Verksamhetsberättelse 6/7 Verksamhetsberättelse 6/7
Verksamhetsberättelse 6/7 2 (8) Innehållsförteckning 1 Verksamheten... 3 2 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 3 Förusättningar för måluppfyllelse gymnasieskola... 3 4 Resultat av mått... 5 4.1 Mått från nämnd... 5 4.2 Mått från verksamhetschef... 5 5 Uppföljning och analys av prioriterade läroplansmål 6/7... 5 5.1 Skolans mål är att varje elev n samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia.... 5 5.2 Att stimulera till internationella kontakter, samvern och utbyten i utbildningen.... 6 5.3 Det är skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett program inom gymnasieskolan tillägnar sig goda kunsper i de kurser som ingår i elevens studieväg och n använda dessa kunsper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv.... 6 5.4 Det är skolans ansvar att varje elev som slutfört ett program inom gymnasieskolan n observera och analysera männisns samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling.... 6 6 Uppföljning och analys av kunspsresultat... 6 7 Uppföljning och analys av övriga resultat och läroplansområden... 7 8 Slutsatser... 7
Verksamhetsberättelse 6/7 3 (8) 1 Verksamheten Vård- och Omsorgsprogrammet på Östrabo 1 har under verksamhetsåret startat upp med tre klasser med ett maxantal av 25 elever per klass. Programmet har inte några inriktningar. 2 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun Enligt skollagen s det systematis kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt s följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Uddevalla kommun har en särskild styrmodell för skolans systematis kvalitetsarbete som följer förbättringshjulets oli faser (planera, genomföra, följa upp och analysera). I verksamhetsberättelsen s fokus ligga på analysen av resultaten i förhållande till målen. Verksamhetsberättelsen utgör därför ett viktigt underlag för beslut om prioriteringar och utvecklingsinsatser för kommande läsår i syfte att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Alla förskolechefer och rektorer s upprätta en verksamhetsberättelse efter avslutat läsår. Med dessa som grund s sedan varje verksamhetschef skriva en verksamhetsberättelse som utgör grunden för huvudmannens (nämndens) verksamhetsberättelse. Utifrån de analyser som gjorts på de oli nivåerna i verksamheten föreslår förvningen barn och utbildningsnämnden att besluta om prioriteringar för kommande läsår. Inledningsvis redogörs för verksamhetens förutsättningar för måluppfyllelse utifrån ekonomi, personal och organisation. Därefter presenteras läsårets resultat av mått och en analys och bedömning av resultatet görs. Verksamhetens arbete med de läroplansmål som prioriterats för att förbättra resultaten, utveckla verksamheten och dess måluppfyllelse redovisas därefter. Med analysen som grund identifieras därefter utvecklingsområden för kommande läsår. 3 Förusättningar för måluppfyllelse gymnasieskola Nycltal 6/7 Antal elever (källa: Siris databas, Skolvert) 140 Andel flickor (källa: Siris databas, Skolvert) 79 Andel elever med föräldrar med eftergymnasial utb (källa: Siris databas, Skolvert) Andel elever med utländsk bakgrund (källa: Siris databas, Skolvert) 35 31 Antal elever med åtgärdsprogram (källa: egen) 58 Antal definierade kränkningar (källa: egen) 5 Antal elever per lärare (källa: Siris databas, Skolvert) 12.9
Verksamhetsberättelse 6/7 4 (8) Nycltal 6/7 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (källa: Siris databas, Skolvert) Andel lärare med specialpedagogisk examen (källa: Siris databas, Skolvert) Antal tjänstgörande SYV (källa: Siris databas, Skolvert) 75 1.4 0.2 1.) Organisationen ör och vi ser ett öt antal elever som vill läsa programmet. Organisationen erbjuder svens som andra språk i en klass, vilt n motver integration men är nödvändig av organisatoris skäl. Vi ser en svårighet i att hitta behörig personal inom vårdämnen. Vi har förstärkt personalorganisationen med resurspersoner inom såväl språk som pedagogik för att möta de behov som våra elever har som väljer programmet. 