett direktutsläpp till recipienten. Tabell 6. Föroreningsberäkningar före samt efter utbyggnad utan rening. Röda siffror visar halter som överstiger riktvärde 2M. Blåa siffror visar på mängder som ökar i samband med exploateringen. Ämne Enhet Riktvärde Koncentration, halter Före utbyggnad Efter utbyggnad Mängder (kg/år) Före utbyggnad Efter utbyggnad Fosfor µg/l 175 82 220 0,6 2,4 Kväve mg/l 2,5 1,3 1,5 9 16 Bly µg/l 10 13 11 0,1 0,11 Koppar µg/l 30 22 22 0,16 0,24 Zink µg/l 90 66 78 0,47 0,86 Kadmium µg/l 0,5 0,28 0,5 0,002 0,0055 Krom µg/l 15 7,4 6,6 0,053 0,071 Nickel µg/l 30 2,7 6,7 0,019 0,073 Kvicksilver µg/l 0,07 0,039 0,018 0,00028 0,00019 Olja mg/l 0,7 0,51 0,46 3,6 5 Resultatet visar att halterna fosfor och bly överstiger riktvärdet efter exploateringen. Samtliga mängder, förutom kvicksilver, förväntas dessutom att öka i samband med exploateringen. För att tillgodose ställda krav bör därför reningsåtgärder vidtas. 1 Riktvärdet 2M är ett förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, februari 2009.

Sida 15 (23) 7 Åtgärdsförslag Flödes- och föroreningsberäkningarna i föregående avsnitt visar att det finns ett behov att vidta åtgärder för att uppnå ställda krav. Utöver detta finns det två instängda områden som förväntas svämmas över vid ett kraftigare regn. I kapitel 7.1 till 7.6 beskrivs åtgärder som föreslås samt de konsekvenser som dessa förväntas ha på området. 7.1 Befintlig damm Som tidigare nämnt finns det en befintlig damm som området tillrinner till, Figur 8. Dammen byggdes i ett tidigt skede för att kunna fördröja och rena den ökade mängd dagvatten som exploateringen av Steningehöjden innebär. I Figur 8 ses vilka övriga områden förutom etapp 4 som avvattnas mot dammen. Dammen har dimensionerats för ett 10-årsregn med klimatfaktor 1,25. Vid projektering har den dock gjorts något större. Detta är positivt eftersom enligt nya riktlinjer från Svenskt vatten ska magasin för tät bostadsbebyggelse dimensioneras för ett 20-årsregn. Dammen har möjlighet att omhänderta 1 100 m 3 dagvatten innan bräddning mot diket. Mer fakta om dammens utformning ses i Bilaga 1. Figur 8. Position av dagvattendammen. I figuren är även områden som avvattnas mot dammen utmärkta. Det röda strecket visar etapp 4 och de orangea strecken visar de tre övriga områden vars dagvatten leds till dammen.

Sida 16 (23) 7.2 Kompletterande åtgärder Som komplettering till dagvattendammen föreslås anläggning av vägmagasin i form av makadammagasin eller skelettjordar. Makadammagasin är krossfyllda dagvattenmagasin som både renar och fördröjer, se Figur 9. Utflöde sker antingen genom perkolation ut i omgivande marklager eller genom kontrollerad avvattning mot ledning. Livslängden förlängs om magasinen anläggs med brunnar med både sandfång och vattenlås vilket förhindrar löv och större partiklar att komma in i magasinet. Figur 9. Principskiss av ett makadammagasin. Skelettjordar liknar makadammagasin till stor del. Den stora skillnaden är att träd planteras i magasinen vilket ökar reningsfunktionen. Ifyllnadsmaterial som används består oftast av stenskärv eller pimpsten där jord spolas ner hålrummen. Pimpsten har generellt en större porvolym vilket innebär att mer vatten har möjlighet att magasineras. Magasinet kan antingen anläggas så dagvatten avvattnas mot ledning eller infiltreras in i marklagret. I Figur 10 ses ett exempel hur en skelettjord kan utformas. Figur 10. Illustration över en skelettjordsmodell.

Sida 17 (23) Dagvatten från både gator och bostäder föreslås ledas till magasinen. Lokalgatorna kommer att skötas av en vägsamfällighetsförening av boende i området. Vid kommunalägda gator kan det vara ett problem att föreslå gemensamma magasin för gata och fastigheter då drift- och kostnadsansvar oftast skapar konflikter mellan parterna. Istället för att fastigheter har dagvattenserviser som avvattnas mot ledning föreslås de kopplas mot vägmagasin. Då magasinen går fulla bräddas de mot dagvattenledning i gatan, Figur 11. Magasinens bräddnivå bör läggas under dräneringen för att undvika bakfall och risk att skada husgrunder. Figur 11. Principskiss av vägmagasin dit vatten från både gator och fastigheter tillrinner.

