Verksamhetsplan med internbudget. Barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan med internbudget Barn- och ungdomsnämnden 2017

Innehåll INLEDNING 4 VERKSAMHETSMÅL 5 UTMANINGAR OCH RISKER 6 Förskola 6 Svårare att rekrytera personal 6 Ökade vistelsetider i förskolan urholkar personaltätheten 6 Barn- och elevökningen ger ett ökat behov av lokaler 6 Statsbidrag 6 Grundskola inklusive förskoleklass samt fritidshem 7 Svårare att rekrytera personal 7 Barn- och elevökningen ger ett ökat behov av lokaler 7 Statsbidrag 7 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 8 Driftsredovisning, förändringar i ram jämfört 2016 8 Barn- och ungdomsnämnden 9 Central och lokal ledning och administration 9 Förskola 9 Prognos antal barn 9 Lokaler 9 Barnomsorg på obekväm arbetstid kvällar, nätter och helger 10 Pedagogisk omsorg 10 Fritidshem 10 Prognos antal barn 10 Lokaler 10 Grundskola inklusive förskoleklass 11 Prognos antal elever 11 Lokaler 11 Särskolan 11 Fristående förskolor och skolor 12 Bakgrundsfaktor 12 Förskola 12 Grundskola inklusive förskoleklass samt fritidshem 12 PRIORITERINGAR 13 Förskola 13 Personalrekrytering 13 Lokaler 13 Ökat schemasnitt i förskolan 13 2

Grundskola inklusive förskoleklass samt fritidshem 13 Den utbildningspolitiska visionen 13 Personalrekrytering 13 Lokaler 13 KVALITET I VERKSAMHETEN 14 Planerat antal barn och elever 2017 14 Planerade platskostnader per verksamhet 2017 14 Budgeterade platskostnader och personaltäthet per enhet och verksamhet 2017 15 PERSONAL 17 Planerat antal årsarbetare 2013-2017 17 Rekrytering 17 Hälsofrämjande arbetsplatser 18 Pensionsavgångar 18 DRIFTSBUDGET 19 Driftsredovisning, bruttoram 2017 19 INVESTERINGSBUDGET 20 Investeringsredovisning 20 BILAGOR 21 Verksamhetsmål i Hypergene 21 FOKUSOMRÅDE - ORDNING OCH REDA I EKONOMIN 21 FOKUSOMRÅDE - HÖG KVALITET I VÄLFÄRDEN 21 FOKUSOMRÅDE - VERKSAMHET OCH MEDARBETARE 24 EGNA VERKSAMHETSSPECIFIKA MÅL OCH AKTIVITETER 25 3

Inledning Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet inom förskola och fritidshem samt det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar (förskoleklass, grundskola och särskola). Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskolor i kommunen. I 2017 års budget planeras för att 1 402 årsarbetare har i uppdrag att ge stöd och stimulans till de 3 042 barnen i kommunala förskolor, 5 694 eleverna i kommunala skolan inklusive särskolan samt de 2 750 eleverna i kommunens fritidshem så att de utvecklas så långt som möjligt. Driftbudgeten uppgår till 945 mnkr. Den utbildningspolitiska visionens mål sattes upp av barn- och ungdomsnämnden 2012-2015. Nämnden utvecklade visionen och fattade beslut om ny vision 2016-2019, med samma målsättning som innan: Kalmar ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner! I senaste mätningen av SKLs Öppna jämförelser som kom i april (baserat på resultat under 2015), förbättrades Kalmars placering från 107 till 84. I december kommer nästa mätning, då med 2016 års betyg som grund. I det sammanhanget kan nämnas att statistik bakåt (t.o.m. 97/98) visar att inte något år har meritvärdet varit bättre än i år, vilket indikerar en fortsatt förbättring. Genom att fortsätta med utvecklingsområden som Matematiklyft, Läslyft, Slöjdlyft, Formativ bedömning, Språkutvecklande arbetssätt m.m., och att systematiskt avveckla eller förbättra de insatser som inte fungerar, kommer Kalmar att fortsätta förbättra sina resultat. Utifrån resultaten år 2016 kan de fortsatta utvecklingsområdena sorteras under tre rubriker: - fortsatt förbättring av meritvärdet - förbättra insatser för elever som ej når behörighet till gymnasieprogram - snabbare språkutveckling för nyinvandrade Dessa utvecklingsområden omfattar en rad insatser som t.ex. Fokustid/läxhjälp och studiehandledning till elever, handledning av utvecklingslärare på individ- och gruppnivå, förbättrat elevhälsoarbete, fler behöriga lärare i svenska som andraspråk samt kompetensutveckling inom alla tre områden. I följande rapport kommer barn- och ungdomsnämndens verksamhetsplan samt internbudget 2017 att beskrivas. Där det finns möjlighet behandlas även kommande planeringsperiod, 2018-2019. Utgångspunkten under varje rubrik är verksamhetsvis; förskola, skola, fritidshem och där det förkommer; barn- och ungdomsnämnden samt administration. 4

Verksamhetsmål De mål som kommunfullmäktige har fastställt är fördelade till respektive nämnds verksamhetsområde. Varje nämnd ska sedan fastställa nämndsmål, och dessa revideras varje år i samband med beslut om Verksamhetsplan med internbudget. Kalmar kommun har en hög ambition gällande förskola, skola och fritidshem, vi ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner senast 2019. För att ha en möjlighet att uppnå det uppsatta målet i den utbildningspolitiska visionen måste fokus i utvecklingsarbetet ligga på att utveckla undervisningen och höja kvaliteten i verksamheten. Barnen och eleverna ska få de bästa förutsättningarna att uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Målen för barn och ungdomsnämnden presenteras i bilagan. Barn och ungdomsnämnden har 18 mål och 2 uppdrag i verksamhetsplanen för 2017. 5

