Rapport 2019-01-17 Utgiftsprognos för budgetåren 2019 2022 Dnr 123-2019
Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2019 ska Försäkringskassan den 17 januari 2019 redovisa utgiftsprognoser för åren 2019 2022 för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering till Regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för förmånen ändras. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Aviserade regeländringar utan lagförslag är dock inte beaktade då det saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. Prognoserna i denna rapport är i huvudsak baserade på utfall till och med november 2018. Helårssiffrorna för 2018 som presenteras i rapporten innehåller således en prognosmånad och ska inte betraktas som utfall. Vid nästa prognostillfälle, den 15 februari, kommer helårsutfallen och fördjupad analys för 2018 att redovisas. 2
Innehåll Förord 2 Sammanfattning...5 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning...15 1:19 SSC - del till Försäkringskassan...15 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg...17 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd...17 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård...19 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden...22 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning...24 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning...26 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning...29 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m....29 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m....41 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning...48 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m....52 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet...54 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen...57 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader...67 2:1 Förvaltningsmedel...68 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn...71 1:1 Barnbidrag...71 1:2 Föräldraförsäkring...78 1:3 Underhållsstöd...85 1:4 Adoptionsbidrag...88 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag...90 1:8 Bostadsbidrag...94 3
Bilaga 1 Sammanfattande tabeller Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelning av prognoser för 2019 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner 4
Sammanfattning De totala utgifterna för Försäkringskassans anslag inklusive förvaltningsmedel blev 212 miljarder kronor 2017. Under 2018 beräknas utgifterna öka till 219 miljarder kronor och de förväntas därefter försätta att öka till 228 miljarder kronor 2022, se diagram nedan. Utgifter per utgiftsområde Miljarder kronor 1 Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Prognoserna i denna rapport är sammantaget något lägre än de som lämnades i november 2018. Konjunkturinstitutets prognoser för timlöneökning och prisbasbelopp har sänkts, vilket har haft en sänkande effekt på utgiftsprognoserna inom många områden. Prognosen för aktivitets- och sjukersättningar har istället höjts. Detta på grund av ett lägre utflöde från aktivitetsersättning än vad som tidigare prognostiserats. För kostnader för statlig assistansersättning förväntas efterskottsinbetalningar från kommunerna försenas till 2019, vilket höjer prognosen för 2018 och sänker den för 2019. Övriga prognoser har justerats marginellt med hänsyn till det senaste utfallet. 5
Utvecklingen inom olika försäkringsområden Försäkringskassans utgifter ingår i fyra utgiftsområden: 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn För anslagen inom utgiftsområde 9 och 12 ökar de sammanlagda utgifterna under prognosperioden. De största ökningarna sker inom kostnader för statlig assistansersättning (utgiftsområde 9), föräldraförsäkringen och barnbidrag (utgiftsområde 12). För utgiftsområde 10 minskar de sammanlagda utgifterna på grund av minskade utgifter inom aktivitets- och sjukersättningar m.m. Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas däremot öka under hela prognosperioden. Inom utgiftsområde 2 har Försäkringskassan ansvar för en anslagspost under Statens servicecenter under perioden januari maj 2019. Utgiftsområde 9 - Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgifterna inom utgiftsområde 9 Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Inom utgiftsområde 9 är kostnader för statlig assistansersättning det största anslaget. Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta med att förbättra kvaliteten i handläggningen samt att säkerställa en god kontroll för att motverka överutnyttjande och brottsligt nyttjande inom assistansersättningen. Statens utgifter för assistansersättning uppgick till 23,3 miljarder kronor 2017 och beräknas öka till 26,9 miljarder kronor 2022. De ökande utgifterna drivs främst av 6
