Kvalitetsrapport Hermods gymnasium Göteborg Suah Nilsson, rektor

Transkript

1 Kvalitetsrapport Hermods gymnasium Göteborg Suah Nilsson, rektor

2 Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga händelser under året 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan 5.4 Intern och/eller extern granskning 5.5 Klagomål och synpunkter 6. Vårt värdegrundsarbete 7. Resultat 7.1. Funktionell kvalitet Kunskapsresultat Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling Värdegrundsresultat Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling 7.2. Upplevd kvalitet Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling 7.3. Ändamålsenlig kvalitet Sammanfattande analys

3 7.3.2 Åtgärder för utveckling 7.4. Våra utvecklingsområden under läsåret 8 Nya utvecklingsområden Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling 8.1 Utvecklingsområde Bakgrund (varför har vi valt det?) Åtgärder (så här ska vi arbeta med det) 8.2 Utvecklingsområde Bakgrund (varför har vi valt det?) Åtgärder (så här ska vi arbeta med det) 8.3 Utvecklingsområde Bakgrund (varför har vi valt det?) Åtgärder (så här ska vi arbeta med det)

4 1. Information om huvudmannen Skolans huvudman är Hermods gymnasium AB, bolaget är sprunget ur Hermods AB som har bedrivit utbildning sedan Vi har därmed en historik kring att vara ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag förvärvades Hermods AB av AcadeMedia. Vid årsskiftet 2015/16 skapades Hermods gymnasium AB som idag endast bedriver gymnasieutbildningar, bolaget tillhör AcadeMedias Teoretiska gymnasieskolor. Verksamhetschef för skolorna är Per-Erik Lorentzon som rapporterar till utbildningsdirektör Anneli Hammarberg, vilka tillsammans styr och leder verksamheten inom Hermods Gymnasieskolor. Hermods gymnasieskolor består idag av tre aktiva skolenheter i Göteborg, Malmö och Stockholm samt tre vilande tillstånd i Örebro, Karlstad och Linköping. Vid våra skolor erbjuder vi tre högskoleförberedande utbildningar på de nationella programmen, samhällsvetenskaps-, naturvetenskaps- och ekonomiprogrammet. 2. Information om vår skola Hermods Gymnasium är till för dig som tar din utbildning på allvar och söker en skola med bra lärare, stark gemenskap och en inspirerande miljö. Vi är digitaliserade och jobbar med ett starkt individtänk. För oss är det lika viktigt med höga kunskapsmål som att våra elever utvecklas som människor och går ut i livet med självförtroende, social kompetens och förmåga att ta personligt ansvar. Här får du vara dig själv. Hermods Gymnasium erbjuder tre nationella, teoretiska program: Naturvetenskaps-, Samhällvetenskaps- och Ekonomiprogrammet. 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal Skolans personal har under det gångna läsåret bestått av 21,6 heltidstjänster på lärarsidan samt skolledning bestående av rektor (100 ) samt biträdande rektorstjänst på 90. Till läsåret 16/17 krymper skolan och tar in färre antal elever, detta för att kunna fortsätta verka i de lokaler vi har och personalen minskas till ca 17,8 heltidstjänster. Av de lärare som kommer att arbeta under läsåret 2016/17 har samtliga en lärarexamen.

5 Gymnasieskolan - Personalstatistik med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Valt läsår: 2015/16 Valt uttag: Heltidstjänster Antal tjänstgörande lärare Andel () Andel () med Andel () med lärarlegitimat med lärarlegitimat Totalt Totalt ion och pedagogisk ion och antal antal behörighet i högskoleexa behörighet i minst ett ämne men minst ett ämne AcadeMedia 981,4 74, ,6 73,9 Hermods 69,3 78, ,8 83,8 Hermods Gymnasium Göteborg 18,0 78, ,3 77,3 Riket ,0 79, ,6 79,5 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna avser de som var anställda i gymnasieskolan i oktober Gymnasieskolan - Personalstatistik Valt läsår: 2015/16 Valt läsår: 2014/15 Antal lärare - heltidstjänst er Antal eleve r per lärar e Antal lärare - heltidstjänster Antal elever per lärare AcadeMedia 1 565,3 15, ,0 15,2 Hermods 87,6 16,8 65,7 19,7 Hermods Gymnasium Göteborg 21,5 18,3 13,4 22,0 Riket ,5 11, ,3 11,9 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna avser de som var anställda i gymnasieskolan i oktober 2015 resp. oktober Skolans elevhälsa har bestått av följande funktioner och omfattning: Skolsköterska 40, Kurator 40, Specialpedagog 60 under höstterminen som utökades till 100 till vårterminen samt en studie- och yrkesvägledare på 30 (läsåret 15/16). Skolläkare har varit knuten till skolan på enstaka timmar. Skolpsykolog vid behov. Elevhälsoteamet har letts av rektor och biträdande rektor. Teamet har träffats varje vecka för att både utvärdera de insatser som görs samt ta hand om nya ärenden som inkommer. Tre gånger per läsår har all pedagogisk personal träffat elevhälsoteamet och gått igenom klasser och enskilda elever för att säkerställa att alla har samma information och att behov som finns är kända och omhändertagna.

