Kvalitetsredovisning 2015-2016 Mikael Elias Gymnasium Örnsköldsvik
Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga händelser under året 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan 5.4 Intern och/eller extern granskning 5.5 Klagomål och synpunkter 6. Vårt värdegrundsarbete 7. Resultat 7.1. Funktionell kvalitet 7.1.1 Kunskapsresultat 7.1.2 Sammanfattande analys 7.1.3 Åtgärder för utveckling 7.1.2 Värdegrundsresultat 7.2.2 Sammanfattande analys 7.2.3 Åtgärder för utveckling 7.2. Upplevd kvalitet 7.2.1 Sammanfattande analys 7.2.2 Åtgärder för utveckling 7.3. Ändamålsenlig kvalitet 7.3.1 Sammanfattande analys
7.3.2 Åtgärder för utveckling 7.4. Våra utvecklingsområden under läsåret 8 Nya utvecklingsområden 7.4.1 Sammanfattande analys 7.4.2 Åtgärder för utveckling 8.1 Utvecklingsområde 1 8.1.1 Bakgrund (varför har vi valt det?) 8.1.2 Åtgärder (så här ska vi arbeta med det) 8.2 Utvecklingsområde 2 8.2.1 Bakgrund (varför har vi valt det?) 8.2.2 Åtgärder (så här ska vi arbeta med det) 8.3 Utvecklingsområde 3 8.3.1 Bakgrund (varför har vi valt det?) 8.3.2 Åtgärder (så här ska vi arbeta med det)
1. Information om huvudmannen Mikael Elias Gymnasium är en fristående gymnasieskola som startades 2007, som en del i bolaget NTI AB. Samtidigt som varumärket startade blev det en del av AcadeMedia. Idag är verksamheten ett eget bolag Mikael Elias Gymnasium AB och finns på åtta olika orter i Sverige; Eskilstuna, Falun, Göteborg, Karlskrona, Sollentuna, Stockholm, Sundsvall och Örnsköldsvik. Vi erbjuder gymnasieutbildning inom det naturvetenskapliga, tekniska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga området med högskoleförberedande målsättning. Skolorna riktar sig mot studiemotiverade elever och värdegrunden för vår verksamhet vilar på trygghet, ansvar, inspiration, kreativitet och utmaning. Visionen är "Lust att lära, mod att förändra". Mer information om Mikael Elias gymnasium hittar du på www.mikaelelias.se 2. Information om vår skola Hos oss på Mikael Elias Gymnasium Örnsköldsvik är vårt mål är att inspirera och utmana dig. Våra lärare är kunniga, ambitiösa och engagerade i sitt yrke, vi tror nämligen att en lärares glädje och entusiasm smittar av sig och ger eleven lust att lära. Vår skola är personlig och ligger centralt i Örnsköldsvik, precis vid hamnen. Bra lärare är väldigt viktigt för en bra studiemiljö, men det gäller ju faktiskt att trivas socialt också. En god studiemiljö betyder mycket för hur man klarar av sina studier. För att bidra till detta har vi förutom en del återkommande traditioner som Teoretiskaspelen och Nobeldagen även många aktiviteter på skolan för att arbeta med gemenskap, trivsel och samhörighet. Hos oss ska alla trivas och må bra. För om eleven trivs bra kommer hen att prestera bättre. Som elev på Mikael Elias Gymnasium har du alltid tillgång till en egen dator och trådlöst nätverk. Under dina tre år hos oss kommer du att utveckla din lust att lära och ditt mod att förändra, i klassrummet och världen. 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal Skolan har detta läsår bestått av en rektor, tolv lärare, en studie- och yrkesvägledare, en specialpedagog samt en administratör och en kurator. Skolhälsovården i övrigt bedrivs i samarbete med Previa AB där skolsköterska, skolläkare och skolpsykolog finns att tillgå efter behov. Elva av tolv lärare är legitimerade. Elevhälsan är organiserad i ett elevhälsovårdsteam där rektor, administratör, kurator, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare samt specialpedagog träffas vid regelbundna möten. Elevhälsans primära uppgift är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande samt arbeta åtgärdande med aktuella elevärenden. Skolläkare och skolpsykolog deltar i elevhälsovårdsteamet vid ett antal tillfällen varje läsår.
