Mål och budget - Folkhälsonämnden.0002 Reviderad -09-251 Reviderad -09-25
Inledning Ordförande Christina Gustavsson (S) Andel av kommunens ramtilldelning 0,1 % Förvaltningschef Ulrika Lundgren Sammanfattning År Kommunfullmäktige i Karlskoga och Degerfors har beslutat om Gör jämlik gör skillnad år -, folkhälsonämndens plan för social hållbarhet jämlik och jämställd hälsa. Målet är en jämlik och jämställd hälsa på lika villkor för hela befolkningen där mångfald, nytänkande och handling bejakas. Vägen dit går via samverkan och gemensamt agerade mellan berörda aktörer i samhället. Fler hälsofrämjande och förebyggande insatser krävs. En bra start i livet för alla barn och ungdomar är nödvändig och folkhälsonämnden tydliggör hur barnkonventionen ska utvecklas och implementeras i ordinarie styrning och ledning. Goda matvanor, rent, snyggt och tryggt, leder till bättre hälsa och ökat välbefinnande vilket ger en positiv hälsoutveckling i befolkningen. Folkhälsonämnden vill därför satsa på maten och på en god inomhus- och arbetsmiljö. har nämnden fått villkoren att höja priset med motsvarande löneökningen samt med 4 % för ökade råvarukostnader vilket statistiskt sett motsvarar cirka hälften av kostnadsökningen. Detta möjliggör att bibehålla en lägsta nivå på kvalitet och service för kost- och städverksamheterna. Miljöhänsyn genomsyrar alla inköp i val av råvaror och övriga produkter. Att skapa förutsättningar för ökad jämställdhet och egen försörjning drivs genom att fortsätta arbetet med att skapa heltider inom ramen för budget. År - Arbetet för ökad jämlik hälsa och social hållbarhet fokuserar på att integrera jämlikhet i hälsa i all politik och i ordinarie styrning och ledning. Projektet Gör jämlik-gör skillnad pågår till den 31 december. Därefter ska arbetet med en jämlik och jämställd hälsa ingå som en del i ordinarie styrning och ledning. Fortsatt arbete samordnas inom ramen för folkhälsonämndens reglemente. Att mäta och analysera problemet samt bedöma effekterna av olika åtgärder är nödvändigt. Att ge förutsättningar till egen försörjning är en nyckelåtgärd för jämlikhet och jämställdhet. Alla barn och unga ska ges en bra start i livet och att utveckla samverkan kring barnets bästa är prioriterat. Att skapa hälsofrämjande och hållbara samhällen har påverkan på samhällsekonomi, trygghet och social sammanhållning. Folkhälsonämndens uppgift är att bidra till att skapa förutsättningar för att varje invånare ska kunna ta ansvar för sin hälsa och utveckling. Alla samhällsaktörer är viktiga och nödvändiga för att minska skillnader i hälsa. Budgeterade intäkter och kostnader - är ytterst preliminära då dessa styrs av beställningar från övriga nämnder. Fortsatt arbete med reduceringar inom verksamheterna krävs för att kunna bibehålla goda resultat och samtidigt klara uppdraget inom givna förutsättningar. Strävan att öka andelen ekologiska livsmedel kan fortsätta om ekonomiska förutsättningar ges. Andelen av personalen som har heltidstjänst inom ramen för budget, har ökat. 2