att schablonbeloppet (ersättningen per timme) höjs årligen, vilket leder till gradvis högre utgifter. Även det genomsnittliga antalet ersatta timmar per mottagare och månad beräknas fortsätta öka, dock i något långsammare takt än den gjort historiskt. Däremot beräknas antalet personer med assistans ligga relativt stabilt under prognosperioden. I september i år infördes efterskottsinbetalningar från kommunerna, vilket har en höjande effekt på utgifterna för 2018. Även utgifterna för statligt tandvårdsstöd förväntas öka successivt under hela prognosperioden. Utgifterna blev 5,8 miljarder kronor år 2017 och beräknas öka till 7,5 miljarder kronor år 2022. Ökningen beror dels på att det allmänna tandvårdsbidraget höjdes den 15 april 2018, dels på att utgifterna för högkostnadsskyddet ökar eftersom referenspriserna höjs årligen samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade och att fler förväntas nyttja bidraget. Utgiftsområde 10 - Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgifterna inom utgiftsområde 10 inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 37,7 miljarder kronor 2017 och beräknas öka till 40,6 miljarder 2022. Antalet startade sjukskrivningar beräknas öka med en årlig ökningstakt om knappt 4 procent 2018 och 3 procent 2019, för att därefter öka i takt med arbetskraften (cirka 1 procents ökning årligen). Även sjukfallens förväntade varaktighet beräknas öka, om än svagt, under 2018 och 2019 för att därefter vara konstant. Detta medför att även utgifterna beräknas öka årligen under prognosperioden. Givet den stora historiska variationen i svensk sjukfrånvaro är dock prognosen väldigt osäker, framför allt på längre sikt. 7
Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. förväntas minska under hela prognosperioden. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan våren 2007 och förväntas fortsätta att minska, vilket främst beror på att antalet personer med sjukersättning blir färre. Utflödet på grund av att personer fyller 65 år har varit och prognostiseras att vara större än antalet påbörjade sjukersättningar under hela prognosperioden. Sammantaget medför detta fortsatt nedgång i ohälsotalet 1 och en stabil utveckling i sjukpenningtalet 2 framöver, se diagram nedan. Ohälsotalet och sjukpenningtalet Nettodagar. Utfall och prognos Ohälsotalet minskar tydligt på grund av det minskande antalet personer som får sjukersättning. Sjukpenningtalet ökade under flera år i snabb takt, men stabiliserades under andra halvåret 2016 på omkring 10,8 nettodagar. Sjukpenningtalet vände sedan nedåt i februari 2017 och fortsatte därefter att minska med tilltagande styrka under resten av 2017. Minskningen bromsades dock upp direkt i början av 2018 och sedan dess har sjukpenningtalet minskat i väldigt svag takt. Mot bakgrund av de senaste månadernas indikationer på ett återigen ökande inflöde av nya sjukskrivningar förväntas minskningen i 1 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Där i ingår antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade 16 64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 2 Sjukpenningtalet är antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 8
sjukpenningtalet stanna av på kort sikt, för att därefter utvecklas stabilt. Sjukpenningtalet uppgår i dagsläget till 9,7 nettodagar och beräknas bli 9,4 nettodagar år 2022, men osäkerheten i prognosen är som sagt väldigt stor. Den 1 januari 2019 infördes merkostnadsersättning som på sikt kommer ersätta handikappersättning. De sammantagna utgifterna för anslaget merkostnadsersättning och handikappersättning prognostiseras att öka från 1,3 miljarder kronor 2017 till 1,5 miljarder kronor 2022. Utgifterna beräknas öka främst på grund av att även barn kan beviljas merkostnadsersättning. Beslutad handikappersättning enligt nuvarande regelverk är ofta beviljad tillsvidare och omprövas först när den försäkrade går i ålderspension. Utgifterna