Under året har vi på skolan haft tre förestelärare, som har arbetat dels tillsammans för att planera leda och följa upp skolans kollegiala lärande och de har dels haft varsina uppdrag utifrån kompetens och intresse. Peter Hållander har med detta år varit förstelärare på skolan i tre år. Peter har ett stort intresse av, och kunskap om, Learning-/lesson studies. Peter har också ett engagemang kring kollegialt samarbete inom och över ämnesgränser. Det är också i dessa frågor han under året har lett personalen i pedagogiska samtal och faktiska samarbeten. Målet har varit att under året skapa former för det kollegiala lärandet på skolan. Sara Sjöberg är lärare i matematik. Hon har under de senaste två åren haft en förstelärartjänst som syftat till att öka måluppfyllelsen inom matematikämnet. Parallellt med sin förstelärartjänst har Sara även deltagit i matematiklyftet för att addera ny didaktisk kunskap och nya tankesätt kring matematikämnet och dess undervisning. Sara är en av två matematiklärare på skolan. De har arbetat tätt ihop under hela läsåret och de har gemensamt ansvarat för matematik 1 och 2b:s planering, genomförande och uppföljning. Johan Åström är lärare i kemi och biologi. Han har under det senaste året åren haft en förstelärartjänst med syftat att utveckla undervisningsmetodiken/didaktiken samt att stödja de andra förstelärarna i de månatliga konferenserna. Peter, och Sara har, även detta år, hållit i månatliga pedagogiska konferenser med skolans personal. Konferenserna har föregåtts av att personalen har fått läsa in sig på aktuell forskning inom ett valt område och sedan under den pedagogiska konferensen har lärarnas tankar och erfarenheter kring forskningen utbytts. I dessa diskussioner har det varit relevant att diskutera om de känner igen sig i det forskningen säger, vad de kan dra för slutsatser och vad de kan tänkas prova för nytt/nya pedagogiska grepp till nästkommande pedagogisk konferens. Med Peters och Saras upplägg kring de pedagogiska konferenserna och Peters forskningsinput så har det kollegiala lärandet ökat på skolan sedan föregående år. Positiva effekter av detta är att medvetenheten kring skolforskning ökat och att lärarna vågat prova nya pedagogiska grepp i sin undervisning. Saras matematikfokus i sitt försteläraruppdrag har lett till att måluppfyllelsen inom matematikämnet förbättrats radikalt. Samtliga elever som deltagit i matematikundervisning under året har nått minst kunskapskraven för E. Vi ser också klart förbättrade resultat på nationella proven i de kurser där dessa genomförts.
Gymnasieskolan - Personalstatistik med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Valt läsår: 2015/16 Valt uttag: 2016-02-05 Heltidstjänster Antal tjänstgörande lärare Totalt antal Andel (%) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Totalt antal Andel (%) med pedagogisk högskoleex amen Andel (%) med lärarlegitim ation och behörighet i minst ett ämne AcadeMedia 981,4 74,9 1 378 77,6 73,9 MEG 89,7 75,6 122 75,4 73,8 Mikael Elias Gymnasium, Örnsköldsvik 7,7 74,5 10 90,0 80,0 Riket 15 450,0 79,1 19 973 86,6 79,5 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna avser de som var anställda i gymnasieskolan i oktober 2015. Gymnasieskolan - Personalstatistik Antal lärare - heltidstjänster Valt läsår: 2015/16 Valt läsår: 2014/15 Antal elever per lärare Antal lärare - heltidstjänster Antal elever per lärare AcadeMedia 1 565,3 15,4 1 525,0 15,2 MEG 104,7 16,4 114,1 17,3 Mikael Elias Gymnasium, Örnsköldsvik 9,0 12,3 9,1 12,2 Riket 27 244,5 11,9 27 145,3 11,9 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna avser de som var anställda i gymnasieskolan i oktober 2015 resp. oktober 2014. 3.2 Elever Skolan hade vid läsårsslut 113 elever inskrivna. Den största elevgruppen var årskurs två med 44 elever, därefter årskurs tre med 38 elever. Årskurs ett hade vid läsårsslut 30 elever. Skolan har tre program med två inriktningar vardera; ekonomiprogrammet med inriktningarna Ekonomi och Juridik, naturvetenskapliga programmet med inriktningarna Naturvetenskap och Naturvetenskap och samhällsvetenskap, samt samhällsvetenskapliga programmet med de två inriktningarna Samhällsvetenskap och Beteendevetenskap. Det samhällsvetenskapliga programmet med inriktning Beteendevetenskap är skolans största program vi kan dock se att i årskurs ett är det naturvetenskapliga programmet det mest populära.
