Offentlighet och sekretess

Offentlighet och sekretess Information ur ett myndighetsperspektiv

Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger ekonomiskt skydd för familjer och barn, för personer med funktionshinder samt vid sjukdom, arbetsskada och ålderdom. Genom Sveriges medlemskap i EU kan du dessutom ha rätt till socialförsäkringsförmåner i andra EU-länder.

Välkommen till Försäkringskassan Den här broschyren tar kortfattat upp offentlighetsprincipen och sekretesslagstiftningen ur ett myndighetsperspektiv. Du kan läsa om hur yttrande- och informationsfrihet fungerar samt vad som menas med meddelarfrihet för tjänstemän med mera. Du kan också läsa om hur olika myndigheter ska tillgodose offentlighet och sekretess i frågor som rör socialförsäkringen. Det här gäller alltid För att kunna få ersättning från Försäkringskassan måste du alltid uppfylla vissa krav. När du söker förmånen får du därför lämna vissa uppgifter till Försäkringskassan som i sin tur bedömer uppgifterna och beslutar om du får ersättning eller inte. 3

Innehåll 4 Offentlighetsprincipen 6 Yttrandefrihet och informationsfrihet 6 Meddelarfrihet 6 Rätt att ta del av allmänna handlingar 6 Myndigheter 7 Myndigheters tillgänglighet 7 Allmänna handlingar 7 Begreppet handling 7 Upprättad handling 8 Diarium 8 Minnesanteckningar och mellanprodukter 8 Offentlig handling 9 Hur myndigheterna ska tillgodose offentligheten 9 Registrering 9 Undantag från registreringsskyldigheten 9 Utlämnande av allmänna handlingar 9 Rätt att vara anonym 10 Beslut om utlämnande 10 Prövning av myndighet 11 Sekretess 11 Förbud att röja uppgift 11 Olika slag av sekretess 11 Socialförsäkringen 12 Vilka uppgifter omfattas av sekretess? 12 Hemligstämpling 12 Särskild sekretessmarkering 13

Personaladministrativ verksamhet 13 Men/skada 13 Förbehåll vid utlämnade 14 Nödvändigt uppgiftslämnande 14 Annan lag kan ta över 14 Generalklausulen 15 Partsinsyn 15 Samtycke 15 Överföring av sekretess mellan myndigheter 16 Överklaga beslut 16 Inte rätt att överklaga 16 5

Offentlighetsprincipen Yttrandefrihet och informationsfrihet Yttrandefrihet och informationsfrihet är två grundläggande fri- och rättigheter, som är fastslagna i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen, som är grundlagar. I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser som garanterar rätten att ta del av allmänna handlingar. Om yttrandefriheten säger regeringsformen: Frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Om informationsfriheten säger regeringsformen: Frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt taga del av andras yttranden. Yttrande- och informationsfriheten ingår i offentlighetsprincipen. 6 Meddelarfrihet Med meddelarfrihet menas att en tjänsteman hos en myndighet har rätt att lämna ut sekretessbelagda uppgifter, däremot inte handlingar, för publicering i massmedia, till exempel en tidning. Den som lämnar ut uppgifterna har rätt att vara anonym och myndigheten får inte efterforska vem han eller hon är. Det är viktigt att veta att meddelarfriheten är en rättighet men ingen skyldighet för en tjänsteman att lämna ut uppgifter. Det är tjänstemannen själv som får bedöma om han eller hon tycker att det är lämpligt eller försvarligt att förmedla uppgifter för offentliggörande. Inskränkningar i meddelarfriheten finns i några fall som anges i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen. Som exempel kan nämnas att meddelarfrihet inte gäller för växeltelefonister för vad de har hört under tjänsten. De har tystnadsplikt och får inte röja uppgifter. För dem gäller så kallad absolut sekretess. Rätt att ta del av allmänna handlingar Allmänheten och massmedia har rätt till insyn i myndigheternas verksamhet. De har därför bland annat rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheterna. Genom möjligheterna att ta del av allmänna handlingar främjas ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning i samhället. Insynen är också viktig för att garantera enskildas rättssäkerhet och kontrollera effektiviteten i förvaltningen. För att skydda vissa väsentliga intressen finns det begränsningar i