6 Till kommande läsår förstärker vi elevhälsan ytterligare då skolsköterskans närvaro ökar till 60 och skolpsykolog har fasta timmar på skolan. Specialpedagogens uppgift har fokuserats på att tillsammans med lärarna förbättra studieklimatet under lektionerna för enskilda elever som hela klasser. Specialpedagogen har också arbetat med att stärka lärarnas kompetens kring extra anpassningar och särskilt stöd. Under det gångna läsåret har skolan haft 2 förstelärare. De har haft fortsatt två huvudfokus ledarskap i klassrummet samt studiero. Syftet har varit att dels skapa kunskap och verktyg för hur lärarna kan bli mer effektiva och mer drivna i klassrummet för att det i sin tur skall gynna elevernas arbetsro och måluppfyllelse, dels att skapa enhetliga rutiner och förhållningssätt omkring en stimulerande och lugn studiemiljö i klassrummen. Som stöd för sitt arbete har våra förstelärare deltagit i det nätverk för förstelärare som vi startat upp inom AcadeMedias Teoretiska gymnasieskolor. Mycket arbetstid har lagts på det kollegiala lärandet och på att få igång en löpande auskultation. Efter ett tag blev nyttan i auskultationerna mer tydlig och en prestigelöshet började märkas bland personalen, tillsammans med en glädje i att vara två i klassrummet. När vi utvärderat arbetet har personalen framfört att tiden varit otillräcklig, vilket signalerar att man idag äger varför vi gör detta. Inför hösten ska vi se över hur vi logistiskt kan lösa tidsaspekten. Resultatmässigt jämför jag innevarande läsår med förra. Tittar vi på studiemiljö anser 73 att den är bra medan siffran för arbetsro bara uppgår till 60 läsåret 14/15. Dessa värden hade vi som målsättning att förbättra under läsåret 15/16. Det har vi inte lyckats tillräckligt bra med då värdena för just dessa parametrar ligger kvar på ungefär samma nivå för läsåret 15/16. Jag tycker mig se en attitydförändring hos personalen gällande arbetsron, en stor del i detta tror jag handlar om att vi mer öppet börjat diskutera den. Upplevelsen av studieron i skolan är dock väldigt kopplat till de fysiska lokaler vi sitter i. Lokalerna är inte alls ändamålsenliga och bullernivån är ofta oerhört hög i vissa delar av byggnaden. Detta stör klassrumsmiljön och tröttar ut både elever och personal. Som rektor arbetar jag ofta med bullerreducerande hörselskydd. Slutsatsen är att det är svårt att förändra arbetsron även om det är lugnt i klassrummet under lektionerna och det är inget som direkt kan kopplas till förstelärarnas uppdrag mer än det faktiska att diskussionen legitimerar för personalen att det är ok att ta kommandot i både klassrum och allmänna utrymmen. Vi har också varit i separata byggnader vilket inte underlättat varken dialog eller gemensamt praktiskt arbete. Till läsåret 16/17 har vi därför byggt upp en ny schematisk organisation som både ska gynna samarbetet mellan lärarna (mer mötestid) samt kunna ge förutsättningar för mer gemensamt arbete i klassrummet. Personaltätheten ökar något och trots sänkning av elevantal ökar vi elevhälsan. 3.2 Elever Vi ska vara en liten, digitaliserad skola med studiemotiverade elever. Helt klart går det åt rätt håll och skolans elevgrupper i åk 1 och 2 känns starka och motiverade, där bör resultaten kunna bli väldigt Skolan har arbetat hårt och initierat med måluppfyllelsen i åk 3. Den har gett resultat tack vare utökade specialpedagogiska insatser. Eleverna i åk 3 går ut med bättre måluppfyllelse än förväntat.