Verksamhet och uppdrag Ledning och chefsstöd Verksamheten omfattar förvaltningsledning och chefsstöd. Uppdraget är att leda, styra, samordna och utveckla förvaltningen. Högkvalitativ och kostnadseffektiv samordning och service från förvaltningen uppnås och därmed nås politiska mål. Folkhälso- och barnkonventionsenhet Enheten sorterar direkt under förvaltningschefen. Huvudansvaret är att samverka och strukturera övergripande strategier och utveckla förebyggande och främjande metoder. Delaktighet och inflytande är fokus. Visionen är att skapa bästa möjliga förutsättningar för social hållbarhet jämlik och jämställd hälsa för alla i Karlskoga och Degerfors. Kostverksamhet Kostverksamheten lagar mat till förskolor, skolor och äldreomsorg inom Karlskoga och Degerfors kommuner. I kommunerna är maten medel att nå god och jämlik hälsa. Måltiderna skall utformas på ett sådant sätt att de främjar hälsan och miljön, på både lång och kort sikt. Den positiva matupplevelsen för varje gäst, är fokus. Städverksamhet Städverksamheten svarar för städservice till kommunernas kärnverksamheter som utbildning, vård och omsorg samt andra kommunala verksamheter. Städverksamheten ska ge alla som vistas i lokalerna en god inomhus- och arbetsmiljö. Rent, snyggt och tryggt för de som vistas i lokalerna, är fokus. Driftbudget - Fastställd av kommunfullmäktige juni (KF 109) Bokslut Budget Budget Budget Budget Kostnader 141 289 142 074 140 862 140 862 140 862 varav personal 82 916 81 767 81 840 81 840 81 840 Intäkter -135 985-138 686-139 452-139 452-139 452 Nettokostnader 5 304 3 388 1 410 1 410 1 410 Nettobudget 2 570 3 388 1 410 1 410 1 410 i förhållande till budget -2 734 0 0 0 0 3
Analys av treårsbudget Folkhälsonämndens ingående balans är 321 tkr för treårsbudgeten -. gjorde nämnden ett underskott med 2,7 mnkr som avser kost- och städverksamheterna i Karlskoga. Underskottet beror främst på ökade personalkostnader med anledning av ökat barn och elevantal i verksamheterna. De ökade personalkostnaderna inom kost beror på att man tillsatt extra personal, utanför budget, för att klara att producera och servera fler portioner. Inom kost finns även kostnader som uppstått med anledning av flytt till ombyggt kök där omställningskostnaderna belastade folkhälsonämnden. Inom städverksamheten har personalen försökt klara ökad arbetsbelastning inom ramen för befintlig personalstyrka. Sjukskrivningarna också ökat dramatiskt inom städverksamheten. Genomlysningsprojektet med anledning av ökade sjukskrivningar inom städverksamheten, har gett resultat. En plan för analys och åtgärder har upprättats och kommer att strikt följas för att nämnden ska kunna ha en budget i balans vid utgången av. I driftramen för finns engångsanslag för Heltidsprojektet (480 tkr) samt för Ung medborgardialog (550 tkr) och från har 75 tkr i driftbidrag för Drogfri skolavslutning tillkommit. Budgetflytt av 205 tkr har gjorts från folkhälsonämnden till barn- och utbildningsnämnden inför för att få kostverksamheten helt intäktsfinansierad i fortsättningen. Viktigare åtgärder och verksamhetsförändringar i förhållande till Målet är en jämlik och jämställd hälsa på lika villkor för hela befolkningen där mångfald, nytänkande och handling bejakas. Vägen dit går via samverkan och gemensamt agerade mellan berörda aktörer i samhället. Ökad samverkan är nödvändigt för att klara kommunernas uppdrag i framtiden då kommunernas resurser minskar. Att genomföra en plan för social hållbarhet jämlik och jämställd hälsa för Karlskoga och Degerfors är nödvändigt. För att lyckas med att skapa heltider inom ramen för befintlig budget under, krävs dialog, kompromisser och framför allt en vilja till förändring. Det krävs en tydlig politisk vilja och en offensiv projektledning med stöd av chefer i organisationen som stöd av fackliga parter. Kost- och städverksamheternas kvalitet