Effek%v klimatpoli%k. Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Umeå Universitet

Relevanta dokument
Mål och medel i klimatpolitiken. Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University

Klimatpolitikens utmaningar

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik

Effektiv klimatpolitik Kan stöd till förnybar energi och energieffektivisering motiveras? Runar Brännlund CERE Handelshögskolan, Umeå Universitet

Lönar det sig att gå före?

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

Internationellt ledarskap för klimatet

Miljömålssystemet vad bör utvärderas, och varför? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Handelshögskolan Umeå Universitet

Klimatpolitikens ekonomi. Bengt Kriström SLU-Umeå

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Principiella utgångspunkter i klimatpolitiken. kostnader. 8 runar brännlund

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Klimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Policy Brief Nummer 2018:5

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Stoppa utsläppen inte utvecklingen

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Annika Balgård, Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Vinner Sverige på att delta i utsläppshandel?

Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö

Sverige behöver riktlinjer för värdering av koldioxid

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Klimatinnovationer för akademin och industrin


EUs energi- och klimatpolitik till så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Flexibla mekanismer och mål i klimatpolitiken. Delrapport 3 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2004

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet

Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University

Rapport 2003:1. Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med utsläppsrätter enligt

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Industrin och klimatet till Max Åhman, avd. miljö- och energisystem, LTH/LU

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Mot en eko-effektiv ekonomi

Rubrik: Översyn av EU:s utsläppshandelsystem(ets).rådslutsatser. Dokument: 10343/07 ENV 307 MI 151 IND 55 ENER 164

CSPR Briefing. CSPR Briefing No 2, Sammanfattning för beslutsfattare av Syntesrapporten av IPCC:s fjärde bedömningsrapport.

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.

Mars En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Sammanfattning. Bakgrund

Klimatpolicy Laxå kommun

Naturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet

Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål M2016/00703/Kl

4. Miljöregler och styrinstrument

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

KLIMATPAKET. budget

Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar,

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet?

275 participants 11 keynotes 145 orals/papers 30 posters

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Regional klimatvecka 31 mars 7 april

Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET

Sektorsstrategier för energieffektivisering

Indikatornamn/-rubrik

Uttalande från Lettland och Litauen. Våtmarkernas betydelse som effektiva ekosystem för lagring av koldioxid bör erkännas.

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart

EU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009

Koldioxidinfångning och lagring (CCS)

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Klimatet och Ekonomin. John Hassler

Hotbilden mot kra/värme

FEM FÖRLORADE ÅR. Så skrotades klimatberedningens förslag. Miljöpartiet de gröna

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

EUROPAPARLAMENTET ***I BETÄNKANDE. Plenarhandling SLUTLIG VERSION A5-0154/ mars 2004

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

Industrin är grunden f

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Policy Brief Nummer 2012:3

Skogsindustriernas position kring EUs Vitbok om Energi och Klimat till 2030

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp COM (2016) 482

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Transkript:

Effek%v klimatpoli%k Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Umeå Universitet

En effektiv klimatpolitik ü Renodla Avskaffa subventioner/skatteundantag till miljöbilar och etanol Avskaffa subventioner till lokala investeringsprogram Överge järnvägar som klimatpolitiskt instrument Frikoppla klimatpolitik från energipolitik ü Effektivisera Sträva efter marginalkostnadsutjämning /nationellt och globalt/ Sök globala och flexibla lösningar Fortsätt arbetet med att effektivisera energiskattesystemet ü Modernisera Överge tanken på att gå före ger konkurrensfördelar Överge tanken att utsläppsminskningar har ett större värde om de görs i Sverige än i andra länder Fortsätt utveckla innovationsincitamenten.