7 Eleverna på skolans naturvetenskapsprogram, där skolan har många elever i stort behov av språkligt stöd, är en viktig fokusfråga för skolledningen. Därför har kursen svenska som andraspråk (SVA) schemalagts på ett helt annat sätt än tidigare, vilket skall underlätta för elever som önskar läsa kursen. Det har även gjorts en satsning på att särskilt framhålla studiehandledning på modersmål. Vi kommer därför, som en av flera pilotskolor att delta i ett projekt, centralt initierat av AcadeMedia, som syftar till att kunna erbjuda våra elever ännu bättre och utökad studiehandledning på modersmålet. Detta gäller alla elever i behov av det oavsett program. Projektet kommer att följas upp och utvärderas tillsammans med deltagande elever och lärare. Gymnasieskolan - Elevstatistik läsåret 2015/16 Program Elever i år 1 Elever i år 2 Elever i år 3 Summa program Ekonomiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Summa årskurs Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgiften avser det totala antalet elever som var inskrivna i gymnasieskolans årskurs 1, 2 och 3 i oktober Närvaro (), lå 2015/16, v Närvar o Förälderanmäld Anmäld frånvaro Oanmäld frånvaro Sen ankomst Hermods Gymnasium Göteborg 80,5 13,6 1,3 4,1 0,5 Källa: Schoolsoft 4. Viktiga händelser under året Även detta läsår har präglats av förändring och utveckling. Efter utvärderingen av den mer nivågrupperade undervisningen i matematik förändrade vi vårt sätt att arbeta ytterligare en gång. Denna gång testade vi att utöka undervisning för lärarna i matematik. Vi tycker oss se på de NPresultat som nyss kommit att det gett effekt. Vi ska därför fortsätta på den inslagna vägen i höst. Vi skärpte CSN-kollen och förmedlade ut en tydligare bild till eleverna. Genom detta fick vi fler elever som kom till skolan eller tydligare meddelade varför de hade förhinder. Fortfarande är det dock problematiskt att nå och få en liten del av eleverna att komma till skolan. Under året utökade vi därför elevhälsan och vi kommer att utöka den ytterligare till nästa läsår. Skolsköterskan kommer att vara på skolan ytterligare en dag i veckan, skolpsykolog på fasta timmar för att kunna stärka elevhälsans främjande och förebyggande arbete och bibehållen specialpedagogtjänst på heltid. I februari 2014 införlivades vi och vår huvudman i AcadeMedia, vilket till viss del förändrat vårt sätt att arbeta med nya system och rutiner omkring bl.a. ekonomi och kvalitet. Vi har bytt biträdande rektorer under våren, då tidigare biträdande gått vidare till annan arbetsplats.

8 Vi utökade personalstyrkan med först åtta nya kollegor i slutet av VT 15 och senare under sommaren anställdes två till. Flera av dessa kommer inte att vara kvar till HT 16 eftersom skolan krymper lite. Personalrotation är alltid en påverkansfaktor på verksamheten. Under läsåret 14/15 resonerade vi mycket kring vår interiör och såg över möjligheten att göra satsningar på den inför kommande läsår (15/16). En del av detta är gjort och en del återstår till läsåret 16/17. Bland annat för att komma till rätta med bullernivån i vår byggnad, vilket fått till följd att vår ljudnivå inomhus har upplevts som väldigt hög av elever och personal. Skolan beslutade under våren att se över ventilationen till kommande läsår. Ett arbete är påbörjat och kommer att fortskrida under sommaren samt utvärderas under vårterminen På personalsidan har det sett bra ut med bland annat en gemensam fortbildning med Helena Wallberg, extern föreläsare och specialpedagog som också arbetat på Skolverket, vilket upplevts som väldigt givande av personalen. Där fokus har varit på att stärka varandra i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd samt hur lärarna kan arbeta mer med den formativa bedömningen på adekvat sätt i klassrummet. Vi har pratat mycket om vårt kvalitetsarbete och hur man kan jobba ännu mer utvecklande med extra anpassningar/särskilt stöd. Många i personalen har också deltagit i andra föreläsningar, seminarier och studieresor under året. Bland annat åkte vår fysiklärare till Cern för att delta i fortbildning för fysiklärare. 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter som utgår från den så kallade AcadeMediamodellen: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/ verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten?