Utmaningar och risker Förskola Följande utmaningar och risker identifieras inom förskoleverksamheten. Svårare att rekrytera personal Barn- och ungdomsnämnden står inför stora utmaningar med att rekrytera behörig personal, då det finns ett ökat behov pga. ökat barn- och elevantal, pensioneringar, och nya statsbidrag m.m. Idag är det svårt att hitta vikarier till förskolan, både för korta och längre vikariat. Det finns en risk i att det blir svårare att tillsätta behörig personal då andelen behöriga sökande inte når upp till det antal som verksamheterna har behov av. Bristen på utbildade förskollärare börjar visa sig trots att Kalmar är en utbildningsort för förskollärare. Konsekvenser kan bli försämrad personaltäthet som i sin tur kan ge högre sjukskrivningstal, eller att verksamhetens kvalitet och utformning påverkas. I en ökande konkurrens arbetar barn- och ungdomsförvaltningen strategiskt för att kunna rekrytera behöriga pedagoger. Här kommer marknadsföring mot framtida medarbetare att spela en stor roll. Det är ett arbete som redan påbörjats, bl.a. i form av deltagande i olika mässor samt inbjudan till rekryteringsmöten för snart examinerade förskollärare. Syftet med rekryteringsmötena är att berätta om förskoleverksamheten och varför de ska välja att arbeta i Kalmar kommun. Ökade vistelsetider i förskolan urholkar personaltätheten Föräldrarnas behov av längre vistelsetider i förskolan ökar kontinuerligt. År 2004 var den genomsnittliga vistelsetiden 29 timmar per vecka. 2016 ser den ut att bli 33,6 timmar per vecka, en ökning på 16 %. Nuvarande form av ersättningssystem från kommunfullmäktige tar inte hänsyn till vistelsetiderna, tilldelning görs endast efter hur många barn som finns i verksamheten. Vi har nu nått en punkt där det är svårt att få en tillräcklig personalbemanning över dagen. Detta riskerar att verksamhetens kvalitet och arbetsmiljö blir sämre för både barn och personal. Förändringar i barnens genomsnittliga vistelsetider under året borde också kompenseras inte bara antalet barn. I verksamhetsplan 2017 finns ett uppdrag: Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med barn- och ungdomsnämnden se över resursfördelningssystemet vad gäller vistelsetid i förskolan. Det uppdraget bör utmynna i att fr.o.m. budgetår 2018 kompenseras barn-och ungdomsnämnden för de ökade vistelsetiderna. Barn- och elevökningen ger ett ökat behov av lokaler Prognosen säger att antalet barn inom barn- och ungdomsnämndens område kommer att öka med 310 t.o.m. 2019, ca 10 % mer än 2016 då det är budgeterat för 3 201 barn. Ökningen medför att förskolan har ett fortsatt stort utbyggnadsbehov. Till detta kommer att Skolverket har tagit fram rekommendationer för barngruppernas storlek, vilket innebär att förskolan behöver byggas ut ytterligare. Totalt kommer 27 nya förskoleavdelningar att behövas i barn- och ungdomsnämndens område under perioden 2016 2020. Processen att bygga en ny förskola kan vara lång, ofta handlar det om flera år. Eftersom planeringen då bygger på antaganden om barn som ännu inte är födda kan stora förändringar i födelsetal, eller inflyttning, i ett område snabbt förändra förutsättningarna. Redan nästa år, 2017, finns ett stort behov av fler förskoleplatser. Utbyggnaden skulle då behöva motsvara + 12 förskoleavdelningar om Kalmar kommun ska ha en genomsnittlig gruppstorlek på 15 barn. Tidigare låg prognosen på 7 avdelningar under 2017. Statsbidrag Den nya regeringen har genomfört en mängd nya reformer inom barn-och ungdomsnämndens verksamhetsområde som utmynnat i nya statsbidrag, ett exempel är bidraget som syftar till att minska barngruppernas storlek. Statsbidragen är villkorade. Sambandet mellan de sparbeting som gjorts de senaste åren och att kommunen erhåller nya statsbidrag innebär en risk. T.ex. jämförs ofta nyckeltal, t.ex. personaltäthet eller gruppstorlekar, vid två olika tidpunkter i uppföljningen av bidraget för att visa att man använt statsbi- 6

draget till det som det var avsett för. Uppföljningen av statsbidraget för mindre barngrupper som gjorts under hösten 2016 (avsåg LÅ 2015/2016) utgjordes till större del av en beskrivning av insatser och åtgärder istället för jämförelse av nyckeltal vid olika tidpunkter. Uppföljningen är inte godkänd ännu men detta indikerar en mindre risk för återbetalning än vad som uttryckts innan. Däremot fick inte alla förskolor sina ansökningar beviljade i den senaste rekvisitionen eftersom Skolverket utöver gruppstorleken även tog hänsyn till personaltätheten i bedömningen av tilldelningen. I detta ligger en risk i form av förändrade planeringsförutsättningar. Att få bidrag ett år men inte nästa år, medför en jojo-effekt med ekonomiska och organisatoriska konsekvenser. I budget 2017 har förskolorna generellt varit försiktiga med att lägga in bidrag som inte är beslutade av Skolverket ännu (d.v.s. det som avser HT 2017). Grundskola inklusive förskoleklass samt fritidshem Följande utmaningar och risker identifieras inom grundskoleverksamheten och fritidshemsverksamheten. Svårare att rekrytera personal Barn- och ungdomsnämnden står inför stora utmaningar med att rekrytera behörig personal, då det finns ett ökat behov pga. ökat barn- och elevantal, pensioneringar, och nya statsbidrag m.m. Inom skolan tar rekryteringen ytterligare en dimension då lärarna inte bara ska vara behöriga lärare, de ska även vara behöriga i de ämnen och årskurser de ska undervisa i. I detta ligger en risk, om det inte finns behörig personal, alternativt inte tillräckligt många behöriga söker tjänster i Kalmar kommun, utmanas kvaliteten på undervisningen vilket kan resultera i lägre måluppfyllelse hos eleverna. Inom vissa ämnen/områden finns det god tillgång på behöriga lärare, inom andra ämnen sämre. Verksamhetens behov av vissa grupper av behöriga lärare och yttre faktorer så som tillgång till vissa utbildade grupper skiftar över tid. Till exempel är speciallärare ett bristyrke där det är svårt att rekrytera i nuläget. Här, liksom i förskolan, är marknadsföring och samarbete med Linnéuniversitetet en utgångspunkt för att säkerställa att kommunens framtida efterfrågan tillfredsställs. Barn- och elevökningen ger ett ökat behov av lokaler De närmaste åren sker en kraftig ökning av antalet elever i grundskolan. Fram till 2019 ökar det totala antalet elever med 713 i barn-och ungdomsnämndens område. På 10 års sikt ökar antalet elever i grundskolan med ca 1 600 i hela kommunen, d.v.s. en ökning med 22 %. Den snabba ökningen av antalet elever utmanar arbetet med tillgång till grundskolelokaler. I synnerhet i centrala Kalmar behöver grundskolan byggas ut. Linnéuniversitetets flytt skapar nya möjligheter och beslut är nu tagna för att skapa ett nytt högstadium (Tallhagsskolan) i kvarteret Telemarken. Här kommer även särskolan och Lindöskolans mellanstadium att finnas. Flera av kommunens skolor får nu möjlighet att klara växande elevkullar. Även inom andra områden finns behov av om-, ny- och tillbyggnationer, t.ex. Åbyskolan, Rinkabyholmsskolan och Djurängsskolan. Av ökat elevantal följer ökat antal barn i fritidshemmen. När det kommer till fritidshemmens lokaler så är utmaningen att fritidshemmen inte enbart kan finnas i samma lokaler som under skoltid utan behöver någon form av egen hemvist. Detta ökar skolans sammantagna lokalbehov och därmed kostnader. Statsbidrag Precis som inom förskoleverksamheten så har det genomförts reformer som innebär att grundskolorna i Sveriges kommuner har tillförts nya statsbidrag, t.ex. lågstadiesatsning, läxhjälp, lovskola och fritidshemssatsningen. Skolorna gynnas ekonomiskt av statsbidragen, ökade intäkter medför inte alltid ökade kostnader, åtminstone inte alltid i ett initialt skede. Det finns en startsträcka för t.ex. att rekrytera mer personal i samband med att ett nytt statsbidrag kommer. Risken är densamma som för förskoleverksamheten, d.v.s. om nyckeltal vid två tidpunkter används för jämförelse i uppföljningen av statsbidragen så finns en risk för återbetalning om man inte kan uppvisa en förbättring. Statsbidrag för lovskola och läxhjälp medför dock inte någon personalutökning och därmed inte någon uppföljning i form av jämförande nyckeltal. Det handlar istället om att inom befintlig organisation skapa förutsättningarna för ändamålet. 7

