Kommunberedningen 2017-11-01 Lokal: Arena Vesterhavet, Falkenberg Tid: 13.30-16.30 1 Regional utveckling 2 Regional samverkan, 7 partners 3 Kommunal samverkan, 6 partners Närvarande Politiker Lise-Lotte Bensköld-Olsson, Per Stané Persson, Elisabeth Babic, Carl Fredrik Graf, Mari-Louise Wernersson, Per Svensson, Anna Roos, Ann-Charlotte Stenkil, Jana Nilsson, Mats Eriksson, Dag Hultefors, Ronny Löfquist, Stefan Bengtsson, Kjell Henriksson och Eva Borg. Tjänstemän Peter Andreasson, Henry Bengtsson, Marie Pettersson, Carl Bartler, Catarina Dahlöf, Jörgen Preuss och Mariette Erlandsson (sekreterare) Föredragande/Övriga deltagare Arne Ingemansson, Region Halland Förhinder Per Borg, Hans Forsberg, Anders Rosén och Ann-Charlotte Järnström lista 1. Integrationsråd Halland 2. RUS-processen 3. Kommunberedningens fokusområde Kompetens 4. Kommunberedningens internat 10-11 januari 2018 5. Regional infrastrukturplan 2018-2020 Lägesrapport
KOMMUNBEREDNIN GENS 1. Integrationsråd Halland Uppföljning från förmiddagens Integrationsråd Halland. Syfte Avstämning Tid 13:30-13:45 Gemensam reflektion var att förmiddagen var givande och att den gav en bild av arbetet som pågår för en större skara. Det finns ett intresse av att lära mer av varandras praktiska arbete ute i länet för att arbeta mer likt och hitta samarbetsytor. Men även att lära av de situationer där arbetet inte fungerat, vad är det som brustit i hanteringen och vad kan man göra åt det? Det finns också alltid en risk att den här typen av möten blir väldigt övergripande och inte omsätts i konkret handling. Gruppen ser dessa punkter som särskilt viktigt för integration: - att klara sin utbildning - hitta boende - hitta sysselsättning (matcha med företagens behov) - att de hamnar i rätt trygghetssystem Inom dessa områden finns det skäl att det görs saker gemensamt. Det är viktigt att de insatser som tjänar på att göras gemensamt identifieras och att Chefsgrupp Halland har uppdraget att samla inspel och kommunerna har fokus på att identifiera sina behov av gemensamt agerande. Önskemål framfördes om att lyfta goda exempel och att få information från projektet Integration Hallands arbete, Chefsgrupp Halland bjuder in dem till kommande Kommunberedning. Varberg informerade om att de haft en sittning med Migrationsverket för att lära sig mer om sin roll och vilka förväntningar som finns framöver. De fick tydligt till sig att fokus nu behöver vara återvändarprocessen. Bestämdes att CGH ansvarar för att bjuda in Migrationsverket till en gemensam träff med hela Kommunberedningen där de kan förklara framtida utmaningar och rollfördelning för samtliga kommuner.
Minnesanteckningar och underlag från förmiddagen skickas ut separat. KOMMUNBEREDNINGENS 2. RUS-processen Kommunberedningen har vid tidigare möte fört dialog om att dela in arbetet med att uppdatera RUS i olika faser. Kort redovisning av nuläget i processen. Syfte Föredragande Avstämning Chefsgrupp Halland Tid 13:45-14:30 Jörgen Press och Catarina Dahlöf drog ärendet. Nuläget i RUS-arbetet är att genomföra analyser, ta fram fakta kring vad det är som skapar tillväxt. Den samlade bilden är att det finns ett starkt engagemang och vilja att göra detta tillsammans. Detta är ett unikt arbetssätt och andra sneglar redan på Hallands arbete. Vi har två parallella uppdrag, ett som serviceaktör och ett som demokratiaktör. Hur är man modern aktör i dessa uppdrag när man inte längre har makten? Denna förflyttning påverkar den politiska styrningen. Kan man hantera det? Krävs mod och stor tillit och det är viktigt att man vågar hålla i, ta ställning till hur långt man vill gå i förberedelsen av RUS processen. Diskussion fördes kring hur man tolkar det nya arbetssättet och vad som krävs för att göra RUS till en påverkansprocess och ett levande dokument. Tydligt att det fortfarande finns olika tolkningar av begreppen. Sammanfattning av diskussionen: - det krävs en tydlighet när man ska samla in andras input, vilka är ramarna? - skillnaden mellan makt och ansvar, vad är det man ska dela med sig av och hur gör man det?
- vad kan aktörer komma med inspel till och vem fattar besluten? - vad innebär medbestämmande? (politiken sätter spelplanen, hur det skulle gå till. Politiken har inte fråntagit sig ansvaret men delar med sig av makten att få tycka något) - Idag finns medborgardialogerna, tas dessa tillvara på? - hur når vi dem som vi aldrig träffar och hur kan vi företräda dem? Viktigt att tänka på att bara för att det är svårt att fråga alla så betyder inte det att vi inte ska fråga någon. - vi ska inte erbjuda något som människorna inte frågar efter, därför måste dialogerna föras, för att få fram de verkliga behoven/önskemålen - våga tänka okonventionellt när det gäller vem man bjuder in till samtal, våga visa sin okunnighet och samla kunskap från de som faktiskt vet.