9 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Grunden för vår systematik är att vi regelbundet genomför undersökningar för att mäta och ta reda på hur elever och medarbetare uppfattar verksamheten. Kalenderåret inleds med att vi i januari följer upp våra tidigare elevers uppfattning om sin skoltid hos oss. I februari följer vi upp våra nuvarande elevers och medarbetares uppfattning genom NMI- (medarbetare) och NKIundersökningar (elever). I vår har vi även genomfört en första utvärdering av undervisningen, vilket framöver kommer att genomföras vår och höst som ett ytterligare incitament för vårt ständiga förbättringsarbete. Utöver dessa större och löpande undersökningar av skolans kvalitet genomförs löpande kursutvärderingar och andra avgränsade uppföljningar av olika projekt. Resultaten från våra undersökningar analyseras i olika konstellationer och resulterar i nya mål och utvecklingsområden för verksamheten. Om något/några resultat skulle hamna mycket lågt, tas en särskild handlingsplan fram för att skolan direkt ska sätta in åtgärder under innevarande termin. I slutet av våren upprättar jag som rektor denna kvalitetsrapport som ett sammanfattande bokslut över vad vi gjort och hur det blev. Utifrån detta bokslut tar jag tillsammans med personalen fram relevanta utvecklingsområden och aktiviteter som beskrivs i skolans verksamhetsplan, som färdigställs i början av höstterminen. Detta läsår påbörjades redan under våren arbetet med kommande års verksamhetsplan. Kvalitetsrapport och verksamhetsplan utgör redskap för skolledningens planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Sammanfattningsvis leder jag som rektor tillsammans med mina medarbetare skolans verksamhet utifrån ett systematiskt årsflöde där mål definieras och omsätts i aktiviteter som utvärderas och leder till nya strategier och förbättrade resultat. Efter införlivandet i AcadeMedia har vi nu äntligen ett huvudårshjul att arbeta med och skolan skapar utifrån det ett eget lokalt årshjul, tillsammans med personalen, utifrån hur skolan tänker sig vissa processer. Givetvis förhåller sig skolan också till hållpunkter/mätningar som Göteborgs stad och Göteborgs Regionen (GR) använder sig av. Det är viktigt att vi som skola också är lokalt förankrade och kan vara med i det regionala kvalitetsarbetet som görs. Vi har under året använt en kombination av olika utvärderingar och interna kartläggningar. Den funktionella kvalitén (i vilken mån eleverna når de nationella målen) är en utmaning för skolan., Framförallt har våra avgångselever tagit stor del av våra resurser då många elever kom in med mycket låga betyg från högstadiet. Ett intensivt arbete har under året pågått för att både hjälpa eleverna med de områden där det saknades kunskap från grundskolan och att driva kurserna på gymnasienivå framåt. Matematiken är ett problemområde där eleverna har lägst måluppfyllelse. Matematiklärarna har tillsammans med skolledningen analyserat året som gått och kommit fram till att en ny organisation behöver växa fram. En kombination av mer undervisning men färre kurser för lärarna, och i den mån det går, också fler lärare per kurs. Vi har mjukstartat lite under våren med tämligen gott resultat så vi ser fram emot nästa läsår med tillförsikt. Vi är en liten verksamhet, vilket ger en närhet till eleverna. Vår styrka är vår goda relation till eleverna vilket också märks också på det höga NKI-värde, angående trygghet, som skolan har. Även om eleverna inte alltid uppnår höga värden inom funktionell kvalitet så är den upplevda kvalitén hög.