Sida 18 (23) Utifrån situationsplanen har möjliga platser för anläggande av makadammagasin (blå markering) och skelettjordar (röd markering) tagits fram, se Figur 12. Där det föreslås skelettjordar är anläggning av makadammagasin också möjlig. Förslaget innebär att alla lokalgator byggs med antingen makadammagasin eller skelettjord. Figur 12. Utbredning av föreslagna magasin. På ljusblå sträckor föreslås makadammagasin anläggas och på röda föreslås skelettjordar. Gul linjer utmärker planområdesgränsen för etapp 4. På grund av korsande ledningar och för brant lutning på vägar kan det bli svårt att anlägga vägmagasin på samtliga vägsträckor. Om det vid detaljprojektering skulle upptäckas att det fördröjningskravet inte går att uppfyllas går det att komplettera med krossfyllda stenkistor på fastigheterna. Dessa skiljer sig inte från makadammagasin vad det gäller rening. 7.3 Dagvatten från parkeringsytor De flesta kommunerna har krav att dagvatten från parkeringsytor ska renas ytterligare innan avvattning mot ledning. Oftast gäller kravet då parkeringsytor överskrider ett visst antal parkeringsytor. Enligt situationsplanen finns det vid flerbostadshusen större parkeringsytor. På dessa ytor kan det bli aktuellt att vidta extra renande åtgärder. Kraven består oftast att dagvattnet antingen ska renas i oljeavskiljare eller en blågrön dagvattenlösning. En blågrön dagvattenlösning innefattar anläggningar som har växtlig rening. Detta kan till exempel vara skelettjordar, som tidigare beskrivits i stycket ovan, eller i växtbäddar. Växtbäddar är nedsänkta planteringar med växter som tål både torka och höga vattennivåer där vatten tillfälligt kan magasineras och fördröjas innan vidare transport

Sida 19 (23) till dagvattennätet. Åtgärden medför även en ökad avdunstning samt renar dagvattnet genom sedimentation och växtupptag av föroreningar. I Figur 13 nedan ses ett exempel på en växtbädd. Figur 13. Illustration över växtbädd i anslutning till en parkering. 7.4 Instängda områden För att säkerställa de sekundära avrinningsvägarna bör åtgärder vidtas för de instängda områdena 1 och 2, Figur 14. På instängt område 1 föreslås ett avskärande dike anläggas, utmärkt med röd linje i figuren nedan. Diket kommer att skärma av dagvattnet som faller på kullen i söder och motverka vatten att svämma över fastigheten. I den föreslagna höjdsättningen så har fastigheten fyllts upp till samma nivå som gatan. Om det är möjligt bör tomten höjas ytterligare 10-20 cm så att gatan är lägre än fastigheten. På instängt område 2 föreslås gångbanan som kommer gå genom kvarteret att höjdsättas som en sekundär avrinningsväg. För att detta ska fungera är det viktigt att vatten utan hinder kan ledas från Trädgårdsallén till gångbanan. Om Trädgårdsallén kommer ha kantsten så bör den vara nedsänkt i lågpunkten så dagvattnet har fri passage till gångbanan. Genom att vidta dessa åtgärder säkerställs de sekundära avrinningsvägarna. Figur 14. Sekundära avrinningsvägar inom planområdet. De röda strecken illustrerar nya sekundära avrinningsvägar i samband med de föreslagna åtgärderna.

Sida 20 (23) 7.5 Flöden med åtgärder Enligt tidigare avsnitt föreslås fördröjning i den befintliga dammen samt i nya vägmagasin. För att uppfylla flödeskrav måste krav från dikningsföretaget uppfyllas. Diket som kraven syftar till är dammens utloppsdike. Enligt bestämmelser från dikningsföretaget får max 1,5 l/s per hektar avvattnas mot diket. Sammanlagt avvattnas en yta på 14,3 ha till dammen (varav 5,7 ha är från planområdet) vilket motsvarar ca 21 l/s för hela området. Erforderlig magasinsvolymen har beräknats utifrån P110:s dimensioneringsmetod för att klara ett 20- årsregn. Tabell 7. Magasinsberäkning för att tillgodose ställda fördröjningskrav. Reducerad area Önskat flöde från Magasinstorlek området ha l/s m 3 Utlopp från dammen 4,55 21 1 550 Dammen har kapacitet att fördröja 1 100 m 3. Det innebär att ytterligare 450 m 3 behöver fördröjas för att uppnå flödeskravet. Det framräknade magasinet är inte bara för planområdet utan det sammanlagda magasinsbehovet för hela dammens avrinningsområde. På de redan exploaterade områdena är det oklart hur mycket vatten som magasineras. Om det antas att varje område måste fördröja lika mycket behövs 100 m 3 per reducerad hektar. Planområdet räknas ha en reducerad area på 2,1 ha efter exploatering. Därför behövs sammanlagt 210 m 3 vatten kunna fördröjas inom. I området finns totalt 800 m lokalgator. Om vägmagasin med en tvärsnittsarea på 1 m 2 anläggs som har en provolym på 0,3 kommer 240 m 3 vatten kunna fördröjas. Detta innebär att kravet uppfylls med 30 m 3 till godo.