för handikappersättning förväntas därför att minska i långsam takt samtidigt som utgifterna för merkostnadsersättning ökar. Försäkringskassans förvaltningskostnader var 8,4 miljarder kronor 2017. Förvaltningskostnaderna beräknas öka till 8,5 miljarder kronor 2018 och fortsätta öka till 9,3 miljarder kronor 2022. Årliga löneökningar, ökande ärendevolymer främst inom barn och familj, nya förmåner och nya uppdrag samt ökat fokus på till exempel samordningsuppdraget inom sjukförsäkringen bidrar till att kostnaderna för förvaltningen ökar. Det preliminära utfallet för 2018 som uppgår till 8,5 miljarder kronor innebär att tilldelade medel underskrids med drygt 300 miljoner kronor. Maximalt tillåtet anslagssparande för 2018 är 262 miljoner kronor. Utgiftsområde 12 - Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgifterna inom utgiftsområde 12 inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 9
Utgifterna inom föräldraförsäkringen förväntas öka under hela prognosperioden, vilket främst beror på att antalet barn i olika åldrar ökar och även på att timlönerna och prisbasbeloppet successivt blir högre. Utgifterna för anslagsposten föräldrapenning blev 30,7 miljarder kronor under 2017. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar beräknas bli fler och medelersättningen beräknas öka, därmed förväntas utgifterna för anslagsposten öka till 36,1 miljarder kronor 2022. Även utgifterna för anslagsposten tillfällig föräldrapenning beräknas öka från 6,9 miljarder kronor 2017 till 9,0 miljarder kronor 2022. I prognosen har hänsyn inte tagits till eventuella effekter av myndighetens planerade kontrollinsatser för att minska felaktiga utbetalningar inom tillfällig föräldrapenning. Utgifterna för barnbidrag uppgick till 27,3 miljarder kronor år 2017 och beräknas öka till 34,0 miljarder kronor år 2022. I mars 2018 höjdes barnbidraget från 1 050 till 1 250 kronor per barn och månad, vilket är den främsta anledningen till utgiftsökningen inom anslagsposten. Utgifterna ökar också till följd av att antal barn i befolkningen förväntas bli fler. Förmånen vårdbidrag avskaffades den 1 januari 2019 och ersattes med omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. De sammantagna utgifterna för anslaget omvårdnadsbidrag och vårdbidrag beräknas öka från 3,9 miljarder kronor år 2017 till 4,9 miljarder kronor 2022. En bidragande orsak till ökningen är att det blir allt vanligare med vård- och omvårdnadsbidrag för barn i åldrarna 10 19 år. Efter att den nya förmånen införs kommer de försäkrade succesivt att byta förmån. År 2022 beräknas hela anslaget gälla omvårdnadsbidrag och tillhörande statlig ålderspensionsavgift, men prognosen för fördelningen mellan anslagsposterna inom anslaget omvårdnadsbidrag och vårdbidrag är väldigt osäker. 10
Jämförelse med föregående prognos I denna rapport har utfall till och med november 2018 i största möjliga utsträckning använts. Vid föregående prognostillfälle användes utfall till och med oktober 2018. Skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i november 2018 redovisas nedan. Prognosjämförelse, miljoner kronor 2018 2019 2020 2021 1 2022 1 Föregående prognosbelopp 219 591 220 896 222 815 225 264 228 220 Överföring till/från andra anslagsposter 0 114 5 5 5 Ändrade makroekonomiska antaganden -7-69 -351-855 -1 168 Volym- och strukturförändringar -367 185 401 508 637 Regelförändringar 0-57 0 0 0 Ändrat regleringsbelopp för statliga ålderspensionsavgifter 0 0 0-16 41 Övrigt 224-413 54 50 50 Ny prognos 219 442 220 655 222 924 224 956 227 785 Differens i miljoner kronor -149-240 109-308 -435 Differens i procent -0,07-0,11 0,05-0,14-0,19 1 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm. Inkl. statlig ålderspensionsavgift och förvaltningsanslaget. Sammantaget har prognoserna sänkts något, jämfört med de prognoser som lämnades i november 2018. Överföring till/från andra anslagsposter Ansvaret för anslagsposten Smittbärarpenning har flyttats till Försäkringskassan från Folkhälsomyndigheten. Det är första gången som Försäkringskassan producerar prognosen för smittbärarpenning. Statens servicecenter (SSC) övertar från och med 1 juni 2019 ansvaret för lokal statlig service. Under perioden 1 januari till 31 maj 2019 ligger ansvaret kvar hos myndigheterna Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten. Anslagsmedel för lokal statlig service har inför 2019 överförts från dessa tre myndigheter till SSC. Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosrevideringen under ändrade makroekonomiska antaganden beror på förändringar i Konjunkturinstitutets senaste prognos, som publicerades i december 2018. Från den prognosen har bland annat uppgifter om löneutveckling och prisbasbelopp hämtats. Revidering av de övergripande makroekonomiska 11