10 När eleverna väl kommit in på skolan vill de ogärna lämna den även om den egna måluppfyllelsen inte är så hög. När skolan nu släppt ut sin första årskull av studenter ska vi tillsammans utvärdera våra interna mätningar och se vad all personal på skolan behöver arbeta vidare med. Där studiero samt betyg och bedömning kommer att vara fortsatta utvecklingsområden. 5.4 Intern och/eller extern granskning Interna och externa tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Framför allt är det studieron och tydligheten i vårt formativa arbetssätt vi behöver förbättra till läsåret 16/17. Nu har vi till nästa läsår rent schematekniskt underlättat för mer dialog mellan alla personalgrupper på skolan. Det i sin tur ska ge en bättre samsyn oss emellan som ska gynna eleverna. Den ökade personaltätheten gör förhoppningsvis också sitt till under läsåret 16/17. Skolan fick också besked under våren att samarbetet med Helena Wallberg kommer att fortsätta. Personalen ser fram emot att jobba vidare med henne. Vi fortsätter arbetet med formativ bedömning i klassrummet som en aktion för mål Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av huvudman. Skolan har givetvis en skriftlig rutin för klagomålshanteringen som varit tydlig och synlig för samtliga elever och vårdnadshavare. Skolan har inte haft några klagomål under läsåret som föranlett utredningar. 6. Vårt värdegrundsarbete Elevhälsan består av följande funktioner läsåret 15/16. Specialpedagog/stödlärare, studie- och yrkesvägledare (SYV), skolsköterska, kurator och skolledning. Skolpsykolog och skolläkare vid behov. Jag som rektor försöker närvara vid i stort sett alla möten, annars deltar någon av de biträdande rektorerna. Vi har alltid ett veckomöte och sätter in extra avstämningar när det behövs. Ambitionen är givetvis att fungera som ett stöd gentemot både personal och elever men det förebyggande/främjande arbetet behöver vi bli ännu mer konsekventa i. Det nya EHT-teamet har en hög kompetens och i kombination med AcadeMedias centrala satsning, på vägledning inom elevhälsan, kommer det att lyfta skolans elevhälsoarbete till en ny nivå under kommande läsår. Behovet av elevhälsa har varit och är stort, varför skolan satsar på en elevhälsoförstärkning till kommande läsår. Ett samhälle och en skola för alla har varit läsårets övergripande diskussionstema.

11 En viktig del i värdegrundsarbetet är att varje klass har regelbundna mentorstider där dialog sker om trivsel, händelser och möjliga förbättringar. De veckovisa mötena förbereds av både ledningsgrupp och arbetslag så att gemensamma frågor kan tas upp för hela skolan likväl som mer programspecifika eller klasspecifika frågeställningar. Händelser som sker i skolan bearbetas och diskuteras av alla och kan snabbare leda fram till både samsyn och förändringar där så behövs. Vi är medvetna om att vi har problem bland eleverna med acceptans gentemot grupper/individer som avviker från samhällsnormen. Detta har vid flera tillfällen uppfattats av personal och vi försöker motverka detta genom att ständigt belysa och prata om olika minoriteters situation i samhället tillsammans med eleverna. Till nästa läsår fortsätter vi givetvis på temat. En ambition är också att alla som anställs hädanefter ska spegla våra elevers mångfald i den mån kompetens och behörighet tillåter det. Planen mot diskriminering och kränkande behandling har huvudsakligen tagits fram av elevhälsan. Elevhälsan kommer givetvis att även till kommande läsår vara ute i klasserna för att utveckla och implementera planen tillsammans med eleverna. Till kommande läsår ska personalen vara mer delaktiga i skapandet av planen och den ska som vanligt finnas tillgänglig för samtliga på vårt intranät. Naturligtvis ska alla lärare låta planen bli en naturlig del av kurserna. Det går alltid att på något sätt att anknyta till den i sin undervisning och sitt bemötande av eleverna. Genom att på våra möten hålla en levande diskussion av våra teman upplever jag att det är klart och tydligt för eleverna vilka kärnvärden vi på Hermods och AcadeMedia står för. Tanken är att till nästa läsår ska eleverna bli ännu mer delaktiga i planen mot diskriminering och kränkande behandling, både genom ett aktivt arbete på mentorstiden men också med en särskild fokusgrupp av elever som önskar jobba mer initierat med detta. Elevskyddsombud och trygghetsgrupp ska regelbundet (månadsvis) under läsåret träffa skolledning/eht. Det ger oss bättre möjlighet att fånga upp elevernas upplevelser om sin studiemiljö. Det är oerhört viktigt att våra elever är trygga hos oss. Vi följer upp det i varje intern mätning som görs. Både på organisationsnivå (NKI, SI:s skolenkät och GR:s elevenkät) och på lärarnivå (undervisningsutvärderingen). Det ger en bra indikator på hur stämningen är och det är ett prioriterat arbete för skolledningen att systematiskt närvara i klassrummen. Arbetet följs upp med elevhälsoteamet och personalgruppen, oavsett vad mätningarna visar är det mycket viktigt att personalen alltid får ge sin bild av vardagen. Tillsammans utarbetar vi efter mätningarna strategier och beslutar om eventuella särskilda insatser. 7. Resultat 7.1. Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg.

