Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Relevanta dokument
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln?

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Kvävestrategier i höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Ny radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Jordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

Utlakning efter spridning av

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Sammanfattning. Inledning

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord

Tillskottsbevattning till höstvete

Ekologiska demonstrationsodlingar på Lanna försöksstation

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Kvävestrategi i höstvete

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Kvävestrategi i höstvete

Radhackning i robusta odlingssystem

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Bibliografiska uppgifter för Kväveförsörjning på ekologiska gårdar och effektivitet hos KRAV-godkända gödselmedel

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi;

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Ekologisk produktion lantbruk

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Slamspridning på åkermark

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8

Optimal N-giva på våren till höstraps

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Vårbehandling mot örtogräs i höstvete

Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Aktuella ogräsförsök 2015

Ekologiska demonstrationsodlingar på Lanna försöksstation

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Ekologisk växtodling. Specialgödselmedel. Foto: Göran Molin

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Slamspridning på Åkermark

Oväntat högt kväveupptag

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Eftereffekter av ammoniumfixering, M3-2263

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Markens mineralisering medel jämfört med

Slamspridning på åkermark

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Slamspridning på åkermark

Transkript:

Institutionen för mark och miljö Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Sofia Delin, Lena Engström & Anneli Lundkvist Finansierat av SLU Ekoforsk

Hypoteser: Djupare myllning Närmare placering till raden Större gödslingseffekt på grödan Lägre ogrästryck Bakgrund och syfte - Vårgröda: havre - Höstgrödor: Höstvete och höstraps

Effekt av placering i vårsäd Led med pelleterad gödsel, Ekoväx 8-3-5-3, handsådda smårutor i havre Bredspritt 1 cm 0 cm 4 cm 12.5 cm från sårad 4 cm 6 eller 8 cm Myllningsdjup

Material och metod 6 försök i havre med handsådda mikroplottar om 70 x 100 cm. Nettoyta: 50 x 50 cm 70 cm 25 cm 100 cm

Material och metod

Material och metod Ogräs räknades två gånger och skördades när havren gick i vippa. Kärn- och halmskörd och dess kväveinnehåll uppmättes.

Material och metod Temperatur, C Nederbörd, mm 20 15 2014 10 2015 5 2016 0 100 80 60 40 20 April Maj Juni Juli Aug 2014 2015 2016 0 April April Maj May June Juni July Juli Aug Aug

Skörd på lerjord Medel av tre försök 2014-2016 4300 Signifikant effekt av myllning! Skörd (kg per ha) 3800 3300 2800 2300 949 kg 777 kg 82% ökad skördeeffekt Myllningsdjup: 1 cm 4 cm Bredspridning + 1 cm myllning Ingen kvävegödsling 1800 0 5 10 15 Avstånd från rad, cm

SKörd (kg per ha) Skörd på lätt jord Medeltal av tre försök 2014-2016 7200 6700 6200 5700 5200 4700 Signifikant effekt av avstånd från rad! 830 kg 1230 kg 148% ökad skördeeffekt Myllningsdjup: 1 cm 4 cm 6-8 cm Bredspridning + 1 cm myllning Ingen kvävegödsling 0 5 10 15 Avstånd från rad, cm

Ogräsmängd på lerjord Medeltal av tre försök 2014-2016 600 Signifikant effekt av både myllning och avstånd från rad! Ogräsmängd, kg ts/ha 550 500 450 400 350 1 cm incorporation myllning 4 cm incorporation myllning No Ingen fertilisation gödsling Broadcast Bredspridning 300 0 5 10 15 Gödselns placering från raden, cm

Ogräsmängd på lätt jord Medel av tre försök 2014-2016 750 Ogräsmängd, kg DM/ha 700 650 600 550 500 450 400 350 Inga signifikanta effekter av vare sig myllning eller placering nära raden! 1 cm myllning 4 cm myllning 6 cm mylling No Ingen fertilisation gödsling Broadcast Bredspridning 300 0 5 10 15 Gödselns placering från raden, cm

