Kallelse till kommunstyrelsens arbetsutskott

1 (2) Kallelse till kommunstyrelsens arbetsutskott Onsdagen den 22 augusti 218, kl. 8:3 Sammanträdesrum 2, Stadshuset I tur att justera: Ersättare: Tid och plats för justering: Lena Wallentheim Ulf Berggren Kommunledningskontoret Föredragningslista Ärenden Föredragande Till 1. Protokollsjustering 2. Investeringsplan 219 222 för Arbetsmarknad och kompetensutveckling Handlingar AK tjänsteskrivelse 218-8-17 Beslutsunderlag för verksamhetsinventarier Beslutsunderlag för tågteknikerutbildning Beslutsunderlag för IT-utrustning 3. Investeringsplan räddningstjänsten 219 Handlingar KLK tjänsteskrivelse 218-8-15 Investeringsplan för 219-222 Tillhörande beslutsunderlag 1-11 Ekonomichef, förvaltningschef AK Ekonomichef, förvaltningschef Rdtj KS KS

2 (2) 4. Kommunledningskontorets förslag till investeringsplan 219-222 med beslutsunderlag Handlingar KLK tjänsteskrivelse 218-8-14 Investeringsplan för 219-222 med tillhörande beslutsunderlag för ITinvesteringbehov Investeringsplan för 219-222 med tillhörande beslutsunderlag för säkerhetsrelaterade investeringar Fiberkalkyl för 219-222 Ekonomichef KS 5. Förvärv av Drevet 4 för verksamhetslokaler avseende Hässleholm Miljö AB Handlingar KLK tjänsteskrivelse 218-8-17 Bilaga 1: Inlämnat utdrag ur delårsrapport för Hässleholm Miljö AB HMAB hemställan 218-7-5 Fastighetsutdrag Drevet 4 Köpekontrakt 6. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag med förslag på en central fordonsenhet Handlingar KLK tjänsteskrivelse 218-8-17 Utredning av central fordonsenhet, förslag på ny organisation Redovisningschef Bitr. förvaltningschef KLK KF KF Kommunstyrelsens arbetsutskott Lars Johnsson (M) Ordförande Louise Davidsson Sekreterare Kommunstyrelsens arbetsutskott

TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum Diarienummer 218-8-17 AK 218/245 Handläggare Sven-Olof Hoberg Arbetsmarknad- och kompetensutveckling Sven-Olof.Hoberg@hassleholm.se Investeringsplan 219 222 för Arbetsmarknad och kompetensutveckling Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att besluta följande: Kommunstyrelsen godkänner förslaget till investeringsplan för åren 219-222. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige antog den 26 mars 218, 39, Riktlinjer för investeringar. Riktlinjerna anger ramarna för hur investeringar ska hanteras i kommunen. Syftet med riktlinjerna är att skapa en funktionell och effektiv hantering av investeringar för att få ett effektivt resursutnyttjande och en rättvisande redovisning. Målsättningen är att förtydliga beslutsprocessen, roll- och ansvarsfördelningen samt hur redovisning av investeringar ska ske. Enligt investeringsprocessen ska kommunstyrelsen och respektive nämnd utarbeta en investeringsplan för den kommande fyraårsperioden. Investeringsplanen ska innehålla ett genomarbetat beslutsunderlag som bland annat ska innehålla en kartläggning av de bakomliggande orsakerna till uppstått behov, kalkyl och beräknad nyttjandeperiod. Investeringsbehovet för Arbetsmarknad och kompetensutveckling uppgår till: 4,47 mnkr för år 219. 2,1 mnkr för år 22. 2,1 mnkr för år 221. 2,1 mnkr för år 219. Investeringarna avser verksamhetsinventarier, utrustning till tågteknikerutbildningen på Yrkeshögskolan Syd och IT-utrustning i förvaltningens undervisningsnät. Verksamhetsinventarier 3 3 3 3 Tågteknikerutbildning (YHS) 2 37 IT-utrustning 1 8 1 8 1 8 1 8 4 47 2 1 2 1 2 1 Hässleholms kommun / Arbetsmarknad- och kompetensutveckling56 Postadress: 281 8 Hässleholm Besöksadress: Stobygatan 5 Telefon: 451-26 7 Telefax: E-post: Arbetsmarknad-kompetensutveckling@hassleholm.se Bankgiro: 866-3494 Org. nr: 212-985 Webb: www.hassleholm.se

2 (3) Verksamhetsinventarier Investeringarna avser utbyte av förslitna möbler och övriga inventarier i undervisningslokalerna. Tågteknikerutbildning Utbildningen som startar hösten 218 är helt ny, vilket medför höga initialkostnader i form av investeringar i utrustning till undervisningen. IT-utrustning IT-utrustningen som används i förvaltningens undervisning omfattar bland annat över 3 laptops, 34 stationära datorer, 23 surfplattor, 13 servrar samt kringutrustning som skrivare och routrar. Investeringen avser byte av uttjänt ITutrustning. Förslagets konsekvenser för verksamhetens brukare Brukarna får tillgång till nödvändig modern utrustning i sin lärprocess. Barnperspektivet Inte aktuellt. Miljökonsekvenser Inte aktuellt. Facklig samverkan Ärendet har inte behandlats på facklig samverkan. Ekonomiska konsekvenser Det totala investeringsäskandet för perioden uppgår till 1,77 mnkr. Bilagor 1. Beslutsunderlag för verksamhetsinventarier 2. Beslutsunderlag för tågteknikerutbildning 3. Beslutsunderlag för IT-utrustning JAV

3 (3) Arbetsmarknad- och kompetensutveckling Karina Hansson Förvaltningschef Sven-Olof Hoberg Utvecklingsledare JAV

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 1 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt Arbetsmarknad & kompetensutveckling Arne Wolke Verksamhetsinventarier Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 6 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 5 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 2 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 3 3 3 3 1 2 Investeringsinkomst Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 152 256 252 248 244 1 Driftkostnad Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation Beskrivning/Kartläggning Målet är att ersätta årliga förslitningar av inventarier och annan utrustning så som: Skolmöbler Kontorsmöbler Övrig utrustning Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Alternativer är att behålla slitna inventarier Konsekvensbeskrivning Föråldrade inventarier

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 1 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt Arbetsmarknad & kompetensutveckling Arne Wolke Tågteknikerutbildning(YHS) Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 3 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 5 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 2 37 2 37 Investeringsinkomst Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 427 54 496 488 48 79 Driftkostnad 3 3 3 3 Driftintäkter -2 4-2 4-2 4-2 4 Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 6 6 6 6 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 6 6 6 6 Beskrivning/Kartläggning Uppstart av YH-utbildning, tågtekniker. Se bifogat utrustningsbehov Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Finns inga andra alternativ än att ej starta upp utbildningen Konsekvensbeskrivning Görs inte investeringarnamedför detta att utbildningen inte kan startas eftersom utbildningen är helt ny för Hässleholms kommun.

Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 Utrustning till tåkteknikerutbildning(se bifogad) 2 37 Summa 2 37 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) Undervisningskostnader 219 22 221 222 223 224 225 3 3 3 3 Summa 3 3 3 3 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225 Statsbidrag baserat på fyllda klasser un -2 4-2 4-2 4-2 4 Summa -2 4-2 4-2 4-2 4

Investering tågutbildning 218-219 Yh, Gy Hässleholms kommun Region Skåne Artikel kod Levrantör Typ Benämning Enhetspris Antal Pris per sats YH GY ELE12 Terco EL Basenhet 2 4 946 12 59 352 Ja Ja ELE121 Terco EL HK1 HJÄLPFUNKTIONSKORT 3 964 12 47 568 Ja Ja ELE1221 Terco EL ELKU 2 MP1 DC-AC 1-fas 924 12 11 88 Ja Ja ELE1222 Terco EL ELKU 2 MP2 DC-AC 1-fas 872 12 1 464 Ja Ja ELE1223 Terco EL ELKU 2 MP3 DC-AC 1-fas 1 181 12 14 172 Ja Ja ELE1224 Terco EL ELKU 2 MP4 DC-AC 1-fas 1 16 12 13 92 Ja Ja ELE1225 Terco EL ELKU 2 MP5 DC-AC 1-fas 1 412 12 16 944 Ja Ja ELE1226 Terco EL ELKU 2 MP6 DC-AC 1-fas 1 25 12 15 Ja Ja ELE1227 Terco EL ELKU 2 MP7 DC-AC 1-fas 1 67 12 19 284 Ja Ja ELE1228 Terco EL ELKU 2 MP8 DC-AC 1-fas 1 42 12 16 824 Ja Ja ELE1229 Terco EL ELKU 2 MP9 DC-AC 1-fas 1 26 12 15 12 Ja Ja ELE1221 Terco EL ELKU 2 MP1 DC-AC 1-fas 735 12 8 82 Ja Ja ELE12211 Terco EL ELKU 2 MP11 DC-AC 1-fas 1 15 12 12 18 Ja Ja ELE12212 Terco EL ELKU 2 MP12 DC-AC 1-fas 1 265 12 15 18 Ja Ja ELE12213 Terco EL ELKU 2 MP13 DC-AC 1-fas 1 395 12 16 74 Ja Ja ELE12214 Terco EL ELKU 2 MP14 DC-AC 1-fas 1 68 12 2 16 Ja Ja ELE1222 Terco EL E 2 LABKORT 2 KONDENSATOR 1 82 12 12 984 Ja Ja ELE12214 Terco EL ELKU 2 MP14 DC-AC 1-fas 1 68 12 2 16 Ja Ja ELK1111 Terco EL Ellära huvudbaskort 1 185 12 14 22 Ja? Ja ELK111 Terco EL Praktisk ellära del 1, komplett sats 15 955 12 191 46 Ja? Ja Terco EL ELK11115 1 Terco EL Baskort ELK11115 1? ELE12214 1 Terco EL Elsäkerhet mätkort? ELE1223 1 Terco EL Trefassimulator 7 585 12 91 2 ELE12231 1 Terco EL Trefas lastenhet 5 7 12 68 4 ELE12232 1 Terco EL Trefasterminal 1 7 12 128 4 ELE12234 1 Terco EL Trefastransformator 4 16 12 49 92 ELE12233 1 Terco EL Effektlastenhet 14 45 12 168 54 ELE12235 1 Terco EL Trefas asynkronmotor 3 83 12 45 96 ELE12236 1 Terco EL Generator/Motormodell 6 865 12 82 38 ELE12237 1 Terco EL Kondensatorbox 2 85 12 25 2 ELE1224 1 Terco EL Belysningscentral 2 365 12 28 38 ELE12249 1 Terco EL Jordfelsövervakning 6 485 12 77 82 ELE12238 1 Terco EL Strömtransformator/Jordfelsbrytare 4 33 12 51 96 ELE12239 Terco EL Värmecentral 1 745 12 2 94 ELE12221 Terco Kraftelektronik E 2 LABKORT IK1 SPÄNN.REG 3 255 12 39 6 Ja Nej ELE12222 Terco Kraftelektronik E LABKORT IK2 TRANSISTOR 3 18 12 37 296 Ja Ja ELE12223 Terco Kraftelektronik E 2 LABKORT IK3 OP-FÖRST. 2 951 12 35 412 Ja Ja ELE12224 Terco Kraftelektronik E 2 LABKORT IK4 STRÖMRIKT. 3 413 12 4 956 Ja Nej ELE12225 Terco Kraftelektronik E 2 LABKORT IK5 AD/DA-OMV. 3 25 12 39 Ja Ja ELE12226 Terco Kraftelektronik E 2 KOMPONENTSATS IK 1 138 12 13 656 Ja Ja ELE12227 Terco Kraftelektronik E 2 DC-MOTOR IK 1 194 12 14 328 Ja Ja ELE126 Terco Elektronik EGM MODERKORT 3 26 12 39 12 Ja Ja ELE1261 Terco Elektronik EG1 RC-NÄT & TRANSISTORMÄTNING 1 24 12 14 88 Ja Ja ELE1262 Terco Elektronik EG2 TIMER MED RELÄKOPPLING 1 34 12 16 8 Ja Ja ELE1263 Terco Elektronik EG3 MÄTNING PÅ DIODEN 1 37 12 16 44 Ja Ja ELE1264 Terco Elektronik EG4 HEL- OCH HALVVÅGSLIKRIKTNING 1 24 12 14 88 Ja Ja ELE1265 Terco Elektronik EG5 GIVARE 1 34 12 16 8 Ja Ja ELE1267 Terco Elektronik EG7 KOPPLINGSDÄCK 2 9 12 25 8 Ja Nej ELE1268 Terco Elektronik EG8 FELSÖKNINGSTRÄNING 1 17 12 14 4 Ja Nej ELE1269 Terco Elektronik EG KOMPONENTSATS 24 12 2 88 Ja Nej N/A ABB UniversTCMS process Engneeringstations Automation System ACM 81/AC7 1 6 6 Ja ja Totalt 247 464 2 369 568

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 3 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt Arbetsmarknad & kompetensutveckling Arne Wolke IT-utrustning Investeringen tas i bruk: År Beräknad nyttjandeperiod: Antal år Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 219 Månad 1 4 (genomsnittlig) 2 Investeringskalkyl Investeringsutgift Investeringsinkomst 219 22 221 222 Summa 1 8 1 8 1 8 1 8 7 2 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 1 91 1 879 1 847 1 816 Driftkostnad Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation Beskrivning/Kartläggning Uppdatering av Norra Stations IT-utrustning(sebifogat) Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Handlingsalternativet är längre nyttjandeperiod med eventuellkonsekvens föråldrad utrustning. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av att inte görainvesteringen blir att utrustningen blir föråldrad med ökad risk fördriftsstörning och större svårigheter att tillämpa nytillkommande programvara.

Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 1 8 1 8 1 8 1 8 Summa 1 8 1 8 1 8 1 8 Investeringsprojektets inkomster(anges med minus) 219 22 221 222

AK - IT kostnad (utbildningsnätet) Norra Station/Flexvux/Yhs YHS (Jakobskolan) T4vux AME Within Gemensamt Antal Inköpspris /st Summa Avskrivning Värdeminskning/år Access Punkter 27 3 16 7 1 54 1 54 3 18 Routers 2 1 4 1 1 9 12 18 3 36 Switchar 2 2 13 5 4 3 1 124 3 41 333 Network Access Storage 4 4 15 6 3 2 Servers 1 12 13 3 39 5 78 Laptops 82 53 143 4 4 322 9 2 898 5 579 6 Stationära Datorer 99 7 14 31 34 6 5 2 21 5 442 Kopiatorer 3 2 7 2 14 4 56 5 112 Skrivare 9 3 5 1 18 6 18 3 36 Interntv 8 3 1 12 8 96 5 19 2 Projektorer 13 4 13 2 32 7 224 5 44 8 Smartboards 1 6 6 13 35 455 5 91 Surfplattor 2 219 1 231 3 5 88 5 3 269 5 Vr utrustning 1 1 35 35 5 7 Totalt = 8 13 5 Summa 1 794 433

TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Datum Diarienummer 218-8-15 RTJ 218/2 Handläggare Förvaltningschef/Räddningschef Daniel Sirensjö Räddningstjänsten daniel.sirensjo@hassleholm.se Investeringsplan räddningstjänsten 219 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta följande: 1. Kommunstyrelsen godkänner räddningstjänstens förslag till investeringsplan för åren 219-222. Sammanfattning Kommunfullmäktige antog den 26 mars 218, 39, Riktlinjer för investeringar. Enligt investeringsprocessen ska kommunstyrelsen och respektive nämnd utarbeta en investeringsplan för den kommande fyraårsperioden. Investeringsplanen med tillhörande beslutsunderlag ska överlämnas till ekonomiavdelningen senast den 15 juni 218 för vidarebefordran till budgetberedningen för behandling och prioritering. Budgetberedningens förslag läggs fram till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i samband med beslut om budget och flerårsplan. Räddningstjänstens investeringsbehov uppgår till 4,7 mnkr för 219;,5 mnkr för 22; 4,7 mnkr 221 och,5 mnkr för 222. Behovet består av investeringar i räddningsutrustning samt räddningsfordon. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige antog den 26 mars 218, 39, Riktlinjer för investeringar. Riktlinjerna anger ramarna för hur investeringar ska hanteras i kommunen. Syftet med riktlinjerna är att skapa en funktionell och effektiv hantering av investeringar för att få ett effektivt resursutnyttjande och en rättvisande redovisning. Målsättningen är att förtydliga beslutsprocessen, roll- och ansvarsfördelningen samt hur redovisning av investeringar ska ske. Enligt investeringsprocessen ska kommunstyrelsen och respektive nämnd utarbeta en investeringsplan för den kommande fyraårsperioden. Hässleholms kommun / Räddningstjänsten56 Postadress: 281 8 Hässleholm Besöksadress: Kommendörsgatan Telefon: 451 26 8 22 Telefax: E-post: raddningstjanst@hassleholm.se Bankgiro: 866-3494 Org. nr: 212-985 Webb: www.hassleholm.se

2 (4) Investeringsplanen ska innehålla ett genomarbetat beslutsunderlag som bland annat ska innehålla en kartläggning av de bakomliggande orsakerna till uppstått behov, kalkyl och beräknad nyttjandeperiod. Investeringsplanen med tillhörande beslutsunderlag ska överlämnas till ekonomiavdelningen senast den 15 juni 218 för vidarebefordran till budgetberedningen för behandling och prioritering. Budgetberedningens förslag läggs fram till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i samband med beslut om budget och flerårsplan. Räddningstjänstens behov av investeringar framgår av tabellen och redovisningen nedan. Nedan sammanfattas de olika investeringsbehoven: Räddningsutrustning Utrustning till räddningstjänsten är dyr i inköp. Detta av flera anledningar: Kvaliteten måste vara av högsta klass för att utrustningen ska kunna fungera i alla lägen. En insats får inte fallera för att utrustningen inte höll. En stor del av utrustningen, exempelvis kemskyddsdräkter och fallskyddsutrustning, måste loggas vad gäller användning. Efter en, av tillverkarna fastställd, tidsgräns får inte längre utrustningen användas och ny måste införskaffas då funktionen inte längre kan garanteras. Marknaden för räddningsutrustning är liten vilket innebär att volymerna för tillverkarna är små och de fasta kostnaderna för bland annat utveckling och produktion fördelas på ett ringa antal tillverkade enheter. Antalet tillverkare/leverantörer är få, ofta endast en, vilket inte medför någon nämnvärd priskonkurrens. Fallerar utrustning måste ny omgående införskaffas så den operativa förmågan kan bibehållas. Räddningsutrustningen indelas i sex kategorier: Brand Larmkläder JAV

3 (4) Trafikolycka Kemskydd Livräddning Övningsmateriel Det är svårt att exakt fastställa behovet för varje kategori för fyra år framåt. Beloppen är en uppskattning av ett medelvärde, och inte ett exakt värde. Detta innebär att under åren kan fördelningen variera mellan kategorierna, men det sammanlagda beloppet för räddningsutrustning kommer att förbli,5 mnkr per år. Räddningsfordon Räddningsfordon är dyra i inköp. Investeringsbeloppet 4,2 mnkr vartannat år har höjt standarden avsevärt på fordonsparken, även om vissa äldre fordon fortfarande väntar på utbyte. Några nyinförskaffningar av fordonstyper har också fått vänta. Tidigare ärvde avdelningar och värn fordon från heltiden vilket medfört att fordonen inte var optimala för sitt användningsområde. Räddningstjänsten har nu istället kartlagt den önskade operativa förmågan för varje enhet och detta ska avspegla sig i utbildningar, övningar, larmplaner och fordon. Räddningstjänstens fordon med utrustning ska vara moderna och anpassade för respektive operativ förmåga. Förslagets konsekvenser för verksamhetens brukare Bedöms inte föreligga behov av tillämpning. Barnperspektivet Bedöms inte föreligga behov av tillämpning. Miljökonsekvenser Modern räddningsutrustning och moderna räddningsfordon innebär en ökad möjlighet för räddningstjänsten att uppfylla det lagstadgade kravet på bland annat att rädda miljö genom att minska miljökonsekvenserna vid olyckor. Facklig samverkan Ärendet har inte varit uppe för facklig samverkan. Ekonomiska konsekvenser Det totala investeringsäskandet uppgår till 1,4 mnkr. JAV

4 (4) Bilagor 1. Investeringsplan för 219-222 2. Tillhörande beslutsunderlag 1-11 Räddningstjänsten Daniel Sirensjö Förvaltningschef/Räddningschef JAV

Investeringsplan (tkr) Bilaga 1 Nämnd/förvaltning Räddningstjänsten Investeringsprojekt 219 22 221 222 Beslutsunderlagsnr. Brand 125 125 125 125 1 Larmkläder 15 15 15 15 2 Trafikolycka 75 75 75 75 3 Kemskydd 6 6 6 6 4 Livräddning 5 5 5 5 5 Övningsmateriel 4 4 4 4 6 265-224, Tankbil Bjärnum 2 6 7 265-276, Mindre släckenhet, Ballingslöv 4 8 265-286, Mindre släckenhet, Emmaljunga 8 9 Båt, Hässleholm 4 1 265-221, Släckenhet, Bjärnum 4 2 11 Summa 4 7 5 4 7 5

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 1 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt Räddningstjänsten Fredrik Stiberg Brand Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 1 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 5 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 125 125 125 125 5 Investeringsinkomst Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 1 16 15 13 11 99 98 Driftkostnad Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation Beskrivning/Kartläggning Diverse utrustning och materiel för brand: - Rökskydd - Strålrör - Slang - Rökgasfläktar - Dörrforcering Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Utrustningen slits och måste bytas efterhand. Konsekvensbeskrivning Insatser kan inte genomföras, eller får en sämre kvalitet.

Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 Inköp 125 125 125 125 Summa 125 125 125 125 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) 219 22 221 222 223 224 225 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225

Kostnader och intäkter som upphör 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt Räddningstjänsten Fredrik Stiberg Larmkläder Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 1 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 5 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 15 15 15 15 6 Investeringsinkomst Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 12 128 125 123 121 119 117 Driftkostnad Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation Beskrivning/Kartläggning Diverse larmkläder: - Hjälmar - Larmställ - Stövlar Materielen slits och måste bytas efterhand. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Befintliga larmkläder behålls. Konsekvensbeskrivning Insatser kan ej genomföras om adekvata larmkläder saknas.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 3 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt Räddningstjänsten Fredrik Stiberg Trafikolycka Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 1 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 5 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 75 75 75 75 3 Investeringsinkomst Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 6 64 63 62 61 6 59 Driftkostnad Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation Beskrivning/Kartläggning Diverse utrustning och materiel för trafikolycka: - Losstagningsutrustning - Avspärrningsmateriel - Belysning Utrustningen slits och måste bytas efterhand. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Befintlig utrustning ersätts ej vid behov. Konsekvensbeskrivning Räddningsinsatser vid trafikolycka kan ej genomföras.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 4 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt Räddningstjänsten Fredrik Stiberg Kem Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 1 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 5 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 6 6 6 6 24 Investeringsinkomst Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 48 51 5 49 48 48 47 Driftkostnad Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation Beskrivning/Kartläggning Diverse utrustning och materiel för kemskydd: - Kemdräkter - Saneringsutrustning - Pumputrustning Utrustningen slits och måste bytas efterhand. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Ny utrustning inköps ej Konsekvensbeskrivning Kemdykning och liknande insatser vid kemolycka kan ej göras

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 5 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt Räddningstjänsten Fredrik Stiberg Livräddning Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 1 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 5 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 5 5 5 5 2 Investeringsinkomst Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 4 43 42 41 4 4 39 Driftkostnad Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation Beskrivning/Kartläggning Diverse utrustning och materiel för livräddning: - Fallskyddsutrustning - Vattenlivräddningsutrustning Utrustningen slits och måste bytas efterhand. All användning loggas och vid en viss mängd av användning måste sådan utrustning kasseras för att den garanterat ska fungera. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Ny utrustning inköps ej. Konsekvensbeskrivning Ersätts ej kasserad utrustning kan arbete på över två meters höjd genomföras, ej heller vattenlivräddning.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 6 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt Räddningstjänsten Fredrik Stiberg Övningsmateriel Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 1 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 5 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 4 4 4 4 16 Investeringsinkomst Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 32 34 33 33 32 32 31 Driftkostnad Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation Beskrivning/Kartläggning Diverse utrustning och materiel för livräddning: - Rökmaskin - Övningsdocka - Trä och inredning till övningshus Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Befintlig utrustning ersätts ej. Konsekvensbeskrivning Svårt att utföra övningar som får en sämre kvalitet.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 6 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt Räddningstjänsten Daniel Sirensjö 265-224, Tankbil Bjärnum Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 1 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 1 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 2 6 2 6 Investeringsinkomst Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 55 32 298 293 289 284 28 Driftkostnad 2 15 15 15 15 15 15 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 2 15 15 15 15 15 15 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 2 15 15 15 15 15 15 Beskrivning/Kartläggning Tankenhet till Bjärnum. Befintlig tankenhet är från 1986, dvs över 3 år gammal och behöver ersättas med en ny enhet. Enheten skall anpassas för att kunna utgöra en första insatsenhet om ordinarie styrka är på insats. Nuvarande enhet har dålig driftsäkerhet, dålig krocksäkerhet och mycket negativ miljöpåverkan. Moderna fordon ökar möjligheten till att behålla befintlig personal samt lättare att attrahera nya brandmän till att börja. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Behåll befintligt tankbil från 1986. Konsekvensbeskrivning Den operativa förmågan försämras och handlingsprogrammet kan bli svårt att upprätthålla. Det innebär ökade driftskostnader då fordonet är gammalt. Ingen förbättring vad gäller driftsäkerhet, krocksäkerhet och miljöprestanda. Fordonet kan inte utrustas för att utgöra en enhet för första insats. Svårare att bemanna

miljöprestanda. Fordonet kan inte utrustas för att utgöra en enhet för första insats. Svårare att bemanna avdelningen. Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 Inköp och ombyggnation 2 6 Summa 2 6 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) Utbildning Serviceavtal 219 22 221 222 223 224 225 2 15 15 15 15 15 15 Summa 2 15 15 15 15 15 15 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 6 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt Räddningstjänsten Daniel Sirensjö 265-276, Mindre släckenhet Ballingslöv Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 1 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 1 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 4 4 Investeringsinkomst Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 43 46 45 45 44 43 43 Driftkostnad 1 1 1 1 1 1 1 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 1 1 1 1 1 1 1 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 1 1 1 1 1 1 1 Beskrivning/Kartläggning Färdigställande av mindre släck- och räddningsenhet till Ballingslöv. Fordonet är inköpt och ska inredas. En enhet som anpassas efter värnets operativa förmåga och bemanning. Samma enhet som övriga tre värn. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Konsekvensbeskrivning Nuvarande fordon placerat i Ballingslöv är byggt 1984 och har stora driftproblem. Det är svårt att hålla en 35 år gammal lastbil i drift och den är svår att reparera. Verkstäderna har inte längre manualer och utrustning för detta.

Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 Ombyggnation 4 Summa 4 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) Utbildning Serviceavtal 219 22 221 222 223 224 225 1 1 1 1 1 1 1 Summa 1 1 1 1 1 1 1 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 6 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt Räddningstjänsten Daniel Sirensjö 265-286, Mindre släckenhet Emmaljunga Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 1 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 8 8 Investeringsinkomst Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 25 93 92 9 89 87 86 Driftkostnad 1 1 1 1 1 1 1 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 1 1 1 1 1 1 1 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 1 1 1 1 1 1 1 Beskrivning/Kartläggning Inköp och ombyggnation av mindre släck- och räddningsenhet i Emmaljunga. Befintlig enhet är från 1988, dvs över 3 år gammal och behöver ersättas av en ny enhet. En enhet som anpassas efter värnets operativa förmåga och bemanning. Samma enhet som övriga tre värn. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Konsekvensbeskrivning Det är svårt att hålla en 3 år gammal lastbil i drift och den är svår att reparera. Verkstäderna har inte längre manualer och utrustning för detta.

Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 Inköp och ombyggnation 8 Summa 8 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) Utbildning Serviceavtal 219 22 221 222 223 224 225 1 1 1 1 1 1 1 Summa 1 1 1 1 1 1 1 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 6 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt Räddningstjänsten Daniel Sirensjö Räddningsbåt, Hässleholm Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 6 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 1 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 2 2 Investeringsinkomst Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 12 23 23 22 22 22 21 Driftkostnad 2 1 1 1 1 1 1 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 2 1 1 1 1 1 1 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 2 1 1 1 1 1 1 Beskrivning/Kartläggning Räddningsbåt till station Hässleholm. Nuvarande båt är gammal, och den har svårt att ta sig fram på Finjasjön och i vattendrag. Det har hänt under pågående uppdrag att det fastnar sjögräs i propellern så båten måste under uppdragen stannas och motorn lyftas för att rensa bort sjögräs. En ny båt väljs med vattenjet som helt slipper sådana problem. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Konsekvensbeskrivning Räddningsuppdrag vid pågående drunkning kan fördröjas.

Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 Inköp 2 Summa 2 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) Utbildning Serviceavtal 219 22 221 222 223 224 225 2 1 1 1 1 1 1 Summa 2 1 1 1 1 1 1 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 6 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt Räddningstjänsten Daniel Sirensjö 265-221, Släck- och räddningsenhet Bjärnum Investeringen tas i bruk: År 221 Månad 1 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 1 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 4 2 4 2 Investeringsinkomst Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 88 489 481 474 467 Driftkostnad 2 3 3 3 3 3 3 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 2 3 3 3 3 3 3 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 2 3 3 3 3 3 3 Beskrivning/Kartläggning Ny släck- och räddningsenhet, Bjärnum. Nuvarande enhet är från 1998 och behöver ersättas med en modern enhet anpassad efter den operativ förmågan i Bjärnum. Med släck- och räddningsenheter endast på tre orter i kommunen är det viktigt att dessa är moderna vad gäller driftsäkerhet och förmåga. Detta är den primära släck- och räddningsenheten för den norra delen av kommunen. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Befintligt fordon från 1998 behålls. Konsekvensbeskrivning Den operativa förmågan försämras och handlingsprogrammet kan bli svårt att upprätthålla. Det innebär ökade driftskostnader då fordonet är gammalt. Ingen förbättring vad gäller driftsäkerhet, krocksäkerhet och miljöprestanda. Svårare att bemanna avdelningen.

miljöprestanda. Svårare att bemanna avdelningen. Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 265-221, Släck och räddningsenhet Bjärnum 4 2 Summa 4 2 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) Utbildning Serviceavtal 219 22 221 222 223 224 225 2 3 3 3 3 3 3 Summa 2 3 3 3 3 3 3 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225

TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) 218-8-14 KLK 218/688 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta följande: 1. Kommunstyrelsen godkänner kommunledningskontorets förslag till investeringsplan för åren 219-222. 2. En revidering av fiberutbyggnadsprojektets kalkyl kan bli aktuell eftersom det finns delar i fiberkalkylen som kräver vidare utredning. Kommunledningskontoret ges därmed i uppdrag att färdigställa kalkylen inför kommande budgetarbete. Kommunfullmäktige antog den 26 mars 218, 39, Riktlinjer för investeringar. Enligt investeringsprocessen ska kommunstyrelsen och respektive nämnd utarbeta en investeringsplan för den kommande fyraårsperioden. Investeringsplanen med tillhörande beslutsunderlag ska överlämnas till ekonomiavdelningen senast den 15 juni 218 för vidarebefordran till budgetberedningen för behandling och prioritering. Budgetberedningens förslag läggs fram till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i samband med beslut om budget och flerårsplan. Kommunledningskontorets totala investeringsbehov uppgår till 377,8 mnkr fördelat enligt följande; 153,4 mnkr för år 219, 17,3 mnkr för år 22, 64,4 mnkr för år 221 och 52,8 mnkr för år 222. Utöver kommunens fiberutbyggnadsprojekt består behovet av investeringar i IT-infrastruktur, IT-utrustning samt säkerhetsrelaterade investeringar. Postadress: Stadshuset, 281 8 Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: 451-26 7 Telefax: 451-814 6 E-post: kommunledningskontoret@hassleholm.se Bankgiro: 866-3494 Org. nr: 212-985 Webb:

2 (6) Kommunfullmäktige antog den 26 mars 218, 39, Riktlinjer för investeringar. Riktlinjerna anger ramarna för hur investeringar ska hanteras i kommunen. Syftet med riktlinjerna är att skapa en funktionell och effektiv hantering av investeringar för att få ett effektivt resursutnyttjande och en rättvisande redovisning. Målsättningen är att förtydliga beslutsprocessen, roll- och ansvarsfördelningen samt hur redovisning av investeringar ska ske. Enligt investeringsprocessen ska kommunstyrelsen och respektive nämnd utarbeta en investeringsplan för den kommande fyraårsperioden. Investeringsplanen ska innehålla ett genomarbetat beslutsunderlag som bland annat ska innehålla en kartläggning av de bakomliggande orsakerna till uppstått behov, kalkyl och beräknad nyttjandeperiod. Investeringsplanen med tillhörande beslutsunderlag ska överlämnas till ekonomiavdelningen senast den 15 juni 218 för vidarebefordran till budgetberedningen för behandling och prioritering. Budgetberedningens förslag läggs fram till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i samband med beslut om budget och flerårsplan. Kommunledningskontoret står inför omfattande behov av investeringar, vilket framgår av tabellen och redovisningen nedan. *) Siffrorna för fiberutbyggnadsprojektet kan komma att revideras eftersom det finns delar i fiberkalkylen som kräver vidare utredning. Nedan sammanfattas kommunledningskontorets investeringsbehov: Server och lagring Investeringar avsedda för kommunens servermiljö som inkluderar, servrar, lagring, backup och serverhallar. Under år 219 krävs investeringsmedel för kontinuerlig utökning av kapaciteten. År 22 krävs investeringar i ny server- och lagringsmiljö. I kommunens servermiljö körs huvuddelen av kommunens verksamhetssystem och de interna system som krävs för att nätverk, verksamhetssystem och datorer ska fungera. Chromebooks till skolan Investeringar för skolans satsning på Chromebooks för elever. Hösten 217 påbörjades en satsning på Chromebooks inom barn- och utbildningsförvaltningen, denna satsning utökas nu för att nå de nationella mål som finns och innebär att varje elev ska ha tillgång till en digital enhet. Satsningen är viktig för att nå de nationella målen avseende tillgång till digitala enheter för elever. Barn- och utbildningsförvaltningen har dessutom krav på digitala nationella prov från och med år 219. Ipads till skolan JAV

3 (6) Barn- och utbildningsförvaltningen har tidigare köpt in Ipads inom ramen för egen budget, nu finns önskemål om att kunna överföra denna hantering till IT-avdelningen och istället hyra Ipad som tjänst. Ipads ingår, liksom Chromebooks, i satsningen för att kunna nå målen med en digital enhet per elev och för att kunna digitalisera utbildningen. Klientarbetsplats Investeringen krävs för att IT-avdelningen ska kunna fortsätta löpande utbyte av datorer, läsplattor och skrivare. Investeringsmedlen behövs för att upprätthålla en modern standard på kommunens klienter och digitala arbetsplatser. WiFi till omsorgen Omsorgsförvaltningen har ett stort behov av att bygga ut trådlöst nätverk (WiFi) inom samtliga sina lokaler för att kunna digitalisera sin verksamhet. Uppkoppling via 3/4G är inte tillräckligt för att möta de krav som ställs på uppkoppling av utrustning eller kommande funktioner inom välfärdsteknologi. WiFi till skolan Skolan har ett stort behov av att bygga ut trådlöst nätverk (WiFi) inom samtliga sina lokaler för att kunna digitalisera sin verksamhet och möta nationella krav på en digital enhet per elev. Från år 219 finns dessutom krav på att nationella prov ska genomföras digitalt. För att kunna hantera det ökande antalet digitala enheter som kommer behövas inom skolan krävs en satsning på utbyggnad av det trådlösa nätverket. Accesspunkter utökning För att hantera nätverksutbyggnaden till kommunens övriga verksamheter förutom skolan och omsorgen. Samtliga digitala enheter kräver uppkoppling och kraven på hastighet och täckningsgrad gör att kommunen behöver komplettera sitt trådlösa nätverk i sina lokaler. Accesspunkter reinvestering För att över tid upprätthålla kommunens trådlösa nätverk krävs en plan för reinvestering. Kommunen riskerar annars att göra stora investeringar som måste göras om i sin helhet inom ett antal år samt verksamheter utan nödvändig uppkoppling. Dessutom förändras standarder och krav på bandbredd och hastighet vilket gör att ett kontinuerligt utbyte av utrustning är nödvändig. Switchar utökning Motsvarande som för accesspunkter utökning. Switcharna utgör den del av nätverket som kopplar samman byggnader, uttag och accesspunkter med varandra och skapar ett heltäckande nätverk inom kommunen. En kontinuerlig reinvestering är nödvändig för att upprätthålla kommunens nätverk. Switchar reinvestering JAV

4 (6) Se accesspunkter reinvestering och switchar utökning ovan. Fastighetsnät Nätverksutbyggnaden kräver ibland utbyte av kablar och uttag inom byggnader. Viss del av detta kan inte hanteras inom ny, om eller tillbyggnad eftersom renoveringscykeln för en byggnad ofta är längre än vad som krävs för utbyte av visst kablage eller annan passiv utrustning. Därför krävs investeringsmedel hos IT-avdelningen så att kommunen kan rusta upp nätverk och exempelvis montera accesspunkter för trådlöst nätverk. Ospecificerat IT IT-avdelningen har behov av investeringsmedel som inte är bundna i specifika projekt för att kunna hantera krav som uppkommer inom året ifrån verksamheterna. Reservkraftverk Kommunen har ett stort behov av mindre mobila reservkraftverk för att klara avbrott i elförsörjningen på mindre enheter i kommunen. Elverken ska också klara av att med värmefläktar värma upp bland annat äldreboende när fjärrvärmesystemet inte fungerar. Automatiska brandlarm Sedan tidigare finns det en prioriteringslista om brandlarm i kommunens fastigheter. Prioriteringslistan tar hänsyn till bland annat försäkringsvärde, utrymningssäkerhet med mera. Prioriteringslistan är framtagen av räddningstjänsten, barn- och utbildningsförvaltningen och tekniska förvaltningen. Installationer av exemepelvis automatiska brandlarm är även en viktig parameter för att hålla kommunens försäkringskostnader på en rimlig nivå. Kameraövervakning Ett prioriterat områden de senaste åren är installation av kamerasystem i anslutning till kommunala fastigheter i allmänhet och runt omkring skolor i synnerhet. Kameraövervakning minskar skadegörelsen på kommunens fastigheter och innebär även en trygghet för människor som vistas i området. När det gäller kamerasystem så kan man välja ett konventionellt system som spelar in de människor som vistas i området eller väljer man ett system som kallas värmekameror och detta system spelar inte in utan startas upp och skickar bilderna till en larmcentral som kan prata via högtalare med personerna befinner sig i området eller skicka en väktare till platsen. Skåp för förvaring av datorer/ipads Under flera år har framförallt kommunens skolor varit utsatta för inbrott där bärbara datorer och ipads är stöldbegärliga. För att motverka inbrotten och stölderna av bärbara datorer och ipads har skolorna försetts med så kallade värdeskåp där datorer och ipads låses in efter varje skoldag. Värdeskåpen är godkända enligt svensk standard SS JAV

5 (6) 3492 vilket är ett villkor från kommunens försäkringsbolag. Värdeskåpen används framförallt på kommunens mindre skolenheter. PDV (Pågående dödligt våld) Under många år har kommunen fått vänja sig vid våldsamma attacker mot i första hand skolor i andra länder. De sker till synes planlöst och vem som helst kan råka bli offer för ett urskillningslöst våld. Denna typ av attacker har i första hand utförts av ensamma gärningsmän, men också i vissa fall av ett par gärningsmän gemensamt. Polisen definierar denna typ av händelser som PDV (pågående dödligt våld). De erfarenheter som finns av denna typ av händelse visar att det är svårt att genom säkerhetsåtgärder eliminera risken för att planlöst dödligt våld drabbar en skola eller en förskola. Däremot kan kommunen genom förebyggande åtgärder minska de skador som en eller flera gärningsmän annars kan orsaka. Det handlar både om en medvetenhet hos dem som finns på enheten om hur de ska handla vid händelsen och om investeringar i säkerhetsåtgärder i fastigheterna. Projektet fortsätter under 219 med planerad utbyggnad i bland annat Röke, Västra Torup och Emmaljunga samt ett antal projekt på landsbygden samtidigt som påbörjad utbyggnad i bland annat Vinslöv, Tyringe, Nävlinge avslutas. Fokus skiftar nu mer ifrån utbyggnad i tätort till utbyggnad på landsbygd. Kalkylen för projektet är uppdaterad med ett antal nyckelkomponenter, antalet möjliga villor som kan kopplas upp har justerats och större hänsyn har tagits till den information som finns tillgänglig om konkurrens ifrån externa aktörer. Det finns dock fortfarande ett antal komponenter som kan ha stor påverkan på kalkylen och projektets resultat, bland annat hur lägenheter inom den kommunala allmännyttan (Hässlehem AB) ska kopplas upp, hur kommunala anslutningar ska hanteras och vilken kostnad det ska innebära för kommunens verksamheter samt hur antalet kunder kan ökas inom den befintliga utbyggnaden, både privata hushåll och företag. Fiberenheten kommer tillsammans med IT-avdelningen att slutföra den översyn som påbörjats angående kartläggning av kommunala anslutningar för att få en helhetsbild över vilka kostnader förvaltningarna haft tidigare till externa leverantörer, vilka kostnader förvaltningarna har idag, när avtalstiderna löper ut samt vilka kostnader som IT-avdelningen står för idag. Med anledning av att det fortfarande finns delar i kalkylen som är under översyn, enligt ovan, kan en revidering av fiberutbyggnadsprojektets kalkyl bli aktuell. Bedöms inte föreligga behov av tillämpning. Bedöms inte föreligga behov av tillämpning. JAV

6 (6) Inga miljömässiga konsekvenser Ärendet har inte varit uppe för facklig samverkan. Kommunledningskontorets totala investeringsäskande för perioden 219-222 uppgår till 377,8 mnkr. 1. Investeringsplan för 219-222 med tillhörande beslutsunderlag för IT-investeringbehov. 2. Investeringsplan för 219-222 med tillhörande beslutsunderlag för säkerhetsrelaterade investeringar. 3. Fiberkalkyl för 219-222. Ekonomiavdelningen IT-chef Säkerhetschef Kommundirektör Kommunledningskontoret Bengt-Arne Persson Charlotte Nygren Bonnier JAV

Investeringsplan (tkr) Bilaga 1 Nämnd/förvaltning KS/KLK Investeringsprojekt 219 22 221 222 Beslutsunderlagsnr. Server och lagring 1 4 5 4 2 2 1 4 1 Chromebooks till skolan 5 835 3 835 3 835 3 835 2 Ipads till skolan 4 8 8 48 4 8 4 8 3 Klientarbetsplats 1 1 1 7 35 4 WiFi till omsorgen 1 2 5 WiFi till skolan 2 9 6 Accesspunkter utökning 5 5 5 5 7 Accesspunkter reinvestering 5 5 5 1 8 Switchar utökning 1 1 1 9 Switchar reinvestering 1 1 1 2 1 Fastighetsnät 1 1 1 1 11 Ospecificerat 2 2 2 2 12 Summa 57 315 44 715 26 115 22 85 15 995

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 1 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KS/KLK John Palmqvist Server och Lagring Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 6 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 4 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 1 4 5 4 2 2 1 4 1 4 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 1 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 217 368 362 356 146 Driftkostnad Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation Beskrivning/Kartläggning Investeringar avsedda för kommunens servermiljö som inkluderar, servrar, lagring, backup och serverhallar. Under 219 krävs investeringsmedel för kontinuerlig utökning av kapaciteten. 22 krävs investeringar i ny server- och lagringsmiljö. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Kommunen har fortsatt stort behov av en intern server- och lagringsmiljö. I dagsläget finns egentligen inget fullgott alternativ eftersom molntjänster inte fullt ut kan ersätta en intern IT-drift. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av att inte ha en intern server- och lagringsmiljö innebär att kommunens samtliga verksamhetssystem och interna system för drift av IT-miljön måste migreras över till drift i annan form, antingen som molntjänster eller hos exetern leverantör. Då krävs även en genomgång av vilka system som är lämpliga att driftsättas utanför en intern it-miljö och sannolikt även nya upphandlingar av befintliga system. Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 Datacenter (tidigare SAN och server) 1 5 1 1 Backup 2 2 2 2 Serverhallar (tidigare UPS och kylaggregat) 2 2 1 2 Summa 1 4 5 4 2 2 1 4

Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) 219 22 221 222 223 224 225 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225 Kostnader och intäkter som upphör 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 1 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KS/KLK John Palmqvist Chromebooks till skolan Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 8 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 4 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 2 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 5 835 3 835 3 835 3 835 17 34 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 2 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 648 1 537 1 512 1 486 855 Driftkostnad 3 3 3 3 3 3 3 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 3 3 3 3 3 3 3 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 3 3 3 3 3 3 3 Beskrivning/Kartläggning Investeringar för skolans satsning på Chromebooks för elever. Hösten 217 påbörjades en satsning på Chromebooks inom BUF, denna satsning utökas nu för att nå de nationella mål som finns på att varje elev ska ha tillgång till en digital enhet. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Behovet av digitala enheter är stort i kommunen och ökar efterhand som digitaliseringen fortskrider. Handlingsalternativen handlar mer om kommunen ska fortsätta köpa in och äga denna typ av utrustning eller om vi istället ska hyra/leasa den av leverantör. Prisförslag på hyra/leasing är begärt ifrån leverantör där vi avvaktar svar. Konsekvensbeskrivning Utan en utökning av investeringsmedlen kommer BUF inte kunna genomföra sin satsning på en digital skolmiljö och kommer inte heller att nå de nationella målen avseende tillgång till digitala enheter för elever. BUF har dessutom krav på digitala prov från och med år 219. Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 Chromebooks 5835 3835 3835 3835 Summa 5 835 3 835 3 835 3 835

Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) 5 % tjänst som IT-tekniker 219 22 221 222 223 224 225 3 3 3 3 3 3 3 Summa 3 3 3 3 3 3 3 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225 Kostnader och intäkter som upphör 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 1 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KS/KLK John Palmqvist Ipads till skolan Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 6 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 4 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 2 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 4 8 8 48 4 8 4 8 2 72 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 3 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 3 54 5 167 5 81 4 995 2 56 Driftkostnad 3 3 3 3 3 3 3 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 3 3 3 3 3 3 3 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 3 3 3 3 3 3 3 Beskrivning/Kartläggning BUF har tidigare köpt in Ipads inom ramen för egen budget, nu finns önslemål om att kunna överföra denna hantering till IT-avdelningen och istället hyra Ipad som tjänst. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Behovet av digitala enheter är stort i kommunen och ökar efterhand som digitaliseringen fortskrider. Handlingsalternativen handlar mer om kommunen ska fortsätta köpa in och äga denna typ av utrustning eller om vi istället ska hyra/leasa den av leverantör. Utifrån ett hållbarhets- och logistiskt perspektiv är nog hyra/leasing att föredra. Prisförslag på hyra/leasing är begärt ifrån leverantör där vi avvaktar svar. Konsekvensbeskrivning Utan en utökning av investeringsmedlen kommer BUF inte kunna genomföra sin satsning på en digital skolmiljö och kommer inte heller att nå de nationella målen avseende tillgång till digitala enheter för elever. Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 Ipads 48 848 48 48 Summa 4 8 8 48 4 8 4 8

Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) 5 % tjänst som IT-tekniker 219 22 221 222 223 224 225 3 3 3 3 3 3 3 Summa 3 3 3 3 3 3 3 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225 Kostnader och intäkter som upphör 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 1 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KS/KLK John Palmqvist Klientarbetsplats Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 6 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 4 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 2 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 1 1 1 7 35 37 35 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 4 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 3 54 5 167 5 81 4 995 2 56 Driftkostnad Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation Beskrivning/Kartläggning Årlig investeringsvolym för IT-avdelningen för inköp och utbyte av kommunens datorer, läsplattor och skrivare. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Behovet av digitala enheter är stort i kommunen och ökar efterhand som digitaliseringen fortskrider. Handlingsalternativen handlar mer om kommunen ska fortsätta köpa in och äga denna typ av utrustning eller om vi istället ska hyra/leasa den av leverantör. Utifrån ett hållbarhets- och logistiskt perspektiv är nog hyra/leasing att föredra. Prisförslag på hyra/leasing är begärt ifrån leverantör där vi avvaktar svar. Konsekvensbeskrivning För att upprätthålla en IT-miljö som är säker och funktionell krävs ett kontinuerligt utbyte av datorer, läsplattor och skrivare. Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 Datorer och läsplattor 88 88 88 5835 Skrivare 1 2 1 2 1 2 1 2 Summa 1 1 1 7 35

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 1 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KS/KLK John Palmqvist WiFi till omsorgen Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 6 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 6 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 1 2 12 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 5 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 2 13 3 56 3 52 3 445 3 387 3 33 1 371 Driftkostnad Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation Beskrivning/Kartläggning Omsorgen har ett stort behov av att bygga ut trådlöst nätverk (WiFi) inom samtliga sina lokaler för att kunna digitalisera sin verksamhet. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Här finns egentligen inga handlingsalternativ om man vill att omsorgen ska kunna digitalisera sin verksamhet. Uppkoppling via 3, 4 eller kommande 5G är inte tillräckligt för att möta de krav som ställs på uppkoppling av utrustning. Konsekvensbeskrivning Utan ett fungerande trådlöst nätverk inom omsorgens lokaler är verksamheten hänvisad till de offentliga mobila nätverk som operatörerna erbjuder inom 3 och 4G vilket inte är tillräckligt för att möta behovet. Det innebär att verksamheten inte kommer kunna använda ny teknik och de fördelar som digitaliseringen erbjuder för att effektivisera sin verksamhet. Kostnaderna för omsorgen kommer därmed att öka i takt med att behovet av omsorg blir allt större. Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 WiFi till omsorgen 1 2 Summa 1 2

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 1 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KS/KLK John Palmqvist WiFi till skolan Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 6 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 6 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 2 9 29 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 6 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 2 13 3 56 3 52 3 445 3 387 3 33 1 371 Driftkostnad 6 6 6 6 6 6 6 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 6 6 6 6 6 6 6 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 6 6 6 6 6 6 6 Beskrivning/Kartläggning Skolan har ett stort behov av att bygga ut trådlöst nätverk (WiFi) inom samtliga sina lokaler för att kunna digitalisera sin verksamhet och möta nationella krav på en digital enhet per elev. Från 219 finns dessutom krav på att nationella prov ska genomföras digitalt. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Här finns egentligen inga handlingsalternativ om man vill att skolan ska kunna digitalisera sin verksamhet och möta de nationella krav som ställs samt hantera digitala prov. Uppkoppling via 3, 4 eller kommande 5G är inte tillräckligt för att möta de krav som ställs eler för att hantera den mängd digitala enheter som behöver uppkoppling. Konsekvensbeskrivning Utan en utökning av investeringsmedlen kommer BUF inte kunna genomföra sin satsning på en digital skolmiljö och kommer inte heller att nå de nationella målen avseende tillgång till digitala enheter för elever. Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 WiFi till skolan 2 9 Summa 2 9

Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) Nätverkstekniker 219 22 221 222 223 224 225 6 6 6 6 6 6 6 Summa 6 6 6 6 6 6 6 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225 Kostnader och intäkter som upphör 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 1 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KS/KLK John Palmqvist Accesspunkter utökning Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 6 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 6 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 5 5 5 1 5 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 7 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 2 13 3 56 3 52 3 445 3 387 3 33 1 371 Driftkostnad Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation Beskrivning/Kartläggning För att hantera nätverksutbyggnaden till kommunens övriga verksamheter förutom skolan och omsorgen. Samtliga digitala enheter kräver uppkoppling och kraven på hastighet och täckningsgrad gör att kommunen behöver komplettera sitt trådlösa nätverk i sina lokaler. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Samtliga verksamheter inom kommunen kräver en trådlös uppkoppling idag och därför finns det egenligen väldigt få alternativ. Antingen väljer man att bygga ut eller inte. Konsekvensbeskrivning Utan tillgång till trådlöst nätverk kan inga digtala enheter få tillgång till uppkoppling mot kommunens nätverk. Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 Accesspunkter utökning 5 5 5 Summa 5 5 5

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 1 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KS/KLK John Palmqvist Accesspunkter reinvestering Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 6 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 6 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 5 5 5 1 2 5 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 8 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 2 13 3 56 3 52 3 445 3 387 3 33 1 371 Driftkostnad Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation Beskrivning/Kartläggning För att hantera nätverksutbyggnaden till kommunens övriga verksamheter förutom skolan och omsorgen. Samtliga digitala enheter kräver uppkoppling och kraven på hastighet och täckningsgrad gör att kommunen behöver komplettera sitt trådlösa nätverk i sina lokaler. En kontinuerlig reinvestering är nödvändig för att Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Samtliga verksamheter inom kommunen kräver en trådlös uppkoppling idag och därför finns det egenligen väldigt få alternativ. Konsekvensbeskrivning Utan tillgång till trådlöst nätverk kan inga digtala enheter få tillgång till uppkoppling mot kommunens nätverk. Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 Accesspunkter reinvestering 5 5 5 1 Summa 5 5 5 1

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 1 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KS/KLK John Palmqvist Switchar utökning Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 6 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 6 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 1 1 1 3 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 9 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 2 13 3 56 3 52 3 445 3 387 3 33 1 371 Driftkostnad Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation Beskrivning/Kartläggning För att hantera nätverksutbyggnaden till kommunens övriga verksamheter förutom skolan och omsorgen. Switcharna utgör den del av nätverket som kopplar samman byggnader, uttag och accesspunkter med varandra och skapar ett heltäckande nätverk inom kommunen. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Samtliga verksamheter inom kommunen kräver en uppkoppling idag och därför finns det egenligen väldigt få alternativ. Konsekvensbeskrivning Utan switchar hjälper det inte att montera accesspunkter för trådlöst nätverk eftersom signalerna inte kommer fram, varje accesspunkt måste kopplas in i en switch för att kunna ta emot och sända ut signaler för nätverk samt kunna få matning av ström. Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 Switchar utökning 1 1 1 Summa 1 1 1

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 1 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KS/KLK John Palmqvist Switchar reinvestering Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 6 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 6 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 1 1 1 2 5 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 1 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 2 13 3 56 3 52 3 445 3 387 3 33 1 371 Driftkostnad Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation Beskrivning/Kartläggning För att hantera nätverksutbyggnaden till kommunens övriga verksamheter förutom skolan och omsorgen. Switcharna utgör den del av nätverket som kopplar samman byggnader, uttag och accesspunkter med varandra och skapar ett heltäckande nätverk inom kommunen. En kontinuerlig reinvestering är nödvändig för att upprätthålla Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Samtliga verksamheter inom kommunen kräver en uppkoppling idag och därför finns det egenligen väldigt få alternativ. Konsekvensbeskrivning Utan switchar hjälper det inte att montera accesspunkter för trådlöst nätverk eftersom signalerna inte kommer fram, varje accesspunkt måste kopplas in i en switch för att kunna ta emot och sända ut signaler för nätverk samt kunna få matning av ström. Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 Switchar reinvestering 1 1 1 2 Summa 1 1 1 2

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 1 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KS/KLK John Palmqvist Fastighetsnät Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 6 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 6 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 1 1 1 1 4 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 11 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 2 13 3 56 3 52 3 445 3 387 3 33 1 371 Driftkostnad Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation Beskrivning/Kartläggning Nätverksutbyggnaden kräver ibland utbyte av kablar och uttag inom byggnader. Viss del av detta kan inte hanteras inom ny, om eller tillbyggnad eftersom renoveringscykeln för en byggnad ofta är längre än vad som krävs för utbyte av visst kablage eller annan passiv utrustning. Därför krävs investeringsmedel hos IT-avdelningen så att vi kan rusta Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Alternativet är att investeringsmedel läggs hos fastighetsägaren eller fastighetsförvaltaren. Då riskerar man att prioriteringar mellan olika projekt försenar en utbyggnad av exempelvis trådlöst nätverk. Konsekvensbeskrivning Fatsighetsnätverken är de de kablar och annan utrustning som krävs för att kunna koppla in accesspunkter och switchar. Utan ett fastighetsnät med bra standard kan inte trådlös täckning eller godtagbar hastighet garanteras. Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 Fastighetsnät 1 1 1 1 Summa 1 1 1 1

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 1 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KS/KLK John Palmqvist Ospecificerat IT Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 6 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 6 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 2 2 2 2 8 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 12 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 2 13 3 56 3 52 3 445 3 387 3 33 1 371 Driftkostnad Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation Beskrivning/Kartläggning IT-avdelningen har behov av investeringsmedel som inte är bundna i specifikt projekt för att kunna hantera krav som uppkommer inom året ifrån verksamheterna. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Konsekvensbeskrivning Utan investeringsmedel där det finns handlingsfrihet utanför specifika projekt har IT-avdelningen svårt att snabbt möta behov i verksamheterna. Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 Ospecificerat IT 2 2 2 2 Summa 2 2 2 2

Investeringsplan (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning KLK/säk Investeringsplan Investeringsprojekt 219 22 221 222 Beslutsunderlagsnr. Vena förskola (brandlarm) 3 1 Bjärnums skola (brandlarm) 8 2 Midgårds f-skola ( brandlarm) 3 3 Kameraövervakning (Vittsjö skola) 5 4 Kameraövervakning( Hästveda skola) 45 5 Värdeskåp olika skolor 2 6 Reservkraft 2 mindre mobila verk 45 7 Mala skola (brandlarm) 6 8 Sim- och sporthall (brandlarm) 8 9 Backstugan Stoby (brandlarm) 2 1 Junibacken (brandlarm) 3 11 Kameraövervakning ( Linneskolan) 5 12 Kameraövervakning (Tekniska skolan) 5 13 Värdeskåp (olika skolor) 1 14 Vanneberga skola (brandlarm) 6 15 Kameraövervakning (Grönängsskolan) 5 16 Lyckan förskola Farstorp (brandlarm) 2 17 Speldosans förskola Tormestorp (b-larm) 2 18 Gäddans förskola Gäddastorp (b-larm) 2 19 Metropol förskola Tyringe(Takfotslarm) 1 2 Solgläntan förskola Tyringe (b-larm) 35 21 Kameraövervakning (Sösdala) 75 22 Värdeskåp (skolor) 1 23 Farstorps skola (brandlarm) 3 24 Brandstationer (brandlarm) 3 25 PDV (Norängsskolan Hässleholm) 4 26 PDV ( T4 skolan) 4 27 PDV (Röinge skola) 4 28 PDV Restaurangskolan Hässleholm) 4 29 PDV (Ballingslöv skola) 4 3 PDV (Stoby skola) 4 31 PDV (Västra Torup skola) 4 32 PDV (Vedhygge skola Tyringe) 4 33 PDV Mala skola 4 34 PVV (Röke skola) 4 35 PDV (Tormestorp skola) 4 36 PDV (Linneskolan) 5 37 PDV (Läreda) 5 38 PDV(Tyringe högstadium) 5 39 PDV(Bjärnum högstadium) 5 4 PDV(Västerskolan) 5 41 PDV( Hästveda högstadium) 5 42 PDV( Sösdala högstadium) 5 43 PDV( Vinslöv högstadium) 5 44 PDV (Ljungdalaskolan) 5 45 PDV ( Grönängskolan) 5 46 PDV (Söderpark Vinslöv) 5 47 PDV (Vannarödskolan Sösdala) 5 48 Summa 5 5 5 5

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Vena förskola( brandlarm) Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 3 3 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 1 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 8 25 25 24 24 24 23 Driftkostnad 36 36 36 36 36 36 36 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 36 36 36 36 36 36 36 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 36 36 36 36 36 36 36 Beskrivning/Kartläggning Sedan tidigare finns det en prioriteringslista om brandlarm i kommunens fastigheter. Prioriteringslistan tar hänsyn till bland annat försäkringsvärde, utrymningssäkerhet etc. Prioriteringslistan är framtagen av räddningstjänsten, BUf och tekniska förvaltningen. Installationer av ex automatiska brandlarm är även en garanti för att hålla kommunens försäkringskostnader på en rimlig nivå. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till ett automatiskt brandlarm och då kan man installera en sprinkleranläggning(vatten) som är väsentligt dyrare men naturligtvis även effektivare vid en eventuell brand. I framtiden kommer sprinkleranläggningar att ersätta delar av automatiska brandlarm men det gäller framförallt på våra äldreboende. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av en olarmad byggnad är troligtvis en total skada vid en eventuell brand framförallt då byggnaden är obemannad kväll och nattetid.

Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 3 Summa 3 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) Revisionsbesiktning Underhåll och service, uttbyte av detektore Kontroller/provningar SOS Alarm/Multicom 219 22 221 222 223 224 225 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 Summa 36 36 36 36 36 36 36 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225 Kostnader och intäkter som upphör 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Bjärnums skola brandlarm Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 8 8 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 2 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 22 67 66 65 64 63 62 Driftkostnad 51 51 51 51 51 51 51 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 51 51 51 51 51 51 51 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 51 51 51 51 51 51 51 Beskrivning/Kartläggning Sedan tidigare finns det en prioriteringslista om brandlarm i kommunens fastigheter. Prioriteringslistan tar hänsyn till bland annat försäkringsvärde, utrymningssäkerhet etc. Prioriteringslistan är framtagen av räddningstjänsten, BUf och tekniska förvaltningen. Installationer av ex automatiska brandlarm är även en garanti för att hålla kommunens försäkringskostnader på en rimlig nivå. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till ett automatiskt brandlarm och då kan man installera en sprinkleranläggning(vatten) som är väsentligt dyrare men naturligtvis även effektivare vid en eventuell brand. I framtiden kommer sprinkleranläggningar att ersätta delar av automatiska brandlarm men det gäller framförallt på våra äldreboende. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av en olarmad byggnad är troligtvis en total skada vid en eventuell brand framförallt då byggnaden är obemannad kväll och nattetid.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Midgårds förskola (brandlarm) Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 3 3 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 3 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 8 25 25 24 24 24 23 Driftkostnad 34 34 34 34 34 34 34 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 34 34 34 34 34 34 34 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 34 34 34 34 34 34 34 Beskrivning/Kartläggning Sedan tidigare finns det en prioriteringslista om brandlarm i kommunens fastigheter. Prioriteringslistan tar hänsyn till bland annat försäkringsvärde, utrymningssäkerhet etc. Prioriteringslistan är framtagen av räddningstjänsten, BUf och tekniska förvaltningen. Installationer av ex automatiska brandlarm är även en garanti för att hålla kommunens försäkringskostnader på en rimlig nivå. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till ett automatiskt brandlarm och då kan man installera en sprinkleranläggning(vatten) som är väsentligt dyrare men naturligtvis även effektivare vid en eventuell brand. I framtiden kommer sprinkleranläggningar att ersätta delar av automatiska brandlarm men det gäller framförallt på våra äldreboende. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av en olarmad byggnad är troligtvis en total skada vid en eventuell brand framförallt då byggnaden är obemannad kväll och nattetid.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Vittsjö skola (kameraövervakning) Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 5 5 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 4 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 14 42 41 4 4 39 39 Driftkostnad 66 66 66 66 66 66 66 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 66 66 66 66 66 66 66 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 66 66 66 66 66 66 66 Beskrivning/Kartläggning Ett prioriterat områden de senaste åren är installation av ett kamerasystem i anslutning till kommunala fastigheter i allmänhet och runt skolor i synnerhet. Kameraövervakning minskar skadegörelsen på våra fastigheter och innebär även en trygghet för människor som vistas i området. När det gäller kamerasystem så kan man välja en konventionellt system som spelar in de människor som visstas i området eller väljer men ett system som kallas värmekameror och detta system spelar inte in utan startas upp och skickar bilderna till en larmcentral som kan prata via högtalare med personerna befinner sig i området. Fördelen med värmekameror är att systemet inte behöver något kameratillstånd. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Det finns olika alternativ till kameraövervakning och detta tillämpas idag där en väktare ronderar byggnaderna vilket är en ganska dyr lösning. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av en ej övervakad byggnad är skadegörelse som kan vara mycket kostsam.

Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 5 Summa 5 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) Underhåll och service Kontroller och provningar Kameraserver/administration Mottagning i larmcentral (värmekameror) 219 22 221 222 223 224 225 12 12 12 12 12 12 12 15 15 15 15 15 15 15 14 14 14 14 14 14 14 25 25 25 25 25 25 25 Summa 66 66 66 66 66 66 66 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225 Kostnader och intäkter som upphör 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Kameraövervakning Hästveda skola Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 45 45 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 5 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 13 37 37 36 36 35 35 Driftkostnad 65 65 65 65 65 65 65 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 65 65 65 65 65 65 65 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 65 65 65 65 65 65 65 Beskrivning/Kartläggning Ett prioriterat områden de senaste åren är installation av ett kamerasystem i anslutning till kommunala fastigheter i allmänhet och runt skolor i synnerhet. Kameraövervakning minskar skadegörelsen på våra fastigheter och innebär även en trygghet för människor som vistas i området. När det gäller kamerasystem så kan man välja en konventionellt system som spelar in de människor som visstas i området eller väljer men ett system som kallas värmekameror och detta system spelar inte in utan startas upp och skickar bilderna till en larmcentral som kan prata via högtalare med personerna befinner sig i området. Fördelen med värmekameror är att systemet inte behöver något kameratillstånd. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Det finns olika alternativ till kameraövervakning och detta tillämpas idag där en väktare ronderar byggnaderna vilket är en ganska dyr lösning. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av en ej övervakad byggnad är skadegörelse som kan vara mycket kostsam.

Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 45 Summa 45 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) Underhåll och service Kontroller och provningar Kameraserver/administration Mottagning i larmcentral (värmekameror) 219 22 221 222 223 224 225 12 12 12 12 12 12 12 15 15 15 15 15 15 15 14 14 14 14 14 14 14 24 24 24 24 24 24 24 Summa 65 65 65 65 65 65 65 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225 Kostnader och intäkter som upphör 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Värdeskåp (Olika skolor) Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 2 2 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 6 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 6 17 16 16 16 16 15 Driftkostnad Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation Beskrivning/Kartläggning Under flera år har framförallt våra skolor varit utsatta för inbrott där bärbara datorer och ipads varit stöldbegärliga. För att motverka inbrotten och stölderna av bärbara datorer och ipads har skolorna försetts med så kallade väreskåp där datorer och ipads låses in efter varje skoldag. Värdeskåpen är godkända enligt svensk standard SS 3492 vilket är ett villkor från vårt försäkringsbolag. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Det finns inget alternativ till ett värdeskåp enligt försäkringsbolaget. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av att inte låsa in bärbara datorer och ipads är återkommande stölder med stora kostnader som följd. Inbrotten för också med sig stor skadegörelse på fastighetena i form av förstörda dörrar, fönster osv.

Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 2 Summa 2 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) 219 22 221 222 223 224 225 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225 Kostnader och intäkter som upphör 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Reservkraftverk 2 stycken mobila Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift Investeringsinkomst Beslutsunderlag 7 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad Driftkostnad 45 45 45 45 45 45 45 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 45 45 45 45 45 45 45 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 45 45 45 45 45 45 45 Beskrivning/Kartläggning Kommunen har stort behov av mindre mobila reservkraftverk för att klara avbrott i elförsörjningen på mindre enheter i kommunen. Elveken skall också klara av att med värmefläktar värma upp bland annat äldreboende där fjärrvärmesystemet inte fungerar. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Alternativen till mobila reservkraftverk är stationära reservkraftverk. På sikt finns det behov av både mobila och stationära reservkraftverk men här startar vi med 2 mindre verk som kompletterar 2 stora mobila reservkraftverk som redan finns i kommunen. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av att det inte finns några reservkraftverk är problem att upprätthålla någon verksamhet på äldreboende och andra boende där kommunen driver vård.

Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 45 Summa 45 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) Underhåll och service Kontroller/provningar 219 22 221 222 223 224 225 3 3 3 3 3 3 3 15 15 15 15 15 15 15 Summa 45 45 45 45 45 45 45 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225 Kostnader och intäkter som upphör 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Mala skola brandlarm Investeringen tas i bruk: År 22 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 6 6 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 8 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 17 5 49 49 48 47 46 Driftkostnad 45 45 45 45 45 45 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 45 45 45 45 45 45 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 45 45 45 45 45 45 Beskrivning/Kartläggning Sedan tidigare finns det en prioriteringslista om brandlarm i kommunens fastigheter. Prioriteringslistan tar hänsyn till bland annat försäkringsvärde, utrymningssäkerhet etc. Prioriteringslistan är framtagen av räddningstjänsten, BUf och tekniska förvaltningen. Installationer av ex automatiska brandlarm är även en garanti för att hålla kommunens försäkringskostnader på en rimlig nivå. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till ett automatiskt brandlarm och då kan man installera en sprinkleranläggning(vatten) som är väsentligt dyrare men naturligtvis även effektivare vid en eventuell brand. I framtiden kommer sprinkleranläggningar att ersätta delar av automatiska brandlarm men det gäller framförallt på våra äldreboende. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av en olarmad byggnad är troligtvis en total skada vid en eventuell brand framförallt då byggnaden är obemannad kväll och nattetid.

Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 6 Summa 6 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) Revisionsbesiktning Underhåll och service, uttbyte av detektore Kontroller/provningar SOS Alarm/Multicom 219 22 221 222 223 224 225 1 1 1 1 1 1 16 16 16 16 16 16 11 11 11 11 11 11 8 8 8 8 8 8 Summa 45 45 45 45 45 45 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225 Kostnader och intäkter som upphör 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Sim-och sporthall Sösdala Investeringen tas i bruk: År 22 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 8 8 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 9 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 22 67 66 65 64 63 62 Driftkostnad 51 51 51 51 51 51 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 51 51 51 51 51 51 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 51 51 51 51 51 51 Beskrivning/Kartläggning Sedan tidigare finns det en prioriteringslista om brandlarm i kommunens fastigheter. Prioriteringslistan tar hänsyn till bland annat försäkringsvärde, utrymningssäkerhet etc. Prioriteringslistan är framtagen av räddningstjänsten, BUf och tekniska förvaltningen. Installationer av ex automatiska brandlarm är även en garanti för att hålla kommunens försäkringskostnader på en rimlig nivå. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till ett automatiskt brandlarm och då kan man installera en sprinkleranläggning(vatten) som är väsentligt dyrare men naturligtvis även effektivare vid en eventuell brand. I framtiden kommer sprinkleranläggningar att ersätta delar av automatiska brandlarm men det gäller framförallt på våra äldreboende. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av en olarmad byggnad är troligtvis en total skada vid en eventuell brand framförallt då byggnaden är obemannad kväll och nattetid.

Back Bilaga 2 Beslutsunderlag 1 Nämnd/förvaltning KLK/säk Ansvarig handläggare Anders Nählstedt Investeringsprojekt Backstugan Stoby brandlarm Investeringen tas i bruk: År 22 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 2 2 Investeringsinkomst Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 6 17 16 16 16 16 15 Driftkostnad 34 34 34 34 34 34 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 34 34 34 34 34 34 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 34 34 34 34 34 34 Beskrivning/Kartläggning Sedan tidigare finns det en prioriteringslista om brandlarm i kommunens fastigheter. Prioriteringslistan tar hänsyn till bland annat försäkringsvärde, utrymningssäkerhet etc. Prioriteringslistan är framtagen av räddningstjänsten, BUf och tekniska förvaltningen. Installationer av ex automatiska brandlarm är även en garanti för att hålla kommunens försäkringskostnader på en rimlig nivå. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till ett automatiskt brandlarm och då kan man installera en sprinkleranläggning(vatten) som är väsentligt dyrare men naturligtvis även effektivare vid en eventuell brand. I framtiden kommer sprinkleranläggningar att ersätta delar av automatiska brandlarm men det gäller framförallt på våra äldreboende. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av en olarmad byggnad är troligtvis en total skada vid en eventuell brand framförallt då byggnaden är obemannad kväll och nattetid.