antagandena påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringarna som skett jämfört med beräkningarna till föregående prognos beskrivs nedan: Prognosen för prisbasbeloppet har sänkts för 2020 2022. Detta sänker prognoserna för till exempel aktivitets- och sjukersättningar, föräldrapenning samt omvårdnadsbidrag, men har motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättningar. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen blir lägre för hela prognosperioden. Detta sänker prognosen för bland annat sjukpenning och prognoserna inom föräldraförsäkringen. Volym- och strukturförändringar Revideringarna beror bland annat på att prognosen för aktivitets- och sjukersättningar har höjts på grund av ett lägre utflöde från aktivitetsersättning än vad som tidigare prognostiserats. Regelförändringar Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning infördes den 1 januari 2019 och förmånerna kommer på sikt att ersätta nuvarande vårdbidrag och handikappersättning. Kostnaderna för de förändringar som detta innebär har varit och är svåra att överblicka för myndigheten. Justeringen i denna prognos för 2019 har gjorts för att anpassa kostnadsnivån till det resursutrymme som myndigheten anser sig ha. Kostnaden kan komma att bli högre än vad som nu har prognostiserats. Övrigt För kostnader för statlig assistansersättning förväntas efterskottsinbetalningar från kommunerna försenas till 2019 vilket höjer prognosen för 2018 och sänker den för 2019. Vissa andra justeringar i prognosen för förvaltningsanslaget redovisas under rubriken övrigt. 12
Anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten Tabellen nedan redovisar fem anslagsposter där utgifterna beräknas överskrida tillgängliga medel 3 för 2019. Försäkringskassan kommer att begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel 4 för dessa anslagsposter. Anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2019 Tusental kronor Anslagspost Ingående överföringsbelopp från 2018 Anslag år 2019 Prognos 2019 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit 9.1:4.1 Statligt tandvårdsstöd -164 112 6 763 252 6 970 776-371 636 33 474 9.1:7 10.1:1.8 Sjukvård i internationella förhållanden -28 923 476 068 500 952-53 807 30 004 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall -3 323 147 192 153 289-9 420 2 061 10.1:3.1 Handikappersättningar 0 1 141 000 1 315 000-174 000 116 950 12.1:2.11 Tillfällig föräldrapenning -243 409 7 695 155 7 853 742-401 996 17 239 Totalt -1 010 859 199 728 3 Tillgängliga medel är summan av ingående överföringsbelopp, anslagna medel och högsta tillåtna anslagskredit. 4 Tilldelade medel är summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel. 13
Om rapporten Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalité som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att det ekonomiska månadsutfallet fram till november 2018 i största möjliga utsträckning har använts. De utfall som används i diagram och tabeller är, om inte annat anges, hämtade från Försäkringskassans statistikdatabaser. Som underlag för beräkningarna i den här rapporten har Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från april 2018 och Konjunkturinstitutets (KI) prognos från december 2018 använts. Från KI:s prognos har uppgifter hämtats om bland annat löneutveckling och prisbasbelopp. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är dock inte beaktade. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2019 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2019 2022. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket. Vid prognostillfällena ska, om inte annat anges, följande redovisas: belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad prognostiserat utfall för 2019 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller Denna rapport är svar på regeringsuppdraget. I respektive avsnitt redovisas en jämförelse med statsbudgeten och närmast föregående prognos. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Rapporten har 5 bilagor: 1. sammanfattande tabeller över prognosen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten 2. utvecklingen av antal förmånstagare och olika medelbelopp m.m. 3. månadsfördelade prognoser för 2018 och 2019 4. redovisning av de anslagsposter som har statliga ålderspensionsavgifter. I inledningen till denna bilaga beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas. 5. en förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag 14