2.) Vi har en hög andel behörig personal, vi har en relativ hög andel lärare jämfört med elevantalet, detta är en förutsättning för att nå måluppfyllelse. Vi ser en öd trend hos pojr som sör sig till programmet, idag är 25% av eleverna pojr. Måluppfyllelsen på programmet ligger väldigt nära snittet på Uddevalla gymnasieskola, programmet har 13, i genomsnittligt betygspoäng och snittet på Uddevalla gymnasieskola ligger på 13,39. 3.) Vi är väldigt nöjda med de förutsättningar vi har på programmet gällande loler, metodrum och utrustning. Även om våra metod är av äldre modell, så ger det goda förutsättningar för våra elever. Programmet arbetar efter målsättningen att alla elever som vill börja på Vård- och Omsorgsprogrammet sll få en plats. Vi har under detta verksamhetsår öd på andelen personal runt eleverna. Resursen består av en en samordnare som samordnar stöd och resurser. Detta har medfört att vi har sänkt antalet elever som väljer att gå ett fjärde år. Vi ser en öd trend av elever som sör sig till programemt, både på totalen som på antalet pojr som sör sig till oss. Det materiella förutsättningarna är myct goda på programmet, förrutom på tillgängligheten av APL platser. Idag n vi inte garantera eleverna deras veckor APL på tre år. Detta har påtalats flertalet gånger till huvudman utan resultat. Detta är en fråga som innebär en stor oro för personalen på programmet, eleverna eller deras föräldrar vet ännu inte om detta faktum.
Verksamhetsberättelse 6/7 5 (8) 4 Resultat av mått 4.1 Mått från nämnd Mått Andel (%) barn och elever som känner sig trygga - - - Andel (%) elever som anser att de är med och bestämmer hur de s arbeta med oli skoluppgifter Andel (%) elever med gymnasieexamen inom tre år 59 0 57 - - - 53 0 54 77 50 73 85 85 Genomsnittligt betygspoäng, gymnasieskola 13 11 12,8 13,2 13,2 Andel elever på Programinriktat individuellt val (IMPRO) som blivit behöriga till nationellt program inom ett år 4.2 Mått från verksamhetschef Mått Antal avhopp 4 0 4 5 2 7 2 0 2 Andel (%) elever med minst E i alla ämnen, gymnasieskola 98 33 90 70 70 59 73 63 5 Uppföljning och analys av prioriterade läroplansmål 6/7 Prioriterat mål: 5.1 Skolans mål är att varje elev n samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. Anledning till prioritering och förväntad effekt Gymnasieskolan har identifierat ett behov av att spa goda förutsättningar för nyanlända elever inom gymnasieskolan, genom att bl.a. spa flera tillfällen för elever med oli bakgrund att mötas i skolan. Den förväntade effekten är öt samspel mellan IM-elever och elever på nationella program.
Verksamhetsberättelse 6/7 6 (8) Prioriterat mål: 5.2 Att stimulera till internationella kontakter, samvern och utbyten i utbildningen. Anledning till prioritering och förväntad effekt Minst ett utlandsprojekt inom ramen för APL per år. Prioriterat mål: 5.3 Det är skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett program inom gymnasieskolan tillägnar sig goda kunsper i de kurser som ingår i elevens studieväg och n använda dessa kunsper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv. Anledning till prioritering och förväntad effekt Gymnasieskolans resultat visar att genomsnittligt betygspoäng sjunr något jämför med föregående år. Förstelärare har i uppdrag att arbeta för öd måluppfyllelse och att identifiera kompetensutvecklingsbehov inom ämnesgruppen. Genom kollegi lärande n lärarna tillsammans arbeta för öd kompetens och öd måluppfyllese hos eleverna. Den förväntade effekten är att fler elever når kunspskraven i respektive ämne, liksom att den genomsnittliga betygspoängen i respektive ämne ör. Prioriterat mål: 5.4 Det är skolans ansvar att varje elev som slutfört ett program inom gymnasieskolan n observera och analysera männisns samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Anledning till prioritering och förväntad effekt Varje enhet s enligt nämndsbeslut ha tre utvecklingsområden inom lärande för hållbar utveckling. Arbetet med utvecklingsområden n kopplas till Håll Sverige Rents miljöcertifiering Grön Flagg. Alla lärare s integrera hållbar utveckling i sin undervisning. Den förväntade effekten av detta är att ö elevernas förmåga att observera och analysera männisns samspel med sin omvärld utifrån hållbar utveckling. Alla enheter s efter läsårets slut kunna beskriva hur de har arbetat med de tre utvecklingsområdena och hur arbetet medvetandegjort och höjt elevernas kunsper om hållbar utveckling. 