Back Bilaga 2 Beslutsunderlag 11 Nämnd/förvaltning KLK/säk Ansvarig handläggare Anders Nählstedt Investeringsprojekt Junibacken brandlarm Investeringen tas i bruk: År 22 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 3 3 6 Investeringsinkomst Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 17 5 49 49 48 47 46 Driftkostnad 36 36 36 36 36 36 36 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 36 36 36 36 36 36 36 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 36 36 36 36 36 36 36 Beskrivning/Kartläggning Sedan tidigare finns det en prioriteringslista om brandlarm i kommunens fastigheter. Prioriteringslistan tar hänsyn till bland annat försäkringsvärde, utrymningssäkerhet etc. Prioriteringslistan är framtagen av räddningstjänsten, BUf och tekniska förvaltningen. Installationer av ex automatiska brandlarm är även en garanti för att hålla kommunens försäkringskostnader på en rimlig nivå. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till ett automatiskt brandlarm och då kan man installera en sprinkleranläggning(vatten) som är väsentligt dyrare men naturligtvis även effektivare vid en eventuell brand. I framtiden kommer sprinkleranläggningar att ersätta delar av automatiska brandlarm men det gäller framförallt på våra äldreboende. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av en olarmad byggnad är troligtvis en total skada vid en eventuell brand framförallt då byggnaden är obemannad kväll och nattetid.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Kameraövervakning Linneskolan Investeringen tas i bruk: År 22 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 5 5 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 12 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 14 42 41 4 4 39 39 Driftkostnad 66 66 66 66 66 66 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 66 66 66 66 66 66 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 66 66 66 66 66 66 Beskrivning/Kartläggning Ett prioriterat områden de senaste åren är installation av ett kamerasystem i anslutning till kommunala fastigheter i allmänhet och runt skolor i synnerhet. Kameraövervakning minskar skadegörelsen på våra fastigheter och innebär även en trygghet för människor som vistas i området. När det gäller kamerasystem så kan man välja en konventionellt system som spelar in de människor som visstas i området eller väljer men ett system som kallas värmekameror och detta system spelar inte in utan startas upp och skickar bilderna till en larmcentral som kan prata via högtalare med personerna befinner sig i området. Fördelen med värmekameror är att systemet inte behöver något kameratillstånd. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Det finns olika alternativ till kameraövervakning och detta tillämpas idag där en väktare ronderar byggnaderna vilket är en ganska dyr lösning. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av en ej övervakad byggnad är skadegörelse som kan vara mycket kostsam.

Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 5 Summa 5 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) Underhåll och service Kontroller och provningar Kameraserver/administration Mottagning i larmcentral (värmekameror) 219 22 221 222 223 224 225 12 12 12 12 12 12 15 15 15 15 15 15 14 14 14 14 14 14 25 25 25 25 25 25 Summa 66 66 66 66 66 66 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225 Kostnader och intäkter som upphör 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Kameraövervakning tekniska skolan Investeringen tas i bruk: År 22 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 5 5 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 13 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 14 42 41 4 4 39 39 Driftkostnad 92 92 92 92 92 92 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 92 92 92 92 92 92 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 92 92 92 92 92 92 Beskrivning/Kartläggning Ett prioriterat områden de senaste åren är installation av ett kamerasystem i anslutning till kommunala fastigheter i allmänhet och runt skolor i synnerhet. Kameraövervakning minskar skadegörelsen på våra fastigheter och innebär även en trygghet för människor som vistas i området. När det gäller kamerasystem så kan man välja en konventionellt system som spelar in de människor som visstas i området eller väljer men ett system som kallas värmekameror och detta system spelar inte in utan startas upp och skickar bilderna till en larmcentral som kan prata via högtalare med personerna befinner sig i området. Fördelen med värmekameror är att systemet inte behöver något kameratillstånd. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Det finns olika alternativ till kameraövervakning och detta tillämpas idag där en väktare ronderar byggnaderna vilket är en ganska dyr lösning. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av en ej övervakad byggnad är skadegörelse som kan vara mycket kostsam.

Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 5 Summa 5 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) Underhåll och service Kontroller och provningar Kameraserver/administration Mottagning i larmcentral (värmekameror) 219 22 221 222 223 224 225 16 16 16 16 16 16 16 16 16 16 16 16 2 2 2 2 2 2 4 4 4 4 4 4 Summa 92 92 92 92 92 92 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225 Kostnader och intäkter som upphör 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Värdeskåp kontor olika skolor Investeringen tas i bruk: År 22 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 1 1 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 14 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 3 8 8 8 8 8 8 Driftkostnad Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation Beskrivning/Kartläggning Under flera år har framförallt våra skolor men även andra kontor och varit utsatta för inbrott där bärbara datorer och ipads varit stöldbegärliga. För att motverka inbrotten och stölderna av bärbara datorer och ipads har skolorna försetts med så kallade väreskåp där datorer och ipads låses in efter varje skoldag. Värdeskåpen är godkända enligt svensk standard SS 3492 vilket är ett villkor från vårt försäkringsbolag. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Det finns inget alternativ till ett värdeskåp enligt försäkringsbolaget. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av att inte låsa in bärbara datorer och ipads är återkommande stölder med stora kostnader som följd. Inbrotten för också med sig stor skadegörelse på fastigheterna i form av förstörda dörrar, fönster osv.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Vanneberga skola brandlarm Investeringen tas i bruk: År 221 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 6 6 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 15 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 17 5 49 49 48 47 46 Driftkostnad 44 44 44 44 44 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 44 44 44 44 44 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 44 44 44 44 44 Beskrivning/Kartläggning Sedan tidigare finns det en prioriteringslista om brandlarm i kommunens fastigheter. Prioriteringslistan tar hänsyn till bland annat försäkringsvärde, utrymningssäkerhet etc. Prioriteringslistan är framtagen av räddningstjänsten, BUf och tekniska förvaltningen. Installationer av ex automatiska brandlarm är även en garanti för att hålla kommunens försäkringskostnader på en rimlig nivå. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till ett automatiskt brandlarm och då kan man installera en sprinkleranläggning(vatten) som är väsentligt dyrare men naturligtvis även effektivare vid en eventuell brand. I framtiden kommer sprinkleranläggningar att ersätta delar av automatiska brandlarm men det gäller framförallt på våra äldreboende. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av en olarmad byggnad är troligtvis en total skada vid en eventuell brand framförallt då byggnaden är obemannad kväll och nattetid.

Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 6 Summa 6 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) Revisionsbesiktning Underhåll och service, uttbyte av detektore Kontroller/provningar SOS Alarm/Multicom 219 22 221 222 223 224 225 1 1 1 1 1 16 16 16 16 16 1 1 1 1 1 8 8 8 8 8 Summa 44 44 44 44 44 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225 Kostnader och intäkter som upphör 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Kameraövervakning Grönängskolan Investeringen tas i bruk: År 221 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 5 5 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 16 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 14 42 41 4 4 39 39 Driftkostnad 66 66 66 66 66 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 66 66 66 66 66 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 66 66 66 66 66 Beskrivning/Kartläggning Ett prioriterat områden de senaste åren är installation av ett kamerasystem i anslutning till kommunala fastigheter i allmänhet och runt skolor i synnerhet. Kameraövervakning minskar skadegörelsen på våra fastigheter och innebär även en trygghet för människor som vistas i området. När det gäller kamerasystem så kan man välja en konventionellt system som spelar in de människor som visstas i området eller väljer men ett system som kallas värmekameror och detta system spelar inte in utan startas upp och skickar bilderna till en larmcentral som kan prata via högtalare med personerna befinner sig i området. Fördelen med värmekameror är att systemet inte behöver något kameratillstånd. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Det finns olika alternativ till kameraövervakning och detta tillämpas idag där en väktare ronderar byggnaderna vilket är en ganska dyr lösning. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av en ej övervakad byggnad är skadegörelse som kan vara mycket kostsam.

Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 5 Summa 5 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) Underhåll och service Kontroller och provningar Kameraserver/administration Mottagning i larmcentral (värmekameror) 219 22 221 222 223 224 225 12 12 12 12 12 15 15 15 15 15 14 14 14 14 14 25 25 25 25 25 Summa 66 66 66 66 66 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225 Kostnader och intäkter som upphör 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Lyckans förskola Farstorp brandlarm Investeringen tas i bruk: År 221 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 2 2 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 17 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 6 17 16 16 16 16 15 Driftkostnad 34 34 34 34 34 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 34 34 34 34 34 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 34 34 34 34 34 Beskrivning/Kartläggning Sedan tidigare finns det en prioriteringslista om brandlarm i kommunens fastigheter. Prioriteringslistan tar hänsyn till bland annat försäkringsvärde, utrymningssäkerhet etc. Prioriteringslistan är framtagen av räddningstjänsten, BUf och tekniska förvaltningen. Installationer av ex automatiska brandlarm är även en garanti för att hålla kommunens försäkringskostnader på en rimlig nivå. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till ett automatiskt brandlarm och då kan man installera en sprinkleranläggning(vatten) som är väsentligt dyrare men naturligtvis även effektivare vid en eventuell brand. I framtiden kommer sprinkleranläggningar att ersätta delar av automatiska brandlarm men det gäller framförallt på våra äldreboende. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av en olarmad byggnad är troligtvis en total skada vid en eventuell brand framförallt då byggnaden är obemannad kväll och nattetid.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Speldosans förskola Tormestorp brandlarm Investeringen tas i bruk: År 221 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 2 2 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 18 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 6 17 16 16 16 16 15 Driftkostnad 34 34 34 34 34 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 34 34 34 34 34 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 34 34 34 34 34 Beskrivning/Kartläggning Sedan tidigare finns det en prioriteringslista om brandlarm i kommunens fastigheter. Prioriteringslistan tar hänsyn till bland annat försäkringsvärde, utrymningssäkerhet etc. Prioriteringslistan är framtagen av räddningstjänsten, BUf och tekniska förvaltningen. Installationer av ex automatiska brandlarm är även en garanti för att hålla kommunens försäkringskostnader på en rimlig nivå. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till ett automatiskt brandlarm och då kan man installera en sprinkleranläggning(vatten) som är väsentligt dyrare men naturligtvis även effektivare vid en eventuell brand. I framtiden kommer sprinkleranläggningar att ersätta delar av automatiska brandlarm men det gäller framförallt på våra äldreboende. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av en olarmad byggnad är troligtvis en total skada vid en eventuell brand framförallt då byggnaden är obemannad kväll och nattetid.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Gäddans förskola Hässleholm brandlarm Investeringen tas i bruk: År 221 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 2 2 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 19 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 6 17 16 16 16 16 15 Driftkostnad 34 34 34 34 34 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 34 34 34 34 34 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 34 34 34 34 34 Beskrivning/Kartläggning Sedan tidigare finns det en prioriteringslista om brandlarm i kommunens fastigheter. Prioriteringslistan tar hänsyn till bland annat försäkringsvärde, utrymningssäkerhet etc. Prioriteringslistan är framtagen av räddningstjänsten, BUf och tekniska förvaltningen. Installationer av ex automatiska brandlarm är även en garanti för att hålla kommunens försäkringskostnader på en rimlig nivå. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till ett automatiskt brandlarm och då kan man installera en sprinkleranläggning(vatten) som är väsentligt dyrare men naturligtvis även effektivare vid en eventuell brand. I framtiden kommer sprinkleranläggningar att ersätta delar av automatiska brandlarm men det gäller framförallt på våra äldreboende. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av en olarmad byggnad är troligtvis en total skada vid en eventuell brand framförallt då byggnaden är obemannad kväll och nattetid.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Metropol förskola takfotslarm Investeringen tas i bruk: År 221 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 1 1 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 2 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 3 8 8 8 8 8 8 Driftkostnad 1 1 1 1 1 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 1 1 1 1 1 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 1 1 1 1 1 Beskrivning/Kartläggning Sedan tidigare finns det en prioriteringslista om brandlarm i kommunens fastigheter. Prioriteringslistan tar hänsyn till bland annat försäkringsvärde, utrymningssäkerhet etc. Prioriteringslistan är framtagen av räddningstjänsten, BUf och tekniska förvaltningen. Installationer av ex automatiska brandlarm är även en garanti för att hålla kommunens försäkringskostnader på en rimlig nivå. Takfotslarmet kopplas till byggnadens automatiska brandlarm och larmet används framför allt mot anlagda bränder utifrån. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns inget bra alternativ till takfotslarm. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av en anlagd brand från utsidan är troligtvis en totalskada framförallt då byggnaden är obemannad kväll och nattetid.

Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 1 Summa 1 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) Underhåll och service Kontroller/provningar 219 22 221 222 223 224 225 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 Summa 1 1 1 1 1 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225 Kostnader och intäkter som upphör 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Solgläntans förskola brandlarm Investeringen tas i bruk: År 221 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 35 35 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 21 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 1 29 29 28 28 27 27 Driftkostnad 38 38 38 38 38 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 38 38 38 38 38 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 38 38 38 38 38 Beskrivning/Kartläggning Sedan tidigare finns det en prioriteringslista om brandlarm i kommunens fastigheter. Prioriteringslistan tar hänsyn till bland annat försäkringsvärde, utrymningssäkerhet etc. Prioriteringslistan är framtagen av räddningstjänsten, BUf och tekniska förvaltningen. Installationer av ex automatiska brandlarm är även en garanti för att hålla kommunens försäkringskostnader på en rimlig nivå. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till ett automatiskt brandlarm och då kan man installera en sprinkleranläggning(vatten) som är väsentligt dyrare men naturligtvis även effektivare vid en eventuell brand. I framtiden kommer sprinkleranläggningar att ersätta delar av automatiska brandlarm men det gäller framförallt på våra äldreboende. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av en olarmad byggnad är troligtvis en total skada vid en eventuell brand framförallt då byggnaden är obemannad kväll och nattetid.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt kamerövervakning Lejonskolan/Vannaröd skolor Investeringen tas i bruk: År 221 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 75 75 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 22 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 21 62 62 61 6 59 58 Driftkostnad 96 96 96 96 96 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 96 96 96 96 96 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 96 96 96 96 96 Beskrivning/Kartläggning Ett prioriterat områden de senaste åren är installation av ett kamerasystem i anslutning till kommunala fastigheter i allmänhet och runt skolor i synnerhet. Kameraövervakning minskar skadegörelsen på våra fastigheter och innebär även en trygghet för människor som vistas i området. När det gäller kamerasystem så kan man välja en konventionellt system som spelar in de människor som visstas i området eller väljer men ett system som kallas värmekameror och detta system spelar inte in utan startas upp och skickar bilderna till en larmcentral som kan prata via högtalare med personerna befinner sig i området. Fördelen med värmekameror är att systemet inte behöver något kameratillstånd. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Det finns olika alternativ till kameraövervakning och detta tillämpas idag där en väktare ronderar byggnaderna vilket är en ganska dyr lösning. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av en ej övervakad byggnad är skadegörelse som kan vara mycket kostsam.

Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 75 Summa 75 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) Underhåll och service Kontroller och provningar Kameraserver/administration Mottagning i larmcentral (värmekameror 219 22 221 222 223 224 225 18 18 18 18 18 18 18 18 18 18 2 2 2 2 2 4 4 4 4 4 Summa 96 96 96 96 96 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225 Kostnader och intäkter som upphör 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Värdeskåp skolor/kontor Investeringen tas i bruk: År 221 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 1 1 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 23 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 3 8 8 8 8 8 8 Driftkostnad Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation Beskrivning/Kartläggning SeUnder flera år har framförallt våra skolor men även andra kontor och varit utsatta för inbrott där bärbara datorer och ipads varit stöldbegärliga. För att motverka inbrotten och stölderna av bärbara datorer och ipads har skolorna försetts med så kallade väreskåp där datorer och ipads låses in efter varje skoldag. Värdeskåpen är godkända enligt svensk standard SS 3492 vilket är ett villkor från vårt försäkringsbolag. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Det finns inget alternativ till ett värdeskåp enligt försäkringsbolaget. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av att inte låsa in bärbara datorer och ipads är återkommande stölder med stora kostnader som följd. Inbrotten för också med sig stor skadegörelse på fastigheterna i form av förstörda dörrar, fönster osv.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Farstorp skola Investeringen tas i bruk: År 222 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 3 3 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 24 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 8 25 25 24 24 24 23 Driftkostnad 36 36 36 36 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 36 36 36 36 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 36 36 36 36 Beskrivning/Kartläggning Sedan tidigare finns det en prioriteringslista om brandlarm i kommunens fastigheter. Prioriteringslistan tar hänsyn till bland annat försäkringsvärde, utrymningssäkerhet etc. Prioriteringslistan är framtagen av räddningstjänsten, BUf och tekniska förvaltningen. Installationer av ex automatiska brandlarm är även en garanti för att hålla kommunens försäkringskostnader på en rimlig nivå. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till ett automatiskt brandlarm och då kan man installera en sprinkleranläggning(vatten) som är väsentligt dyrare men naturligtvis även effektivare vid en eventuell brand. I framtiden kommer sprinkleranläggningar att ersätta delar av automatiska brandlarm men det gäller framförallt på våra äldreboende. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av en olarmad byggnad är troligtvis en total skada vid en eventuell brand framförallt då byggnaden är obemannad kväll och nattetid.

Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 3 Summa 3 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) Revisionsbesiktning Underhåll och service, uttbyte av detektore Kontroller/provningar SOS Alarm/Multicom 219 22 221 222 223 224 225 1 1 1 1 1 1 1 1 8 8 8 8 8 8 8 8 Summa 36 36 36 36 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225 Kostnader och intäkter som upphör 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Brandstationer brandlarm Investeringen tas i bruk: År 222 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 3 3 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 25 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 8 25 25 24 24 24 23 Driftkostnad 88 88 88 88 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 88 88 88 88 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 88 88 88 88 Beskrivning/Kartläggning Sedan tidigare finns det en prioriteringslista om brandlarm i kommunens fastigheter. Prioriteringslistan tar hänsyn till bland annat försäkringsvärde, utrymningssäkerhet etc. Prioriteringslistan är framtagen av räddningstjänsten, BUf och tekniska förvaltningen. Installationer av ex automatiska brandlarm är även en garanti för att hålla kommunens försäkringskostnader på en rimlig nivå. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till ett automatiskt brandlarm och då kan man installera en sprinkleranläggning(vatten) som är väsentligt dyrare men naturligtvis även effektivare vid en eventuell brand. I framtiden kommer sprinkleranläggningar att ersätta delar av automatiska brandlarm men det gäller framförallt på våra äldreboende. Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av en olarmad byggnad är troligtvis en total skada vid en eventuell brand framförallt då byggnaden är obemannad kväll och nattetid.

Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 3 Summa 3 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) Revisionsbesiktning Underhåll och service, uttbyte av detektore Kontroller/provningar SOS Alarm/Multicom 219 22 221 222 223 224 225 3 3 3 3 1 1 1 1 24 24 24 24 24 24 24 24 Summa 88 88 88 88 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225 Kostnader och intäkter som upphör 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Norrängskolan PDV Investeringen tas i bruk: År 222 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 4 4 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 26 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 11 33 33 32 32 31 31 Driftkostnad 35 35 35 35 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 35 35 35 35 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 35 35 35 35 Beskrivning/Kartläggning Under många år har vi i fått vänja oss vid våldsamma attacker mot i första hand skolor i andra länder. De sker till synes planlöst och vem som helst kan råka bli offer för ett urskiljningslöst våld. Denna typ av attacker har i första hand utförts av ensamma gärningsmän, men också i vissa fall av ett par gärningsmän gemensamt. Polisen definierar denna typ av händelser som PDV (pågående dödligt våld). De erfarenheter som finns av denna typ av händelser visar att det är svårt att genom säkerhetsåtgärder eliminera risken för att planlöst dödligt våld drabbar en skola eller en förskola. Däremot kan man genom förebyggande åtgärder minska de skador som en eller flera gärningsmän annars kan orsaka. Det handlar både om en medvetenhet hos de som finns på enheten om hur de ska handla vid händelsen och om säkerhetsåtgärder i fastigheterna. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till föreslagna åtgärder ovan men detta innebär låsta skolor, väktare och staket runt skolorna. När det gäller fastighetsfrågorna bör vissa frågor ses över för att skapa ökad säkerhet och begränsa skadorna vid ett angrepp: -Går det att skapa ett inrymningslarm? Utrymningslarm finns nu på i stort sett samtliga enheter inom barn- och utbildnings-förvaltningen, men däremot saknas möjligheter att varna vid intrång på skolan. -Är samtliga innerdörrar på enheterna försedda med lås så att de kan låsas inifrån med vredlås? -Kan en låsning av vissa entréer försvåra för att en gärningsman att agera obehindrat inom skolans område? -Går det att genom ett kommando låsa samtliga ytterdörrar på skolan? -Finns det insynsskydd så att det går att täcka glasade partier vid ett angrepp? Konsekvensbeskrivning Konsekvenserna av en skolskjutning är en katastrof och det behövs förebyggande insatser på våra skolor enligt ovan föreslagna åtgärder.

Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 4 Summa 4 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) underhåll och service Kontroller/provningar 219 22 221 222 223 224 225 2 2 2 2 15 15 15 15 Summa 35 35 35 35 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225 Kostnader och intäkter som upphör 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt T4 skolan PDV Investeringen tas i bruk: År 222 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 4 4 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 27 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 11 33 33 32 32 31 31 Driftkostnad 35 35 35 35 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 35 35 35 35 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 35 35 35 35 Beskrivning/Kartläggning Under många år har vi i fått vänja oss vid våldsamma attacker mot i första hand skolor i andra länder. De sker till synes planlöst och vem som helst kan råka bli offer för ett urskiljningslöst våld. Denna typ av attacker har i första hand utförts av ensamma gärningsmän, men också i vissa fall av ett par gärningsmän gemensamt. Polisen definierar denna typ av händelser som PDV (pågående dödligt våld). De erfarenheter som finns av denna typ av händelser visar att det är svårt att genom säkerhetsåtgärder eliminera risken för att planlöst dödligt våld drabbar en skola eller en förskola. Däremot kan man genom förebyggande åtgärder minska de skador som en eller flera gärningsmän annars kan orsaka. Det handlar både om en medvetenhet hos de som finns på enheten om hur de ska handla vid händelsen och om säkerhetsåtgärder i fastigheterna. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till föreslagna åtgärder ovan men detta innebär låsta skolor, väktare och staket runt skolorna. När det gäller fastighetsfrågorna bör vissa frågor ses över för att skapa ökad säkerhet och begränsa skadorna vid ett angrepp: -Går det att skapa ett inrymningslarm? Utrymningslarm finns nu på i stort sett samtliga enheter inom barn- och utbildnings-förvaltningen, men däremot saknas möjligheter att varna vid intrång på skolan. -Är samtliga innerdörrar på enheterna försedda med lås så att de kan låsas inifrån med vredlås? -Kan en låsning av vissa entréer försvåra för att en gärningsman att agera obehindrat inom skolans område? -Går det att genom ett kommando låsa samtliga ytterdörrar på skolan? -Finns det insynsskydd så att det går att täcka glasade partier vid ett angrepp? Konsekvensbeskrivning Konsekvenserna av en skolskjutning är en katastrof och det behövs förebyggande insatser på våra skolor enligt ovan föreslagna åtgärder.

Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 4 Summa 4 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) Revisionsbesiktning Underhåll och service, uttbyte av detektore Kontroller/provningar SOS Alarm/Multicom 219 22 221 222 223 224 225 2 2 2 2 15 15 15 15 Summa 35 35 35 35 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225 Kostnader och intäkter som upphör 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Röinge skolan PDV Investeringen tas i bruk: År 222 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 4 4 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 28 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 11 33 33 32 32 31 31 Driftkostnad 35 35 35 35 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 35 35 35 35 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 35 35 35 35 Beskrivning/Kartläggning. Under många år har vi i fått vänja oss vid våldsamma attacker mot i första hand skolor i andra länder. De sker till synes planlöst och vem som helst kan råka bli offer för ett urskiljningslöst våld. Denna typ av attacker har i första hand utförts av ensamma gärningsmän, men också i vissa fall av ett par gärningsmän gemensamt. Polisen definierar denna typ av händelser som PDV (pågående dödligt våld). De erfarenheter som finns av denna typ av händelser visar att det är svårt att genom säkerhetsåtgärder eliminera risken för att planlöst dödligt våld drabbar en skola eller en förskola. Däremot kan man genom förebyggande åtgärder minska de skador som en eller flera gärningsmän annars kan orsaka. Det handlar både om en medvetenhet hos de som finns på enheten om hur de ska handla vid händelsen och om säkerhetsåtgärder i fastigheterna. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till föreslagna åtgärder ovan men detta innebär låsta skolor, väktare och staket runt skolorna. När det gäller fastighetsfrågorna bör vissa frågor ses över för att skapa ökad säkerhet och begränsa skadorna vid ett angrepp: -Går det att skapa ett inrymningslarm? Utrymningslarm finns nu på i stort sett samtliga enheter inom barn- och utbildnings-förvaltningen, men däremot saknas möjligheter att varna vid intrång på skolan. -Är samtliga innerdörrar på enheterna försedda med lås så att de kan låsas inifrån med vredlås? -Kan en låsning av vissa entréer försvåra för att en gärningsman att agera obehindrat inom skolans område? -Går det att genom ett kommando låsa samtliga ytterdörrar på skolan? -Finns det insynsskydd så att det går att täcka glasade partier vid ett angrepp? Konsekvensbeskrivning Konsekvenserna av en skolskjutning är en katastrof och det behövs förebyggande insatser på våra skolor enligt ovan föreslagna åtgärder.

Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 4 Summa 4 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) Revisionsbesiktning Underhåll och service, uttbyte av detektore Kontroller/provningar SOS Alarm/Multicom 219 22 221 222 223 224 225 2 2 2 2 15 15 15 15 Summa 35 35 35 35 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225 Kostnader och intäkter som upphör 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Restaurangskolan PDV Investeringen tas i bruk: År 222 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 4 4 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 29 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 11 33 33 32 32 31 31 Driftkostnad 35 35 35 35 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 35 35 35 35 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 35 35 35 35 Beskrivning/Kartläggning Under många år har vi i fått vänja oss vid våldsamma attacker mot i första hand skolor i andra länder. De sker till synes planlöst och vem som helst kan råka bli offer för ett urskiljningslöst våld. Denna typ av attacker har i första hand utförts av ensamma gärningsmän, men också i vissa fall av ett par gärningsmän gemensamt. Polisen definierar denna typ av händelser som PDV (pågående dödligt våld). De erfarenheter som finns av denna typ av händelser visar att det är svårt att genom säkerhetsåtgärder eliminera risken för att planlöst dödligt våld drabbar en skola eller en förskola. Däremot kan man genom förebyggande åtgärder minska de skador som en eller flera gärningsmän annars kan orsaka. Det handlar både om en medvetenhet hos de som finns på enheten om hur de ska handla vid händelsen och om säkerhetsåtgärder i fastigheterna. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till föreslagna åtgärder ovan men detta innebär låsta skolor, väktare och staket runt skolorna. När det gäller fastighetsfrågorna bör vissa frågor ses över för att skapa ökad säkerhet och begränsa skadorna vid ett angrepp: -Går det att skapa ett inrymningslarm? Utrymningslarm finns nu på i stort sett samtliga enheter inom barn- och utbildnings-förvaltningen, men däremot saknas möjligheter att varna vid intrång på skolan. -Är samtliga innerdörrar på enheterna försedda med lås så att de kan låsas inifrån med vredlås? -Kan en låsning av vissa entréer försvåra för att en gärningsman att agera obehindrat inom skolans område? -Går det att genom ett kommando låsa samtliga ytterdörrar på skolan? -Finns det insynsskydd så att det går att täcka glasade partier vid ett angrepp? Konsekvensbeskrivning Konsekvenserna av en skolskjutning är en katastrof och det behövs förebyggande insatser på våra skolor enligt ovan föreslagna åtgärder.

Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 4 Summa 4 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) Underhåll och service Kontroller/provningar 219 22 221 222 223 224 225 2 2 2 2 15 15 15 15 Summa 35 35 35 35 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225 Kostnader och intäkter som upphör 219 22 221 222 223 224 225

Ballingslöv skloa Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Ballingslöv skola PDV Investeringen tas i bruk: År 222 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 4 4 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 3 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 11 33 33 32 32 31 31 Driftkostnad 35 35 35 35 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 35 35 35 35 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 35 35 35 35 Beskrivning/Kartläggning Under många år har vi i fått vänja oss vid våldsamma attacker mot i första hand skolor i andra länder. De sker till synes planlöst och vem som helst kan råka bli offer för ett urskiljningslöst våld. Denna typ av attacker har i första hand utförts av ensamma gärningsmän, men också i vissa fall av ett par gärningsmän gemensamt. Polisen definierar denna typ av händelser som PDV (pågående dödligt våld). De erfarenheter som finns av denna typ av händelser visar att det är svårt att genom säkerhetsåtgärder eliminera risken för att planlöst dödligt våld drabbar en skola eller en förskola. Däremot kan man genom förebyggande åtgärder minska de skador som en eller flera gärningsmän annars kan orsaka. Det handlar både om en medvetenhet hos de som finns på enheten om hur de ska handla vid händelsen och om säkerhetsåtgärder i fastigheterna. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till föreslagna åtgärder ovan men detta innebär låsta skolor, väktare och staket runt skolorna. När det gäller fastighetsfrågorna bör vissa frågor ses över för att skapa ökad säkerhet och begränsa skadorna vid ett angrepp: -Går det att skapa ett inrymningslarm? Utrymningslarm finns nu på i stort sett samtliga enheter inom barn- och utbildnings-förvaltningen, men däremot saknas möjligheter att varna vid intrång på skolan. -Är samtliga innerdörrar på enheterna försedda med lås så att de kan låsas inifrån med vredlås? -Kan en låsning av vissa entréer försvåra för att en gärningsman att agera obehindrat inom skolans område? -Går det att genom ett kommando låsa samtliga ytterdörrar på skolan? -Finns det insynsskydd så att det går att täcka glasade partier vid ett angrepp? Konsekvensbeskrivning Konsekvenserna av en skolskjutning är en katastrof och det behövs förebyggande insatser på våra skolor enligt ovan föreslagna åtgärder.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Stoby skola PDV Investeringen tas i bruk: År 222 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 4 4 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 31 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 11 33 33 32 32 31 31 Driftkostnad 35 35 35 35 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 35 35 35 35 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 35 35 35 35 Beskrivning/Kartläggning Under många år har vi i fått vänja oss vid våldsamma attacker mot i första hand skolor i andra länder. De sker till synes planlöst och vem som helst kan råka bli offer för ett urskiljningslöst våld. Denna typ av attacker har i första hand utförts av ensamma gärningsmän, men också i vissa fall av ett par gärningsmän gemensamt. Polisen definierar denna typ av händelser som PDV (pågående dödligt våld). De erfarenheter som finns av denna typ av händelser visar att det är svårt att genom säkerhetsåtgärder eliminera risken för att planlöst dödligt våld drabbar en skola eller en förskola. Däremot kan man genom förebyggande åtgärder minska de skador som en eller flera gärningsmän annars kan orsaka. Det handlar både om en medvetenhet hos de som finns på enheten om hur de ska handla vid händelsen och om säkerhetsåtgärder i fastigheterna. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till föreslagna åtgärder ovan men detta innebär låsta skolor, väktare och staket runt skolorna. När det gäller fastighetsfrågorna bör vissa frågor ses över för att skapa ökad säkerhet och begränsa skadorna vid ett angrepp: -Går det att skapa ett inrymningslarm? Utrymningslarm finns nu på i stort sett samtliga enheter inom barn- och utbildnings-förvaltningen, men däremot saknas möjligheter att varna vid intrång på skolan. -Är samtliga innerdörrar på enheterna försedda med lås så att de kan låsas inifrån med vredlås? -Kan en låsning av vissa entréer försvåra för att en gärningsman att agera obehindrat inom skolans område? -Går det att genom ett kommando låsa samtliga ytterdörrar på skolan? -Finns det insynsskydd så att det går att täcka glasade partier vid ett angrepp? Konsekvensbeskrivning Konsekvenserna av en skolskjutning är en katastrof och det behövs förebyggande insatser på våra skolor enligt ovan föreslagna åtgärder.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Västra Torup PDV Investeringen tas i bruk: År 222 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 4 4 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 32 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 11 33 33 32 32 31 31 Driftkostnad 35 35 35 35 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 35 35 35 35 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 35 35 35 35 Beskrivning/Kartläggning Under många år har vi i fått vänja oss vid våldsamma attacker mot i första hand skolor i andra länder. De sker till synes planlöst och vem som helst kan råka bli offer för ett urskiljningslöst våld. Denna typ av attacker har i första hand utförts av ensamma gärningsmän, men också i vissa fall av ett par gärningsmän gemensamt. Polisen definierar denna typ av händelser som PDV (pågående dödligt våld). De erfarenheter som finns av denna typ av händelser visar att det är svårt att genom säkerhetsåtgärder eliminera risken för att planlöst dödligt våld drabbar en skola eller en förskola. Däremot kan man genom förebyggande åtgärder minska de skador som en eller flera gärningsmän annars kan orsaka. Det handlar både om en medvetenhet hos de som finns på enheten om hur de ska handla vid händelsen och om säkerhetsåtgärder i fastigheterna. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till föreslagna åtgärder ovan men detta innebär låsta skolor, väktare och staket runt skolorna. När det gäller fastighetsfrågorna bör vissa frågor ses över för att skapa ökad säkerhet och begränsa skadorna vid ett angrepp: -Går det att skapa ett inrymningslarm? Utrymningslarm finns nu på i stort sett samtliga enheter inom barn- och utbildnings-förvaltningen, men däremot saknas möjligheter att varna vid intrång på skolan. -Är samtliga innerdörrar på enheterna försedda med lås så att de kan låsas inifrån med vredlås? -Kan en låsning av vissa entréer försvåra för att en gärningsman att agera obehindrat inom skolans område? -Går det att genom ett kommando låsa samtliga ytterdörrar på skolan? -Finns det insynsskydd så att det går att täcka glasade partier vid ett angrepp? Konsekvensbeskrivning Konsekvenserna av en skolskjutning är en katastrof och det behövs förebyggande insatser på våra skolor enligt ovan föreslagna åtgärder.

Vedhyggeskolan Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Vedhygge skolan Investeringen tas i bruk: År 222 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 4 4 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 33 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 11 33 33 32 32 31 31 Driftkostnad 35 35 35 35 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 35 35 35 35 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 35 35 35 35 Beskrivning/Kartläggning Under många år har vi i fått vänja oss vid våldsamma attacker mot i första hand skolor i andra länder. De sker till synes planlöst och vem som helst kan råka bli offer för ett urskiljningslöst våld. Denna typ av attacker har i första hand utförts av ensamma gärningsmän, men också i vissa fall av ett par gärningsmän gemensamt. Polisen definierar denna typ av händelser som PDV (pågående dödligt våld). De erfarenheter som finns av denna typ av händelser visar att det är svårt att genom säkerhetsåtgärder eliminera risken för att planlöst dödligt våld drabbar en skola eller en förskola. Däremot kan man genom förebyggande åtgärder minska de skador som en eller flera gärningsmän annars kan orsaka. Det handlar både om en medvetenhet hos de som finns på enheten om hur de ska handla vid händelsen och om säkerhetsåtgärder i fastigheterna. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till föreslagna åtgärder ovan men detta innebär låsta skolor, väktare och staket runt skolorna. När det gäller fastighetsfrågorna bör vissa frågor ses över för att skapa ökad säkerhet och begränsa skadorna vid ett angrepp: -Går det att skapa ett inrymningslarm? Utrymningslarm finns nu på i stort sett samtliga enheter inom barn- och utbildnings-förvaltningen, men däremot saknas möjligheter att varna vid intrång på skolan. -Är samtliga innerdörrar på enheterna försedda med lås så att de kan låsas inifrån med vredlås? -Kan en låsning av vissa entréer försvåra för att en gärningsman att agera obehindrat inom skolans område? -Går det att genom ett kommando låsa samtliga ytterdörrar på skolan? -Finns det insynsskydd så att det går att täcka glasade partier vid ett angrepp? Konsekvensbeskrivning Konsekvenserna av en skolskjutning är en katastrof och det behövs förebyggande insatser på våra skolor enligt ovan föreslagna åtgärder.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Mala skola PDV Investeringen tas i bruk: År 222 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 4 4 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 34 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 11 33 33 32 32 31 31 Driftkostnad 35 35 35 35 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 35 35 35 35 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 35 35 35 35 Beskrivning/Kartläggning Under många år har vi i fått vänja oss vid våldsamma attacker mot i första hand skolor i andra länder. De sker till synes planlöst och vem som helst kan råka bli offer för ett urskiljningslöst våld. Denna typ av attacker har i första hand utförts av ensamma gärningsmän, men också i vissa fall av ett par gärningsmän gemensamt. Polisen definierar denna typ av händelser som PDV (pågående dödligt våld). De erfarenheter som finns av denna typ av händelser visar att det är svårt att genom säkerhetsåtgärder eliminera risken för att planlöst dödligt våld drabbar en skola eller en förskola. Däremot kan man genom förebyggande åtgärder minska de skador som en eller flera gärningsmän annars kan orsaka. Det handlar både om en medvetenhet hos de som finns på enheten om hur de ska handla vid händelsen och om säkerhetsåtgärder i fastigheterna. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till föreslagna åtgärder ovan men detta innebär låsta skolor, väktare och staket runt skolorna. När det gäller fastighetsfrågorna bör vissa frågor ses över för att skapa ökad säkerhet och begränsa skadorna vid ett angrepp: -Går det att skapa ett inrymningslarm? Utrymningslarm finns nu på i stort sett samtliga enheter inom barn- och utbildnings-förvaltningen, men däremot saknas möjligheter att varna vid intrång på skolan. -Är samtliga innerdörrar på enheterna försedda med lås så att de kan låsas inifrån med vredlås? -Kan en låsning av vissa entréer försvåra för att en gärningsman att agera obehindrat inom skolans område? -Går det att genom ett kommando låsa samtliga ytterdörrar på skolan? -Finns det insynsskydd så att det går att täcka glasade partier vid ett angrepp? Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av en olarmad byggnad är troligtvis en total skada vid en eventuell brand framförallt då byggnaden är obemannad kväll och nattetid.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Röke skola PDV Investeringen tas i bruk: År 222 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 4 4 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 35 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 11 33 33 32 32 31 31 Driftkostnad 35 35 35 35 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 35 35 35 35 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 35 35 35 35 Beskrivning/Kartläggning Under många år har vi i fått vänja oss vid våldsamma attacker mot i första hand skolor i andra länder. De sker till synes planlöst och vem som helst kan råka bli offer för ett urskiljningslöst våld. Denna typ av attacker har i första hand utförts av ensamma gärningsmän, men också i vissa fall av ett par gärningsmän gemensamt. Polisen definierar denna typ av händelser som PDV (pågående dödligt våld). De erfarenheter som finns av denna typ av händelser visar att det är svårt att genom säkerhetsåtgärder eliminera risken för att planlöst dödligt våld drabbar en skola eller en förskola. Däremot kan man genom förebyggande åtgärder minska de skador som en eller flera gärningsmän annars kan orsaka. Det handlar både om en medvetenhet hos de som finns på enheten om hur de ska handla vid händelsen och om säkerhetsåtgärder i fastigheterna. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till föreslagna åtgärder ovan men detta innebär låsta skolor, väktare och staket runt skolorna. När det gäller fastighetsfrågorna bör vissa frågor ses över för att skapa ökad säkerhet och begränsa skadorna vid ett angrepp: -Går det att skapa ett inrymningslarm? Utrymningslarm finns nu på i stort sett samtliga enheter inom barn- och utbildnings-förvaltningen, men däremot saknas möjligheter att varna vid intrång på skolan. -Är samtliga innerdörrar på enheterna försedda med lås så att de kan låsas inifrån med vredlås? -Kan en låsning av vissa entréer försvåra för att en gärningsman att agera obehindrat inom skolans område? -Går det att genom ett kommando låsa samtliga ytterdörrar på skolan? -Finns det insynsskydd så att det går att täcka glasade partier vid ett angrepp? Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av en olarmad byggnad är troligtvis en total skada vid en eventuell brand framförallt då byggnaden är obemannad kväll och nattetid.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Tormestorp skola PDV Investeringen tas i bruk: År 222 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 4 4 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 36 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 11 33 33 32 32 31 31 Driftkostnad 35 35 35 35 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 35 35 35 35 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 35 35 35 35 Beskrivning/Kartläggning Under många år har vi i fått vänja oss vid våldsamma attacker mot i första hand skolor i andra länder. De sker till synes planlöst och vem som helst kan råka bli offer för ett urskiljningslöst våld. Denna typ av attacker har i första hand utförts av ensamma gärningsmän, men också i vissa fall av ett par gärningsmän gemensamt. Polisen definierar denna typ av händelser som PDV (pågående dödligt våld). De erfarenheter som finns av denna typ av händelser visar att det är svårt att genom säkerhetsåtgärder eliminera risken för att planlöst dödligt våld drabbar en skola eller en förskola. Däremot kan man genom förebyggande åtgärder minska de skador som en eller flera gärningsmän annars kan orsaka. Det handlar både om en medvetenhet hos de som finns på enheten om hur de ska handla vid händelsen och om säkerhetsåtgärder i fastigheterna. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till föreslagna åtgärder ovan men detta innebär låsta skolor, väktare och staket runt skolorna. När det gäller fastighetsfrågorna bör vissa frågor ses över för att skapa ökad säkerhet och begränsa skadorna vid ett angrepp: -Går det att skapa ett inrymningslarm? Utrymningslarm finns nu på i stort sett samtliga enheter inom barn- och utbildnings-förvaltningen, men däremot saknas möjligheter att varna vid intrång på skolan. -Är samtliga innerdörrar på enheterna försedda med lås så att de kan låsas inifrån med vredlås? -Kan en låsning av vissa entréer försvåra för att en gärningsman att agera obehindrat inom skolans område? -Går det att genom ett kommando låsa samtliga ytterdörrar på skolan? -Finns det insynsskydd så att det går att täcka glasade partier vid ett angrepp? Konsekvensbeskrivning Konsekvensen av en olarmad byggnad är troligtvis en total skada vid en eventuell brand framförallt då byggnaden är obemannad kväll och nattetid.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Linnéskolan PDV Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 5 5 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 37 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 14 42 41 4 4 39 39 Driftkostnad 35 35 35 35 35 35 35 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 35 35 35 35 35 35 35 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 35 35 35 35 35 35 35 Beskrivning/Kartläggning Under många år har vi i fått vänja oss vid våldsamma attacker mot i första hand skolor i andra länder. De sker till synes planlöst och vem som helst kan råka bli offer för ett urskiljningslöst våld. Denna typ av attacker har i första hand utförts av ensamma gärningsmän, men också i vissa fall av ett par gärningsmän gemensamt. Polisen definierar denna typ av händelser som PDV (pågående dödligt våld). De erfarenheter som finns av denna typ av händelser visar att det är svårt att genom säkerhetsåtgärder eliminera risken för att planlöst dödligt våld drabbar en skola eller en förskola. Däremot kan man genom förebyggande åtgärder minska de skador som en eller flera gärningsmän annars kan orsaka. Det handlar både om en medvetenhet hos de som finns på enheten om hur de ska handla vid händelsen och om säkerhetsåtgärder i fastigheterna. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till föreslagna åtgärder ovan men detta innebär låsta skolor, väktare och staket runt skolorna. När det gäller fastighetsfrågorna bör vissa frågor ses över för att skapa ökad säkerhet och begränsa skadorna vid ett angrepp: -Går det att skapa ett inrymningslarm? Utrymningslarm finns nu på i stort sett samtliga enheter inom barn- och utbildnings-förvaltningen, men däremot saknas möjligheter att varna vid intrång på skolan. -Är samtliga innerdörrar på enheterna försedda med lås så att de kan låsas inifrån med vredlås? -Kan en låsning av vissa entréer försvåra för att en gärningsman att agera obehindrat inom skolans område? -Går det att genom ett kommando låsa samtliga ytterdörrar på skolan? -Finns det insynsskydd så att det går att täcka glasade partier vid ett angrepp? Konsekvensbeskrivning Konsekvenserna av en skolskjutning är en katastrof och det behövs förebyggande insatser på våra skolor enligt ovan föreslagna åtgärder.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Läredaskolan PDV Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 5 5 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 38 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 14 42 41 4 4 39 39 Driftkostnad 35 35 35 35 35 35 35 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 35 35 35 35 35 35 35 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 35 35 35 35 35 35 35 Beskrivning/Kartläggning Under många år har vi i fått vänja oss vid våldsamma attacker mot i första hand skolor i andra länder. De sker till synes planlöst och vem som helst kan råka bli offer för ett urskiljningslöst våld. Denna typ av attacker har i första hand utförts av ensamma gärningsmän, men också i vissa fall av ett par gärningsmän gemensamt. Polisen definierar denna typ av händelser som PDV (pågående dödligt våld). De erfarenheter som finns av denna typ av händelser visar att det är svårt att genom säkerhetsåtgärder eliminera risken för att planlöst dödligt våld drabbar en skola eller en förskola. Däremot kan man genom förebyggande åtgärder minska de skador som en eller flera gärningsmän annars kan orsaka. Det handlar både om en medvetenhet hos de som finns på enheten om hur de ska handla vid händelsen och om säkerhetsåtgärder i fastigheterna. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till föreslagna åtgärder ovan men detta innebär låsta skolor, väktare och staket runt skolorna. När det gäller fastighetsfrågorna bör vissa frågor ses över för att skapa ökad säkerhet och begränsa skadorna vid ett angrepp: -Går det att skapa ett inrymningslarm? Utrymningslarm finns nu på i stort sett samtliga enheter inom barn- och utbildnings-förvaltningen, men däremot saknas möjligheter att varna vid intrång på skolan. -Är samtliga innerdörrar på enheterna försedda med lås så att de kan låsas inifrån med vredlås? -Kan en låsning av vissa entréer försvåra för att en gärningsman att agera obehindrat inom skolans område? -Går det att genom ett kommando låsa samtliga ytterdörrar på skolan? -Finns det insynsskydd så att det går att täcka glasade partier vid ett angrepp? Konsekvensbeskrivning Konsekvenserna av en skolskjutning är en katastrof och det behövs förebyggande insatser på våra skolor enligt ovan föreslagna åtgärder.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Tyringe centralskola PDV Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 5 5 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 39 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 14 42 41 4 4 39 39 Driftkostnad 35 35 35 35 35 35 35 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 35 35 35 35 35 35 35 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 35 35 35 35 35 35 35 Beskrivning/Kartläggning Under många år har vi i fått vänja oss vid våldsamma attacker mot i första hand skolor i andra länder. De sker till synes planlöst och vem som helst kan råka bli offer för ett urskiljningslöst våld. Denna typ av attacker har i första hand utförts av ensamma gärningsmän, men också i vissa fall av ett par gärningsmän gemensamt. Polisen definierar denna typ av händelser som PDV (pågående dödligt våld). De erfarenheter som finns av denna typ av händelser visar att det är svårt att genom säkerhetsåtgärder eliminera risken för att planlöst dödligt våld drabbar en skola eller en förskola. Däremot kan man genom förebyggande åtgärder minska de skador som en eller flera gärningsmän annars kan orsaka. Det handlar både om en medvetenhet hos de som finns på enheten om hur de ska handla vid händelsen och om säkerhetsåtgärder i fastigheterna. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till föreslagna åtgärder ovan men detta innebär låsta skolor, väktare och staket runt skolorna. När det gäller fastighetsfrågorna bör vissa frågor ses över för att skapa ökad säkerhet och begränsa skadorna vid ett angrepp: -Går det att skapa ett inrymningslarm? Utrymningslarm finns nu på i stort sett samtliga enheter inom barn- och utbildnings-förvaltningen, men däremot saknas möjligheter att varna vid intrång på skolan. -Är samtliga innerdörrar på enheterna försedda med lås så att de kan låsas inifrån med vredlås? -Kan en låsning av vissa entréer försvåra för att en gärningsman att agera obehindrat inom skolans område? -Går det att genom ett kommando låsa samtliga ytterdörrar på skolan? -Finns det insynsskydd så att det går att täcka glasade partier vid ett angrepp? Konsekvensbeskrivning Konsekvenserna av en skolskjutning är en katastrof och det behövs förebyggande insatser på våra skolor enligt ovan föreslagna åtgärder.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Bjärnum skola PDV Investeringen tas i bruk: År 219 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 5 5 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 4 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 14 42 41 4 4 39 39 Driftkostnad 35 35 35 35 35 35 35 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 35 35 35 35 35 35 35 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 35 35 35 35 35 35 35 Beskrivning/Kartläggning Under många år har vi i fått vänja oss vid våldsamma attacker mot i första hand skolor i andra länder. De sker till synes planlöst och vem som helst kan råka bli offer för ett urskiljningslöst våld. Denna typ av attacker har i första hand utförts av ensamma gärningsmän, men också i vissa fall av ett par gärningsmän gemensamt. Polisen definierar denna typ av händelser som PDV (pågående dödligt våld). De erfarenheter som finns av denna typ av händelser visar att det är svårt att genom säkerhetsåtgärder eliminera risken för att planlöst dödligt våld drabbar en skola eller en förskola. Däremot kan man genom förebyggande åtgärder minska de skador som en eller flera gärningsmän annars kan orsaka. Det handlar både om en medvetenhet hos de som finns på enheten om hur de ska handla vid händelsen och om säkerhetsåtgärder i fastigheterna. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till föreslagna åtgärder ovan men detta innebär låsta skolor, väktare och staket runt skolorna. När det gäller fastighetsfrågorna bör vissa frågor ses över för att skapa ökad säkerhet och begränsa skadorna vid ett angrepp: -Går det att skapa ett inrymningslarm? Utrymningslarm finns nu på i stort sett samtliga enheter inom barn- och utbildnings-förvaltningen, men däremot saknas möjligheter att varna vid intrång på skolan. -Är samtliga innerdörrar på enheterna försedda med lås så att de kan låsas inifrån med vredlås? -Kan en låsning av vissa entréer försvåra för att en gärningsman att agera obehindrat inom skolans område? -Går det att genom ett kommando låsa samtliga ytterdörrar på skolan? -Finns det insynsskydd så att det går att täcka glasade partier vid ett angrepp? Konsekvensbeskrivning Konsekvenserna av en skolskjutning är en katastrof och det behövs förebyggande insatser på våra skolor enligt ovan föreslagna åtgärder.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Västerskolan PDV Investeringen tas i bruk: År 22 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 5 5 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 41 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 14 42 41 4 4 39 39 Driftkostnad 35 35 35 35 35 35 35 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 35 35 35 35 35 35 35 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 35 35 35 35 35 35 35 Beskrivning/Kartläggning Under många år har vi i fått vänja oss vid våldsamma attacker mot i första hand skolor i andra länder. De sker till synes planlöst och vem som helst kan råka bli offer för ett urskiljningslöst våld. Denna typ av attacker har i första hand utförts av ensamma gärningsmän, men också i vissa fall av ett par gärningsmän gemensamt. Polisen definierar denna typ av händelser som PDV (pågående dödligt våld). De erfarenheter som finns av denna typ av händelser visar att det är svårt att genom säkerhetsåtgärder eliminera risken för att planlöst dödligt våld drabbar en skola eller en förskola. Däremot kan man genom förebyggande åtgärder minska de skador som en eller flera gärningsmän annars kan orsaka. Det handlar både om en medvetenhet hos de som finns på enheten om hur de ska handla vid händelsen och om säkerhetsåtgärder i fastigheterna. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till föreslagna åtgärder ovan men detta innebär låsta skolor, väktare och staket runt skolorna. När det gäller fastighetsfrågorna bör vissa frågor ses över för att skapa ökad säkerhet och begränsa skadorna vid ett angrepp: -Går det att skapa ett inrymningslarm? Utrymningslarm finns nu på i stort sett samtliga enheter inom barn- och utbildnings-förvaltningen, men däremot saknas möjligheter att varna vid intrång på skolan. -Är samtliga innerdörrar på enheterna försedda med lås så att de kan låsas inifrån med vredlås? -Kan en låsning av vissa entréer försvåra för att en gärningsman att agera obehindrat inom skolans område? -Går det att genom ett kommando låsa samtliga ytterdörrar på skolan? -Finns det insynsskydd så att det går att täcka glasade partier vid ett angrepp? Konsekvensbeskrivning Konsekvenserna av en skolskjutning är en katastrof och det behövs förebyggande insatser på våra skolor enligt ovan föreslagna åtgärder.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Hästveda skola PDV Investeringen tas i bruk: År 22 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 5 5 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 42 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 14 42 41 4 4 39 39 Driftkostnad 35 35 35 35 35 35 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 35 35 35 35 35 35 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 35 35 35 35 35 35 Beskrivning/Kartläggning Under många år har vi i fått vänja oss vid våldsamma attacker mot i första hand skolor i andra länder. De sker till synes planlöst och vem som helst kan råka bli offer för ett urskiljningslöst våld. Denna typ av attacker har i första hand utförts av ensamma gärningsmän, men också i vissa fall av ett par gärningsmän gemensamt. Polisen definierar denna typ av händelser som PDV (pågående dödligt våld). De erfarenheter som finns av denna typ av händelser visar att det är svårt att genom säkerhetsåtgärder eliminera risken för att planlöst dödligt våld drabbar en skola eller en förskola. Däremot kan man genom förebyggande åtgärder minska de skador som en eller flera gärningsmän annars kan orsaka. Det handlar både om en medvetenhet hos de som finns på enheten om hur de ska handla vid händelsen och om säkerhetsåtgärder i fastigheterna. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till föreslagna åtgärder ovan men detta innebär låsta skolor, väktare och staket runt skolorna. När det gäller fastighetsfrågorna bör vissa frågor ses över för att skapa ökad säkerhet och begränsa skadorna vid ett angrepp: -Går det att skapa ett inrymningslarm? Utrymningslarm finns nu på i stort sett samtliga enheter inom barn- och utbildnings-förvaltningen, men däremot saknas möjligheter att varna vid intrång på skolan. -Är samtliga innerdörrar på enheterna försedda med lås så att de kan låsas inifrån med vredlås? -Kan en låsning av vissa entréer försvåra för att en gärningsman att agera obehindrat inom skolans område? -Går det att genom ett kommando låsa samtliga ytterdörrar på skolan? -Finns det insynsskydd så att det går att täcka glasade partier vid ett angrepp? Konsekvensbeskrivning Konsekvenserna av en skolskjutning är en katastrof och det behövs förebyggande insatser på våra skolor enligt ovan föreslagna åtgärder.

Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 5 Summa 5 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) Underhåll och service Kontroller/provningar 219 22 221 222 223 224 225 2 2 2 2 2 2 15 15 15 15 15 15 Summa 35 35 35 35 35 35 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225 Kostnader och intäkter som upphör 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Sösdala skola PDV Investeringen tas i bruk: År 22 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 5 5 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 43 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 14 42 41 4 4 39 39 Driftkostnad 35 35 35 35 35 35 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 35 35 35 35 35 35 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 35 35 35 35 35 35 Beskrivning/Kartläggning Under många år har vi i fått vänja oss vid våldsamma attacker mot i första hand skolor i andra länder. De sker till synes planlöst och vem som helst kan råka bli offer för ett urskiljningslöst våld. Denna typ av attacker har i första hand utförts av ensamma gärningsmän, men också i vissa fall av ett par gärningsmän gemensamt. Polisen definierar denna typ av händelser som PDV (pågående dödligt våld). De erfarenheter som finns av denna typ av händelser visar att det är svårt att genom säkerhetsåtgärder eliminera risken för att planlöst dödligt våld drabbar en skola eller en förskola. Däremot kan man genom förebyggande åtgärder minska de skador som en eller flera gärningsmän annars kan orsaka. Det handlar både om en medvetenhet hos de som finns på enheten om hur de ska handla vid händelsen och om säkerhetsåtgärder i fastigheterna. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till föreslagna åtgärder ovan men detta innebär låsta skolor, väktare och staket runt skolorna. När det gäller fastighetsfrågorna bör vissa frågor ses över för att skapa ökad säkerhet och begränsa skadorna vid ett angrepp: -Går det att skapa ett inrymningslarm? Utrymningslarm finns nu på i stort sett samtliga enheter inom barn- och utbildnings-förvaltningen, men däremot saknas möjligheter att varna vid intrång på skolan. -Är samtliga innerdörrar på enheterna försedda med lås så att de kan låsas inifrån med vredlås? -Kan en låsning av vissa entréer försvåra för att en gärningsman att agera obehindrat inom skolans område? -Går det att genom ett kommando låsa samtliga ytterdörrar på skolan? -Finns det insynsskydd så att det går att täcka glasade partier vid ett angrepp? Konsekvensbeskrivning Konsekvenserna av en skolskjutning är en katastrof och det behövs förebyggande insatser på våra skolor enligt ovan föreslagna åtgärder.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Vinslövs skola PDV Investeringen tas i bruk: År 22 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 5 5 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 44 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 14 42 41 4 4 39 39 Driftkostnad 35 35 35 35 35 35 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 35 35 35 35 35 35 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 35 35 35 35 35 35 Beskrivning/Kartläggning Under många år har vi i fått vänja oss vid våldsamma attacker mot i första hand skolor i andra länder. De sker till synes planlöst och vem som helst kan råka bli offer för ett urskiljningslöst våld. Denna typ av attacker har i första hand utförts av ensamma gärningsmän, men också i vissa fall av ett par gärningsmän gemensamt. Polisen definierar denna typ av händelser som PDV (pågående dödligt våld). De erfarenheter som finns av denna typ av händelser visar att det är svårt att genom säkerhetsåtgärder eliminera risken för att planlöst dödligt våld drabbar en skola eller en förskola. Däremot kan man genom förebyggande åtgärder minska de skador som en eller flera gärningsmän annars kan orsaka. Det handlar både om en medvetenhet hos de som finns på enheten om hur de ska handla vid händelsen och om säkerhetsåtgärder i fastigheterna. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till föreslagna åtgärder ovan men detta innebär låsta skolor, väktare och staket runt skolorna. När det gäller fastighetsfrågorna bör vissa frågor ses över för att skapa ökad säkerhet och begränsa skadorna vid ett angrepp: -Går det att skapa ett inrymningslarm? Utrymningslarm finns nu på i stort sett samtliga enheter inom barn- och utbildnings-förvaltningen, men däremot saknas möjligheter att varna vid intrång på skolan. -Är samtliga innerdörrar på enheterna försedda med lås så att de kan låsas inifrån med vredlås? -Kan en låsning av vissa entréer försvåra för att en gärningsman att agera obehindrat inom skolans område? -Går det att genom ett kommando låsa samtliga ytterdörrar på skolan? -Finns det insynsskydd så att det går att täcka glasade partier vid ett angrepp? Konsekvensbeskrivning Konsekvenserna av en skolskjutning är en katastrof och det behövs förebyggande insatser på våra skolor enligt ovan föreslagna åtgärder.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Ljungdala skolan PDV Investeringen tas i bruk: År 221 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 5 5 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 45 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 14 42 41 4 4 39 39 Driftkostnad 35 35 35 35 35 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 35 35 35 35 35 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 35 35 35 35 35 Beskrivning/Kartläggning Under många år har vi i fått vänja oss vid våldsamma attacker mot i första hand skolor i andra länder. De sker till synes planlöst och vem som helst kan råka bli offer för ett urskiljningslöst våld. Denna typ av attacker har i första hand utförts av ensamma gärningsmän, men också i vissa fall av ett par gärningsmän gemensamt. Polisen definierar denna typ av händelser som PDV (pågående dödligt våld). De erfarenheter som finns av denna typ av händelser visar att det är svårt att genom säkerhetsåtgärder eliminera risken för att planlöst dödligt våld drabbar en skola eller en förskola. Däremot kan man genom förebyggande åtgärder minska de skador som en eller flera gärningsmän annars kan orsaka. Det handlar både om en medvetenhet hos de som finns på enheten om hur de ska handla vid händelsen och om säkerhetsåtgärder i fastigheterna. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till föreslagna åtgärder ovan men detta innebär låsta skolor, väktare och staket runt skolorna. När det gäller fastighetsfrågorna bör vissa frågor ses över för att skapa ökad säkerhet och begränsa skadorna vid ett angrepp: -Går det att skapa ett inrymningslarm? Utrymningslarm finns nu på i stort sett samtliga enheter inom barn- och utbildnings-förvaltningen, men däremot saknas möjligheter att varna vid intrång på skolan. -Är samtliga innerdörrar på enheterna försedda med lås så att de kan låsas inifrån med vredlås? -Kan en låsning av vissa entréer försvåra för att en gärningsman att agera obehindrat inom skolans område? -Går det att genom ett kommando låsa samtliga ytterdörrar på skolan? -Finns det insynsskydd så att det går att täcka glasade partier vid ett angrepp? Konsekvensbeskrivning Konsekvenserna av en skolskjutning är en katastrof och det behövs förebyggande insatser på våra skolor enligt ovan föreslagna åtgärder.

Investeringskalkyl/tidplan Investeringsprojektets utgifter 219 22 221 222 5 Summa 5 Investeringsprojektets inkomster (anges med minus) 219 22 221 222 Summa Driftkalkyl Ökade driftkostnader (exkl. kapitalkostnader) Underhåll och service Kontroller/provningar 2 219 22 221 222 223 224 225 2 2 2 2 2 15 15 15 15 15 Summa 35 35 35 35 35 Ökade driftintäkter (anges med minus) 219 22 221 222 223 224 225 Kostnader och intäkter som upphör 219 22 221 222 223 224 225

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Grönängskolan PDV Investeringen tas i bruk: År 221 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 5 5 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 46 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 14 42 41 4 4 39 39 Driftkostnad 35 35 35 35 35 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 35 35 35 35 35 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 35 35 35 35 35 Beskrivning/Kartläggning Under många år har vi i fått vänja oss vid våldsamma attacker mot i första hand skolor i andra länder. De sker till synes planlöst och vem som helst kan råka bli offer för ett urskiljningslöst våld. Denna typ av attacker har i första hand utförts av ensamma gärningsmän, men också i vissa fall av ett par gärningsmän gemensamt. Polisen definierar denna typ av händelser som PDV (pågående dödligt våld). De erfarenheter som finns av denna typ av händelser visar att det är svårt att genom säkerhetsåtgärder eliminera risken för att planlöst dödligt våld drabbar en skola eller en förskola. Däremot kan man genom förebyggande åtgärder minska de skador som en eller flera gärningsmän annars kan orsaka. Det handlar både om en medvetenhet hos de som finns på enheten om hur de ska handla vid händelsen och om säkerhetsåtgärder i fastigheterna. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till föreslagna åtgärder ovan men detta innebär låsta skolor, väktare och staket runt skolorna. När det gäller fastighetsfrågorna bör vissa frågor ses över för att skapa ökad säkerhet och begränsa skadorna vid ett angrepp: -Går det att skapa ett inrymningslarm? Utrymningslarm finns nu på i stort sett samtliga enheter inom barn- och utbildnings-förvaltningen, men däremot saknas möjligheter att varna vid intrång på skolan. -Är samtliga innerdörrar på enheterna försedda med lås så att de kan låsas inifrån med vredlås? -Kan en låsning av vissa entréer försvåra för att en gärningsman att agera obehindrat inom skolans område? -Går det att genom ett kommando låsa samtliga ytterdörrar på skolan? -Finns det insynsskydd så att det går att täcka glasade partier vid ett angrepp? Konsekvensbeskrivning Konsekvenserna av en skolskjutning är en katastrof och det behövs förebyggande insatser på våra skolor enligt ovan föreslagna åtgärder.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Södersparkskolan PDV Investeringen tas i bruk: År 221 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 5 5 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 47 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 14 42 41 4 4 39 39 Driftkostnad 35 35 35 35 35 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 35 35 35 35 35 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 35 35 35 35 35 Beskrivning/Kartläggning Under många år har vi i fått vänja oss vid våldsamma attacker mot i första hand skolor i andra länder. De sker till synes planlöst och vem som helst kan råka bli offer för ett urskiljningslöst våld. Denna typ av attacker har i första hand utförts av ensamma gärningsmän, men också i vissa fall av ett par gärningsmän gemensamt. Polisen definierar denna typ av händelser som PDV (pågående dödligt våld). De erfarenheter som finns av denna typ av händelser visar att det är svårt att genom säkerhetsåtgärder eliminera risken för att planlöst dödligt våld drabbar en skola eller en förskola. Däremot kan man genom förebyggande åtgärder minska de skador som en eller flera gärningsmän annars kan orsaka. Det handlar både om en medvetenhet hos de som finns på enheten om hur de ska handla vid händelsen och om säkerhetsåtgärder i fastigheterna. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till föreslagna åtgärder ovan men detta innebär låsta skolor, väktare och staket runt skolorna. När det gäller fastighetsfrågorna bör vissa frågor ses över för att skapa ökad säkerhet och begränsa skadorna vid ett angrepp: -Går det att skapa ett inrymningslarm? Utrymningslarm finns nu på i stort sett samtliga enheter inom barn- och utbildnings-förvaltningen, men däremot saknas möjligheter att varna vid intrång på skolan. -Är samtliga innerdörrar på enheterna försedda med lås så att de kan låsas inifrån med vredlås? -Kan en låsning av vissa entréer försvåra för att en gärningsman att agera obehindrat inom skolans område? -Går det att genom ett kommando låsa samtliga ytterdörrar på skolan? -Finns det insynsskydd så att det går att täcka glasade partier vid ett angrepp? Konsekvensbeskrivning Konsekvenserna av en skolskjutning är en katastrof och det behövs förebyggande insatser på våra skolor enligt ovan föreslagna åtgärder.

Beslutsunderlag för investeringsprojekt (tkr) Bilaga 2 Nämnd/förvaltning Ansvarig handläggare Investeringsprojekt KLK/säk Anders Nählstedt Vannarödskolan PDV Investeringen tas i bruk: År 221 Månad 9 Beräknad nyttjandeperiod: Antal år 15 (genomsnittlig) Förslag på anslagstyp: 1 eller 2 1 Investeringskalkyl 219 22 221 222 Summa Investeringsutgift 5 5 Investeringsinkomst Beslutsunderlag 48 Driftkalkyl 219 22 221 222 223 224 225 Kapitalkostnad 14 42 41 4 4 39 39 Driftkostnad 35 35 35 35 35 Driftintäkter Driftkostnad netto exkl. kapitalkostn. 35 35 35 35 35 Kostnader och intäkter som upphör Ekonomisk effekt mot nuvarande situation 35 35 35 35 35 Beskrivning/Kartläggning Under många år har vi i fått vänja oss vid våldsamma attacker mot i första hand skolor i andra länder. De sker till synes planlöst och vem som helst kan råka bli offer för ett urskiljningslöst våld. Denna typ av attacker har i första hand utförts av ensamma gärningsmän, men också i vissa fall av ett par gärningsmän gemensamt. Polisen definierar denna typ av händelser som PDV (pågående dödligt våld). De erfarenheter som finns av denna typ av händelser visar att det är svårt att genom säkerhetsåtgärder eliminera risken för att planlöst dödligt våld drabbar en skola eller en förskola. Däremot kan man genom förebyggande åtgärder minska de skador som en eller flera gärningsmän annars kan orsaka. Det handlar både om en medvetenhet hos de som finns på enheten om hur de ska handla vid händelsen och om säkerhetsåtgärder i fastigheterna. Handlingsalternativ samt motivet till det föreslagna alternativet. Där finns alternativ till föreslagna åtgärder ovan men detta innebär låsta skolor, väktare och staket runt skolorna. När det gäller fastighetsfrågorna bör vissa frågor ses över för att skapa ökad säkerhet och begränsa skadorna vid ett angrepp: -Går det att skapa ett inrymningslarm? Utrymningslarm finns nu på i stort sett samtliga enheter inom barn- och utbildnings-förvaltningen, men däremot saknas möjligheter att varna vid intrång på skolan. -Är samtliga innerdörrar på enheterna försedda med lås så att de kan låsas inifrån med vredlås? -Kan en låsning av vissa entréer försvåra för att en gärningsman att agera obehindrat inom skolans område? -Går det att genom ett kommando låsa samtliga ytterdörrar på skolan? -Finns det insynsskydd så att det går att täcka glasade partier vid ett angrepp? Konsekvensbeskrivning Konsekvenserna av en skolskjutning är en katastrof och det behövs förebyggande insatser på våra skolor enligt ovan föreslagna åtgärder.