Gymnasieskolan - Elevstatistik läsåret 2015/16 Program Elever i år 1 Elever i år 2 Elever i år 3 Summa program Ekonomiprogrammet 5 8 8 21 Naturvetenskapsprogrammet 14 18 14 46 Samhällsvetenskapsprogrammet 10 17 17 44 Summa årskurs 29 43 39 111 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgiften avser det totala antalet elever som var inskrivna i gymnasieskolans årskurs 1, 2 och 3 i oktober 2015. Närvaro (%), lå 2015/16, v. 35-22 Närvaro Förälderanmäld Anmäld frånvaro Oanmäld frånvaro Sen ankomst Mikael Elias Gymnasium Örnsköldsvik 86,9 3,7 3,3 5,9 0,1 Källa: Schoolsoft 4. Viktiga händelser under året EHT nytt sätt att arbeta med elevhälsa Alla kompetenser på plats Ökad tillgänglighet Fortsatt att arbeta med vårt förebyggande arbetssätt Matematiksatsningen Efter att vi analyserat föregående läsårs resultat i matematikämnet konstaterade vi att mattesatsningen gett goda resultat och kommer att fortsätta kommande läsår. Satsningen vi gör finns mer utförligt beskriven senare i rapporten men sammanfattningsvis så handlar den om att vi dubblar (från en till två) antalet pedagoger i klassrummet i kurserna matematik 1b och 2b. Vidare så deltar en av matematiklärarna i matematiklyftet vilket bidrar till nya undervisningsformer i ämnet. Resultatet visar att det var en helt rätt satsning. Inga underkända elever inom matematiken på skolan. Teoretiska spelen årskurs 2 En rolig tradition för alla elever på Mikael Elias Gymnasium i Sverige är att alla elever i årskurs två ses några dagar i Stockholm för att tävla i diverse idrotts- och kunskapsgrenar. Dagarna avslutas med en gemensam bankett. En mycket trevlig och identitetsskapande aktivitet. Nobeldagen i december
Vi hedrar, tillsammans med alla andra Mikael Elias-elever i Sverige, minnet av Alfred Nobel och hans välgärningar genom en dagslång kunskapstävling och avslutande nobelmiddag. Tradition, gemenskap och trivsel. Tre viktiga ledord för dagen. BBB under våren Skolan är med i AcadeMedia-projektet Bra blir Bäst. Projektet syftar till att de skolor som är med skall efter avslutat projekt ha en god självbild av styrkor och svagheter, ha påbörjat och avslutat ett antal förbättringsprojekt och framförallt skapa förutsättningar för att man på skolan ska ägna rätt tid och rätt saker, allt för att bli bättre, eller bäst. Student juni Så, i juni var det då äntligen dags för skolans femte studentkull att stå på trappan. Det firade vi med traditionsenlig frukost, en fin ceremoni och slutligen härlig sång på trappan. 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/ verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Grunden för vår systematik är att vi regelbundet genomför undersökningar för att mäta och ta reda på hur elever och medarbetare uppfattar verksamheten. Kalenderåret inleds med att vi i januari följer upp våra tidigare elevers uppfattning om sin skoltid hos oss. I februari följer vi upp våra nuvarande elevers och medarbetares uppfattning genom NMI- (medarbetare) och NKIundersökningar (elever). I april genomfördes en utvärdering av undervisningen som ett ytterligare
incitament för vårt ständiga förbättringsarbete. Utöver dessa större och löpande undersökningar av skolans kvalitet genomförs löpande kursutvärderingar och andra avgränsade uppföljningar av olika projekt. Vår och höst görs betygsprognoser. Resultaten från våra undersökningar analyseras i olika konstellationer och resulterar i nya mål och utvecklingsområden för verksamheten. Om något/några resultat skulle hamna lågt under 60 tas en särskild handlingsplan fram för att skolan direkt ska sätta in åtgärder under innevarande termin. I slutet av våren upprättar jag som rektor denna kvalitetsrapport som ett sammanfattande bokslut över vad vi gjort och hur det blev. Utifrån detta bokslut tar jag tillsammans med personalen fram relevanta utvecklingsområden och aktiviteter som beskrivs i skolans verksamhetsplan, som färdigställs i början av hösten. Kvalitetsrapport och verksamhetsplan utgör redskap för skolledningens planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Sammanfattningsvis leder jag tillsammans med mina medarbetare skolans verksamhet utifrån ett systematiskt årsflöde där mål definieras och omsätts i aktiviteter som utvärderas och leder till nya strategier och förbättrade resultat. 