Ekonomiska förutsättningar Driftsredovisning, förändringar i ram jämfört 2016 I tabellen visas vad som tillförts jämfört budgetramen 2016. Större delen utgörs av medel för ett ökat barn- och elevantal. Övriga ramförändringar avser t.ex. IT där datorer på utbildningsnätet går över till admin-nätet (de får ett högre pris/st), kompensation för kostnadsökningar vid köp av verksamhet (t.ex. skolplats från annan kommun eller köp av platser i fristående förskolor och skolor) samt besparingskravet på 1 %. Beloppen till kommunledningskontoret och kultur- och fritidsförvaltningen består av 2 årsarbetare HRspecialister som har övergått till kommunledningskontorets ansvar samt att kultur- och fritidsnämnden tar över huvudansvaret för fritidsgårdarnas lokaler på Funkaboskolan, Kalmarsundsskolan och Barkestorpsskolan. När dessa pengar räknas av blir barn- och ungdomsnämndens budgetram 943 322 tkr. Den uteblivna indexuppräkningen av övriga utgifter i ramtilldelningen fortsätter anstränga förvaltningarnas budgetar. När kostnaderna för övriga utgifter, t.ex. lokaler och material, ökar så finansieras detta till största del på bekostnad av personal. För barn- och ungdomsnämnden handlar det om ca 3 000 tkr per år vid kostnadsökning på 1 %. Förändringar 2017 jämfört med 2016 tkr Budgetram 2016-900 552 Ny debiteringsmodell IT -1 743 Fler barn förskola -12 180 Fler elever fritidshem -3 712 Fler elever skola -13 627 Utökad undervisningstid matematik år 4-6 -1 430 Besparingskrav 1%, stabil ekonomi 8 977 Kompensation kostnadsökning, köpt verksamhet samt löneökningar -20 669 Summa förändringar, KF budget dec 2016-44 384 Budgetram till kommunledningskontoret 1 353 Budgetram till kultur- och fritidsförvaltningen 261 Summa förändringar mellan förvaltningar 1 614 Summa förändringar mellan 2016 och 2017-42 770 Budgetram 2017-943 322 För 2018 tillförs barn- och ungdomsnämnden 17 793 tkr och för 2019 ytterligare 16 370 tkr. Ramförändringarna avser ökade barn och elevantal samt kompensation för kostnadsökningar vid köp av verksamhet. 8

Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden har antagit en utbildningspolitisk vision för 2016-2019 som genomsyrar barn- och ungdomsnämndens arbete. Visionen bryts årligen ner i ett utbildningspolitiskt program där nämnden specificerar satsningar som ger förutsättningar att stärka måluppfyllelsen av den utbildningspolitiska visionen. Till visionen och programmet knyts nämndens strategiska medel som uppgår till 0,5 % av budgetomslutningen. 2017 gör nämnden följande satsningar av de 4 450 tkr som disponeras: - Utvecklingstjänster inom förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem (1 500 tkr) - Lovskola, en framgångsrik väg till ökad måluppfyllelse (300 tkr) - Gemensamrättning av nationella prov (250 tkr) - Estetiska lärprocesser Ateljén-Byteatern-Länsmuseet (700 tkr) - Fokustid (läxhjälp) (1000 tkr) - Förstärkning av läslyftet (300 tkr) - Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) (100 tkr) - Lärande för att ta kunskap till handling (300 tkr) Central och lokal ledning och administration Den centrala och lokala ledningen och administrationen ses kontinuerligt över. I samband med avgångar prövas så väl organisationsförändringar som kostnadseffektiviseringar. Projektet koncentrerad administration pågår centralt i kommunen som i ett första steg hanterar löne- och ekonomiadministration centralt. 2017 startar koncentrerad administration också på barn- och ungdomsförvaltningen. 3,0 tjänster är avsatta i budget och flyttade från lokal till central administration. Även om arbetsuppgifter försvinner från den lokala administrationen så kan inte neddragningar i tjänsterna (skolsekreterarna) göras i paritet med de minskade arbetsuppgifternas omfattning. Till exempel ger det ökade antalet barn och elever en ökad efterfrågan på mer tid för den administration som detta genererar. Förskola Prognos antal barn Antalet förskolebarn fortsätter att öka och födelsetalen förväntas stiga kommande år. 2015 föddes 801 barn och år 2019 räknar vi med att det föds ca 860 barn. Till detta kommer att Kalmar är en inflyttningskommun och många barnfamiljer flyttar hit. Bostadsbyggandet har nu tagit fart och inom några år finns många nya bostäder färdigställda. Redan för innevarande år har antalet barn ökat mer än tidigare beräknat. Tabellen visar barn från Kalmar kommun, d.v.s. de barn som barn- och ungdomsnämndens budgetram bygger på. Barn och elevförändringar Budget 2016 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Skillnad 2016-2019 Verksamhet Förskola 3 201 3 246 3 425 3 482 3 511 310 Lokaler Ökningen av antalet barn gör att förskolan har ett fortsatt stort utbyggnadsbehov. Till detta kommer att Skolverket tagit fram rekommendationer för barngruppernas storlek, vilket innebär att förskolan behöver byggas ut ytterligare. Planering för detta görs tillsammans med serviceförvaltningen och samhällsbyggnadskontoret. Det är viktigt att samverkan mellan kommunens förvaltningar fungerar bra. Det kan t.ex. gälla nya eller förändrade detaljplaner som ofta är en förutsättning för att kunna bygga en ny förskola. Processen att bygga en ny förskola kan vara lång, ofta handlar det om flera år. Eftersom planeringen då bygger på antaganden om barn som ännu inte är födda kan stora förändringar i födelsetal, eller inflyttning, i ett område snabbt förändra förutsättningarna. Planeringen av förskoleutbyggnad måste därför revideras kontinuerligt. Redan nästa år, 2017, finns ett stort behov av fler förskoleplatser. Utbyggnaden skulle då behöva motsvara 9