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1:19 SSC - del till Försäkringskassan Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp 2017¹ 2018 2019 2020 2021² 2022² - - - - - - Anslag³ - - 109 333 - - - Tilldelade medel - - 109 333 - - - Utfall/Prognos - - 109 333 - - - Avvikelse från anslag - - 0 - - - Avvikelse från tilldelade medel - - 0 - - - Högsta anslagskredit - - 3 279 - - - Tillgängliga medel - - 112 612 - - - Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:feb. Hämtad 2019-01-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 109 miljoner kronor, vilket är samma belopp som tilldelade medel. 15
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i november 2018. Beloppen anges i tusental kronor. Föregående prognosbelopp 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ 0 0 0 0 0 Överföring till/från andra anslagsposter 0 109 333 0 0 0 Ändrade makroekonomiska antaganden 0 0 0 0 0 Volym- och strukturförändringar 0 0 0 0 0 Regelförändringar 0 0 0 0 0 Övrigt 0 0 0 0 0 Ny prognos 0 109 333 0 0 0 Differens i 1000-tal kronor 0 109 333 0 0 0 Differens i procent ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Statens servicecenter (SSC) övertar från och med 1 juni 2019 ansvaret för lokal statlig service. Under perioden 1 januari till 31 maj 2019 ligger ansvaret kvar hos myndigheterna Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten. Anslagsmedel för lokal statlig service har inför 2019 överförts från dessa tre myndigheter till SSC. Enligt regleringsbrev för SSC 2019 framgår att anslag 1:19 statens servicecenter får disponeras av Försäkringskassan (ap.1 SSC - del till Försäkringskassan) med 109,3 miljoner kronor. Försäkringskassans prognos för perioden uppgår till samma belopp som anslaget som får disponeras. 16
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0-34 046-164 112-371 636-614 183-878 544 Anslag 5 739 335 6 323 939 6 763 252³ 6 912 456³ 7 077 350³ 6 159 769³ Tilldelade medel 5 739 335 6 289 893 6 599 140 6 540 820 6 463 167 5 281 225 Utfall/Prognos 5 773 381 6 454 005 6 970 776 7 155 003 7 341 711 7 536 508 Avvikelse från anslag -34 046-130 066-207 524-242 547-264 361-1 376 739 Avvikelse från tilldelade medel -34 046-164 112-371 636-614 183-878 544-2 255 283 Högsta anslagskredit 286 967 316 196 338 162 345 622 353 867 307 988 Tillgängliga medel 6 026 302 6 606 089 6 937 302 6 886 442 6 817 034 5 589 213 Överskridande av anslagskredit 0 0 33 474 268 561 524 677 1 947 295 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:feb. Hämtad 2019-01-11. Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 6,5 miljarder kronor, vilket är 130 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 164 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 7 miljarder kronor, vilket är 208 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 372 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 33 miljoner kronor. Bakgrundsfakta Det statliga tandvårdsstödet består av två delar, dels ett skydd mot höga kostnader som kallas tandvårdsersättning och dels ett tandvårdsbidrag. Tandvårdsbidraget finns i två former, dels ett allmänt som gäller alla försäkrade och dels ett särskilt som ges till vissa patientgrupper som har behov av förebyggande tandvård. 17