5.4 Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. 5.5 Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. Klagomålshanteringen är känd på skolan, men inga formella klagomål har kommit varken skolledare eller huvudman till känna under läsåret. 6. Vårt värdegrundsarbete Visionen om skolans värdegrundsarbete säger att alla elever och all personal På Mikael Elias gymnasium i Örnsköldsvik ska trivas, må bra och känna sig välkomna. Diskrimineringar och/eller kränkningar ska överhuvudtaget inte förekomma. Arbetet med att motverka kränkande behandlingar ska vara känt bland elever, vårdnadshavare och personal. Alla ska ha kännedom om skolans likabehandlingsplan och känna sig delaktiga. Likabehandlingsplanen har för läsåret tagits fram av rektor på skolan, den har sedan lagts på remiss hos personal och elever och sedan reviderats något. Vi ser att de aktiviteter som tagits fram som förslag för värdegrundsarbetet har genomförts och gett effekt, framförallt kring frågor om trivsel och trygghet.
7. Resultat 7.1. Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg. 7.1.1. Kunskapsresultat Gymnasieskolan - avgångselever, nationella program Andel (%) elever med examen GBP för elever med examen eller studiebevis GBP för elever med examen Program 2015/16* 2014/15** 2015/16* 2014/15** 2015/16* 2014/15 ** Ekonomiprogrammet 100,0-15,3-15,3 - Ekonomiprogrammet - riket - 90,7-14,4-14,8 Naturvetenskapsprogrammet 100,0-16,5-16,5 - Naturvetenskapsprogrammet - riket Samhällsvetenskapsprogramm et Samhällsvetenskapsprogramm et - riket - 93,9-15,5-15,9 83,3 84,6 13,7 13,5 14,8 14,4-90,2-14,2-14,7 MEG Örnsköldsvik 93,8 92,9 15,2 14,8 15,7 15,3 Nationella program totalt - riket *Intern insamling, **SIRIS - 89,2-14,0-14,5 Avgångselever: elever som tagit gymnasieexamen samt elever som fått ett studiebevis där eleven är betygssatt i kurser som totalt omfattar minst 2500 poäng. Andel (%) med examen: procentuell andel elever som fått gymnasieexamen av samtliga avgångselever. GBP för elever med examen eller studiebevis: genomsnittliga betygspoängen för samtliga avgångselever. GBP för elever med examen: genomsnittliga betygspoängen för de elever som uppnått examen från antingen ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. Gymnasieskolan - Genomströmning (Gy 2011) Nationella program Valt startläsår: 2011/12 Program Andel (%) elever som slutfört med examen Inom 4 år (examen 2014/15) Inom 3 år (examen 2013/14) Ekonomiprogrammet - - Ekonomiprogrammet - riket 82,0 76,8 Naturvetenskapsprogrammet - - Naturvetenskapsprogrammet - riket 85,8 78,6 Samhällsvetenskapsprogrammet - -
Samhällsvetenskapsprogrammet - riket 79,3 74,0 MEG Örnsköldsvik 82,6 78,3 Nationella program totalt - riket 77,0 71,4 Källa: Skolverkets databas SIRIS, uppgifter för lå 2015/16 publiceras i december Gymnasieskolan - Relationen mellan nationella prov och kursbetyg, 2015/16* Totalt antal elever med provbetyg och slutbetyg Engelska 5 - Engelska 6 - Matematik 1B - Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre Matematik 2B 1 0,0% 100,0% 0,0% Matematik 3B 7 0,0% 85,7% 14,3% Matematik 4 - Svenska 1 - Svenska 3 31 6,5% 48,4% 45,2% MEG Örnsköldsvik 39 5,1% 56,4% 38,5% Riket (VT2015) 703 032 8,1% 65,5% 26,3% *Intern insamling 