rätten att ta del av allmänna handlingar. Bestämmelser om förbud att i vissa fall lämna ut en allmän handling, så kallad handlingssekretess, finns i sekretesslagen. Myndigheter Offentlighetsprincipen och sekretesslagstiftningen gäller för myndigheter. En myndighet är ett organ som ingår i den offentligrättsliga statliga och kommunala organisationen. Bolag, föreningar och stiftelser jämställs med myndigheter om staten har ett bestämmande inflytande över dem. Försäkringskassan är likställd med myndighet vad gäller offentlighet och sekretess. Det som gäller för myndigheter i den här broschyren gäller därför också för försäkringskassorna. Myndigheters tillgänglighet Myndigheter är skyldiga att ta emot besök och telefonsamtal från enskilda. Om särskilda tider för detta är bestämda, ska allmänheten underrättas om det på lämpligt sätt. En myndighet ska ha öppet under minst två timmar varje helgfri måndag fredag för att ta emot och registrera allmänna handlingar och framställningar om att få ta del av allmänna handlingar som förvaras hos myndigheten. Öppettiderna gäller inte midsommarafton. De gäller inte heller julafton eller nyårsafton när de infaller på en vardag. 7 Allmänna handlingar En allmän handling är en handling som är inkommen till eller upprättad hos en myndighet och förvaras hos myndigheten. Begreppet handling Med handling avses i tryckfrihetsförordningen framställning i skrift och bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Till handlingar hör, förutom handlingar i traditionell mening, faxmeddelande, elektronisk post, blanketter, tabeller, tablåer, kartor och fotografier, disketter, magnetbandsregister, mikro- och röntgenfilm, ljudkassetter och videoinspelningar med mera. Varje sammanställning av uppgifter med sakligt sammanhang i ett ADB-system är en handling. Det är inte hårddisken, disketten eller någon annan databärare i ADB-sys-

temet som är en handling. Det är själva informationens innehåll som betraktas som en handling. Avgörande är bland annat möjligheterna att rent faktiskt göra uppgifterna läsbara. Allmänheten har inte rätt att få del av andra uppgifter i en ADB-upptagning än sådana som myndigheten kan få fram med rutinbetonade åtgärder. Elektronisk post som kommer in till myndigheten utgör allmän handling även om tjänstemannen inte har läst meddelandet. Likadant är det med telefax som inte har hunnit skrivas ut. 8 Upprättad handling En handling anses upprättad hos en myndighet när den har expedierats. Med expediering menas att en handling har avsänts antingen till en enskild eller till en annan myndighet. Den handling eller den kopia av handlingen som myndigheten behåller blir genom expedieringen upprättad och därför allmän handling. En handling som inte har expedierats är upprättad när ärendet som handlingen gäller har slutbehandlats hos myndigheten. Gäller handlingen inte ett visst ärende anses handlingen upprättad när den har justerats eller färdigställts på annat sätt. Diarium För vissa typer av handlingar gäller andra regler om när de är upprättade. Exempelvis anses ett diarium upprättat i och med att det är färdigt att använda. Minnesanteckningar och mellanprodukter För minnesanteckningar och mellanprodukter som kommer till hos en myndighet finns särskilda regler i tryckfrihetsförordningen. Dessa handlingar har karaktären av hjälpmedel, som har tillkommit för ett ärendes handläggning. Med minnesanteckningar avses promemorior och andra anteckningar som görs under beredningen av ett ärende och som inte tillför ärendet några nya sakuppgifter. Med mellanprodukter avses bland annat utkast och koncept till beslut eller skrivelser. Det kan vara både rent myndighetsinterna handlingar och andra preliminära handlingar som utväxlas mellan myndigheter som ett led i ett beredningsförfarande. En myndighet kan skicka dessa handlingar för synpunkter både inom och utom den egna myndigheten utan att handlingen blir att anse som allmän. Sådana handlingar blir inte allmänna om de inte tas om hand för arkivering.