Utsläppsscenarier fram %ll 2030 (om inget y*erligare görs) 100 GtCO2eq/år 80 60 40 + 25-90% med rådande politik 20 0 2000 Källa: IPCC, WG III A1F1 A2 A1B A1T B1 B2 2030 95th

Vilka utsläppsreduk%oner korresponderar mot olika mål? Stabiliseringsnivå (ppm CO2-eq) Global medeltemper aturökning (ºC) År när CO2 utsläpp måste nå topp År när CO2 utsläpp måste vara tillbaka på 2000 års nivå Reduktion år 2050, i förhållande till år 2000 445 490 2.0 2.4 2000-2015 2000-2030 -85 to -50 490 535 2.4 2.8 2000-2020 2000-2040 -60 to -30 535 590 2.8 3.2 2010-2030 2020-2060 -30 to +5 590 710 3.2 4.0 2020-2060 2050-2100 +10 to +60 710 855 4.0 4.9 2050-2080 +25 to +85 855 1130 4.9 6.1 2060-2090 +90 to +140 Källa: IPCC, WG III

Två frågor (från vår horisont) 1. Hur skall målet bestämmas (reduk;onsnivå)? 2. Vilka medel ska vi använda? Vanligtvis separeras dessa frågor från varandra Man kan dock inte separera mål från medel

Mål och medel? Stern rapporten (och andra rapporter) visar a* det är lönsamt med kragiga reduk;oner av utsläppen Beräkningarna bygger på en globalt kostnadseffek.v poli;k Om inte en sådan poli;k kan genomföras måste kalkylen göras om, och målet kanske omprövas

Målet implika;oner för e* litet land Klimatproblemet är globalt; målet måste bestämmas globalt E* litet öppet land kan sä*a e* mål för en viss utsläppsreduk.on på hemmaplan E* litet öppet land kan sä*a e* mål för en viss reduk.on av globala utsläpp Om klimatet är i fokus bör målet vara en global reduk%on

Medel Man bör välja styrmedel som ger största möjliga globala reduk;on per krona (kostnadseffek;vitet) EGersom det inte spelar någon roll var utsläppen sker, eller vem som orsakar dom ü Koldioxidska* (så bred och uniform som möjligt) ü Utsläppshandel (så omfa*ande som möjligt)

Medel Vilket implicerar ag vi inte skall ha en sektorspoli;k Om utsläppen i en sektor ökar, givet en generell poli;k, så är de*a inget argument för a* införa några särskilda regler för den sektorn ska vara mycket restrik;v med klimat- subven;oner undvika undantag och specifika regler för speciella företag

Vad har vi då för klimatpoli%k? Globalt " Viss global samordning och samsyn av målet via Kyotoprotokollet " Ingen global samordning av styrmedel " Stor varia;on i poli;ken mellan länder " Stora kostnadsskillnader för a* minska utsläpp, som inte utny*jas ü Utny*jandet av CDM ökar (dock inte problemfri*)

Vad har vi då för klimatpoli%k? EU " Ingen sammanhållen poli;k inom EU " 20/20/20 målet är visserligen gemensamt " men ingen (klok) poli;k hur man skall nå det " I de enskilda länderna finns en djungel av olika styrmedel (se OECD), och en lika tät djungel av undantag och specialregler " EU- ETS e* ljus I mörkret?

Stora skillnader mellan länder Stora skillnader i utsläpp mellan regioner och länder Innebär stora skillnader i kostnader för att minska utsläppen Stora skillnader hur länder drabbas av klimatförändringar Innebär att incitamenten för att minska utsläppen skiljer sig kraftigt mellan länder

Vad har vi då för klimatpoli%k? Sverige Koldioxidska*en Gröna cer;fikat KLIMP (fasas ut) Miljöbilspremier Koldioxidska*en i princip generell, men inte i prak;ken

Vad har vi då för klimatpoli%k? Sverige Dagens pris på koldioxid Transportsektorn: 1 kr/kg CO2 (2,25 kr/liter) Övrig sektorn: genomsni*lig ska* på 0,20 kr/kg (0,46 kr/liter) Priset 1 kr/kg är betydligt högre än vad som skulle behövas på en global marknad (se IPCC) 20 öre/kg är någorlunda i nivå med priset på den globala marknaden (jmf priset på EU- ETS och carbon offsets