7.1.2. Sammanfattande analys Vi ser att vi har goda resultat vid Mikael Elias i Örnsköldsvik och ökande resultat för skolan som helhet är också positivt. Det som sticker ut är vårt samhällsvetenskapliga program som detta läsår har en liten minskning i betygsvärde och ligger under våra andra program. Även när vi granskar genomströmning ser vi att vi ligger lägre på samhällsvetenskapliga programmet än de andra programmen. Det som man måste notera är att det är en liten numerär, men det är inte den enda anledningen. Vi har haft ett antal elever med hemmarsittarproblematik och hög frånvaro, där vi inte lyckas få eleverna till skolan. Den höga frånvaron innebär indirekt att det blir väldigt svårt att nå examen. Trots att vi erbjudit eleverna ett fjärde år har vi inte lyckats hjälpa dem nå examen i samtliga fall. Ett av våra utvecklingsområden kommande läsår är att öka närvaron på lektionerna, med fokus på de elever som har hög frånvaro. Vi ser att ungefär hälften av svenska 3 elever fått samma betyg i slutet av kursen som det sammanvägda betyget i NP. Vi ser också att ungefär hälften av dessa elever har fått högre slutbetyg jämfört med det sammanvägda betyget på NP. Endast en liten del har fått lägre slutbetyg än det sammanvägda resultatet för NP. I hälften av fallen bekräftar NP den nivå vi sett hos eleverna under övriga delar av kursen. I andra hälften av fallen verkar eleverna prestera bättre under övriga delar av kursen än de gör under NP. Tänkbara orsaker till detta är att vi i svenskkursen hinner mäta och bedöma förmågor som läsförståelse (vid t ex bokprat och diskussioner), talförmåga (presentationer, seminarier och
diskussioner) och skrivande (referat, utredande text, recension mm) vid flera tillfällen. Många elever utvecklas mycket under kursernas gång och hinner i regel lära av misstag och steg för steg göra bättre ifrån sig. Ibland är de alltså bättre vid kursens slut än vid tidpunkten för NP (i mars/april). 7.1.3. Åtgärder för utveckling Vi ska arbeta för att höja alla värden under detta år. Vi måste fördjupa oss i att hitta ytterligare faktorerna som gör att samhällsprogrammet avviker ifrån de övriga programmet. Vi måste också bli bättre på att hjälpa eleverna på samhällsprogrammet att nå målen på tre år. Både på individ, grupp och skolnivå. 7.1.2. Värdegrundsresultat Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Andel elever som känner sig trygga i sin skola Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan Andel elever som upplever att skolans personal tar hänsyn till vad eleverna har för synpunkter Källa: Markör MEG Örnsköldsvik MEG totalt AcadeMedia Gymnasium 2016 2015 2016 2015 2016 2015 92% 93% 75% 82% 68% 71% 94% 90% 79% 83% 77% 80% 95% 97% 91% 94% 87% 90% 92% 78% 65% 66% 60% 61% 94% 86% 71% 73% 69% 71% 7.2.2. Sammanfattande analys Vid Mikael Elias Gymnasium i Örnsköldsvik har vi väldigt fina värdegrundsresultat. Detta är en effekt av en god skolkultur där eleverna och lärarna bryr sig om varandra. Vi jobbar målmedvetet med trivsel och trygghetsstärkande aktiviteter, som en del av vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. En del av förankrandets av planen innehåller bland annat skapandet av skolans ordningsregler som sker varje hösttermin. Höjningen av andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan kan bero på att förändringen av elevsammansättning i förhållande till föregående läsår. En annan anledning är att lärarna har fokuserat mer på tydlighet under undervisningen, ett resultat av våra pedagogiska träffar. En anledning till att andel elever som upplever att skolans personal tar hänsyn till vad eleverna har för synpunkter har ökat, beror till stor del på ökat kommunikation med eleverna och förändringar i personalsammansättningen.