+ 12 förskoleavdelningar. Detta är en kraftig ökning jämfört med tidigare prognos då behovet uppgick till 7 nya avdelningar 2017. Utöver fler barn bygger beräkningen nu också på en genomsnittlig gruppstorlek av 15 barn per avdelning. (tidigare 16,7 barn per avdelning). Totalt kommer 27 nya förskoleavdelningar att behövas i barn- och ungdomsnämndens område under perioden 2016 2020. Behov av nya förskoleavdelningar 2016-2020 Budget antal barn Prognos Diff. mot budget Prognos 2016 2016 2016 2017 2018 2019 2020 3 201 3 273 72 3 273 3 452 3 509 3 538 3 606 Ökning antal barn jfr budget 2016 Ackumulerat 72 251 308 337 405 Per år 72 179 57 29 68 Utbyggnadsbehov förskoleavdelningar a' 15 barn Ackumulerat 5 17 21 22 27 Per år 5 12 4 2 5 Lagkrav och kommunens budgetmål innebär också att förskolan ska vara rätt dimensionerad i varje område. Det totala utbyggnadsbehovet blir därför något högre. Barnomsorg på obekväm arbetstid kvällar, nätter och helger Föräldrarnas behov av barnomsorg på obekväm arbetstid har ökat. Nattomsorg finns på fyra platser i kommunen. Idag finns totalt ca 200 barn inskrivna. Behovet av denna verksamhet ses ständigt över. Ett särskilt statsbidrag har inrättats från 2013. För 2016 gav detta ett tillskott på ca 1 300 tkr. 2017 beräknas bidraget till samma storlek. Pedagogisk omsorg Verksamheten planeras ha 12 barn under 2017 fördelat över två förskolor (Förskolan Björkenäs och Svärdsliljans förskola). Föräldrarnas efterfråga på platser styr behovet av pedagogisk omsorg och förskolecheferna försöker att i möjligaste mån tillgodose föräldrarnas önskemål. Fritidshem Prognos antal barn Till största delen beror ökningen på att det blir fler elever i skolan. Bland de yngre eleverna har nästan samtliga också plats på fritids. Antalet äldre barn på fritids ökar också. Sammantaget innebär det ökade antalet barn i verksamheten ett ökat tryck på lokaler för fritidshemmen, och behov av mer personal. Det innebär att fritidshemmet inte enbart kan finnas i samma lokaler som under skoltid utan behöver någon form av egen hemvist. Detta ökar då skolans sammantagna lokalbehov och därmed kostnader. Tabellen visar barn från Kalmar kommun, d.v.s. de barn som barn- och ungdomsnämndens budgetram bygger på. Barn och elevförändringar Budget 2016 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Skillnad 2016-2019 Verksamhet Fritidshem 2 766 2 849 2 982 3 010 3 064 298 Lokaler Se rubrik lokaler under grundskola inklusive förskoleklass. 10

Grundskola inklusive förskoleklass Prognos antal elever De närmaste åren sker en kraftig ökning av antalet elever i grundskolan. Under perioden ökar det totala antalet elever med ca 713 i barn-och ungdomsnämndens område. På 10 års sikt ökar antalet elever i grundskolan med ca 1 600 i hela kommunen, d.v.s. en ökning med 22 %. Den kraftiga elevökningen kommer att ställa nya krav på lokaler, personal, kost, administration m.m. De stora utmaningarna för Kalmar kommun kommer då att vara dels att rekrytera lärare och dels att tillgodose behovet av ytterligare skollokaler. Tabellen visar elever från Kalmar kommun, d.v.s. de elever som barn- och ungdomsnämndens budgetram bygger på. Barn och elevförändringar Budget 2016 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Skillnad 2016-2019 Verksamhet Förskoleklass 666 685 659 686 726 60 1-3 1 894 1 941 2 021 2 061 2 096 202 4-6 1 792 1 811 1 881 1 961 2 056 264 7-9 (10) 1 739 1 748 1 811 1 873 1 926 187 Totalt 6 091 6 185 6 372 6 581 6 804 713 Lokaler Den snabba ökningen av antalet elever kommer att ställa krav på lokaler. I synnerhet i centrala Kalmar behöver grundskolan byggas ut. Linnéuniversitetets flytt skapar nya möjligheter och beslut är nu tagna för att skapa ett nytt högstadium (Tallhagsskolan) i kvarteret Telemarken. Här kommer också delar av Lindöskolan och hela särskolan finnas. Vasaskolan, Lindöskolan och Kalmarsundsskolan (i viss mån också Funkaboskolan) får nu möjlighet att klara växande elevkullar. I Rinkabyholm pågår ett planarbete som syftar till att på sikt ge möjlighet till ett helt nytt skolområde med förskola, skola, sporthall, bibliotek etc. Även i Läckeby (Åbyskolan) kommer skollokalerna att bli för små. I dagsläget utnyttjas en del av skolan som förskolelokaler. Nya förskolelokaler byggs därför vid Åbyskolan så att skollokaler frigörs. Djurängsskolan kommer att få helt nya skollokaler. Den gamla skolan rivs och ersätts av en ny skola som också innehåller förskolelokaler. Även Falkenbergsskolan får delvis nya lokaler. Här handlar det om att ersätta den gamla paviljongen (hus 10). Ökningen av antalet barn på fritids ställer också krav på skollokalerna. I ett idealläge skulle skolans lokaler fungera för både skola och fritidshem. Det är samma elever, i olika verksamheter vid olika tider på dagen. På många skolor är det dock svårt att anpassa lokalerna så att de fungerar både för skola och för fritidshem. Det innebär att fritidshemmet inte enbart kan finnas i samma lokaler som under skoltid utan behöver någon form av egen hemvist. Detta ökar då skolans sammantagna lokalbehov och därmed kostnader. Särskolan Särskolan tar emot elever från förskoleklass till år nio som läser enligt grundsärskolans och/eller träningsskolans kursplan. Särskolan i Kalmar kommun är dels lokalmässigt integrerad med Thorén Framtid och dels i egna lokaler i Tullbroskolan. Idag har särskolan ett femtiotal elever fördelade på båda skolorna. Linnéuniversitetets flytt skapar nya möjligheter och beslut är nu tagna för att skapa en samlad särskola som ligger i anslutning till grundskoleverksamhet i kvarteret Telemarken. Många elever i särskolan är multihandikappade vilket ställer stora krav på lokalernas utformning. För att kunna tillgodose de ständigt skiftande behoven i särskolan behöver verksamheten för ändamålet anpassade lokaler. Det ger också en framtidssäkring där särskolan kan ta emot elever vars specifika behov inte alltid kan förutsägas i dag. 11