Radmyllning fördelaktigt oberoende av bevattning Lättjord Lerjord 8 000 4 000 6 000 3 000 4 000 2 000 2 000 1 000 0 Vattnat Ovattnat 0 Vattnat Ovattnat bredspridning Radmyllning bredspridning Radmyllning

Radavstånd Vid bredspridning ger 12,5 cm radavstånd en liten skördeökning jämfört med 25 cm men skördeökningen med radmyllning med dubbelt radavstånd är större Lättjord Lerjord 6 500 4 000 6 000 3 000 5 500 2 000 5 000 1 000 4 500 12,5 cm 25 cm 0 12,5 cm 25 cm bredspridning radmyllat bredspridning radmyllat

Skörderesultat från maskinsådda fältförsök Mellanlera Skarstad 2014 Skarstad 2016 Lanna 2016 Lanna 2017 utan radhack med radhack 7 000 6 000 Kärnskörd, kg per ha 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0

Radmyllning till höstraps - 1 försök 2015 och 2 försök 2017 Handsådda mikroplottar (70x100cm) Bredspridning jämfördes med 2 cm och 5 cm nedbrukning, Compass med 25 cm radavstånd 0,25 av 0,7 m 2 skördades!

Bättre effekt med djupare myllning!. Skörd (kg Ts/ha) I medel för 3 försök: Nedbrukning till 2 och 5 cm djup gav 380 kg/ha resp. 770 kg/ha i merskörd jämfört med bredspridning (150 kg mer per cm). 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 2032 3983 100 % 2657 33 % +380 3042 50 % +770 3422 68 % Myllning 5 cm mellan eller under raden = bredspridning vid sådd! 3086 3250 50 % 60 % 2963 1000 C A BC B AB B AB B 500 0 Mineralgödsel Bredspridning 2 cm djup, 12.5 cm 5 cm djup, 12.5 cm Bredspridning 5 cm djup, 12,5 cm Ogödslat Vårgödsling 80 kg N/ha Gödsling vid sådd 80 kg N/ha 5 cm under rad Gödsla på våren = gödsla vid sådd!

Ett maskinsått fältförsök på Lanna

Radmyllning till höstraps Handsådda mikroplottar: Kåsentorp 2015 och 2017, Maskinsådd: Lanna 2017 +380 +260 kg/cm +907

Radmyllning till höstvete I handsådda mikroplottar, 70 x 100 cm, jämfördes bredspridning med 1, 2 och 5 cm nedbrukning (80 kg total-n/ha, Ekoväx 8-3-5-3). Stava, sådd 11 september, 25 cm radavstånd, på Lanna, Västergötland 2015. 5000 Skörd, kg per ha 4500 4000 3500 3000 2500 2000 b a ab ab ab ab ab ab ab ab ab Inget N Mineral N bredspritt 1 cm 3 cm 5 cm bredspritt 1 cm 3 cm 5 cm 3 cm Vår Vårvinter Höst Datum: 19 mars + vår Datum: 9 april 25% under rad, 75% vår

Slutsatser - Skördeeffekten i havre kan fördubblas med optimal placering jämfört med bredspridning med grund nedmyllning. - Optimal placering är ca 4 cm från grödraden och med åtminstone 4 cm myllningsdjup. - Effekten av placering verkar inte vara beroende av nederbörd efter spridning. - Vid gödsling av höstraps på våren ökar effekten med djupare myllning (5cm>3cm>1cm djup). - Gödsling i samband med sådd är ungefär lika effektivt som gödsling på våren, men då är myllningsdjupet av mindre betydelse. - I höstvete fanns en tendens till högre skörd vid djupare myllning. Att radmylla 25 % av gödseln vid sådd gav ingen skördeökning jämfört med att lägga allt på våren. - Effekten av placering på ogräsförekomsten är begränsad i alla de undersökta grödorna. En konkurrenskraftig gröda verkar vara viktigare för att hämma ogräsens tillväxt än ogräsens tillgång på växtnäring.