7.2.3. Åtgärder för utveckling Vi ska arbeta vidare med att upprätt hålla de fina resultaten. Genom att fortsätta diskutera och resonera om hur vi uppnår ett öppet, trivsamt, tryggt och kunskapstörstande klimat. 7.2. Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar. MEG Örnsköldsvik MEG totalt AcadeMedia Gymnasium 2016 2015 2016 2015 2016 2015 NKI 79 76 63 67 64 66 Rek. grad 87 86 66 72 66 70 Trivsel 91 91 78 83 77 80 Studiemiljö 87 85 75 77 73 75 Undervisning 75 71 65 67 66 67 Källa: Markör 100 80 60 Upplevd kvalitet 87 91 91 87 86 85 79 83 76 78 77 80 75 75 77 71 72 73 75 6366 67 6466 66 70 65 67 66 67 40 20 0 2016 2015 2016 2015 2016 2015 MEG Örnsköldsvik MEG totalt AcadeMedia Gymnasium NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning 7.2.1. Sammanfattande analys Vid Mikael Elias Gymnasium i Örnsköldsvik har vi mycket fina kvalitetsresultat, men allt går att förbättra. Inför detta läsår har vi fräschat upp lokalerna för att ge eleverna en bättre studiemiljö och gjort förändringar i undervisningssituationen som vi hoppas kommer att ge ännu mer nöjda elever vid vår skola. Bland annat har vi satsat på pedagogiska konferenser. Där vi arbetar cykliskt, vi läser forskning, diskuterar forskning och praktiserar forskningen samt utvärderar den. Detta upprepas varje månad.
Vi ser att vi endast har 75% av våra elever som är riktigt nöjda med undervisningen. Dock är den siffran hög jämfört med andra skolor. Vi jobbar kontinuerligt med att förbättra vår undervisning bland annat genom våra pedagogiska konferenser och kompetensutveckling individuellt. Vi kommer att innevarande läsår att öka antalet samarbeten mellan lärarna för att på det sättet höja undervisningens kvalitet. 7.2.2. Åtgärder för utveckling Vi kommer att fortsätta vår satsning på kollegialt lärande i kombination med fräscha lokaler och delaktiga elever. 7.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer. Om du tänker tillbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då? Skulle du rekommendera din skola till någon som ska börja gymnasiet? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför högre studier? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? MEG Örnsköldsvik MEG AcadeMedia Gymnasium 2015 100% 83% 71% 2014 100% 82% 63% 2015 100% 81% 74% 2014 67% 75% 69% 2015 100% 83% 65% 2014-71% 55% 2015-46% 42% 2014-40% 34% Källa: telefonintervjuer av elever genomförda av Markör under 2015. Leverans av resultat skedde januari 2016.