Fristående förskolor och skolor 2017 kommer det i Kalmar kommun finnas totalt 17 stycken fristående förskolor och skolor. Fyra stycken av dessa bedriver skolverksamhet, elva stycken bedriver förskola/pedagogisk omsorg och två stycken bedriver både skol- och förskoleverksamhet. De fristående förskolorna och fritidshemmen har tagit upp 443 platser i budget 2017, vilket är 14 barn mindre än 2016. De fristående skolorna beräknar ha 609 elever 2017, d v s 86 elever färre jämfört med budget 2016. Bakgrundsfaktor Alla barn och elever ska ha möjlighet till likvärdig utbildning och bakgrundsfaktorn ska verka för att uppnå detta. Förskola Bakgrundsfaktor utgörs av 10 % av förskoleverksamhetens budgetomslutning, vilket motsvarar 30 800 tkr 2017. I förskolan används bakgrundsfaktorn mestadels rakt ut i verksamheten för att upprätthålla och, där behov finns, stärka grundbemanningen. Särskilt i grupper för de yngre barnen (1-3 år). Den hjälper till att balansera bemanningen vad gäller ökande vistelsetider eller i situationer där bakgrundsfaktorn är hög, men andelen 15-timmars barn i verksamheten också är stor. Bakgrundsfaktorn gör det möjligt att utveckla den pedagogiska delen genom förstärkning av specialpedagoger, pedagogista, språkutvecklande arbetssätt och utbildning inom tecken som stöd. Bakgrundsfaktorn används också förebyggande i arbetslagen i form av handledning och EHT-arbete., samt för tolk och språkstödjande material är användningsområden bakgrundsfaktorn kommer till nytta. Grundskola inklusive förskoleklass samt fritidshem Bakgrundsfaktor utgörs av 15 % av grundskolans budgetomslutning, vilket motsvarar 75 800 tkr 2017. I grundskola och på fritids hjälper bakgrundsfaktorn till att göra satsningar inom många olika områden. Många av enheterna använder den för satsningar och förstärkning kring nyanlända elever, t ex kartläggning enligt ny lagstiftning, tolk, studiehandledning på hemspråket, SVA samt övriga pedagogiska insatser. Bakgrundsfaktorn används också till elevstödjande insatser i form av mindre undervisningsgrupper, alternativa (digitala) studieverktyg, läxhjälp samt riktade resurser i de yngre skolåren. Personalförstärkning i form av ökad grundbemanning, speciallärare, resurslärare, IT-pedagoger och bemanning av skolbibliotek, är andra områden. Också elevhälsa stärks genom kuratorer och specialpedagoger. 12

Prioriteringar Kapitlet innehåller en beskrivning av de prioriteringar som görs utifrån de utmaningar och ekonomiska förutsättningar som beskrivits ovan. Förskola Personalrekrytering I en ökande konkurrens arbetar barn- och ungdomsförvaltningen strategiskt för att kunna rekrytera behöriga pedagoger. Här är det redan påbörjade arbetet med marknadsföring mot framtida medarbetare ett fortsatt prioriterat område. Övergripande handlar det om att vara en attraktiv arbetsgivare. Det innebär bra arbetsmiljö, bra scheman, arbetskläder, bra löner och bra löneutveckling m.m. Lokaler Ökningen av antalet barn gör att förskolan har ett fortsatt stort utbyggnadsbehov. Till detta kommer att Skolverket tagit fram rekommendationer för barngruppernas storlek, vilket innebär att förskolan behöver byggas ut ytterligare. Planering för detta görs tillsammans med serviceförvaltningen och samhällsbyggnadskontoret. Ökat schemasnitt i förskolan I verksamhetsplan 2017 har Kommunstyrelsen fått i uppdrag att i samverkan med barn- och ungdomsnämnden se över resursfördelningssystemet vad gäller vistelsetid i förskolan. Nuvarande form av ersättningssystem från kommunfullmäktige tar inte hänsyn till vistelsetiderna, tilldelning görs endast efter hur många barn som finns i verksamheten. Genom att se över detta och göra någon form av justering i ersättningssystemet begränsas risken att verksamhetens kvalitet och arbetsmiljö blir sämre, både för barn och för personal. Grundskola inklusive förskoleklass samt fritidshem Den utbildningspolitiska visionen Arbetet fortsätter med den utbildningspolitiska visionens mål att Kalmar ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner. Detta görs genom att utveckla undervisningen och höja kvaliteten i verksamheten. Arbetet med utvecklingsområden som Matematiklyft, Läslyft, Slöjdlyft, Formativ bedömning, Språkutvecklande arbetssätt m.m. kommer göra utvecklingen och kvalitetshöjningen möjlig. Personalrekrytering I en ökande konkurrens arbetar barn- och ungdomsförvaltningen strategiskt för att kunna rekrytera behöriga pedagoger. Här är det redan det påbörjade arbetet med marknadsföring mot framtida medarbetare ett fortsatt prioriterat område. Övergripande handlar det om att vara en attraktiv arbetsgivare. Det innebär bra arbetsmiljö, bra scheman, arbetskläder, bra löner och bra löneutveckling m.m. Lokaler Fortsatt arbete med att säkra tillgången på lokaler för grundskoleverksamheten prioriteras, till följd av det ökande elevantalet. Fritidshemmens lokaler ska beaktas i detta arbete. 13

Kvalitet i verksamheten Planerat antal barn och elever 2017 Jämfört budget 2016 ökar antalet barn och elever med 4 %. Cirka 10 % av eleverna beräknas gå i fristående skolor, och de fristående förskolorna kommer att ta hand om ca 9 % av barnen. Planerat antal barn och elever Budget 2016 Budget 2017 Förändring Förskola kommunal 2 900 3 018 4% Förskola fristående 276 299 8% Pedagogisk omsorg 26 24-6% Total förskola 3 201 3 341 4% Fritidshem kommunal 2 567 2 727 6% Fritidshem fristående 176 132-25% Fritidshem särskola 23 23 0% Total fritidshem 2 766 2 882 4% Förskoleklass kommunal 631 606-4% Förskoleklass fristående 35 43 25% Förskoleklass särskola 1 1 0% Total förskoleklass 666 649-3% Grundskola kommunal 4 711 5 033 7% Grundskola enskild 661 566-14% Total grundskola 5 371 5 598 4% Särskola 54 55 2% Totalt alla verksamheter 12 058 12 525 4% Planerade platskostnader per verksamhet 2017 Den planerade platskostnaden beräknas utifrån den ram som barn- och ungdomsnämnden har tilldelats. I sammanställningen visas grundbelopp, grundbelopp med särskild beräkningsbakgrund, tilläggsbelopp och gemensamma resurser per barn eller elev per verksamhet. Kostverksamheten har fr.o.m. 1 juli 2012 övergått till servicenämndens ansvarområde, därför redovisas platskostnaden för denna del separat i tabellen. Grundbeloppet är generellt och följer eleven i grundskolan och fritidshemmet. För barnet i förskolan utgår man efter antal timmar barnet är inskrivet i verksamheten. I grundbeloppet ryms tilldelning för personal, lokaler, materiel och fortbildning till personalen. Grundbelopp med särskild beräkningsbakgrund omfattar bakgrundsfaktorn enligt enheternas SALSAvärden samt speciallösningar som t.ex. Ateljén, hörselgrupp och sjukhusskola. Även skolskjutskostnader ingår här. Tilläggsbelopp avser tilldelning för barn i behov av extraordinärt stöd. Gemensamma resurser och kostnaden för förvaltningsledning och administration behålls centralt. I anslaget för gemensamma resurser i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem ingår föräldraavgifter för barnomsorg och statsbidrag därför en minuspost. Platskostnaden är beräknad i 2016 års löneläge. 14