Offentlig handling Alla allmänna handlingar är i princip offentliga men kan vara hemliga till följd av bestämmelser i sekretesslagen. En handling som är allmän är alltså antingen offentlig eller hemlig helt eller delvis. Hur myndigheterna ska tillgodose offentligheten Registrering Allmänna handlingar som har kommit in till eller upprättats hos en myndighet ska enligt tryckfrihetsförordningen registreras utan dröjsmål. Undantag från registreringsskyldigheten Från registreringsskyldigheten finns det flera undantag. Det gäller: Allmänna handlingar som uppenbart är av ringa betydelse för verksamheten allmänna handlingar som inte innehåller sekretessbelagda uppgifter, om handlingarna hålls ordnade så att det lätt går att fastställa om en handling har kommit in eller upprättats, eller om regeringen medger undantag. 9 Ett sådant undantag har regeringen gjort för försäkringskassorna, som inte behöver diarieföra handlingar i försäkringsärenden som till exempel sjukanmälningar och inkomstuppgifter. Det är viktigt att komma ihåg att diarieföring eller annan registrering inte har samband med om en handling anses som allmän eller inte. Utlämnande av allmänna handlingar De allmänna reglerna om utlämnande av allmänna handlingar finns i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen. En begäran om att få ta del av en allmän handling kan göras muntligt eller skriftligt. Det är den myndighet som förvarar handlingen som ska besluta om ett eventuellt utlämnande. Om en handling inte är hemlig ska

handlingen genast eller så snart som möjligt utan avgift på stället tillhandahållas den som begär det. Man har rätt att ta del av handlingen i myndighetens lokaler, det vill säga där läsa den, skriva av den, fotografera den, avlyssna den, spela av den etcetera. Man har även rätt att utan kostnad få enstaka kopior av handlingen. Gäller det en ADB-upptagning kan myndigheten själv välja om den vill visa upptagningen på en bildskärm eller göra en utskrift. Om den enskilde vill ta del av en allmän handling ska myndigheten ta ställning till om handlingen som sådan ska lämnas ut till den enskilde. Det räcker inte, såvida inte den enskilde accepterar det, att enbart genom ett telefonsamtal eller på annat sätt lämna upplysningar om uppgifterna i handlingen. Om vissa uppgifter i handlingen är sekretessbelagda maskeras de uppgifterna vid utlämnandet. Enligt avgiftsförordningen ska en myndighet ta ut avgift för kopior av allmänna handlingar som omfattar tio sidor eller mer. 10 Rätt att vara anonym Den som begär att få ta del av en allmän handling hos en myndighet har rätt att vara anonym, men det finns undantag. Myndigheten får fråga vem sökanden är eller vilket syfte han eller hon har med sin begäran om det behövs för att myndigheten ska kunna pröva om hinder föreligger mot att lämna ut handlingen. Även om uppgifterna som begärs normalt är offentliga kan det ibland vara befogat att fråga vem sökanden är och syftet med begäran. Om den som begär handlingen på eget initiativ lämnar uppgifter som ger anledning misstänka att sekretess föreligger är det myndighetens uppgift att utreda sekretessfrågan vidare. Det är viktigt att de som tjänstgör vid en myndighets reception och telefonväxel är väl införstådda med reglerna om anonymitet och hur en besökande ska tas emot. Beslut om utlämnande Frågan om utlämnande av en allmän handling prövas av den tjänsteman som i sitt dagliga arbete har tillgång till handlingen. Det innebär att om ett ärende är under handläggning ska den tjänsteman som handlägger ärendet fatta beslutet. Om ärendet är avslutat ska den som ansvarar för handlingen fatta beslutet. För uppgifter i ADB-systemen svarar den som har tillgång till uppgifterna enligt det behörighetssystem som finns hos myndigheten. Om en tjänsteman kommer fram till att en begärd handling inte ska lämnas ut eller lämnas ut med förbehåll ska han eller hon upplysa sökanden om att det går att