Vad har vi då för klimatpoli%k? Sverige 100 90 80 70 öre/kg CO2 60 50 40 Industrin Hushåll 30 20 10 0 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005

Global och na%onell klimatpoli%k Åtminstone tre problem Låg deltagandegrad i Kyotoavtalet Ursprungsdesign: 66% deltagandegrad (Annex I, inklusive USA) Uppska*ad deltagandegrad 2010: 33% (USA utanför och ökande andel utsläpp från icke Annex I länder Ej harmoniserat pris på CO2 pris mellan länder Ej harmoniserat pris på CO2 pris inom länder

Kostnad, deltagandegrad Kostnad rela;vt kostnaden vid fullt deltagande i Kyotoprotokollet (Source: Nordhaus, 2009,DICE model)

Vilket (globalt) CO2 pris behövs? Bottom-up Top-down (källa: IPCC, WG III) US$ 20 = 0.14 SEK/kg CO2 US$ 50 = 0.35 SEK/kg CO2 US$ 100 = 0.70 SEK/kg CO2

Om poli%ken inte är globalt kostnadseffek%v? Kostnaderna blir betydligt högre (eller det krävs e* mycket högre pris). Beräkningarna visar på kostnaden av a* gå från en jämvikt ;ll en annan. Inga anpassnings- kostnader, vilka kan vara mycket stora.

Kostnader i Sverige bo*om up (McKinseykurvan) SEK/kgCO 2 e 7.00 6.50 6.00 5.50 5.00 4.50 4.00 3.50 3.00 2.50 2.00 1.50 1.00 0.50 0.00-0.5 0-1.0 0-1.5 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Reduk tions v ol y m, MtC O 2 e Se Brännlund (2008) för en detaljerad förklaring kol dioxi dskat t (10 80 kr / ton)

Kostnader i Sverige om vi får handla? Antag a* reduk;onen (15 Mton) kan ske i något annat land (- 40% jmf 1990) Antag a* de*a är möjligt via handel med utsläppsrä*er eller köp av utsläppskvoter Antag a* priset på utsläppsrä*er (kvotpris) är 150 kr/ton Antag a* dagens CO2 ska* är oförändrad (1 kr/kg)

Kostnader för olika strategier SEK/kg CO 2 e 7. 00 6. 50 6. 00 5. 50 5. 00 4. 50 4. 00 3. 50 3. 00 2. 50 2. 00 1. 50 1. 00 0. 50 0. 00-0.50-1.00-1.50 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Re du k ti o ns vo ly m, MtCO 2 e kol dio xidsk at ( 108 0 kr / ton ) Miljarder kr SEK/kg Ingen handel (a) 18 3,50 Ingen handel (b) 26 7,20 Handel 1,3 1,05

Slutsatser Det krävs stora utsläppsreduk;oner för a* uppnå en stabilisering på de nivåer som diskuteras IPCC s genomgång visar a* stora reduk;oner kan uppnås ;ll ur e8 svenskt perspek.v lågt globalt pris på CO2 Kostnaden för a* uppnå svenska mål är starkt beroende på om reduk;oner ska ske enbart inom landet, eller om handel ;llåts. Sverige skulle kunna bidra med en global utsläppsreduk;on på mer än 100 miljoner ton, ;ll samma kostnad som under dagens poli;k A* inte vidta åtgärder där det är effek;vast innebär e* slöseri och a* reduk;onerna blir mindre än annars

En effektiv klimatpolitik ü Renodla Avskaffa subventioner/skatteundantag till miljöbilar och etanol Avskaffa subventioner till lokala investeringsprogram Överge järnvägar som klimatpolitiskt instrument Frikoppla klimatpolitik från energipolitik ü Effektivisera Sträva efter marginalkostnadsutjämning /nationellt och globalt/ Sök globala och flexibla lösningar Fortsätt arbetet med att effektivisera energiskattesystemet ü Modernisera Överge tanken på att gå före ger konkurrensfördelar Överge tanken att utsläppsminskningar har ett större värde om de görs i Sverige än i andra länder Fortsätt utveckla innovationsincitamenten.