Planerade platskostnader 2017, tkr Timmar/vecka 33,6 33 Förskola Ped omsorg Fritidshem Förskoleklass År 1-3 År 4-6 År 7-9 Grundbelopp m särkild beräkningsbakgr. 13,2 13,2 9,8 13,2 13,2 13,2 13,2 Tilläggsbelopp 1,9 1,9 1,2 4,0 4,0 4,0 4,0 Gemensamma resurser -11,5-6,1-5,7 1,5 1,5 1,5 1,5 93,5 97,9 33,8 60,0 71,1 67,3 70,9 Förvaltningsledning och adm 2,7 2,7 2,7 2,7 2,7 2,7 2,7 Lokal ledning och adm 7,1 7,1 4,7 2,4 2,4 2,4 4,7 Kostnad totalt per plats 103,3 107,8 41,3 65,1 76,2 72,4 78,3 Kost 12,5 0 3,5 4,9 4,9 5,2 5,2 Kostnad totalt per plats inkl. kost 2017 115,9 107,8 44,8 70,0 81,1 77,7 83,6 Kostnad totalt per plats inkl. kost 2016 113,9 106,6 44,7 70,1 80,8 76,7 83,5 % förändring 2016-2017 2% 1% 0,2% -0,1% 0,4% 1% 0,1% Budgeterade platskostnader och personaltäthet per enhet och verksamhet 2017 Budgeterade platskostnader beräknas utifrån vad enheterna har budgeterat, d.v.s. de sammanlagda intäkter och kostnader man förväntas att ha. Endast verksamhetsinriktade kostnader ingår (d v s inte administration eller kost). OB-omsorg, öppen förskola, pedagogisk omsorg och ateljé är också borträknat från platskostnaden. Platskostnaden under grundskola visar totalkostnad för förskoleklass till år 9 samt fritidshemsverksamhet, då en elev kan finnas i mer än en verksamhet. Budgeterad personaltäthet beräknas utifrån de tjänster man har lagt in i sin personalbudget i respektive verksamhet. Ovan nämnda delar är borträknade, likaså studie- och yrkesvägledare och bibliotekspersonal. Särskola, Esplanadskolan och skolmottagningsenheten visas ej nedan. Total budget Kostnad per plats tkr Barn/elever per årsarbetare Enhet tkr Grundskola Förskola Grundskola Förskoleklass Förskola Fritidshem Åbyskolan 27 875 76,8 100,1 10,1 15,6 4,9 29,5 Rocknebyskolan 19 467 77,2 10,8 13,4 17,9 Lindsdalsskolorna 72 918 69,4 11,1 18,9 24,2 Fsk Pulpeten-Smedjan 21 452 95,5 6,2 Fsk Lindeberga-Sjöängen 21 315 94,0 6,1 Fsk Rockneby 14 867 94,9 6,2 Kalmarsundsskolan 78 072 84,8 8,8 15,2 25,2 Fsk Björkenäs 26 333 105,4 5,2 Fsk Ögonstenen 27 791 107,7 5,1 Djurängsskolan 25 346 86,3 87,7 8,8 21,6 5,9 19,0 Fsk Trollet 31 726 98,6 5,4 Funkaboskolan 53 310 74,4 10,4 18,7 23,4 Lindöskolan 23 228 76,2 10,1 14,9 24,7 Förskolan Lindö 23 500 97,4 6,0 Vasaskolan 51 490 74,7 9,3 16,6 32,9 Fsk Svärdsliljan 26 150 98,9 5,5 Fsk Oxhagen-Malmen 25 989 100,0 5,5 Falkenbergsskolan 40 432 68,6 11,5 22,7 29,6 Fsk Vallmon 15 955 96,6 5,7 Rinkabyholmsskolan 31 182 75,1 10,1 26,5 20,9 Fsk Rinkabyholm 26 483 98,1 5,7 Barkestorpsskolan 15 221 78,3 10,3 Dörbyskolan 30 213 76,4 10,0 18,1 17,1 Fsk Smedby 33 971 102,0 5,4 Trekantenskolan 34 245 75,9 111,4 10,0 15,0 5,0 17,1 Genomsnitt 2017 76,5 99,2 10,1 18,1 5,6 23,4 Budget 2016 76,3 100,4 11,1 19,1 5,7 24,1 Diff mellan åren 0,2% -1,2% -9,1% -5,3% -1,1% -2,8% 15

Platskostnaderna har bara ökat marginellt mot budget 2016 (0,2 %) för förskoleklass till år 9 samt fritidshem. Statsbidrag som lågstadiesatsningen, och fokustid har lagts in som intäkter i skolornas budgetar och därmed ökar man utrymmet för att höja kostnadsnivån. Skillnaden mellan åren är dock liten. Förskolan visar på en sänkt platskostnad 2017 (-1,2 %), vilket till stor del beror på att färre enheter än 2016 fick statsbidrag för mindre barngrupper beviljat och vissa förskolor har därför behövt göra justeringar till 2017 i sina kostnader avseende personal. Personaltätheten ökar i budget 2017 inom samtliga verksamheter. Även här har de budgeterade intäkterna av statsbidragen gjort det möjligt för framförallt förskoleklass och grundskola att kunna planera för en högre bemanning. Planerad platskostnad och personaltäthet varierar mellan enheterna. Tanken med befintligt resursfördelningssystem är just att det ska fördela efter behov för att ge barnen och eleverna lika förutsättningar för lärande. Skillnaderna beror på att bakgrundsfaktorn (15 % av grundskolans och 10 % av förskolans budget) fördelas efter socioekonomiska faktorer, i enlighet med skolverkets SALSA modell; pojke/flicka, nyanländ senaste 4 åren och föräldrars utbildningsbakgrund. Förskolan Ögonstenen är ett exempel som visar hur en hög bakgrundsfaktor genererar en högre platskostnad där personaltätheten också är bättre än genomsnittet. Lokalutnyttjande, behovet av extra ordinära stödinsatser samt vistelsetider i förskolan är ytterligare faktorer som påverkar skillnaderna i jämförelsetalen. Total budget Kostnad per plats tkr Barn/elever per årsarbetare Särskola inkl fritdshem Enhet tkr Särskola Fritidshem SÄRSKOLAN I KALMAR 23 716 384,0 2,5 2,6 Särskolans platskostnad har ökat 2,7 % jämfört 2016, ca 10 tkr per elev. Många elever i särskolan är multihandikappade vilket ställer stora krav på lokalernas utformning vilket kan vara kostnadsdrivande. Särskolan är också en personalintensiv verksamhet vilket avspeglas både i kostnaden och i personaltätheten. 16