få begäran överprövad av myndigheten. Hos Försäkringskassan är det den eller de tjänstemän som har rätt att fatta ett slutligt beslut för försäkringskassans räkning som gör överprövningen. Vem eller vilka hos en försäkringskassa som har rätt att besluta framgår av försäkringskassans arbets- och beslutsordning eller liknande. Prövning av myndighet Om sökanden begär att myndigheten ska överpröva utlämnandet ska det göras snarast möjligt. Om den tjänsteman som prövar ärendet kommer fram till att handlingen inte ska lämnas ut ska han eller hon meddela det i ett skriftligt beslut. Beslutet ska innehålla motivering och underrättelse om hur det kan överklagas. Sekretess Sekretess innebär att uppgifter och handlingar som är sekretessbelagda enligt sekretesslagen inte får röjas för vare sig någon enskild eller någon myndighet i vidare mån än vad som följer av denna lag eller någon annan lag eller förordning som sekretesslagen hänvisar till. 11 Förbud att röja uppgift Bestämmelserna i sekretesslagen gäller förbud att röja uppgift. Sekretess kan gälla såväl muntliga uppgifter som handlingar. Den som är anställd hos en myndighet är skyldig att iaktta sekretess. Det gäller även efter att man har slutat sin anställning hos myndigheten. Olika slag av sekretess Sekretessen är uppbyggd efter tre olika principer. Uppgiften är offentlig men kan hållas hemlig om det finns skäl att anta att någon lider men om uppgiften lämnas ut. Uppgiften får röjas endast om det står klart att den kan lämnas ut utan att det medför men. Absolut sekretess.

12 Socialförsäkringen Den centrala bestämmelsen när det gäller socialförsäkringsområdet finns i 7 kap. 7 sekretesslagen. Den bestämmelsen innebär bland annat att sekretess gäller hos Försäkringskassan, Riksförsäkringsverket och domstol i ärenden enligt lagen om allmän försäkring eller arbetsskadeförsäkring eller om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild, om läkarvårdsersättning eller ersättning för sjukgymnastik, för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Med närstående avses äkta make, sambo, barn och nära släktingar. En enskild person har alltid rätt att ta del av uppgifter om sig själv. Det finns emellertid vissa undantag. Det gäller i fråga om uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas ut. Det är försäkringskassans sak att besluta i frågan. I regel sker det efter hörande av läkare. Sekretess kan under vissa omständigheter gälla för den som anmält en försäkrad till försäkringskassan för fusk eller missbruk av försäkringen. Detta kan gälla bland annat om uppgiftslämnaren eller närstående riskerar att utsättas för våld. Vilka uppgifter omfattas av sekretess? Sekretessen skyddar uppgifter om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. I princip omfattar uttrycket personliga förhållanden alla uppgifter som kan hänföras till en enskild person och kan gälla allt från uppgift om hans/hennes adress till arbetsförmåga. Även ekonomiska förhållanden som exempelvis sjukpenninggrundande inkomst och sjukpenning faller under begreppet personliga förhållanden. Hemligstämpling En handling som omfattas av någon sekretessregel får märkas med ordet hemlig. En hemligstämpel av en allmän handling innebär dock bara en varning för att det kan föreligga sekretess för uppgiften. En sekretessprövning måste i vanlig ordning göras.

Särskild sekretessmarkering I myndighetens ADB-register kan det förekomma en markering som signalerar att det finns särskild anledning att överväga om personuppgifter/personnummer, adress, telefonnummer, arbetsgivare med mera kan lämnas ut. Sekretessmarkeringen kan komma in i ett register på två sätt. Det ena sättet är när skattemyndigheten har beslutat om en så kallad spärrmarkering i folkbokföringsregistret. Det andra sättet är när Försäkringskassan efter ansökan från den försäkrade beslutar om en sekretessmarkering i kassans register. En spärrmarkering innebär samma sak som en hemligstämpling. En sekretessprövning måste göras varje gång som det blir aktuellt att lämna ut spärrade uppgifter. Personaladministrativ verksamhet I personaladministrativ verksamhet gäller sekretess hos de allmänna försäkringskassorna för uppgifter om bostadsadress, hemtelefonnummer och personnummer för personer som är anställda hos Försäkringskassorna. Det gäller inte om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider men. 13 Men/skada Med men avses i första hand att någon blir utsatt för andras missaktning om hans eller hennes personliga förhållanden blir kända för andra. Redan den omständigheten att enskilda personer eller tjänstemän vid en myndighet får kännedom om en uppgift som är ömtålig för den enskilde kan vara tillräckligt för att men ska anses föreligga. Utgångspunkten för bedömningen om men finns ska vara den berörda personens egen upplevelse. Det är därför viktigt att en individuell prövning av om men kan uppstå alltid görs (så kallad menbedömning). Uppgifter om namn, ålder, personnummer, civilstånd och adress omfattas i regel inte av sekretess. Uppgifter om den försäkrades yrke och arbetsgivare omfattas normalt inte heller av sekretess. Det kan dock medföra men för en enskild om till exempel adressuppgifter lämnas ut och det framgår att han eller hon är intagen för vård på ett hem för alkoholmissbrukare, ett psykiatriskt sjukhus, ett särskilt ungdomshem eller någon liknande vårdinrättning.