och kostnadseffektivitet säkerställs genom att utveckla jämförelser med andra. Detta sker konstruktivt genom jämförelsenätverken. Organisationen och verksamheterna kommer att genomlysas och ses över i enlighet med den plan för analys och åtgärder som upprättats. I detta arbete ska även resultatet av KPMGs genomlysning tas tillvara. Ett konstruktivt åtgärdspaket krävs för att minska kostnaderna. Främst sjuklöner och vikariekostnader inom städverksamheten har ökat oroväckande i förhållande till budget -. System för lägga personalbudget utifrån städuppdrag samt en striktare uppföljning av personalkostnaderna är arbeten som hittills påbörjats. Investeringsplan år - (tkr) Fastställd av kommunfullmäktige juni (KF 109) Plan Plan Plan Plan Investeringsprojekt - Köksutrustning 1 443 275 700 700 500 - Städutrustning 716 450 450 450 450 - Övriga investeringar 439 50 0 0 0 Summa 2 598 775 1 150 1 150 950 4
Kommentarer till investeringsplan För - kommer investeringar att genomföras enligt upprättad investeringsplan. Sammanställningen är gjord utifrån de investeringsbehov förvaltningen analyserat i dagsläget. Förändringar mellan de olika projekten kan komma att ske vid ändrade behov. Driftkonsekvenser av beslutade investeringar samt föreslagen beloppsändring för inköp av investeringar i föreslagen investeringspolicy behöver beaktas. En växling av investeringsmedel till drift behöver konsekvensbeskrivas innan policyn träder i kraft. Folkhälsonämndens mål - Medborgar-/brukarperspektiv Fullmäktigemål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Folkhälsonämndens mål Mål 1.1 Folkhälsonämndens verksamheter och insatser bedrivs ansvarsfullt i syfte att skapa trygghet och säkerhet. Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd. En god folkhälsa är inte bara hälsa på så hög nivå som möjligt, utan även hur hälsan är fördelad. Folkhälsonämnden tar ur ett folkhälsoperspektiv ansvar för att skapa ett tryggare och mer jämlikt och jämställt samhälle. Att satsa på barn, unga och äldre leder till goda förutsättningar för folkhälsan och minskar samhällskostnaderna på sikt. Folkhälsonämndens uppgift är att bidra till att skapa förutsättningar för att varje invånare ska kunna ta ansvar för sin hälsa och utveckling. Mål 1.1 mäts genom Styrmått 1.1.1: Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Karlskoga/Degerfors (procent). Rapporteras till KF KGA - Tot 88 F 83, P 96 DFS - Tot 91 F 79, P 100 - - Tot 89 F 84, P 97 - - Tot 92 F 80, P 97 Styrmått 1.1.2: Andel barn och unga i Karlskoga/Degerfors (skolår 8) som aldrig druckit alkohol. KGA F 65, P 60 DFS F 80, P 69 F 66, P 62 Tot 75 F 86, P 93 F 80, P 70 Tot 79 F 87, P 81 Tot 75 F 86, P 93 Tot 79 F 87, P 81 Tot 76 F 87, P 94 Tot 80 F 88, P 82 Tot 77 F 88, P 95 Tot 81 F 89, P 83 - - Tot 77 F 88, P 95 Tot 81 F 89, P 83 Styrmått 1.1.3: Andel nöjda ungdomar som deltagit i arrangemanget drogfri skolavslutning (procent). - - - Nollmätning F/P - - - 5