Tandvårdsersättning Tandvårdsersättning lämnas för tandvårdsåtgärder som ger rätt till ersättning och som har slutförts under en ersättningsperiod om högst ett år. Ersättningen täcker en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. För den del av kostnaderna som överstiger 3 000 kronor men inte 15 000 kronor lämnas tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger 15 000 kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning beräknas enligt en fastlagd lista med referenspriser. Allmänt tandvårdsbidrag Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av tandvårdsåtgärder som ger rätt till ersättning. Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är 23 29 år eller 65 år eller äldre är berättigade till 600 kronor och patienter som är mellan 30 och 64 år har rätt till 300 kronor. Särskilt tandvårdsbidrag Personer som har ökad risk för försämrad tandhälsa på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning kan få särskilt tandvårdsbidrag. Det kan vara sjukdomen/funktionsnedsättningen i sig som orsakar problemen eller medicinerna patienterna behöver ta. Det särskilda tandvårdsbidraget är 600 kronor per halvår och får inte sparas. Det kan endast användas till förebyggande tandvårdsåtgärder. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i november 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 6 494 719 6 991 975 7 171 709 7 354 128 7 544 482 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -40 714-21 199-16 706-12 417-7 974 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 6 454 005 6 970 776 7 155 003 7 341 711 7 536 508 Differens i 1000-tal kronor -40 714-21 199-16 706-12 417-7 974 Differens i procent -0,6-0,3-0,2-0,2-0,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 18
Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utfallet och prognosen sänks med 41 miljoner kronor för 2018. Denna sänkning innebär också att prognosen sänks för resterande år i prognosperioden. 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Hela anslaget 4 100 4 377 4 596 4 794 4 835 4 795 Därav 1:6.37 Smittbärarpenning 3 913 4 203 4 287 4 372 4 460 4 549 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning 187 174 309 422 375 246 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 19
1:6.37 Smittbärarpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 0 0 8 000³ 8 000³ 8 000³ 8 000³ Tilldelade medel 0 0 8 000 8 000 8 000 8 000 Utfall/Prognos 0 0 4 287 4 372 4 460 4 549 Avvikelse från anslag 0 0 3 713 3 628 3 540 3 451 Avvikelse från tilldelade medel 0 0 3 713 3 628 3 540 3 451 Högsta anslagskredit 0 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 0 0 8 000 8 000 8 000 8 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:feb. Hämtad 2019-01-11. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 4 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Smittbärarpenning är en ersättning för de som inte kan arbeta på grund av att de har eller antas ha en smittsam sjukdom. Ersättningsnivån för smittbärarpenning är knappt 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI). 20
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i november 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 0 0 0 0 0 Överföring till/från andra anslagsposter 0 +4 287 +4 372 +4 460 +4 549 Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar - - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 0 4 287 4 372 4 460 4 549 Differens i 1000-tal kronor 0 +4 287 +4 372 +4 460 +4 549 Differens i procent - - - - - ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Det är första gången som Försäkringskassan levererar en prognos för smittbärarpenning. Tidigare ansvarade Folkhälsomyndigheten för prognosen. Förändring av prognosmodell Eftersom detta är första gången Försäkringskassan levererar prognosen för smittbärarpenning är prognosmodellen ny. Utgiften beräknas som produkten av antal nettodagar och medelersättningen. Antal nettodagar har varit på samma nivå sedan 2015 och antas vara konstant under prognosperioden. Medelersättningen har historiskt ökat med cirka 2 procent per år och denna trend antas fortsätta under prognosperioden. Dessa faktorer ger sammantaget en prognos för utgifterna som ökar med 2 procent per år. 21