Bilaga 3 Förutsättningar för budget 219 och affärsplan 22-222 Föreslagna förändringar 219 22 221 222 Hässleholms kommun och kommunens bolag betalar månadsvis för varje anslutning. Uppskattat antal förbindelser år 218 13 st, utbyggt till 27 år 222. 1 4 kr 1 4 kr 1 4 kr 1 4 kr Kostnaden för rättegångs- och advokatkostnader i samband med Konkurrensverksärendet tas av Tekniska förvaltningen. Ackumulerat resultat till och med 237 1 kr 144 563 kr Resultaträkning Hässleholms kommun Fibernät År 219 År 22 År 221 År 222 Nätintäkter 7 383 kr 1 156 kr 12 412 kr 14 6 kr Nätintäkter Hässleholms kommuns verksamhet 2 352 kr 2 856 kr 3 528 kr 4 2 kr Anslutningsavgifter 2 327 kr 3 43 kr 3 447 kr 3 789 kr Summa intäkter 12 62 kr 16 55 kr 19 388 kr 22 589 kr Aktiverat eget arbete 4 56 kr 4 137 kr 2 836 kr 1 834 kr Summa kostnader -8 78 kr -8 947 kr -7 75 kr -6 654 kr Resultat före avskrivningar 7 338 kr 11 244 kr 14 473 kr 17 77 kr Avskrivningar -11 664 kr -14 655 kr -16 432 kr -17 623 kr Finansnetto -718 kr -865 kr -1 96 kr -1 98 kr Resultat efter finansnetto -5 44 kr -4 275 kr -3 865 kr -1 833 kr Investeringar Hässleholms kommun Fibernät År 219 År 22 År 221 År 222 Fiberinvestering, kanalisation utbyggnad villor -18 56 kr -7 kr -3 6 kr -3 6 kr Fiberinv. företag, flerfamiljsfast, kommun -1 5 kr -2 5 kr -2 5 kr -2 5 kr Stamnät och förtätningar -11 kr -1 25 kr -1 5 kr kr Byanätsinvesteringar -59 99 kr -37 81 kr -16 65 kr -18 87 kr Summa investeringar -91 5 kr -57 56 kr -33 25 kr -24 97 kr Kassaflöde Hässleholms kommun Fibernät År 219 År 22 År 221 År 222 Kassaflöde från resultat och investeringar -58 634 kr -35 381 kr -14 722 kr -1 881 kr Ackumulerat kassaflöde = Kommunlån -345 83 kr -381 211 kr -395 934 kr -397 815 kr Gällande beslut om tilldelade medel -38 kr -38 kr -38 kr -38 kr Behov av utökad utbyggnadlimit 34 17 kr -1 211 kr -15 934 kr -17 815 kr

TJÄNSTESKRIVELSE 1(5) 218-8-17 KLK 218/631 Handläggare Redovisningschef Anders Ekström Kommunledningskontoret Ekonomiavdelningen 451-26 7 79-81857 anders.ekstrom@hassleholm.se Förvärv av Drevet 4 för verksamhetslokaler avseende Hässleholm Miljö AB Förslag till beslut Hässleholm Miljö AB får förvärva Drevet 4 för en överenskommen köpeskilling om 12 mnkr för inrättande av verksamhetslokaler. Sammanfattning Hässleholm Miljö AB vill förvärva fastigheten Drevet 4 för 12 mnkr för att dels lösa sitt behov av verksamhetslokaler och dels kunna reducera sitt underhållsbehov av befintliga lokaler, främst i Vankiva. Bolaget beräknar en vinst under 218 på 15,5 mnkr och avser att självfinansiera samtliga investeringar under året. Beskrivning av ärendet Bakgrund Hässleholm Miljö AB s verksamhet har ökat samtidigt som underhållsbehovet på befintliga lokaler är stort. Bolaget har därför funnit att ett förvärv av fastigheten Drevet 4 för 12 Mnkr skulle bli en bra lösning på både lokalbehov och minimering av underhållet. Ekonomiavdelningen / 281 8 Hässleholm Stadshuset, Nytorget 1 451-26 7 451-814 6 kommunledningskontoret@hassleholm.se 866-3494 212-985 www.hassleholm.se

2 (5) Ekonomi Ekonomisk översikt per 217-12-31 Bolagets senast redovisade prognos för 218 ligger på 15,5 mnkr (se bilaga 1). Bolaget avser att självfinansiera samtliga investeringar under året. Kompletterande bild Då bolagets redovisning i ärendet är kortfattad har kompletterande frågor ställts och svaret på dem redovisas nedan. Nedan finner du svar på de frågor som du ställt angående den hemställan HMAB gjort till kommunfullmäktige. Vilken verksamhet har ökat? HMAB har ökat sin verksamhet på ett antal områden. Vi har idag en verksamhet på HKC som blivit betydligt mer omfattande än tidigare och kraven från tillsynsmyndigheter och andra intressenter gör att vi löpande tvingats öka vår bemanning främst på miljösidan. Utöver HKC har vi sedan en tid inte längre en entreprenör som utför tömningen av avfall från stora fastigheter. Det har också inneburit fler anställda och fler fordon. Fjärrvärmeverksamheten har de senaste åren utökats med en marknadssida och en teknisk utvecklingsfunktion för att kunna hantera det ökande antalet kunder som har och ska anslutas till vårt fjärrvärmenät. Detta har lett till en trångboddhet på Beleverket. Hur stort underhållsbehov står ni inför? Underhålls- och anpassningsutgifter för våra lokaler budgeterades under 218 till 9 mkr. Det var främst underhållskostnader i Vankiva och anpassningskostnader vid Beleverket. Beloppens storlek och omfattningen av åtgärderna var det som gjorde att styrelsen i samband med JAV

3 (5) budgetdiskussionerna gav VD i uppdrag att undersöka en nybyggnation som alternativ, allt för att vi ska ha en så resursmässigt och ekonomiskt effektiv verksamhet som möjligt. Bifoga en karta som visar Drevet 4 s belägenhet. Som framgår nedan ligger fastigheten i närheten av Beleverket. Drevet 4 är markerad i lila. Är fastigheten värderad och i så fall till vilket belopp? Värderingen är gjord utifrån de inteckningar som tagits i fastigheten. Utifrån tidigare värdering har inteckningar gjorts på 11,5 mkr. Man får utgå från att den är detaljplanelagd för er verksamhet, men innebär det någon risk för störningar för närbelägna verksamheter eller boenden? Vi kommer i första hand att utnyttja kontorsutrymmena. Fastigheten ligger i anslutning till Beleverket och vår bedömning är att den verksamhet som vi kommer att bedriva i Drevet 4 inte kommer att innebära några olägenheter för omgivningen. I den mån att vi framöver kommer att bedriva verksamhet där vi behöver söka tillstånd av något slag, bygglovsmässiga eller miljömässiga exempelvis, kommer vi givetvis att följa de rutiner och lagar som finns för detta. JAV

4 (5) Ska de nya lokalerna byggas om eller till och i så fall för hur mycket? Fastigheten kommer att löpande anpassas till de behov som vår verksamhet har. Den processen kommer dock att göras inom den budgetprocess som vi har i bolaget. Vad ska hända med befintliga lokaler? Förvärvet av Drevet 4 innebär att vi inte behöver lägga motsvarande resurser på befintliga lokaler. Det är främst delar av lokalerna i Vankiva som inte längre är i sådant skick att det är försvarbart att ytterligare renovera. Dessa är från början moduler som sattes upp när Avfallsanläggningen i Vankiva togs i anspråk i slutet av sjuttiotalet. Vår bedömning är att verksamheten som specifikt bedrivs i Vankiva kommer att kunna tillgodoses med lokaler utifrån de delar av byggnaderna som byggts på ett mera beständigt sätt. Lokalerna vid Beleverket kommer inte behöva anpassas men de kommer att användas för att täcka de behov som finns för fjärrvärmeverksamheten där. Är förslaget förankrat hos berörda fackförbund? Vi har löpande samverkan med våra fackliga företrädare. Några synpunkter annat än positiva har inte framförts där. Transaktionen som sådan är dessutom inte av sådan art att den omfattas av MBL. Finns det någon pay-off kalkyl för detta alternativ jmf m status quo? Frågan är omöjlig att svara på. Status Quo är inget alternativ för någon verksamhet, allra minst för konkurrensutsatta verksamheter som Hässleholms Kretsloppscenter eller för den delen vår Fjärrvärmeverksamhet även om den konkurrensen visar sig på lite längre sikt. Alternativen är alltså inte att köpa fastigheten eller att låta bli. Alternativen som ska jämföras är om vi ska renovera och anpassa befintliga lokaler, bygga nya lokaler eller köpa en befintlig fastighet. I den jämförelsen har styrelsen funnit att förvärvet av Drevet 4 är mest fördelaktigt. Hur ser RR, BR, Kassaflöde och nyckeltal ut om detta blir av? Vi ser inte att ett förvärv av Drevet 4 avsevärt skulle påverka våra nyckeltal. Ett förvärv i storleksordningen 12 mkr motsvarar 1,4 % av vår balansomslutning 217-12-31. Resultatmässigt kommer förvärvet inte att föranleda några åtgärder som inte kommer att hanteras inom löpande budgetplaneringsprocess. VI har i samband med den ekonomiska planeringen för betydligt större projekt, JAV

5 (5) byggandet av en ny ackumulator exempelvis, tagit höjd för utgifter för våra lokaler i den storleksordning som det är tal om här. Övrigt HMAB utvärderar löpande sin verksamhet och de strategier som ligger till grund för verksamheten. I detta arbete är styrelsen involverad och bakom hemställan finns en enhällig styrelse. Det är självklart att vi löpande söker bättre alternativ och inte väjer för att ompröva sådant som kan göras bättre. Vid ett förvärv ges bolaget också helt andra möjligheter som i sig inte är anledningen till förvärvet utan kan ses mera som sådant som erhålles på köpet. De stora ytorna av industrilokaler innebär exempelvis att vi kan skapa lagerutrymmen inomhus i stället för i tält vilka kan avvecklas i samma omfattning, vi kan skapa möjligheter för att uppfylla intentionerna i den resursoptimeringsplan som kommunen beslutat om och vi kan också erbjuda utrymmen för Hässleholms Vatten AB och på så sätt undvika investeringar där. Huruvida HVAB finner det effektivast att samlokalisera är dock en fråga för deras styrelse. Förslag till beslut Enligt bolagets ägardirektiv krävs beslut av kommunfullmäktige för investeringar över 1 mnkr, vilket härmed föreslås. Bilagor Bilaga 1: Inlämnat utdrag ur delårsrapport för Hässleholm Miljö AB Kommunledningskontoret Charlotte Nygren-Bonnier Eva-Lotta Svensson JAV

TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 218-8-17 KLK 217/977 Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige följande beslut: Godkänna redovisningen Inrätta en central fordonsenhet under tekniska nämnden senast under 219. Kommunstyrelsen ansvarar för den fortsatta processen för en koncerngemensam fordonsenhet enligt förslaget. Kommunstyrelsen får i uppdrag att senast den 3 juni 219 redovisa ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser. Beakta kostnadsförändringarna samt investering för fordonsenheten, 219-222 i Budget 219 och flerårsplan 22-222 Kommunfullmäktige beslutade 217-11-27 237 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att återkomma med förslag på en koncerngemensam fordonsenhet. Beslutsförslag ska föreläggas kommunfullmäktige senast under augusti 218. Kommunstyrelsen gav, 217-12-13 31 uppdraget till kommunchefen att verkställa uppdraget. Syftet med utredningen är att dels påvisa ekonomiska och miljömässiga effekter av en förbättrad fordonsorganisation, samt presentera potentiella lösningar för administration, service och användning av bilarna. Även säkerhetsaspekten kan ökas genom att minimera körning med privata fordon. Utredningen har begränsats till de kommunala förvaltningarnas personfordon. Övriga fordonstyper samt bolagens fordon kan integreras i ett senare skede. Finansieringen bedöms rymmas inom befintliga budgetramar. Resurser frigörs till viss del på de olika förvaltningarna samt finansieringen av en ny tjänst ryms inom den effektivisering som bedöms göras. Initialt kan det uppstå kostnader för boknings- och debiteringssystem samt hjälp i uppstarten, 65 tkr. 281 8 Hässleholm Stadshuset, Nytorget 1 451-26 7 kommunledningskontoret@hassleholm.se 866-3494 212-985 www.hassleholm.se

2 (2) Införandet av en central fordonsenhet kan ske successivt med start med kommunens personbilar, bussar, släpvagnar och lätta lastbilar. När den organisationen väl är på plats så kan ansvaret utökas med de kommunala bolagens motsvarande fordon. Fordon som inte berörs är tunga fordon, arbetsmaskiner samt räddningstjänstens fordon. Ett styrdokument med regler för när inköp respektive leasing av fordon bör tas fram samt riktlinjer avseende miljökrav, trafiksäkerhet och kostnadseffektivitet. I det bör även ingå rutiner för internkontroll av fordonshanteringen. Det löpande ansvaret för service, besiktning däckbyte, optimering av körsträckor m.m. samlas under en ansvarig förvaltning. Ersättningsfordon vid reparationer och service. Avlastas arbetet med anskaffning och avyttring av fordon. Bedöms inte vara aktuellt för tillämpning. Bättre optimering av vilken typ av fordon som behövs för respektive transport. Färre resor med privatbilar med sämre miljöpåverkan och färre korta resor med motorfordon. Mindre användning av fossila bränslen inom kommunkoncernen Tjänsteskrivelse samt bilaga är utskickat till central samverkan i samband 218-8- 16. Muntlig information ges på central samverkan 218-8-24. Förslaget bedöms inte medföra någon utökad kostnad för den reguljära driften, dock beräknas en engångskostnad i uppstarten till 65 tkr. Utöver detta tillkommer år 219 en investeringskostnad på 5 tkr. På sikt bedömer utredningen att det medför en större ekonomisk besparing. Utredning av central fordonsenhet, förslag på ny organisation Samtliga nämnder Kommunledningskontoret Bengt-Arne Persson Charlotte Nygren-Bonnier JAV

www.hassleholm.se Utredning av central fordonsenhet Förslag på ny organisation

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund och syften... 3 2.1. Syfte med organisationsutredningen... 3 2.2. Syfte med en ny organisation... 3 3. Nuläge... 3 3.1. Kostnader och administration för tjänstefordon... 3 3.2. Befintlig fordonspark och bilresande idag... 4 3.3. Policys och styrande dokument... 4 3.4. Cykelparken... 5 3.5. Resande med privat bil i tjänst... 5 3.6. Tjänstefordons utnyttjande... 5 4. Föreslagen fordonsorganisation... 6 4.1. Lösningen för Hässleholm en gemensam fordonsenhet... 6 4.2. Lång- och korttidshyrda fordon... 6 4.3. Ansvarsfördelning... 7 4.4. Administration... 7 Försäkringsfrågor och service... 7 Anskaffning av fordon och leverantörskontakter... 8 Ekonomiska analyser... 8 Behovsanalys av fordon... 8 Infrastruktur för drivmedel... 8 Revidera och implementera styrdokument... 8 4.5. Skötsel och service... 8 4.6. Användare och fordonsansvarig... 8 5. Organisation av fordonsenhet... 9 5.1. Placering av fordonsenhet i organisationen... 9 5.2. Utvecklingsgrupp för övergripande fordonshantering... 9 6. Tekniska system för ökad kontroll över fordonsparken... 1 6.1. Fordonsdator... 1 Elektronisk körjournal... 1 Fordonsdiagnostik... 11 218-8-16

1 (14) Bränsleadministration och miljöstatistik... 11 Integration med ekonomisystem... 11 Alkolåskoppling... 11 Arbetsmiljö- och säkerhet... 11 Boknings- och nyckelsystem... 11 7. Implementering... 12 7.1. Intern hantering... 13 7.2. Förberedelse för driftsstart... 13 7.3. Driftsättning av fordonsenhet light... 13 7.4. Överflyttning av ekonomiskt ansvar... 13 7.5. Fordonsenheten i drift... 13 8. Effektmål och nyckeltal för uppföljning... 13 8.1. Effektmål... 13 8.2. Nyckeltal... 14 Årliga körsträckor... 14 Privat bil i tjänst... 14 Övrig uppföljning... 14 Källor... 14 Uppdaterad senast 218-8-16. För utredningen ansvarar teknisk chef Mats Svensson. Dokumentet har utvecklats i samverkan mellan tekniska förvaltningen, kommunledningskontoret och miljökontoret.

2 (14) 1. Sammanfattning Kommunens fordonsflotta uppgick år 217 till 225 stycken personfordon, till en årlig beräknad totalkostnad av 13,4 miljoner kronor. Utöver ovan nämnda fordon finns ett antal brandfordon eller och andra fordon, såsom traktorer, släpvagnar med mera. I denna utredning ingår inte de kommunala bolagens fordon. Fordonshanteringen i Hässleholms kommun är i dag ostrukturerad, vilket innebär att vi saknar kunskap om och kontroll över de totala resurser fordonsflottan tar i anspråk. Det blir också svårt att skapa enhetlighet i fordonsinnehavet och att uppfylla befintliga politiska ställningstaganden och arbetsmiljökrav som berör resor och transporter. Samtidigt är kostnaderna för fordonen svåra att identifiera, ansvaret är otydligt och fordonen sköts i vissa fall ej enligt avtal. Kommunfullmäktige gav 217-11-17 kommunstyrelsen i uppdrag att återkomma med förslag på en koncerngemensam fordonsenhet. Kommunstyrelsen gav 217-12-13 kommunchefen uppdraget att verkställa uppdraget. Syftet med utredningen är att dels påvisa ekonomiska och miljömässiga effekter av en förbättrad fordonsorganisation, samt presentera potentiella lösningar för administration, service och användning av bilarna. Även säkerhetsaspekten kan ökas genom att minimera körning med privata fordon. Kostnadseffektiviseringen bedöms till 1,85 mkr från och med år 222 då effektiviseringarna i verksamheten anses full genomförda. Initialt kommer kostnaderna att öka år 219 med 65 tkr samt investeringskostnad på 5 tkr år 219. Utredningen bygger till allt väsentligt på Söderköpings utredning från år 214 samt tekniska förvaltningens och miljökontorets uppgifter.

3 (14) 2. Bakgrund och syften Kommunfullmäktige gav 217-11-17 237 kommunstyrelsen i uppdrag att återkomma med förslag på en koncerngemensam fordonsenhet. Kommunstyrelsen gav 217-12-13 31 kommunchefen uppdraget att verkställa uppdraget. 2.1. Syfte med organisationsutredningen Syftet med organisationsutredningen är att föreslå en ny organisation för fordonshantering samt påvisa ekonomiska och miljömässiga effekter av en förbättrad fordonsorganisation. Utredningen ska också visa huruvida oönskade resor utifrån policys och styrdokument kan förändras och styras mot andra miljömässigt eller ekonomiskt bättre alternativ. Utredningen har begränsats till de kommunala förvaltningarnas personfordon. Övriga fordonstyper samt bolagens fordon kan integreras i ett senare skede. 2.2. Syfte med en ny organisation Syftena med en omorganisering är att bland annat få ett bättre resursutnyttjande av de fordon som kommunen leasar och äger. Genom en central fordonsenhet säkerställs även att alla processer kring ägande, drift, inköp och avyttring av fordon är effektiva, enhetliga och professionella. Att bilda en gemensam fordonsenhet genererar samtidigt minskning av användandet av privat bil i tjänst, vilket i dag medför en stor kostnad och innebär svårighet för kommunen som arbetsgivare att tillse en säker arbetsmiljö för anställda som använder privat bil i tjänst. Även säkerhetsaspekten kan ökas genom att minimera körning med privata fordon. I det här dokumentet presenteras potentiella lösningar för administration, service och användning av bilarna, i enlighet med Policy för resor, trafik och fordon i Hässleholms kommunkoncern. 3. Nuläge I det här kapitlet presenteras hur kommunens fordonshantering fungerar idag samt hur resandemönster och bilutnyttjande ser ut. 3.1. Kostnader och administration för tjänstefordon År 217 hade kommunala förvaltningar totalt 225 personfordon. Åldern på fordonen spänner från årsmodell 1999 till 218. Den verkliga totalkostnaden för dessa är i dagsläget inte känd, men utifrån den uppföljning som finns i dag och den djupgående uppföljning som gjordes av ekonomiavdelningen år 211 uppskattas kostnaderna för dessa fordon uppgå till 12,1 miljoner kronor (se kapitel 2.2 Befintlig fordonspark...). Kostnaden omfattar leasing-, drifts- och kapitalkostnader för fordonen. Den beräknade kostnaden för kommunens personfordon var därmed cirka 54 kr per fordon. Förutom detta tillkommer dessutom schablonmässiga kostnader för administrationen på 6 kr bil/år. Sammantaget ger detta en årlig beräknad totalkostnad på 6 kronor per personbil. Företaget Trivector har gjort ett flertal studier på fordonsflottor i kommuner och regioner och sett att det finns ett antal dolda kostnader. I en av rapporterna de gjort är bedömningen att dessa brukar ligga runt 1 kr per fordon och år. Eftersom kostnaden är svår att beräkna inkluderas den inte i denna utredning. De dolda kostnaderna finns i dagsläget ute i verksamheterna men redovisas inte. Det ska dock belysas att ett av syftena med den föreslagna omorganisationen är att minimera dessa dolda kostnader. Utifrån den nulägesanalys som genomfördes av ekonomiavdelningen år 211 för förvaltningarnas personbilar framkom följande:

4 (14) - Nettokostnaden för leasing utgör en tredjedel (35 %) av de totala kostnaderna för en bil - Drivmedlet utgör en fjärdedel (27 %) - Reparation, underhåll, självrisk, däck utgör en fjärdedel (26 %) - Försäkring, skatt, besiktning och andra kostnader etc utgör en femtedel (2 %) Ungefär samma förhållande borde gälla i dag. Den totala kostnaden var år 211 ca 8,2 miljoner kronor för personbilsparken (153 fordon). I dag har vi ca 225 fordon vilket ger en motsvarande kostnad på 13,4 miljoner kronor (vilket inkluderar de utgifter som listats ovan). Lägger vi sedan till schablonkostnader för administration på 6 kr/bil och år så höjs totalen med 1,35 miljoner, till 13,4 miljoner kronor. Siffran avser de kommunala förvaltningarnas personfordon. Idag ligger fordonsansvar och kostnader på de olika förvaltningarna. Kostnaderna för fordonen redovisas olika mellan förvaltningar och det är därför svårt att få en överblick över alla kostnader som fordonet medför. Organisationen är spretig och ineffektiv, rutiner för fordonshanteringen är bristfälliga eller saknas helt, kontroll av över- och undermil görs i stort sett inte alls. Skadeanmälningar hanteras olika, upphandlingskrav och önskemål på fordon behöver styras och samordnas. Fordonen utnyttjas inom de olika förvaltningarna utan särskilt samutnyttjande, vilket innebär att fordonen inte används optimalt vilket i sin tur generar extra kostnader för kommunen. 3.2. Befintlig fordonspark och bilresande idag Anställda i kommunen förflyttar sig inte enbart med hjälp av leasingbilar, användning av privat bil i tjänst är också ett ganska vanligt förekommande ressätt trots att det ska vara ett undantag enligt befintliga riktlinjer. I nedanstående tabell presenteras årliga, totala kostnader och körsträckor gällande resor med tjänstefordon och privat bil i tjänst för de kommunala förvaltningarnas resor Kostnaderna är beräknade utifrån tidigare utredning från år 211 samt schablonsiffror från andra kommuner. Verkliga siffror kan inte redovisas förrän ett fordonsadministrativt datasystem har inrättats för uppföljning av kommunens samtliga personfordon. Typ Kostnad per år Sträcka per år Förvaltningarnas tjänstefordon 13,4 mkr 371 6 mil Privat bil i tjänst (förvaltningar) 4,1 mkr 16 3 mil Uträkningarna ovan har genomförts utifrån olika underlag och de kan därför skilja sig åt i noggrannhet. Storleksordningen är dock reslistisk och utifrån den kan konstateras att användningen av egna fordon i tjänsten är stor. Detta bekräftas i en jämförelse mellan tio skånska kommuner, där det framgår att Hässleholms kommun utan tvekan har den högsta användningen av privat bil i tjänst (35 km/anställd, att jämföra med exempelvis Kristianstad som har 1 km per anställd) (Fossilbränslefria kommuner i Skåne 218). 3.3. Policys och styrande dokument Idag ska val av transportsätt göras mot bakgrund av kommunens Riktlinjer för resor, trafik och fordon i Hässleholms kommunkoncern samt Policy för resor, trafik och fordon i Hässleholms kommunkoncern. Dessa anger att resor under tre kilometer företrädesvis ska genomföras med

5 (14) gång eller cykel. Vid bilresor ska tjänstefordon användas Om riktlinjerna följs i högre utsträckning än i dag minskar behovet av fordon som körs korta sträckor och därmed blir otillfängliga för de längre resor som behöver genomföras med bil. Den anger också att bilresor ska utföras i tjänstefordon och endast i undantag med privat fordon. När privata fordon används istället för tjänstefordon trots att tjänstefordon finns tillgängligt innebär det en dubbel kostnad för kommunen om körersättning utgår. Kommunens Energi- och klimatplan innehåller mål som direkt kan kopplas mot de interna resorna. 3.4. Cykelparken I kommunen finns inte bara personbilar för att utföra tjänsteresor, utan också olika varianter av cyklar. Idag finns 89 stycken cyklar, varav 15 procent (13 st) är bokningsbara. Endast ett fåtal av dessa är elcyklar. Flera motorfordon skulle sannolikt kunna bytas ut mot cyklar och elcyklar om samordningen i fordonshanteringen ökar och riktlinjerna efterlevs i högre utsträckning (och fler korta resor genomförs utan bil). Om ett leasingfordon, som enligt ovan har beräknats kosta 6 kronor om året, kan ersättas med en eller flera cyklar så finns stora besparingar att göra. Ibland tas tidsperspektivet upp som motivering till att prioritera bilkörning, men med en genomtänkt ruttplanering och när resorna sker i stadsmiljöer går det ofta lika snabbt att cykla som att köra bil. Elcyklar är goda alternativ för medellånga sträckor, till exempel mellan staden och Hovdala. Det finns dessutom stora hälsofördelar med att cykla som bidrar med ekonomisk nytta både för individ och arbetsgivare. Minskad sjukfrånvaro är en konstaterad ekonomisk fördel med cykling. Minskade utsläpp av luftföroreningar och mindre buller i stadsmiljön är också en viktig effekt och ett bidrag till omställningen till fossilbränslefrihet till år 22. 3.5. Resande med privat bil i tjänst Genom att frigöra resurser i form av bilar och öppna upp för alla att använda de fordon som kommunen disponerar, kan en viss del av privatbilskörningen ersättas. Incitamenten för att minska privatbilskörningen är flera, dels den ekonomiska aspekten men också arbetsmiljömässigt. De fordon som leasas har till exempel högsta säkerhetsklass samt är miljöbilar, vilket inte kan garanteras vid användning av privat bil i tjänst. Utbetalningarna för privat bil i tjänst uppgick till 4,1 mkr år 217. Efter genomförd organisationsförändring kommer förhoppningsvis kostnaderna att minska, se beräknat effektmål under kap 8. 3.6. Tjänstefordons utnyttjande Leasingavtalen har ofta en kontrakterad körsträcka på mellan 1-3 mil år/bil. Avtalsperioden är oftast 36 månader. Under hela avtalsperioden ligger den kontrakterade körsträckan på mellan 3-9 mil. Trafikverket beskriver i Handbok för bättre kommunala tjänsteresor att den bästa ekonomin får kommunen om bilarna byts ut efter 3-4 år och efter 6-8 mils körsträcka samt att den rekommenderade årliga körsträckan för en bil är mellan 15-3 mil/år (Trafikverket). I dagsläget är det dock så att en del av fordonen lämnas tillbaka med antingen över- eller undermil, vilket generar extra kostnader för kommunen vid återlämning. Detta innebär att bilarna inte används ekonomiskt optimalt, medelkörsträckan på ett år ligger på 1 65 mil per personbil år, merparten (138 av 225) av fordonen rullar under 1 5 mil per år, medan 31 st körs över 3 mil per år. Endast 25 procent (56 st) av de kommunala personbilarna körs således inom det intervall som Trafikverket anger som ekonomiskt effektivt.