Uppgifter till en inkassobyrå om arbetsgivare eller sjukpenninggrundande inkomst är oftast till men för den försäkrade och får därför inte lämnas ut. Försäkringskassan får inte lämna ut sammanställningar av sjukperioder till arbetsgivare som överväger att anställa en person. Med begreppet skada avses i allmänhet ekonomisk skada. Förbehåll vid utlämnande En sekretessbelagd uppgift kan lämnas ut med förbehåll som inskränker rätten för sökanden att använda informationen i handlingen. Myndigheten kan till exempel förbjuda sökanden att föra uppgifterna vidare. 14 Nödvändigt uppgiftslämnande Sekretess utgör inte hinder mot att en uppgift lämnas ut om det är nödvändigt för att den myndighet som lämnar uppgiften ska kunna fullgöra sin verksamhet. Som exempel kan nämnas att Försäkringskassan behöver lämna ut hemlig information till en utomstående medicinsk expert för att få in ett yttrande som Försäkringskassan begärt. Annan lag kan ta över Om det står i en annan lag eller förordning att vissa uppgifter får lämnas ut till en annan myndighet kan uppgifterna lämnas ut oavsett bestämmelserna i sekretesslagen. Sådana bestämmelser finns till exempel i lagen om allmän försäkring och socialtjänstlagen. Försäkringskassan får bland annat lämna ut uppgifter om utbetald ersättning (belopp och tid) till en arbetsgivare som behöver uppgiften för att reglera arbetstagarens lön eller semester. Försäkringskassan får också lämna ut en uppgift till arbetsgivaren om vad som framkommit vid sjukkontroll under en sjuklöneperiod. Uppgiften får endast lämnas ut om den behövs för att arbetsgivaren ska kunna ta ställning till arbetstagarens rätt till sjuklön under sjuklöneperioden. Försäkringskas-

san får lämna uppgifter till SPV, KPA, AFA, arbetslöshetskassa eller annan försäkringsinrättning om utbetalt belopp och den period det gäller om det behövs för att man ska kunna samordna ersättningarna. Generalklausulen Utlämnande får även ske till vissa myndigheter om de, för att fullgöra sin verksamhet, har ett större intresse av att få uppgiften än det finns intresse av att skydda den enskilde. I förordningen om skyldighet för de allmänna försäkringskassorna att lämna uppgifter till andra myndigheter (uppgiftslämnarförordningen) finns vissa myndigheter uppräknade som försäkringskassorna ska lämna uppgifter till. Till en sådan myndighet ska en försäkringskassa lämna ut uppgifter om bland annat enskildas ekonomiska förhållanden om det behövs i verksamheten vid myndigheten och om myndigheten begär det. Partsinsyn I ett ärende mellan två parter, till exempel ett ärende om underhållsstöd, har båda parter normalt rätt att ta del av uppgifterna. Om den ena parten inte får ta del av materialet, ska han eller hon informeras om vad som finns i handlingarna som är av betydelse för att kunna ta till vara sin rätt. Om det är av synnerlig vikt att en sekretessbelagd uppgift inte röjs gäller dock sekretess. 15 Samtycke Den enskilde kan lämna samtycke till att sekretessbelagda uppgifter som rör honom eller henne lämnas ut. Det gäller både utlämnande till andra myndigheter och till enskilda. Det krävs inte skriftligt samtycke utan det går bra med muntligt. Ibland behövs inte heller ett uttryckligt samtycke utan det räcker att det framgår på annat sätt (så kallat presumerat samtycke). Det är viktigt att den enskilde är införstådd med vad han eller hon samtyckt till. Ett samtycke kan tas tillbaka. Om en person med stöd av fullmakt begär att få ut uppgifter för någon annans räkning är det försäkringskassans uppgift att kontrollera att fullmakten är giltig och vad den omfattar.