1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0-28 923-53 807-78 884-104 152 Anslag 485 476 465 030 476 068³ 484 816³ 493 857³ 539 912³ Tilldelade medel 485 476 465 030 447 145 431 009 414 973 435 760 Utfall/Prognos 432 975 493 953 500 952 509 893 519 125 528 657 Avvikelse från anslag 52 501-28 923-24 884-25 077-25 268 11 255 Avvikelse från tilldelade medel 52 501-28 923-53 807-78 884-104 152-92 897 Högsta anslagskredit 24 274 33 251 23 803 24 240 24 692 26 995 Tillgängliga medel 509 750 498 281 470 948 455 249 439 665 462 755 Överskridande av anslagskredit 0 0 30 004 54 644 79 460 65 902 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:feb. Hämtad 2019-01-11. Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 494 miljoner kronor, vilket är 29 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 501 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 54 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 30 miljoner kronor. Bakgrundsfakta Konventionsvård Konventionsvård är en ersättning till landstingen för vård som getts i Sverige till personer som är försäkrade i länder som Sverige har ingått konventioner, överenskommelser om sjukvårdsförmåner eller avtal om betalningsavstående med. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Turistvård Turistvård avser ersättning till andra länder för vård som getts till personer som är försäkrade i Sverige, men som blivit sjuka i samband med en vistelse i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Även planerad vård med förhandstillstånd ingår i turistvård. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. 22
Pensionärsvård Pensionärsvård avser ersättning till andra länder för vård av pensionärer som är försäkrade för vårdförmåner i Sverige och har valt att bosätta sig i ett annat EES-land eller Schweiz. Även deras familjemedlemmar omfattas. Begreppet innefattar även ersättning för vårdförmåner till familjemedlemmar som inte är bosatta i samma medlemsstat som den försäkrade personen. Vissa länder debiterar Sverige fasta belopp per skuldmånad medan andra skickar fakturor på faktiska belopp. Sjuk- och tandvårdstjänster Sjuk- och tandvårdstjänster avser ersättning i efterhand för planerad och nödvändig vård. Ersättningen motsvarar som högst nivån för vad vården hade kostat om den utförts i Sverige. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i november 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 479 315 485 303 493 881 502 753 511 928 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +14 638 +15 649 +16 012 +16 372 +16 729 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 493 953 500 952 509 893 519 125 528 657 Differens i 1000-tal kronor +14 638 +15 649 +16 012 +16 372 +16 729 Differens i procent +3,1 +3,2 +3,2 +3,3 +3,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Under november har utfallet totalt sett varit högre än beräknat. Det högre utfallet beror på att en oväntat stor utbetalning på 23 miljoner kronor avseende pensionärsvård gjordes till Frankrike. Prognosen för pensionärsvård har därmed utfallsjusterats. För konventionsvård, turistvård och sjuk- och tandvårdstjänster har prognosen justerats ned marginellt. Utbetalningarna i december beräknas preliminärt till 21 miljoner kronor för hela anslaget, vilket är i linje med vad som tidigare prognostiserats. 23
4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 266 995 263 395 263 395³ 263 395³ 263 395³ 263 395³ Tilldelade medel 266 995 263 395 263 395 263 395 263 395 263 395 Utfall/Prognos 162 445 102 859 165 197 181 380 187 820 205 967 Avvikelse från anslag 104 550 160 536 98 198 82 015 75 575 57 428 Avvikelse från tilldelade medel 104 550 160 536 98 198 82 015 75 575 57 428 Högsta anslagskredit 13 350 26 339 13 169 13 169 13 169 13 169 Tillgängliga medel 280 345 289 734 276 564 276 564 276 564 276 564 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:feb. Hämtad 2019-01-11. Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 103 miljoner kronor, vilket är 161 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 165 miljoner kronor, vilket är 98 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Bilstöd beviljas till personer som, på grund av sitt eget eller sitt barns varaktiga funktionsnedsättning, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller har svårigheter att använda allmänna kommunikationer. Grundbidrag Grundbidrag ges till alla som har rätt till bilstöd. Bidraget är högst 30 000 kronor. Anskaffningsbidrag Anskaffningsbidraget är inkomstprövat. Maximal ersättning är 40 000 kronor och ges till den som har en årlig bruttoinkomst som understiger 121 000 kronor. Storleken på bidraget sjunker därefter stegvis för att helt upphöra vid inkomster på 220 000 kronor eller mer. Tilläggsbidrag Tilläggsbidrag ges utöver grund- och anskaffningsbidrag och kan lämnas i tre fall som inte utesluter varandra. Utgiftsprognos 2018-11-23 Dnr 268-2018 24