Personal Planerat antal årsarbetare 2013-2017 Antal årsarbetare 2013-2017 2013 2014 2015 2016 2017 Diff GRUNDSKOLA inkl förskoleklass 2017-2016 Pedagogisk personal 471 480 473 512 548 36 Elevvårdspersonal (skolhälsovård, kurator, tal- och hörselped, psykolog) 26 27 29 31 32 1 Övrig personal (elevass, vaktmästare, bibliotekarie, syv) 25 29 29 27 28 1 SÄRSKOLA Pedagogisk personal skola 16 16 20 22 22 0 Pedagogisk personal fritidshem 5 6 7 9 10 1 Elevvårdspersonal 2 3 1 1 1 0 Övrig personal (elevass, vaktmästare) 7 9 8 10 11 1 All personal FÖRSKOLA 502 504 515 525 540 15 All personal FRITIDSHEM 95 93 96 102 113 11 LEDNINGS- OCH ADMINISTRATIV PERSONAL 96 98 98 98 97-1 TOTALT ANTAL ÅRSARBETARE 1 245 1 265 1 276 1 337 1 402 65 Antalet anställda ökar totalt med 5 % 2017 jämfört 2016. Inom grundskolan är ökningen 7 %, vilket är lika mycket som elevantalet väntas öka. Förskolan planerar att öka antalet årsarbetare med 3 %, och barnantalet förväntas öka med 4 %. Fritidshemmen utökar antalet årsarbetare med 11 % och barnantalet ökar med 6 %. Särskolan planerar att antal årsarbetare ökar med 4 % och elevantalet med 2 %. Det system som vi använder för personalbudget ger inte möjlighet att ta fram uppgifter på så kallade befattningskoder, vilket medför att redovisning av andel förskollärare och andel barnskötare i förskolan inte är möjlig. Rekrytering Barn- och ungdomsnämnden står inför större rekryteringsbehov än tidigare bland annat med anledning av det ökande barn - och elevantalet. I en ökande konkurrens arbetar barn- och ungdomsförvaltningen strategiskt för att kunna rekrytera behöriga pedagoger. Marknadsföring mot studenter och ett tätare samarbete med utbildningsanordnare, till exempel Linnéuniversitetet, är ett arbete som vi har inlett och som kommer att fortgå. Förvaltningen avser även fortsättningsvis att hålla informationsmöten i samband med rekryteringar. Återkoppling från studenter och sökande kandidater som har varit på tidigare informationsmöten visar att de är nöjda med den information de har fått och att få träffa representanter från verksamheten. Marknadsföring via sociala medier är effektivt och når många personer på kort tid. Förvaltningen avser att göra ytterligare satsningar inom det området. I arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare ger barn- och ungdomsförvaltningen bland annat medarbe- 17

tarna rätt till heltid, utvecklingsmöjligheter via karriärtjänster och mentorstöd. Inom förvaltningen är det också vanligare med tillsvidareanställning på pedagogtjänsterna i syfte att kunna rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. Hälsofrämjande arbetsplatser Barn- och ungdomsförvaltningen utvecklar arbetet med att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Förvaltningens arbete med att minska sjukfrånvaron har pågått under flera år. Nu påbörjas ett mer systematiskt uppföljningsarbete som antas ge en bättre överblick över resultatet av insatser och åtgärder inom sjukfrånvaroområdet. Pensionsavgångar Förvaltningen står inför ett ökat antal pensionsavgångar, vid antagande om att pensionsavgång sker vid 65 år. Under åren 2017-2020 förväntas ca 138 medarbetare att gå i pension. Pensionsavgångar 2016 2017 2018 2019 2020 Alla kön 10 24 34 41 39 Man 1 6 10 6 13 Kvinna 9 18 24 35 26 18

Driftsbudget Driftsredovisning, bruttoram 2017 Tabellen visar intäkter, kostnader och nettot av dessa samt en jämförelse med 2016. Statsbidrag som t.ex. bidrag för maxtaxa, mindre barngrupper, utvecklingstjänster, lågstadiesatsning, läxhjälp utgör 45 % av intäkterna. Resterande del avser intäkter för t.ex. föräldraavgifter, försäljning av platser till andra kommuner, ersättningar från försäkringskassan, momsbidrag m.m. Personalkostnaderna utgör 69 % av kostnaderna, följt av övriga utgifter som material, lokaler, fortbildning m.m. som utgör 30 %. Avskrivningar på gjorda investeringar, d.v.s. kapitalkostnader uppgår till 1 % av kostnaderna. Driftsredovisning 2017 2016 tkr Budget Budget Skillnad Verksamhet Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Netto Förskola 58 210-352 815-294 605 54 984-351 093-296 109 1 504 Fritidshem 16 865-55 562-38 697 15 133-51 290-36 157-2 540 Grundskola inkl f-klass 37 529-512 973-475 444 18 656-487 302-468 646-6 798 Särskola 5 339-26 664-21 325 4 786-26 569-21 783 458 Lokal ledning och adm 0-74 930-74 930 0-68 003-68 003-6 927 Förvaltningsledning och adm 0-39 935-39 935 0-35 486-35 486-4 449 Summa 117 943-1 062 879-944 936 93 559-1 019 743-926 184-18 752 Budget per verksamhetsområde 2% 8% 4% 31% Förskola Fritidshem Grundskola inkl f klass Särskola 50% 4% Lokal ledning och adm Förvaltningsledning och adm 19

Investeringsbudget Investeringsredovisning Investeringar i form av inventarier och viss IT-utrustning (t.ex. smartbords med tillbehör) är planerade till en kostnad av 4 300 tkr år 2017. Investeringsredovisning tkr 2017 2016 Verksamhet Budget Budget Skillnad Förskola -1 000-2 050 1 050 Grundskola -3 000-3 550 550 Särskola -100-200 100 Förvaltningsledning och adm -200-200 0 Summa -4 300-6 000 1 700 2018 förväntas investeringskostnaderna att öka till ca 7 300 tkr, främst beroende på ny-, om- och tillbyggnationer. 2019 ser de ut att minska till samma nivå som 2017 med den planering som finns idag. 20