KOMMUNBEREDNINGENS 3. Kommunberedningens fokusområde - kompetens Uppföljning av diskussionen som ägde rum på KB möte den 13 september. Var kommun fick i uppdrag att till den 1 november redovisa vad som görs i varje kommun. Hur arbetar kommunen med kompetensförsörjning (externt såväl som internt)? Ser kommunen behov av annan regional samverkan idag? Syfte Återkoppling Vilka är kommunala uppdrag och vilka är regionala uppdrag inom komptensförsörjningen? Föredragande Chefsgrupp Halland Tid 14:45-15:30 Chefsgrupp Halland fick i uppdrag att förbereda frågan. Från regionen: Kompetensfrågan omfattar fyra politikområden arbetsmarknad, utbildning, näringsliv och tillväxt. Det finns en nationell-, en regional- och en kommunal nivå. Viktigt att man håller sig på sin spelplan och inte gå in på varandras, där är redan någon annan som agerar. Måste fundera på vad vi kan tjäna på att göra inom dessa områden tillsammans? Vi ska skapa förutsättningar för aktörerna, vara de som underlättar vi ska facilitera för andra som utför då vi inte kan äga alla frågor. Inom arbetet med kompetensplattformen har det skapats ett kompetensråd. En fråga finns hur deltagarna lyfter vidare sina erfarenheter från kompetensrådet ut till kommunerna? Hur skapar vi förutsättningar att på KB-nivå sprida vad som sker i rådet? Några kommunala exempel kring arbetet med utbildningsdelarna: Laholm informerad om sitt arbete inom området. Exempel var att de fört över Yrkesutbildningarna från ungdomsgymnasiet till Vuxenutbildning. Och att man inom rekrytering till omsorg arbetar efter en modell när verksamheten lyfter ett behov och att man sedan söker praktikanter som plockas ut i en urvalsprocess. Detta innebär att många kan få möjligheten att testa på nya yrken.
De har även ett internt utbildningspaket för chefer men ser stora svårigheter för cheferna att hinna med att gå. Falkenberg informerade om sitt arbete. Där det finns ett fokus på att internrekrytering och att bibehålla befintlig personal. De har flera samarbeten med olika akademiska utbildningar för att erbjuda praktik och examensarbeten. Vilket ger studenterna ett kontaktnät och en ingång till arbetslivet. Det arbetar även med speciella satsningar på integration. Halmstad informerade om områden som de ser som viktigta att prioritera framöver på regional nivå: - definiera behoven på Halländska marknaden, vad efterfrågas? - erbjuda vuxenutbildning oberoende av kommun - uppdragsutbildning - KY eller yrkeshögskoleutbildningar i länet, samarbeta för att locka hit fler utbildningar - jobba mer tillsammans med Högskolan i Halmstad - inkubator High Five inom innovation. Finns idag samarbetsavtal men borde kunna vara en resurs i hela länet. Dag Hultfors informerade om att diskussioner i den politiska styrgruppen för gymnasiesamverkan ofta breddas och tangerar vuxenutbildningen. Det saknas ett politiskt forum där gemensamma frågor kan föras. Önskan från Dag om att kommunberedningen ger gruppen ett breddat uppdrag som inkluderar vuxenutbildning. Den politiska styrgruppen ser gärna att även att Kungsbacka deltar. Fråga från gruppen kring hur den politiska styrningen ser ut för den taktiska gruppen? Då det upplevs som ett sidospår när det gäller gymnasieskola, att styrningen ser annorlunda ut. Vilken modell ska vi arbeta med? Chefsgrupp Halland tar till sig de identifierade behov inom utbildning som Halmstad lyfte och pakteterar dem för att hitta en struktur för politiken att styra på. Kommunerna får tycka till och komma inspel snarast om styrningen.
KOMMUNBEREDNINGENS 4. Kommunberedningens internat 10-11 januari 2018 Diskussion och eventuella medskick till Chefsgrupp Halland inför fortsatt planeringen av internatet. Internatet föreslårs användas till bl.a. omvärldsbevakning och reflektion/resonemang till de utvärderingsarbeten som gjorts hittills. Chefsgrupp Halland, och eventuellt några av de strategiska grupperna redovisar kortfattat vad som åstadkommits under mandatperioden. Fokus på vad som kan slutföras 2018 och hur överlämning av arbetssätt sker till nyvalda politiker. Syfte Föredragande Diskussion Chefsgrupp Halland Tid 15:30-16:00 Tankar för internatet är att planera överlämning, följa upp och utvärdera arbetet i Kommunberedningen för denna mandatperiod. Diskussioner - om det finns någon lucka som behöver fyllas, något som inte blivit gjort som ska överlämnas? - för att ta fram en prioritering - vad är viktigast att arbeta med under valåret? - Och summering kring vad som är på gång, vad hinner vi slutföra under 2018? Önskemål om att vara i Laholm.
KOMMUNBEREDNINGENS 5. Regional infrastrukturplan 2018-2020 Lägesrapport Syfte Föredragande Arne Ingemansson Tid 16:00-16:30 Region Halland har tagit fram en regional infrastrukturplan för perioden 2018-2029: Transportinfrastruktur för en hållbar utveckling i Halland. Halland har fått en preliminär ram om 1189 miljoner kronor att fördela över tolv år. Efter att planen fastställts av Regionfullmäktige skickas den till regeringen som fastställer planen under våren 2018. Arne informerad om den rapport som ska gå upp till beredning där tidigare synpunkter tagits om hand. Fokus i rapporten är samhällsutveckling och regional nytta. Det har förts bra diskussioner både med kommunerna och Trafikverket. Rapporten tar upp: - Fler bostäder och arbetsmarknadsförstoring genom utvecklad tågtrafik - En attraktiv kollektivtrafik för en hållbar utveckling - Cykel för ökad tillgänglighet och ett hållbart resande - Ett robust transportsystem för näringslivets transporter - Attraktiva stads- oh landsbygdmiljöer - Goda förbindelser till Stockholm