12 Kunskapsresultat Gymnasieskolan - avgångselever, nationella program Andel () elever med examen GBP för elever med examen eller studiebevis 2014/15* 2015/16* * GBP för elever med examen Program 2015/16* 2014/15* 2014/ 2015/16* * 15** Ekonomiprogrammet 76,6-13,3-14,5 - Ekonomiprogrammet - riket - 90,7-14,4-14,8 Naturvetenskapsprogrammet 87,5-15,4-16,0 - Naturvetenskapsprogrammet - riket - 93,9-15,5-15,9 Samhällsvetenskapsprogramm et 81,6-13,3-14,3 - Samhällsvetenskapsprogramm et - riket - 90,2-14,2-14,7 Hermods Göteborg 81,0-13,7-14,6 - Nationella program totalt - riket - 89,2-14,0-14,5 *Intern insamling, **SIRIS Avgångselever: elever som tagit gymnasieexamen samt elever som fått ett studiebevis där eleven är betygssatt i kurser som totalt omfattar minst 2500 poäng. Andel () med examen: procentuell andel elever som fått gymnasieexamen av samtliga avgångselever. GBP för elever med examen eller studiebevis: genomsnittliga betygspoängen för samtliga avgångselever. GBP för elever med examen: genomsnittliga betygspoängen för de elever som uppnått examen från antingen ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. Gymnasieskolan - Relationen mellan nationella prov och kursbetyg, 2015/16* Totalt antal elever med provbetyg och kursbetyg Andel () elever med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg Lägre Lika Högr e Engelska ,7 75,6 20,7 Engelska ,6 43,6 52,7 Matematik 1B 66 0,0 86,4 13,6 Matematik 2B 88 0,0 81,8 18,2 Matematik 2C 19 0,0 84,2 15,8 Matematik 3B 30 0,0 76,7 23,3

13 Matematik 3C 23 0,0 65,2 Matematik ,0 53,8 Svenska ,6 51,5 Svenska ,8 41,6 Hermods Göteborg 580 5,2 63,6 Riket (VT2015) ,1 65,5 *Intern insamling 34,8 46,2 34,8 45,6 31,2 26, Sammanfattande analys Skolan har gjort flera stora insatser detta år kopplat till elevernas måluppfyllelse. Siffrorna ser betydligt bättre ut än väntat med tanke på de resurskrävande elever vi haft. Vi ser att våra strategier med mer individanpassade studier och mer undervisningstid i kurserna (färre poäng för lärarna) har gett resultat, för första gången fick skolan igenom en hel klass på det nationella provet (NP) i matematik 2b. Vi har också genomfört en stor mängd prövningar på skolan i terminsslut, vilket gjorde att fler elever som inte fullt ut klarade de nationella proven lyckades bättre i kurserna. Fortfarande svänger resultaten en hel del, både upp och ner och där behöver vi tillsammans göra en analys med undervisande lärare vid terminsstart för att få deras bild av hur det kan komma sig. Från år till år, gällande resultaten på NP, kan vi se en svagt uppåtgående trend men att matematiken fortfarande behöver ett extrafokus. När det gäller de två övriga ämnena, engelska och svenska, ser vi att skolan behöver förändra sättet att tänka kring undervisningsupplägget samt naturligtvis arbeta mer närvarofrämjande så att eleverna tidigare i kursen får testa de kunskapskrav som inte testas på de nationella proven. Fler elever än förväntat på samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammet har klarat sin gymnasieexamen. Detta pga av vårt arbete med individuella måluppfyllelseplaner. Andelen av gymnasieexamen på ekonomiprogrammet är för låg, där är vi inte nöjda alls och gör därför extra satsningar, på bland annat matematiken på ekonomiprogrammet, till kommande läsår Åtgärder för utveckling Skolan fortsätter på den inslagna vägen med mkt handledning till personalen i det individanpassade lärandet samt specialsatsning på matematik och dubbelbemanning där det går. Tanken på det är att vi under detta år av gediget kvalitetsarbete verkligen skall ha fokus på att skapa högre måluppfyllelse i pågående kurser framåt.