Bilagor Verksamhetsmål i Hypergene FOKUSOMRÅDE ORDNING OCH REDA I EKONOMIN Kommunallagen slår fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på både lång och kort sikt. God ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Fullmäktigemål - Nettokostnaderna Nettokostnaderna ska begränsas till högst 99 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal utjämning över en rullande femårsperiod. Fullmäktigemål - Investeringarna Investeringarna ska självfinansieras till minst 50 procent över en rullande femårsperiod. Fullmäktigemål - Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Nämndsmål BoU - Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt Ett antal nyckeltal är valda för att kunna bedöma om barn- och ungdomsnämndens verksamhet är ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Dessutom görs en jämförelse med alla kommuner och kommuner som liknar Kalmar. I verksamhetsplanen finns däremot endast Kalmars nyckeltal. Utöver nyckeltalen, så är målet att alla förskolor och skolor ska ha en budget i balans. De enheter som visar minusresultat för året får enskilda genomgångar av ekonomin samt stöd för att kunna göra insatser som leder till att enheten har en budget i balans vid årets slut. Har man en negativ utgående resultatutjämningsfond så ska den återställas till minst 0 inom två till tre år, beroende på storlek. Mätning Nyckeltal samt helårsprognoserna för förskolor och skolor som görs minst tre gånger per år. Resurser Inom befintlig budget Uppdrag - Resursfördelningssystem lokalkostnader Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med barn- och ungdomsnämnden se över resursfördelningssystemet vad gäller vistelsetid i förskolan samt finna incitament för effektiva lokalkostnader FOKUSOMRÅDE HÖG KVALITET I VÄLFÄRDEN I Kalmar ska allas liv präglas av trygghet, kvalitet, tillgänglighet och delaktighet. Medborgare i Kalmar ska känna sig trygga med att kommunens välfärdsverksamheter alltid finns när enskilda behöver den och att verksamheten bedrivs med god kvalitet. Fullmäktigemål - Bästa skolkommun Kalmar ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner år 2020. (I SKL:s Öppna Jämförelser) Nämndsmål BoU - I SKL:s ranking Öppna jämförelser ska Kalmar kommun förbättra sin placering med minst 15 placeringar Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåret 2014/2015 nådde Kalmar 21

kommun plats 84. Mätning: SKL:s Öppna jämförelse - Grundskola Nämndsmål BoU - Andelen elever i år 9 i Kalmar kommun som uppnår kunskapskraven i alla ämnen ska öka till minst 83 % Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåren 2013/2014 till 2015/2016 nådde i snitt 81 % av eleverna i Kalmar kommun kunskapskraven i alla ämnen. Mätning: Siris Nämndsmål BoU - Kalmar kommuns elevers genomsnittliga meritvärde i år 9 ska öka till minst 229 Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåren 2013/2014 till 2015/2016 var det faktiska genomsnittliga meritvärdet i Kalmar kommun för elever i år 9 i snitt, 219. Mätning: SKL:s Öppna jämförelse - Grundskola Nämndsmål BoU - Andelen elever i år 6 i Kalmar kommun som uppnår kunskapskraven i alla ämnen ska öka till minst 87 % Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåren 2013/2014 till 2015/2016 har i snitt 85 % eleverna av i år 6 i Kalmar kommun uppnått målen i alla ämnen. Mätning: Betygsstatistik Nämndsmål BoU - Kalmar kommuns elevers genomsnittliga meritvärde i år 6 ska öka till minst 227 Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåren 2013/2014 till 2015/2016 var det faktiska genomsnittliga meritvärdet i Kalmar kommun för elever i år 6 i snitt, 213. Mätning: Betygsstatistik Nämndsmål BoU - Andelen elever i år 3 i Kalmar kommun som uppnår kunskapskraven på nationella proven ska öka till minst 82 % Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. På ämnesproven i år 3 har i snitt 80 % av eleverna i Kalmar kommun uppnått kravnivån läsåren 2013/2014 till 2015/2016. Mätning: SKL:s Öppna jämförelse - Grundskola 22

Fullmäktigemål - Hälsa och välbefinnande Skillnaderna i hälsa och välbefinnande mellan olika socioekonomiska grupper och olika delar av kommunen ska minska. Nämndsmål BoU - Andelen lärare och förskollärare i Kalmar kommun som anser att de som ett kollektiv på sin skola/ förskola är övertygade om att man med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen i den obligatoriska skolan ska öka till minst 82 % Den senaste forskningen kring vad som har högst påverkan på elevernas prestationer visar att det är vilka förväntningar eleverna har på sig själva och vilka förväntningar lärarna som ett kollektiv på en skola är övertygade om att man med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen J. Hattie Synligt lärande samt http://www.pedagogstockholm.se/skolforskning/john-hattie. I medarbetar enkäten 2015 svarar 77,6 % av lärarna att de med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen medan 91,5 % svarar att deras elever kan nå kunskapskraven i de ämnen som de bedriver undervisning i. För förskollärare är samma siffror 82,7 % och 84,3 %. Sammanlagt anser 80,1 % att de med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen. Mätning: BoU:s medarbetarenkät vartannat år Nämndsmål BoU - I Kalmar kommun ska skillnaden i det genomsnittliga meritvärde minska mellan elever vars föräldrar är högutbildade och de vars föräldrar har lägre utbildningsnivå, genom att höja värdet mer för de som presterat sämre Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåren 2013/2014 till 2015/2016 var skillnaden i det faktiska genomsnittliga meritvärdet i Kalmar kommun för elever i år 9 i snitt, 40,6 poäng. Mätning: Siris Nämndsmål BoU - Andelen elever i åk 8 i Kalmar kommun som känner att lärarna har höga förväntningar på att de ska klara kunskapskraven i alla ämnen ska öka till minst 95 % Den senaste forskningen kring vad som har högst påverkan på elevernas prestationer visar att det är vilka förväntningar eleverna har på sig själva och vilka förväntningar lärarna som ett kollektiv på en skola är övertygade om att man med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen J. Hattie Synligt lärande samt http://www.pedagogstockholm.se/skolforskning/john-hattie/ Läsåren 2013/2014 till 2016/2017 var det i snitt 94 % som känner att lärarna har höga förväntningar på att de ska klara kunskapskraven i alla ämnen. Mätning: Kolada Nämndsmål BoU - Andelen elever i åk 5 i Kalmar kommun som känner att skolarbetet gör mig nyfiken så att jag får lust att lära ska öka till minst 80 % Den senaste forskningen kring vad som har högst påverkan på elevernas prestationer visar att det är vilka förväntningar eleverna har på sig själva och vilka förväntningar lärarna som ett kollektiv på en skola är övertygade om att man med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen J. Hattie Synligt lärande samt http://www.pedagogstockholm.se/skolforskning/john-hattie. Läsåren 2013/2014 till 2016/2017 var det i snitt 78 % som angav att de känner att skolarbetet gör mig nyfiken så att jag får lust att lära. Mätning: Kolada 23