Styrmått 1.1.4: Andel nöjda äldre som deltagit i aktiviteter med utgångspunkt i de fyra hörnpelarna för ett hälsosamt åldrande 1 (procent). - - - Nollmätning Kv/M - - - Fullmäktigemål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Folkhälsonämndens mål Mål 2.1 Medborgarna/brukarna är sig nöjda med Folkhälsonämndens verksamheters kvalitet och service. Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Goda matvanor och bra inomhusmiljö är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Med utgångpunkt från behov säkerställs den enskildes möjligheter att få stöd för hälsosamma val oavsett ålder och kön. Mål 2.1 mäts genom Styrmått 2.1.1: Andel elever som är nöjda med städningen av skoltoaletter i Karlskoga/Degerfors. (procent) (andel mycket nöjda/ganska nöjda) KGA 58 NKI 60 NKI 29 35 2 40 75 75 DFS 39 45 50 75 75 Styrmått 2.1.2: Andel förskolor som är nöjda med städningen i Karlskoga/Degerfors. (procent) KGA 75 NKI 75 NKI 76 80 85 87 87 DFS - 80 85 87 87 Styrmått 2.1.3: Andel nöjda matgäster (5 åringar) i förskolan i Karlskoga/Degerfors. (procent) KGA - 75 75 76 77 77 DFS - 71 75 76 77 77 Styrmått 2.1.4: Andel föräldrar som är nöjda med maten i förskolan i Karlskoga/Degerfors. (procent) KGA 72 NKI 76 NKI 84 85 86 87 87 DFS 72 NKI 76 NKI - 75 76 77 77 1 De fyra hörnpelarna för ett hälsosamt åldrande: social gemenskap delaktighet/meningsfullhet, känna sig behövd fysisk aktivitet bra matvanor 2 utifrån utfall. 6
Styrmått 2.1.5: Andel nöjda matgäster (Åk 5 och 8) i skolan i Karlskoga/Degerfors. (procent) KGA 39 NKI 54 NKI 40 45 3 50 75 75 DFS 39 NKI 54 NKI 50 50 55 75 75 Styrmått 2.1.6: Andel nöjda matgäster inom vård och omsorg i Karlskoga/Degerfors. (procent) KGA 90 NKI 75 NKI 96 96 97 98 98 DFS 90 NKI 75 NKI 100 96 97 98 98 Styrmått 2.1.7: Andel brukare som är nöjda med folkhälsonämndens verksamheter som helhet (andel mycket nöjda/ ganska nöjda). Rapporteras till KF - - - Nollmätning - - - Styrmått 2.1.8: Andel brukare som är nöjda med bemötandet vid kontakt med folkhälsonämndens verksamheter (andel mycket nöjda/ ganska nöjda). Rapporteras till KF - - - Nollmätning - - - Fullmäktigemål 3. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Folkhälsonämndens mål Mål 3.1 Barn och unga i Karlskoga/Degerfors har jämlika och jämställda uppväxtvillkor med skälig levnadsstandard. Barns och ungas uppväxtvillkor och levnadsvanor präglas i tidig ålder. Att arbeta förebyggande är ett sätt att minska framtida kostnader. Barn och ungas rättigheter är en viktig kommunal angelägenhet. Detta gör att Barnkonventionen har en viktig roll i folkhälso- och barnrättsarbetet och integreras i all verksamhet som berör barn och unga. Folkhälsonämnden verkar för ökad jämlikhet och jämställdhet i hälsa och beaktar särskilt minoriteters utsatthet samt arbetar för ökad jämställdhet mellan könen inom alla samhällsområden. Mål 3.1 mäts genom Styrmått 3.1.1: Antal feriepraktikanter med praktik inom folkhälsonämndens verksamheter. (antal/år) 14 22 4 10 14 14 14 14 Styrmått 3.1.2: Andel feriepraktikanter som är nöjda med sin feriepraktik som helhet. (procent) Rapporteras till KF 3 utifrån utfall. 4 Extra satsning ungdomsråd. - - Nollmätning - - - 7
Styrmått 3.1.3: Andel barn/unga som uppger att de mår bättre, inom ramen för Rymden. (procent) Rapporteras till KF - - - Nollmätning - - - Styrmått 3.1.4: Andel barn/unga som anger att de förbättrat sin emotionella hälsa efter avslutat deltagande i Pinocchio inom Degerforsmodellen (riktat stöd ur förebyggande perspektiv.) (procent) 5 100 100 90 90 90 90 90 Styrmått 3.1.5: Andel medarbetare som erbjuds heltidsanställning inom folkhälsonämndens verksamheter. (procent). - - Nollmätning - - - Medarbetarperspektiv Fullmäktigemål 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Folkhälsonämndens mål Mål 4.1 Folkhälsonämnden är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Ett hälsofrämjande arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor kan bidra till att minska arbetsrelaterad ohälsa och sociala skillnader i hälsa. Folkhälsonämnden bidrar genom att främja en god och hälsofrämjande arbetsmiljö med möjligheter till kompetensutveckling. Därmed gynnas möjligheter till rekrytering av personal inom nämndens verksamhetsområden. Att skapa förutsättningar för egen försörjning och ökad jämställdhet drivs genom att öka andelen heltidstjänster. Därigenom skapas förutsättningar för goda och tilltalande arbeten där man vågar, vill och kan arbeta heltid under hela sin karriär i yrket. Mål 4.1 mäts genom Mål 4.1 mäts genom Styrmått 4.1.1: Medarbetarindex (procent). Rapporteras till KF 74-70 - 72-72 Styrmått 4.1.2: Ledarskapsindex (procent). Rapporteras till KF 78-72 - 74-74 5 Mäts genom SDQ-formulär som visar barnets upplevelse av huvud- och magvärk, oro, nedstämdhet, nervositet, rädsla samt klängighet och ledsnad. Mätning görs kontinuerligt, men måttet bygger på de barn som har avslutat sitt deltagande under mätåret. Det kan innebära att barnen har deltagit olika länge i Pinocchio, barnets behov i hem och skola styr. Om inget barn är färdigt att avsluta Pinocchio finns ingen mätning. Mätning i november 8
Styrmått 4.1.3: Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent). Rapporteras till KF 74-66 - 70 70 70 Styrmått 4.1.4: Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100) Rapporteras till KF 79-77 80 81 81 81 Styrmått 4.1.5: Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) Rapporteras till KF 85-79 81 82 82 82 Styrmått 4.1.6: Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100) Rapporteras till KF 85-76 78 80 80 80 Styrmått 4.1.7: Andel medarbetare som har heltidsanställning. (procent). Tot 45 K 44, M 70 Tot 51 K 50, M 70 Tot 63 K 63, M 64 Tot 65 K 65, M 65 Tot 68 K 68, M 68 Tot 70 K 70, M 70 Tot 72 K 72, M 72 Utvecklingsperspektiv Fullmäktigemål 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas Folkhälsonämnden har inget mål Fullmäktigemål 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Folkhälsonämndens mål Mål 6.1 Folkhälsonämnden bidrar till god och jämlik hälsa ur ett socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Hälsa uppmärksammas allt mer som medel för ekonomisk tillväxt. Barnkonventionen ger en viktig plattform för att kunna ge alla barn och unga en bra start i livet och utveckla samverkan kring barnets bästa. Folkhälsonämnden har därför beslutat genomföra plan för social hållbarhet jämlik och jämställd hälsa för Karlskoga och Degerfors, där mångfald, nytänkande och handling bejakas. Det ekologiska perspektivet är ramen för ett hållbart samhälle, ekonomin är medlet och det socialt hållbara samhället är målet. Socialt hållbar utveckling handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle, där grundläggande mänskliga behov uppfylls. 9
Mål 6.1 mäts genom Styrmått 6.1.1: Andel ungdomar i årskurs 9 i Karlskoga/Degerfors, som anger att de mår mycket bra/bra. (procent) Rapporteras till KF KGA - Tot 80 F 75, P 87 DFS - Tot 83 F 79, P 85 - - Tot 81 F 76, P 88 - - Tot 84 F 80, P 86 - Styrmått 6.1.2: Andel ungdomar i årskurs 9 i Karlskoga/Degerfors, som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden. (procent) Rapporteras till KF 2021 KGA - Tot 81 F 79, P 83 DFS - Tot 78 F 71, P 86 - - Tot 82 F 80, P 83 - - Tot 79 F 72, P 87 - - Styrmått 6.1.3: Kostnad för brukarnöjdhet för kost till barn och elever i Karlskoga/Degerfors. (kr/invånare och nöjdhetspoäng) - KGA - 18,40 18,40 18,40 18,40 18,40 DFS - 20,34 20,34 20,34 20,34 20,34 Styrmått 6.1.4: Kostnad för brukarnöjdhet för kost till äldre inom vård och omsorg i Karlskoga/Degerfors. (kr/invånare och nöjdhetspoäng) KGA - 7,35 7,35 7,35 7,35 7,35 DFS - 8,58 8,58 8,58 8,58 8,58 Styrmått 6.1.5: Kostnad för brukarnöjdhet för städning i Karlskogas/Degerfors verksamheter. (kr/invånare och nöjdhetspoäng) KGA - 16,47 16,47 16,47 16,47 16,47 DFS - 16,47 16,47 16,47 16,47 16,47 Styrmått 6.1.6: Andel inköpta ekologiska livsmedel av totalt inköpta livsmedel till kommunerna (procent). 7,07 8,7 (1:a kvartalet) 13,2 15 20 25 25 Styrmått 6.1.7: Andel fast anställda medarbetare i kommunerna som deltagit i utbildning om hur barns rättigheter kan tillämpas i deras verksamhet. (procent) KGA - - Nollmätning - - - DFS - - Nollmätning - - - 10
Styrmått 6.1.8: Andel deltagande förtroendevalda/tjänstemän i tvärsektoriella nätverk för folkhälsa, som upplever att innehållet i nätverket har effekt på arbetet med jämlik hälsa och barnkonvention. (procent) KGA - - Nollmätning - - - DFS - - Nollmätning - - - Fullmäktigemål 7. Karlskoga är känd som en framstående utbildningsort Folkhälsonämndens mål Mål 7.1 Folkhälsonämnden stödjer barn och ungas lärande genom att utveckla och stärka arbetet med barnkonventionen. God hälsa är en viktig förutsättning för lärande. Satsningen på utbildning är ett av de främsta sätten att främja barns hälsa och goda skolresultat är en stark skyddsfaktor för alla barn. Att ge alla barn och unga en bra start i livet är utgångspunkten för barnkonventionen. Att utveckla samverkan kring barnets bästa stödjer lärandet. Att skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen har påverkan på samhällsekonomi, trygghet och social sammanhållning. Goda matvanor förebygger en rad hälsoproblem. En kvalitetssäkrad lokalvård ger en hälsofrämjande och säker inre miljö. Mål 7.1 mäts genom Styrmått 7.1.1: Andel ungdomar i årskurs 8 i Karlskoga/Degerfors som trivs bra i skolan. (mycket bra/bra) (procent) 6 KGA F 96, P 99 F 96, P 99 Tot 75 F 99, P 99 Tot 76 F 98, P 99 Tot 77 F 99, P 99 Tot 78 F 99, P 99 Tot 78 F 99, P 99 DFS Tot 88 F 83, P 89 F 85, P 92 Tot 79 F 88, P 89 Tot 80 F 89, P 96 Tot 81 F 91, P 98 Tot 82 F 91, P 98 Tot 82 F 91, P 98 Styrmått 7.1.2: Andel elever årskurs 7-9 som äter skollunch. (procent) (antal ätande/inskrivna elever, höst- och vårtermin) KGA - 88,2 88 90 90 90 DFS - 81,4 81 83 83 83 Styrmått 7.1.3: Andel elever i gymnasiet som äter skollunch. (procent) (antal ätande/inskrivna elever, höst- och vårtermin) KGA - 77,7 77 79 79 79 DFS - 81,7 81 83 83 83 6 Mäts via statistik från hälsosamtalen i årskurs 8. 11
Nyckeltal Utfall Utfall Utfall Volymer Antal städtimmar per år varav Karlskoga varav Degerfors 149 255 109 383 39 872 148 496 109 282 39 214 149 669 110 515 39 154 Antal portioner varav Karlskoga varav Degerfors 2 581 732 2 009 339 572 393 2 528 904 1 969 299 559 605 2 556 950 1 966 067 590 883 Kostnader Städkostnad (tkr) varav Karlskoga varav Degerfors 38 452 28 472 9 980 42 852 32 139 10 713 43 849 32 936 10 913 Kostkostnad (tkr) varav Karlskoga varav Degerfors 81 191 59 751 21 440 81 814 59 533 21 360 85 134 65 047 20 087 Kvalitet Svinn i kökens servering (kg/100 portioner). 1,70 1,72 1,60 Barnfattigdomsindex 7 Karlskoga Degerfors 11,3 (2010) 13,3 (2010) 11,6 (2011) 13,9 (2011) 12,1 () 10,9 () 7 Statistiken av barnfattigdomsindex har en eftersläpning med två år. 12