14 -Minskad inströmning av elever som ger bättre förutsättningar för personalen, eftersom alla kommer vara på samma ställe. -En något ökad personaltäthet samt viss utökning av elevhälsan -Förändring i organisation med annat undervisningsupplägg i vissa kurser. Mer individuellt anpassad undervisning. - Ett uppmärksammande tidigare i kurserna kring de kriterier som inte omfattas i NP. -Samlad fortbildning för personalen Värdegrundsresultat Hermods Göteborg Hermods totalt AcadeMedia Gymnasium Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Andel elever som känner sig trygga i sin skola Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan Andel elever som upplever att skolans personal tar hänsyn till vad eleverna har för synpunkter Källa: Markör Sammanfattande analys När vi analyserar resultaten i tabellen så stämmer givetvis inte det fullt ut med verkligheten efter att ha varit runt i klasserna och pratat är det ett annat missnöje som visat sig. Framförallt var åk 3 missnöjda med lokallösningen och flera löften till dem som brutits angående materiella saker de blivit lovade inför att de började på skolan. Det är fullt förståeligt. Vi hade inte resurser för att fullt ut räcka till för våra årskurs3-elever som det var mycket stökigt kring och med en hård jargong. Många av våra treor mådde oerhört dåligt sista året och i kombination med att personalen inte på något vis hade möjlighet att ta hand om det extremt uppdämda behovet av vuxenkontakt, så bäddade det inte för ett positivt resultat. Vi upplevde att stämningen blev något bättre ju närmare skolavslutningen vi kom men vi hade inte möjlighet att ta hand om allt missnöje. Personaltätheten är en viktig faktor i detta och det är otroligt viktigt att vi tar ett gemensamt helhetsgrepp kring studieron och tryggheten. Vi börjar nästa läsår med att gemensamt gå igenom ordningsregler och ett resonerande förhållningssätt gentemot eleverna där vi hoppas på en god dialog som ökar deras förståelse för studieron.

15 Skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling (PDK) upprättas under ledning av kurator. Personalen har varit med och tyckt till och en del av fokusområdena är uppfångade från den vardag de i dialog med skolledning på möten belyst. Elevhälsan har bjudit in till möten kring PDKn men intresset bland eleverna har varit lågt. Personalen har också tagit upp den i sina klasser under mentorstiden. Våra mätningar ger också indikationer på vad vi kan behöva förbättra. Till nästa läsår blir det än mer strukturerat och förhoppningen är att få till en elevgrupp som jobbar enbart med värdegrundsfrågor och skolmiljö. Finns inget intresse för det får det bli en stående punkt på skolrådsmötena som skolledningen genomför Åtgärder för utveckling Skolan har redan utökat elevhälsan till kommande läsåret och lagt mycket tid på vad vi ska fokusera på kring det främjande och förebyggande arbetet bland annat att få igång portalen Ung livsstil. Eleverna ska få tillgång till en portal som heter "Ung Livsstil" och den ska elever och lärare jobba tillsammans med bland annat på mentorstid, i idrotten och på naturkunskapen. Vi har också tänkt oss att vi som personal ska finnas mer tillgängliga och röra oss mer ute i de allmänna utrymmena för en dämpande effekt samt fler gemensamma events med eleverna Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar. Hermods Göteborg Hermods totalt AcadeMedia Gymnasium NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning Källa: Markör

16 Upplevd kvalitet Hermods Göteborg Hermods totalt AcadeMedia Gymnasium NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning Sammanfattande analys Vi ser tydligt när vi undersöker vår NKI och i dialog med eleverna (exempelvis i skolrådet) att det skiljer sig mkt mellan årskurserna. Våra treor som nyss gått ut är mer missnöjda med sin skolgång än vad våra ettor och tvåor är. Vi har inte haft en organisation som fullt ut kunnat tillgodose deras behov vilket troligen är den främsta förklaringen till större delen av missnöjet. Vi har lärt oss av detta och under det innevarande läsåret jobbat oerhört intensivt med vårt kvalitetsarbete. Vi har avsevärt förbättrat vårt individanpassade arbete och fått en mer strukturerad arbetsorganisation som ska genomsyra och gynna hela verksamheten. Trivselsiffrorna vill vi specifikt arbeta vidare med och det gör vi bland annat genom en ökad personalnärvaro i de allmänna utrymmena samt också många fler sociala aktiviteter tillsammans med eleverna Åtgärder för utveckling - Samlar skolan i vår huvudlokal, då vi under läsåret huserat i två olika lokaler på grund av platsbrist i huvudlokalen. - Dialog med eleverna kring tillsättandet av nya tjänster för att skapa samverkan med eleverna. - Fokusgrupper för lärarna för att jobba med elevernas intressen tillsammans med dem. Vilket förhoppningsvis ska öka våra elevers trivsel på skolan. - Högre lärartäthet och bättre närvaro i de allmänna utrymmena. 7.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer med elever som lämnat skolan för cirka 3 år sedan. Skolan saknar resultat på ändamålsenlig kvalitet eftersom skolan hade sin första avgångklass vårterminen 2016.