6 (14) 4. Föreslagen fordonsorganisation I följande kapitel beskrivs hur fordonshanteringen skulle kunna se ut i framtiden, där ansvaret har centraliserats för att göra fordonshanteringen ekonomiskt, miljömässigt och tidsmässigt effektiv. 4.1. Lösningen för Hässleholm en gemensam fordonsenhet En fordonsenhet tolkas i denna utredning som en organisatorisk enhet där allt fordonsansvar samlas. Inom fordonsenheten finns en fordonssamordnare som har huvudansvaret för den administrativa fordonshanteringen samt en fordonsgrupp som utför enklare underhåll. Initialt omfattar den centrala administrationen endast personfordon inom kommunala förvaltningar. Med en fordonsenhet skulle det totala ansvaret för bilarna med allt vad det innebär flyttas från de enskilda förvaltningarna, vilket skulle frigöra resurser som de istället kan lägga på sina kärnverksamheter. Fordonssamordnaren utför inte själv det praktiska arbete som krävs i form av att hämta och lämna fordon för tvätt, reparation och service etc. Detta utförs av en fordonsgrupp som utför enklare underhåll som byte av torkarblad, tvätt och liknande. Det finns också en nära samverkan med omsorgens dagliga verksamhet för den praktiska skötseln av fordonen. Fordonsenheten ansvarar för att arbeta i enlighet med de politiska beslut som finns och som berör fordon och transporter. Bland annat ska fordonsanvändningen främja övergången från fossila till förnybara bränslen och hållbara transportsätt, samt bidra till en god ekonomi med hög kostnadskontroll. Men även indirekt påverkan på sociala, ekonomiska och miljömässiga frågor ska beaktas, till exempel genom att fordonen tvättas på ett miljömässigt hållbart sätt, att goda arbetsmiljöer säkras för dem som hanterar fordonen och att sysselsättningen i lokalsamhället främjas. 4.2. Lång- och korttidshyrda fordon Idag finns det bilar t.ex. vid stadshuset som medarbetare kan boka och använda, dessa används relativt frekvent. Det är dock inte meningen att enheter som behöver fordon hela tiden ska behöva boka inför varje tillfälle, därför ska fordonsenheten även bestå av så kallade långtidsuthyrda fordon. Då skulle varje förvaltning som använder fordonet betala en månadsavgift som täcker utgifterna för bilen till fordonsenheten. De verksamheter som har behov av körning kontinuerligt kan långtidsboka fordon, till exempel hemtjänsten. Debiteringsmodellen kommer att baseras på den kunskap som idag finns om fordonens kostnader men är ännu inte fastställd, olika debiteringsmodeller kommer skapas beroende på om fordonet är lång- eller korttidsuthyrt. Debiteringsmodellen kommer att utvärderas med jämna mellanrum och vid behov korrigeras. För de kortidsuthyrda fordonen är det en fördel om debiteringsmodellen bygger på både tid och körsträcka. Genom en differentierad taxa kan onödiga bokningar avstyras, då det bör vara dyrare att boka en bil för lång tid och få mil än vad det är att använda tiden bilen effektivt under den bokade tiden. I första hand ska kollektivtrafik användas för sådana resor, men om det finns behov av att ha bil bör vissa bokningar av kommunens fordon ersättas med hyrbilar. Kommunen har idag ett avtal med en hyrbilsfirma som inom 24 timmar kan leverera en bil. Förslagsvis bör hyrbilsavtal användas om hyrtiden beräknas vara mer än 8 timmar eller körsträckan över 2 mil.

7 (14) 4.3. Ansvarsfördelning Bilden illustrerar hur ansvarsfördelningen i en fordonsenhet skulle kunna se ut. Den centrala fordonssamordnaren hanterar mycket av det som förvaltningarnas fordonsansvariga gör idag. Figur 1. Övergripande ansvarsfördelning i en framtida fordonsenhet 4.4. Administration Den administrativa servicen innebär ett antal timmars hantering av kontakter med bland annat leverantörer, verkstäder och intern service. Skadehantering innebär ofta upprepade kontakter med verkstäder och försäkringsbolag samt att ersättningsfordon måste ombesörjas. Vinsterna med en fordonsenhet är flera, den expertis som byggs upp sparar pengar genom rätt hantering av inköp, avyttring av fordon och så vidare. Det finns utöver det en kvalitetsmässig aspekt i och med säkerställandet av att alla fordon uppfyller gällande krav, är skattade, försäkrade, besiktade och i gott skick. Administratören ansvarar för fördelningen av fordon; rätt antal fordon på rätt plats och rätt typ av fordon på rätt plats med tanke på användningsområde och tillgång till drivmedel och laddningsmöjlighet. Den nuvarande organisationen tillfredställer inte verksamheternas krav på olika fordon vid olika tidpunkter, till exempel fyrhjulsdrivet under vinterperioden. Försäkringsfrågor och service Den centrala fordonsenheten och respektive förvaltning ansvarar idag för att skadeanmälan görs till försäkringsbolaget. Det finns en risk att småskador inte rapporteras, detta kan bero på

8 (14) att det idag inte är tydligt vem som hanterar dessa frågor, att förarna är rädda för eventuella konsekvenser eller att det idag inte finns någon tydlig samordning för sådana frågor. Vid tvätt bör service göra en visuell kontroll av bilen för att upptäcka eventuella skador som då ska rapporteras till fordonsenheten. Användare och fordonsgruppen ansvarar för att rapportera skador och tillbud till fordonsansvarig. Anskaffning av fordon och leverantörskontakter Samtliga nya leasingbilar ska leasas via fordonsenheten där samordnaren är behjälplig med leverantörskontakter, behovsanalys och avtalsskrivning. En fordonsansvarig bör dessutom bistå med att få fram rätt fordon till förvaltningarna, diskussioner om behov kan behandlas i föreslagen fordonsgrupp. Ekonomiska analyser En fordonsansvarig ska ha till uppgift att optimera fordonshanteringen och utveckla fordonsenheten vad gäller bland annat ekonomiska aspekter, det kan till exempel gälla att hitta mer fördelaktiga leasingformer. Behovsanalys av fordon Fordonsansvarig bör genomföra löpande behovsanalyser och ta emot önskemål kring behov av biltyp, utreda hur behoven ska tillfredställas, i samråd med fordonsgruppen. Särskild hänsyn måste tas till befintliga elfordons möjligheter till laddning samt utvecklingen av elfordon i kommunen. Infrastruktur för drivmedel Som en del av fordonssamordnarens arbete ingår att inneha kunskap avseende vilka drivmedel som finns eller bör finnas tillgängliga i kommunen när det gällerdrivmedel till tjänstefordonen för interna resor. Strategiska vägval har redan gjorts i kommunens riktlinjer för resor, trafik och fordon avseende hanteringen av drivmedel och fordon, men det finns inte alltid förutsättningar för implementering. För att dieselfordon ska användas behöver det finnas tillgång till biodiesel var bör sådana tankar finnas och hur ska de finansieras? För att elfordon ska kunna användas behöver det finnas laddplatser hur behöver den interna laddinfrastrukturen byggas ut och hur ska den finansieras? När och var ska vilken typ av drivmedel finnas tillgängligt? Denna och många relaterade frågor behöver utredas inom ramen för fordonsenhetens ansvarsområde. Revidera och implementera styrdokument I uppgiften hos en fordonssamordnare bör ligga att bevaka hur styrdokument efterlevs och arbeta för en revidering av dessa vid behov. Fordonsgruppen skulle fungera som ett bra bollplank för detta arbete. 4.5. Skötsel och service Idag sköts tvätt av bilarna, enklare reparationer och så vidare på olika sätt i de olika förvaltningarna. Tillsammans med omsorgsförvaltningen och arbetsmarknads- och kompetensutvecklingsförvaltningen bör det undersökas i vilken omfattning tjänster kan utföras i samverkan. 4.6. Användare och fordonsansvarig Användare ska följa de rutiner för bilanvändningen som sätts upp, fel och skador ska rapporteras direkt till samordnaren för fordonsenheten. Användarna ska också kommunicera behov och önskemål till närmaste chef eller den representant för förvaltningen som ska ingå i for-

9 (14) donsgruppen. I de fall elektroniska körjournalsystem saknas eller av annat skäl inte går att använda måste förarna skriva manuell körjournal. Varje förvaltning måste ha en fordonsansvarig som kontaktperson gentemot fordonssamordnaren på tekniska förvaltningen. 5. Organisation av fordonsenhet Här presenteras förslag avseende samordnaren samt hur en ny organisation skulle kunna samverka med användare. 5.1. Placering av fordonsenhet i organisationen Fordonsenheten är en service gentemot kommunens samtliga anställda. Samordnare för fordonsenheten ska aldrig behöva riskera att hamna i en intressekonflikt mellan olika förvaltningar. Samordnaren ska också ha mandat att bestämma antal fordon per förvaltning och kunna flytta fordon mellan förvaltningarna. Detta i samråd med fordonsgruppen (se kap 5.2). Tjänsten avser 1, årsarbetare. Samordnaren ska vara utrustad med följande kompetenser: Vara strukturerad Ha redovisnings- och bokföringsmässiga kunskaper Vara administrativt kunnig Kunna hantera underlag från tekniska och digitala fordonssystem 5.2. Utvecklingsgrupp för övergripande fordonshantering Fordonssamordnaren bör som nämns i stycket ovanför att ha vissa kompetenser, men för att kunna ta strategiskt viktiga beslut, tillgodose förvaltningarnas behov och ta hänsyn till omvärldsutvecklingen, behöver samordnaren stöd och råd från andra kompetenser. Genom att skapa en koncernövergripande plattform kan diskussioner kring ägande, transportbehov, nyttjandegrad, miljö- och energimässiga aspekter, upphandling och teknikutveckling föras. Service och skötsel Utvecklingsgrupp för den övergripande fordonshanteringen Fordonssamordnare Förvaltningarnas fordonsansvariga Personalavdelning Fler intressenter? Figur 2 Samverkan mellan parter i en utvecklingsgrupp Energi och klimat

1 (14) Befattningar som skulle behöva vara representerade i en sådan utvecklingsgrupp är bland andra: Samordnaren för fordonsenheten (sammankallande), som meddelar eventuella förändringar och lyssnar på önskemål och behov. Fordonsansvariga (en från varje förvaltning) som för respektive förvaltnings talan vad gäller behov, utvecklingsförslag och så vidare. Behov och utveckling kan med fördel behandlas på arbetsplatsträffar. Miljöstrateg eller motsvarande som bidrar med kompetens vad gäller energi- och klimatkrav på fordonen utifrån energi- och klimatmål och relaterade styrdokument. Representant från personalavdelningen, som kan bistå med kompetens kring personalfrågor och arbetsmiljö- och arbetsrättslig kompetens. Personalkontoret kan skatteverkets regler, anställdas skyldigheter och rättigheter, regler kring förmånsbeskattningar och så vidare. Representanter som ansvarar för skötsel och service samt eventuella andra intressenter. 6. Tekniska system för ökad kontroll över fordonsparken För att ytterligare göra en kommande organisation så effektiv som möjligt bör tekniska hjälpmedel införskaffas till fordonen. Dessa system integreras med fordonen och ekonomisystem och kan därför leverera en mängd data till utsedd fordonsansvarig som sedan kan analysera resultaten. Under detta kapitel presenteras de funktioner som ett tekniskt hjälpmedel kan ha och som skulle underlätta administrationen och uppföljningen av fordon. Det finns både hårda och mjuka värden med elektronisk utrustning, till de hårda hör exempelvis en ökad kontroll av kostnader, till de mjuka värdena hör till exempel miljö- och arbetsmiljöfrågor. 6.1. Fordonsdator Varje fordon ska föra körjournal, idag skrivs körjournalerna manuellt vilket inte är tillfredställande då dessa ofta fylls i felaktigt eller inte alls. Med modern teknik behövs ingen manuell körjournal. Särskild teknisk utrustning skapar enkelt och snabbt den dokumentation som behövs kring varje resa. Kostnaden för en fordonsdator med mera ligger i storleksordningen 5-1 kronor. De flesta moderna system är uppbyggda utifrån modulfunktioner, det innebär att användandet successivt kan utökas. Etableringskostnaden kan på det viset hållas nere. Nedan presenteras några av de olika funktioner som en fordonsdator har och hur funktionerna bidrar till en effektivare administration och bättre bilhantering. Elektronisk körjournal En elektronisk körjournal visar automatiskt: Startadress Stoppadress Starttid Stopptid Sträcka Körd tid Parkerad tid Typ av resa Mätarställning

11 (14) Dessa uppgifter ska sedan ligga till grund för interndebitering av bilar. Idag fylls körjournalerna sällan i helt korrekt och det manuella arbetet för att interndebitera utifrån de manuella körjournalerna är tidskrävande. Fordonsdiagnostik Systemet hämtar information från bilens fordonsdata och kan därför varna fordonssamordnaren om driftstörningar. Detta gör att denne direkt kan kontakta verkstaden för att åtgärda felen innan de orsakat driftstopp och kostnader. Bränsleadministration och miljöstatistik I vissa system finns en funktion för att kontera bränslet på varje fordon. Fordonsdatorn dokumenterar varje tankning, mängd och typ. Systemet importerar tankdata vilket ger ett bra statistikunderlag för ekonomiska och energimässiga uppföljningar. Fordonssystemet importerar detaljerad tankdata och kan således erbjuda statistik kring samtliga emissioner. Vissa system kan importera bränslekoder från tankningarna som talar om vilket bränsle som använts, till vilket fordon och i vilken mängd. Denna funktion skulle göra det mycket enklare att sätta bränsle- och utsläppsmål och underlätta uppföljningen av sådana betydligt. Integration med ekonomisystem De flesta fordonssystem är multifunktionella och kopplas till affärs- och ekonomisystem, för att enkelt kunna följa upp fordonskostnader. Varje bil är ett objekt i systemet, inkommande fakturor lägg på respektive objekt och därmed blir kostnaderna lätta att följa upp. Alkolåskoppling Alkolåset kopplas ihop till körjournalsystemet och kan på detta sätt få in information om utandningsprov i realtid. På detta sätt får man information om eventuella positiva utandningsprov direkt och inte vid den årliga kalibreringen av låset. Dessutom kan man få SMS eller e- postinformation vid positiva utandningsprov. Arbetsmiljö- och säkerhet Vissa stöd har ett inbyggt Intelligent stöd för hastighetsanpasssning (ISA), ett verktyg Trafikverket står bakom från början för att uppnå den så kallade nollvisionen. Om fordonsdatorn är utrustad med denna typ av stöd hjälper en display föraren att tala om vilken hastighet som gäller på vägarna. Att hålla hastigheten minskar antalet olyckor och minskar miljöpåverkan. Det finns företag och kommuner som dessutom sänker sina försäkringspremier eftersom det anses ur försäkringssynpunkt att fordonet är utrustat med förarstöd. För medarbetare som idag åker mycket på landsbygden kan det också vara en trygghet med en fordonsdator, då fordonet enkelt går att hitta med hjälp av realtidspositioneringen om olyckan är framme. Boknings- och nyckelsystem För att öka användningen av fordonen måste det vara enkelt för användaren att både boka och kvittera ut nyckeln. Nedan följer exempel på hur bokning och nyckelhantering kan lösas. Digitalt bokningssystem Ett bokningssystem skulle möjliggöra för förarna att boka bilar utan att använda kommunens växel som mellanhand. Bland annat Falu kommun kan beskriva att de stora fördelarna med ett sådant system är att förarna inte bokar bilar i onödan, Falu kommuns fordonsansvarig berättar att bara genom införande att ett bra bokningssystem har skapat ett bättre utnyttjande av fordonen.

12 (14) Givetvis krävs det rutiner också för användare som beskriver hur bilarna kan och får bokas, till exempel måste användaren kontakta fordonsansvarig om avbokning behöver ske senare än två timmar innan tänkt avfärd. Nyckelhantering Den manuella nyckelhanteringen går också att ersätta med andra former av nyckellösningar. Till exempel kan föraren boka en bil, låsa upp den med sitt körkort och sedan hämta nyckeln som alltid ska ligga i bilen. Genom en sådan lösning behöver användaren aldrig känna stress över att behöva hämta och lämna bilen innan receptionens stängning och alla bilar blir tillgängliga för alla dygnet runt. De bilar som finns tillgängliga för korttidsbokning ska vara tillgängliga för alla dygnet runt. Det finns också lösningar för nyckelhantering i skåp som är kopplade till alkolås, nyckelskåpet öppnas enbart vid grön-blås. Det är också en billigare lösning med att ha färre alkolås eftersom det då blir färre kalibreringar. Vilket system för nyckelhantering som är lämpligast behöver utredas vidare, se fas förberedelser för driftstart i kapitel 7.2. 7. Implementering Införandet av en gemensam fordonsenhet behöver ske i olika steg och införandet av en gemensam fordonsenhet kommer pågå under en längre period. Här presenteras de olika stegen i implementeringen, under figuren finns närmare förklaring till vad de olika stegen innefattar: Fordonsenhet Processen tar inte slut efter steg 5, fordonsenheten behöver ständigt utvecklas för att bli så ekonomiskt optimal och användarvänlig som möjligt.

13 (14) 7.1. Intern hantering Förankring/information i koncernledningsgruppen: Presentera och förankra ställningstaganden som finns presenterade i rapporten beträffande implementering av en fordonsenhet ex, organisationsplacering, tekniska hjälpmedel, mål, arbetsprocess inkl tidsplan. Politisk rapportering: presentera utredningen där politiken ges möjlighet att ställa frågor och inkomma med eventuella synpunkter. Fackligt samråd 7.2. Förberedelse för driftsstart Implementera föreslagen organisation, utse fordonssamordnare och fordonsgrupp. Fastställande av tekniska hjälpmedel och påbörja upphandling. Arbetet leds av fordonssamordnare tillsammans med fordonsgruppen. Under den här fasen kommer närmare rutiner för användare att sättas upp samt debiteringsmodell skapas. Ett upplägg kring korttidsbilar och långtidsbilar kommer också läggas upp. 7.3. Driftsättning av fordonsenhet light Fordonsenheten driftsätts, där ansvaret förflyttas, bokningssystem och andra rutiner driftsätts. Installation av teknisk utrustning påbörjas. Fordonsgruppen aktiveras. Arbetsinsatserna hos administratörerna vid förvaltningarna kommer successivt minska. 7.4. Överflyttning av ekonomiskt ansvar Alla kostnader för kommunens leasingbilar och ägda bilar flyttas till fordonsenheten vars budget finasieras av intäkter från förvaltningarna. Eventuella överskott eller underskott regleras e gentemot förvaltningarna. 7.5. Fordonsenheten i drift Personbilsparken är nu kostnadseffektiv. Rätt bil finns på rätt plats och används vid rätt tillfälle. Ständig utveckling av fordonsenheten behövs fram och med nu. Målsättningen är att så många av de kommunala fordonen som möjligt ska hanteras centralt. 8. Effektmål och nyckeltal för uppföljning I följande kapitel presentera de nyckeltal som i framtiden kan vara en hjälp för uppföljning av effekter samt de mål som en ny fordonsenhet förväntas nå. 8.1. Effektmål Kommunens kostnader för leasingbilar och de transporter som sker med privata bilar bedöms, allt annat lika, uppgå till drygt 17,5 mkr per år. Vid ett införande av en fordonsenhet bedöms användandet på de befintliga leasingbilarna öka. Den ökade kontrollen av bilarna och utnyttjande att bilarna innebär att reparationskostnader och kostnader i samband med återlämning minskar. Detta innebär sammantaget att kostnaderna per bil reduceras. Då leasingbilarna blir mer lättillgängliga bedöms användandet av de privata milen minska 222 med 25 procent. År 222 kan Hässleholms kommun uppnå en besparing om 1 85 tkr, vilket motsvarar en reducering av kostnaderna med cirka 11 procent. Initialt måste investeringar göras i tekniska hjälpmedel till en uppskattad kostnad av 5 tkr.

14 (14) Nuläge Mål Mål Mål Mål mkr 219 22 221 222 Kostnader drivmedel, leasing etc 13,4 13,35 12,2 11,8 11,4 Privat milersättning 4,1 4, 3,7 3,4 3,1 Tekniskt hjälpmedel,35,35,35 Samordnare fordonsenheten,7,7,7,7 Övriga kostnader,1,1,1,1 Summa kostnader 17,5 18,15 17,5 16,35 15,65 Årlig förändring % 4% -2,6% -6,6% -1,6% Följande nyckeltal ska vara styrande för fordonsenheten, samt redovisas kontinuerligt med start år 219. Nyckeltal Nuläge Mål 222 Kostnad per bil 6 kr 51 kr Genomsnittlig körsträcka per tjänstepersonfordon 1 65 mil 2 mil Total körsträcka med privata personfordon i tjänst 16 3 mil/år 12 2 mil/år 8.2. Nyckeltal För att följa upp förväntade effekter kan samma data som använts för att beskriva nuläget användas för uppföljning. Årliga körsträckor Mätarställningar för beräkning av körsträckor i den här utredningen kommer från den statistik som förvaltningarna lämnat. Privat bil i tjänst Uppgifter om utbetald milersättning har hämtats från ekonomisystemet. Övrig uppföljning Fordonsanvändningen analyseras också genom uppföljning av styrdokumentet Riktlinjer för resor, trafik och fordon för Hässleholms kommunkoncern samt genom det koncerngemensamma energibokslut som kommer att sammanställas i början av år 219. Källor Trafikverket [http://www.trafikverket.se/pagefiles/16991/ratt_fordon_som_skots_pa_ratt_satt.pdf] Söderköpings Kommun, Sandra Ljungdahl, Mikael Appelberg & Peter Teske, Central fordonshantering i Söderköpings kommun 214-1-2. Ekonomiavdelningen i Hässleholms kommun: Nulägesanalys för Hässleholms kommuns fordonspark 212. Fossilbränslefria kommuner i Skåne 218: Sista stegen mot fossilbränslefrihet! En inventering av fossila bränslen i tio skånska kommuner.

Hässleholms kommun Stadshuset 281 8 Hässleholm vx 451-26 7 kommunen@hassleholm.se