6 Uppföljning och analys av kunspsresultat Den minskning av resultatpoäng som går att läsa ut statistiskt på programmet anser vi hör ihop med att allt fler elever som önsr börja på programmer ges möjlighet. Om alla elever sll komma in på sitt första handsval, samtidigt som vi erbjuder fler elever via IMPRO, IMYRK och dispens att läsa programmet blir det
Verksamhetsberättelse 6/7 7 (8) svårt att samtidigt ö resultaten. Om resultaten är att få så höga betygspoäng som möjligt. Det finns dock andra vinster i samhället med att erbjuda så många som möjlighet till utbildning. Vi ser inte några egentliga problemområden utifrån kunspsresultaten. Däremot ser vi att språkligt behöver vi stär eleverna. Engels generellt och Svens till de elever som kommer från andra länder. Vi kommer arbeta vidare med att stär det språkliga arbetet på programmet. Hur återkommer vi till utifrån arbetsgrupper tillsammans med skolledningen kommer fram till under kommande verksamhetsår. 7 Uppföljning och analys av övriga resultat och läroplansområden Vi har sammanställt och analyserat svar från såväl LUPP, Brurenkät, utvärdering av examensmål samt kursutvärderingar. En första analys visar på att eleverna på programmet trivs väldigt bra med sitt program och utbildning. De trivs i skolan och upplever inte några större problemområden. De områden ur brurenkäten som vi kommer arbeta med och som gav negativa signaler är eleves rätt till påvern på sin utbildning. Tolkningen vi gör i detta är att eleverna uppfattar det som svårt att påver prov, inlämningar, planering och innehåll av kurser. Detta arbete ligger till grund för läsåret 7-8 arbete. Underlaget från utvärderingen av examensmålen är bifogad som fil: VO examensmål 6-7.pdf. Övriga områden vi kommer arbeta med är som nämnts tidigare i berättelsen, språkligt stöd till vissa grupper, mer riktade resurser och nivågruppering kring de naturvetenspliga ämnen på stöd och extra lektioner. Under verksamhetsåret har flera analyser gjorts. Det sammantagna resultatet visar att andelen elever som behöver gå ett fjärde år på gymnasiet har minst. Detta ser vi är ett resultat av den organisation vi nu har med öde resurser. Att elevernas resultat i form av betygspoäng inte ör menar vi på är svårt att genomföra då vi på programmet är öppna för att "alla som vill gå programmet" även sll få göra detta. Det samhällsmässiga resultatet är dock bättre, om vi ser till total cost för kommunen, jämfört med att bara titta på betygsstatistik. Avgångsklasserna VO14 fick svara på en enkät som är kopplat till programmålen för programmet. Resultatet av denna enkät påvisar att eleverna i väldigt stor grad anser sig uppfylla samtliga examensmål och är myct nöjda med utbildningen. De mindre avvilserna i denna enkät kommer vi arbeta med under kommande läsår på programmet. Samma enkät kommer årligen att genomföras, så vi får systematik i arbetet. 8 Slutsatser Uddevalla gymnasieskola har tre fokusområden för läsåret 7-18; Inkludering och integration, Studieresultat och motivation samt Lärande för hållbar utveckling. Inom dessa fokusområden
Verksamhetsberättelse 6/7 8 (8) prioriteras läroplansmål och det beslutas om gemensamma insatser och aktiviteter. De tre fokusområden vi kommer arbeta med under läsåret är att 1.) arbeta fram ett förhållningssätt som möjliggör för eleverna att känna sig mer delaktiga. 2.) arbeta med en öd integration för våra nya elever som kommer från andra länder och 3.) fortsätta arbetet med lärande för hållbar utveckling. Analysen av de sammanslagna resultaten av Brurenkät, Lupp, utvärdering av examensmål samt kursutvärderingar per ut på ett myct tydligt sätt vad vi gör bra, vil utvecklingsområden som finns på programmet och blir ett starkt stöd till enheten för vidare arbetet på programmet.