17 7.4 Våra utvecklingsområden under läsåret En ökad känsla av respekt mellan eleverna genom ett mer initierat värdegrundsarbete i klasserna. 2 Klassrumsnära, formativ bedömning tydligare återkoppling för eleverna. Göra eleverna mer införstådda vad formativ bedömning egentligen är Sammanfattande analys Sammantaget har året varit mycket ansträngande, vi har haft för låg personaltäthet i förhållande till våra två lokaler och resurskrävande åk 3 elever. Vi känner att vi stått upp för vår värdegrund men också att det varit svårt att alla gånger förmedla den till våra elever på ett sådant sätt att den också helt följs i praktiken. Vi känner inte att vi nådde ända fram när det gäller respekten mellan eleverna och vi hoppas att det främjande och förebyggande arbetet vi satsar mer på till nästa läsår ska ge resultat. Gällande den klassrumsnära formativa bedömningen har arbetet gått framåt med både fortbildning och auskultation. Vi har många nya lärare som behöver stöd i sitt arbete men som också är väldigt drivna. Vårt arbete fortsätter givetvis till nästkommande läsår Åtgärder för utveckling Mål 1 - Trygghetsgrupp bestående av elever - Bättre förankrade ordningsregler hos elever och personal -Värdegrundsarbete på mentorstiden -Bättre involvering av plan mot diskriminering och kränkande behandling i kurserna -Elevdrivna temadagar som utgår från skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Mål 2 -Bättre möjligheter till mötestid för lärarna, vilket skall generera högre grad av samsyn och samgörande. -Ännu tydligare styrning på hur vi återkopplar till eleverna. Policy arbetas fram gemensamt med personalen. - Mer fortbildning för personalen kring betyg och bedömning, flera lärare ska gå Skolverkets kurs och vi fortsätter, den bland personalen uppskattade, fortbildningen med Helena Wallberg. 8. Nya utvecklingsområden 8.1 Utvecklingsområde 1 Studiero Det ska leda till att personal och elever ömsesidigt känner och upplever att arbetsro råder. Viktigt att båda parter delar känslan Bakgrund Området är bekant från tidigare år, vi vill jobba vidare på detta då våra undersökningar och upplevelser fortfarande visar på att det fortfarande finns en utvecklingspotential.

18 Åtgärder Bättre förankrade ordningsregler mentorerna (aug) Ännu mer dialog med vårdnadshavare till omyndiga elever - samtlig personal (löpande) Ledningsnärvaro i klassrummen med fokus på åk 1 och 2 skolledningen (löpande) 8.2 Utvecklingsområde 2 Betyg och bedömning mer träffsäker bedömning och tydligare återkoppling till våra elever. Ska leda till en bättre måluppfyllelse och lärandeutveckling Bakgrund Vi har många nya lärare som behöver stöd i bedömning och betygssättning. Det är viktigt att hamna rätt från början gällande betyg och bedömning. Fokus ska ligga på hur bedömningsprocessen kan bli mer konkret och hanterbar för våra elever men också ge den professionella läraren en god självkänsla i klassrummet Åtgärder -Mer mötestid för våra lärare så att deras samarbete underlättas. Skolledningen ger förutsättningen, lärarna kommer till mötena. -Skolverkets kurs betyg och bedömning under arbetstid för den som vill delta. -Fortbildning med Helena Wallberg 8.3. Utvecklingsområde 3 Närvarofrämjande kursupplägg. Effektivare och mer givande väg till måluppfyllelse. Vilket i praktiken innebär en bättre förankring av den formativa bedömningen i klassrummet. Vilket i sin tur motiverar eleverna och höjer deras närvaro för en högre måluppfyllelse Bakgrund Vi upplever att vi ibland har svårt att få vissa av våra elever till skolan. När de inte kommer så innebär det en ökad belastning för lärarna och framförallt sämre chanser för eleverna att nå sina mål. Vi ska därför försöka skapa planeringar och examinationer som gör att eleverna känner sig mer motiverade att komma till lektionerna och som samtidigt är effektiva och gör att lärarnas arbetssituation blir bättre, i form av bättre flöde över läsåret Åtgärd - Förändrat tänk kring kursernas upplägg. Mer bedömning under lektionstid där eleven får direkt respons under lektionstid och delvis också själv får lära sig att skriva ner den i egen matris. IKTpedagog + lärare (löpande)