Sida 21 (23) 7.6 Föroreningsberäkningar efter rening och fördröjning I Tabell 8 nedan redovisas föroreningsreduktioner från området med de föreslagna åtgärderna. Reduktionen utgår ifrån att allt dagvatten först renas i vägmagasin och sedan i den befintliga dammen. Oljeavskiljare samt blågröna anläggningar till parkeringsytor har inte inkluderats i beräkningarna. Indata som använts för den befintliga dammen i StormTac ses i Bilaga 1. Då makadammagasin renar sämre jämfört med skelettjordar har föroreningsberäkningarna utgått ifrån att alla vägmagasin är makadammagasin. Vid anläggning av skelettjord på vissa vägar kommer ytterligare rening än den som presenteras nedan att erhållas. Samtliga föroreningshalter och mängder förväntas att minska i samband med exploateringen då de föreslagna åtgärderna vidtas. Utifrån resultatet dras därför slutsatsen att åtgärderna bedöms vara tillräckliga för att uppnå ställda krav. Tabell 8. Föroreningsberäkningar före samt efter utbyggnad med och utan reduktion. De röda värden visar halter som överstiger 2M. Blåa värden visar mängder som överstiger mängder före exploateringen. Ämne Enhet Riktvärde Koncentration, halter Före utbyggnad Efter utbyggnad Efter utbyggnad med reduktion Före utbyggnad Mängder (kg/år) Efter utbyggnad Efter utbyggnad med reduktion Fosfor µg/l 175 82 220 51 0,6 2,4 0,6 Kväve mg/l 2,5 1,3 1,5 0,6 9 16 6 Bly µg/l 10 13 11 1 0,1 0,11 0,01 Koppar µg/l 30 22 22 3 0,16 0,24 0,03 Zink µg/l 90 66 78 6 0,47 0,86 0,07 Kadmium µg/l 0,5 0,28 0,5 0,05 0,002 0,0055 0,0006 Krom µg/l 15 7,4 6,6 0,3 0,053 0,071 0,003 Nickel µg/l 30 2,7 6,7 0,6 0,019 0,073 0,007 Kvicksilver µg/l 0,07 0,039 0,018 0,005 0,00028 0,00019 0,00006 Olja mg/l 0,7 0,51 0,46 0,02 3,6 5 0,2 7.7 Dagvatten under byggskedet Under byggnation tillkommer mycket suspenderat material och föroreningar i dagvattnet. Sprängning generar kvävehaltigt vatten och byggtrafik oljespill samt suspenderat material. För att inte riskera att recipienten påverkas negativt under byggtiden är dagvattenhanteringen viktigt att ta hänsyn till redan vid byggstart. Detta har till viss del redan gjorts då den befintliga dammen kommer kunna rena stora delar av dagvattnet. Vägmagasinen bör, om möjligt, anläggas tidigt så dagvatten från planområdet vid byggskedet renas. För områden där det ej är möjligt att anlägga permanenta anläggningar för rening kan temporära anläggningar byggas. Antingen för utsläpp till recipient eller för utsläpp på spillvattennät. För utsläpp på spillvattennät gäller VA-huvudmannens riktlinjer.

Sida 22 (23) 8 Slutsats Exploateringen kommer innebära ökade flöden och en ökad föroreningstransport. För att uppfylla ställda krav föreslås anläggning av vägmagasin på samtliga lokalgator inom planområdet. Om det vid detaljprojektering upptäcks att samtliga vägsträckor inte går att anlägga med vägmagasin kan kompletterande krossfyllda stenkistor anläggas på fastigheterna. I anslutning till större parkeringsytor föreslås anläggning av oljeavskiljare eller blågröna anläggningar (skelettjord eller växtbädd). Två instängda områden har identifierats. Vid anläggning av ett avskärande dike i område 1 samt rätt höjdsättning av en gångbana i område 2 kommer de sekundära avrinningsvägarna säkerställas. Samtliga föroreningshalter och mängder förväntas att minska då de föreslagna åtgärderna vidtas. Kraven uppnås trots att samtliga vägmagasin räknats som makadammagasin. Om vägmagasin till viss del ersätts med skelettjordar förväntas ytterligare rening att erhållas. Slutsatsen blir att exploateringen med de föreslagna åtgärderna uppnår såväl flödeskrav som föroreningskrav. Bjerking AB Granskad av Oscar Svensson Telefon 010-211 8284 Oscar.svensson@bjerking.se Malin Melhorn Telefon 010-211 8245 Malin.melhorn@bjerking.se Mall: VS-13156-Uppdrag Version: 5.0 Status: Godkänd Dokument: VS-13156-Uppdrag.docx Sparat: 2017-09-25 13:29

Sida 23 (23) 9 Bilaga 1 Indata som användes i StormTac för den befintliga dagvattendammen