Överföring av sekretess mellan myndigheter Varje myndighet avgör självständigt hur sekretessbestämmelser som gäller myndighetens område ska tillämpas. Sekretessen följer normalt inte med en handling eller en uppgift, då denna lämnas till en annan myndighet. Det är sekretessen hos den nya myndigheten som gäller. Överklaga beslut Den som blivit vägrad att få ta del av en handling eller en uppgift har möjlighet att överklaga försäkringskassans slutliga beslut till Kammarrätten. Rätt att överklaga gäller 16 Då Försäkringskassan har vägrat att lämna ut en allmän handling för att den bedömts vara sekretesskyddad eller, då försäkringskassans avslagsbeslut grundats på att handlingen inte är allmän. Rätt att överklaga har man också då en allmän handling lämnats ut med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller annars förfoga över den. Kammarrättens beslut kan överklagas hos Regeringsrätten. Vid överklagande av Kammarrättens beslut behövs prövningstillstånd av Regeringsrätten. Överklagandet, som ska ställas till Kammarrätten, ska sändas till Försäkringskassan inom tre veckor från den dag den enskilde (gäller även till exempel bolag, en förening eller kommunal myndighet) fick del av beslutet. Om Försäkringskassan vägrar att lämna ut en handling eller annan uppgift till en statlig myndighet kan det överklagas hos Regeringen. Inte rätt att överklaga Den som handlingen eller uppgiften gäller kan inte överklaga att Försäkringskassan lämnar ut en handling eller en uppgift. Han eller hon kan istället vända sig till Riksförsäkringsverket eller Justitieombudsmannen (JO) för att klaga över handläggningen av ärendet. Riksförsäkringsverket eller JO kan emellertid inte ändra försäkringskassans beslut. Från och med 2005 blir Riksförsäkringsverket och Försäkringskassan en och samma myndighet.

Skyldigheter Vad händer om du får för hög ersättning? Om du får en ersättning som du inte har rätt till, blir du normalt skyldig att betala tillbaka pengarna. Det gäller även om det inte är ditt fel att du fått ersättningen. Det är brottsligt att fuska På Försäkringskassan ser vi allvarligt på fusk. Med fusk menar vi att någon medvetet försöker kringgå reglerna för att få en ersättning. Vad händer då om man fuskar, till exempel genom att lämna felaktiga uppgifter eller genom att låta bli att anmäla ändrade förhållanden? Jo, den som fuskar blir alltid återbetalningsskyldig, och riskerar dessutom att bli straffad med böter eller fängelse. Anmäl förändringar till Försäkringskassan! Du är alltid skyldig att anmäla ändrade förhållanden som har betydelse för rätten till ersättning.

Offentlighet och sekretess Fk 4025. 0409 GRAFISK FORM: BLOMQUIST ANNONSBYRÅ FOTO: JØRGEN REIMER TRYCK: JMS RULLOFFSET, HELSINGBORG Myndighetsguide Här nedan har vi samlat adresser till några av de vanligaste myndigheternas webbsidor. På www.forsakringskassan.se finns generell information om socialförsäkringen men även fördjupad information om enskilda ärendeslag. Arbetsförmedlingen www.ams.se och kommunernas näringslivssekreterare är andra informationskällor för dig som har frågor om arbete och arbetsmarknaden. www.foretagarguiden.se är en sida där många frågor och kontakter med olika myndigheter finns. Har du frågor om skatt kan du gå in på www.skatteverket.se. På socialstyrelsens sida www.socialstyrelsen.se kan du läsa mer om underhållsbidrag. Den här broschyren ger endast övergripande information och ska inte betraktas som lagtext i ämnet. Ytterligare information kan du få hos Försäkringskassan eller på www.forsakringskassan.se eller ring servicetelefon 020-524 524. Broschyren finns även i lättläst version. Information finns på talkassett och i punktskrift som beställs gratis från Inläsningstjänst AB på telefon 08-556 115 64. Ljudfiler finns också på Internet.