Ändamålsenlig kvalitet Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför högre studier? Skulle du rekommende ra din skola till någon som ska börja gymnasiet? Om du tänker tillbaka på din gymnasieskol a i sin helhet, hur nöjd är du då? 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 0% 20% 40% 60% 80% 100% AcadeMedia Gymnasium MEG MEG Örnsköldsvik 7.3.1. Sammanfattande analys Dessa resultat talar för sig själv! Vi får bara ödmjuk försöka behålla samma resultat kommande år. 7.3.2. Åtgärder för utveckling Vi måste fortsätta att vara på tå och göra allt vi kan för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt i en trevlig miljö, där de känner att de spelar roll. 7.4 Våra utvecklingsområden under läsåret 2015-16 Utvecklingsområde 1 Öka elevernas trygghet på skolan Trots fina siffror i mätningarna ansåg vi att detta är ett viktigt område att fokusera på föregående år. Trygghet är en viktig grundplåt och vi har under året sett vissa tendenser till att tryggheten börjar naggas lite i kanten. Målet var att vi skulle öka indexet i NKI-undersökningen kring frågan gällande trygghet. Detta kommer leda till att eleverna kan fokusera ännu mer på skolarbetet och därmed också nå bättre resultat Arbetssätt Förtydliga och förankra ordningsregler Ökad vuxennärvaro i uppehållsrum Minska andelen obehöriga ungdomar i skolan. Fortsätta stärka klassråden, elevråden och de övriga råden
Fortsätta stärka och utveckla skoltraditionerna Utvecklingsområde 2 Upprätthålla och utveckla det kollegiala lärandet För att utveckla undervisningen så att eleverna ges förutsättningar att nå ännu bättre resultat så behöver vi fortsätta med våra pedagogiska måndagar. Vid dessa träffar delar lärarna sin syn på aktuell klassrumsforskning och delar erfarenheter med varandra. Vidare så inspirerar lärarna varandra till att våga prova nya grepp. Arbetssätt fortsätta med de pedagogiska konferenserna utveckla vår undervisning med hjälp av det kollegiala arbetet att tillsammans utveckla och pröva pedagogiska idéer och forskningsresultat Utvecklingsområde 3 Förfina arbetet med att ta fram gemensamma mål och prioriteringar Skolan hade gått med i AcadeMediaprojektet Bra blir Bäst (BBB) och i vår gemensamma diagnos över skolan kom vi fram till att vi behöver hitta en bättre struktur för att ta fram gemensamma mål och prioriteringar. Tanken är att vi med detta skall bli mer eniga om vilket håll vi är på väg och åt vilket håll vi vill åt, allt för att stärka skolans identitet och riktning. I detta arbete ville vi också hitta former där elever kunde ges förutsättningar för att vara med och påverka skolans gemensamma målsättningar. Arbetssätt en arbetsgrupp på skolan är utsedd att arbeta med detta område Gruppen kommer att träffas regelbundet, med tätare möten under uppstarten av läsåret för att komma igång med arbetet Utvecklingsområde 4 Förbättra arbetet med uppföljning av mål i den dagliga verksamheten Skolan hade gått med i AcadeMediaprojektet Bra blir Bäst (BBB) och i vår gemensamma diagnos över skolan kom vi fram till att vi behöver hitta en bättre struktur för att arbeta med och följa upp skolans gemensamma mål och prioriteringar. Tanken var att vi med detta skall veta om vi är på rätt väg eller om vi behöver ändra kurs för att nå dit vi vill. Vi ville också i detta arbete hitta former för aktiv elevmedverkan i arbetet med att följa upp skolans satta mål Arbetssätt en arbetsgrupp på skolan är utsedd att arbeta med detta område
Gruppen kommer att träffas regelbundet, med tätare möten under uppstarten av läsåret för att komma igång med arbetet Utvecklingsområde 5 Förtydliga roller, ansvar och organisationsstrukturen på skolan Skolan hade gått med i AcadeMediaprojektet Bra blir Bäst (BBB) och i vår gemensamma diagnos över skolan kom vi fram till att vi behöver hitta en tydligare roll- och ansvarsfördelning, samt att organisationsstrukturen behöver bli bättre. Det handlar mycket om att skapa rutiner kring en rad olika aktiviteter som sker under året. Tanken med detta var att alla på skolan skall ges möjlighet att ägna rätt tid och rätt saker. I förlängningen skall detta ge lärarna bättre förutsättningar att ägna mer tid och sina elever. Arbetssätt en arbetsgrupp på skolan är utsedd att arbeta med detta område Gruppen kommer att träffas regelbundet, med tätare möten under uppstarten av läsåret för att komma igång med arbetet 7.4.1 Sammanfattande analys Arbetet med att öka elevernas trygghet under förgående läsår har inte nåtts. Men resultatet att 97 % av eleverna känner sig trygga är svårt att öka. Målet med att upprätthålla och utveckla det kollegiala lärandet har lyckats och det har lett till ytterligare förbättringar i måluppfyllelsen. Målen med att ta fram gemensamma mål och prioriteringar, förbättra uppföljningen av mål i den dagliga verksamheten är fortfarande under utveckling men förbättringar har skett och kommer att ske. Mål 5: att förtydliga roller, ansvar och organisationsstrukturen på skolan har det arbetats mycket med under vårterminen och resultat av detta arbete kommer att ses under läsåret 16/17 7.4.2. Åtgärder för utveckling Vi fortsätter att förbättra de tidigare målen även under läsåret 16/17 med fortsatta insatser.
8. Nya utvecklingsområden 8.1 Utvecklingsområde 1; Vi ska öka antalet lärarsamarbeten med 50 % 8.1.1 Bakgrund 2015/2016 hade vi 9 samarbeten och vi har sett att det är gynnsamt för elevernas måluppfyllelse att lärare samarbetar, så därför kommer vi att öka samarbetsfrekvensen med 50% 8.1.2. Åtgärder Konferenstider i augusti och januari för att hitta och planera och initiera nya samarbeten Kvalitetssäkra att samarbetet blir bra genom att skapa en checklista om framgångsrika faktorer Koppla elevernas studieresa i åk 3 till de första momenten i åk3 i ett flertal ämnen 8.2 Utvecklingsområde 2; Mötesstruktur & möteseffektivitet: 8.2.1 Bakgrund Vi ser att det är en stressfaktor och en tidstjuv med ineffektiva möten och oklara beslut. 8.2.2. Åtgärder Dagordning, i god tid med ett tydligt syfte och utsedd mötesledare Mötesanteckningar med tagna beslut/förslag. Konferenstider måndag och onsdag. Årshjul/kalendarium 8.3. Utvecklingsområde 3; Öka närvaron på lektionerna Mål: Öka närvaron med 10 % enheter, halvera oanmäld frånvaro/månad 8.2.1 Bakgrund När eleverna är på skolan kan vi bättre hjälpa dem att klara studierna. Så om vi ökar närvaron kommer vi att hjälpa eleverna nå längre.
8.2.2. Åtgärder Mentor ansvarar för att kontrollera närvaron i sin mentorsgrupp varje fredag och pratar med berörd elev efter upptäckt frånvaro (anmäld eller oanmäld). Mentor ringer vårdnadshavare vid oanmäld frånvaro. Mentorn pratar med myndig elev. Mentor ansvarar för att upptäcka mönster i frånvaro och i så fall prata med eleven och vårdnadshavare och meddela EHT. Mentor meddelar skolsköterskan när en elev har anmäld frånvaro vid tre tillfällen under en termin. Skolsköterskan tar sedan kontakt med eleven. Ämneslärare ansvarar för att föra in närvaro samma dag. Närvaron kan inte ändras efter två veckor. Mentor informerar sin mentorsgrupp om ovanstående förtydligande rutiner under första klassrådet. Rektor informerar om dessa rutiner vid föräldramötet. Rektor/administratör söker efter strukturella mönster i frånvaro för att upptäcka om vissa ämnen/kurser/tider har ökad frånvaro. Vidtar lämpliga åtgärder.