(A) vid behov av efteranpassning. Bidraget är högst 30 000 kronor och lämnas till en försäkrad som för att kunna använda bilen har behov av en sådan ändring av eller anordning på bilen för vilken det kan lämnas anpassningsbidrag. (B) för särskilt lämpad personbil. Bidraget är högst 40 000 kronor och lämnas för inköp av en bil som är särskilt lämpad för personer som behöver färdas i bilen sittandes i rullstol, göra överflyttning från rullstol till bilsäte inne i bilen eller medföra en motordriven rullstol eller ett annat jämförbart hjälpmedel för förflyttning. (C) för särskilda originalmonterade anordningar. Bidraget lämnas med fasta schablonbelopp för sådana kostnader som följer av att bilen har vissa särskilda originalmonterade anordningar. Anpassningsbidrag Anpassningsbidraget är avsett för kostnader för de ändringar som behövs för att den person som beviljats bilstödet ska kunna bruka fordonet. Beloppet är obegränsat men lämnas inte för kostnader som tilläggsbidrag lämnas för eller hade kunnat lämnas för. Det lämnas inte heller om behovet av anpassning kan tillgodoses genom köp av en lämplig bil. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i november 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 105 640 167 050 183 406 189 933 208 276 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -2 781-1 853-2 026-2 113-2 309 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 102 859 165 197 181 380 187 820 205 967 Differens i 1000-tal kronor -2 781-1 853-2 026-2 113-2 309 Differens i procent -2,6-1,1-1,1-1,1-1,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen sänks marginellt för samtliga år, vilket beror på att medelbeloppet för anpassningsbidraget varit lägre än väntat. 25
4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 25 931 000 25 693 300 24 836 588³ 25 883 119³ 26 617 194³ 29 649 100³ Tilldelade medel 25 931 000 25 693 300 24 836 588 25 883 119 26 617 194 29 649 100 Utfall/Prognos 23 309 662 25 613 234 24 357 277 25 252 942 26 029 970 26 866 462 Avvikelse från anslag 2 621 338 80 066 479 311 630 177 587 224 2 782 638 Avvikelse från tilldelade medel 2 621 338 80 066 479 311 630 177 587 224 2 782 638 Högsta anslagskredit 1 296 550 1 284 665 1 224 329 1 294 155 1 330 859 1 482 455 Tillgängliga medel 27 227 550 26 977 965 26 060 917 27 177 274 27 948 053 31 131 555 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:feb. Hämtad 2019-01-11. Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 25,6 miljarder kronor, vilket är 80 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 24,4 miljarder kronor, vilket är 479 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Det har av riksdagen efterfrågats att regeringen ska återkomma med lagstiftning som tydliggör att andning och sondmatning utgör grundläggande behov inom assistansersättningen. 5 Effekten av en sådan lagändring har inte beaktats i föreliggande prognos, men kan antas ha en höjande effekt på utgifterna. Bakgrundsfakta Assistansersättning lämnas till personer som ingår i någon av de definierade personkretsarna i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov i sin dagliga livsföring med fler än i genomsnitt 20 timmar per vecka. Personkretsindelningen är: 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 5 Bet. 2018/19:FiU1. Statens budget 2019 Rambeslutet. Finansutskottet, Sveriges Riksdag. 26
2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Assistansersättning betalas ut med ett timbaserat schablonbelopp. Om det finns särskilda skäl kan den ersättningsberättigade beviljas ersättning med ett högre belopp. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i november 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 25 285 391 24 697 546 25 186 715 25 938 342 26 728 586 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -25 932 +13 506 +66 227 +91 628 +137 876 Regelförändringar - - - - - Övrigt +353 775-353 775 - - - Ny prognos 25 613 234 24 357 277 25 252 942 26 029 970 26 866 462 Differens i 1000-tal kronor +327 843-340 269 +66 227 +91 628 +137 876 Differens i procent +1,3-1,4 +0,3 +0,4 +0,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar De senaste utfallen var något högre än väntat för antalet mottagare och medeltimmar. Samtidigt visar de senaste utbetalningarna på en något lägre utbetalningsgrad 6 än vad som prognostiserats. Utfallen motiverar en marginellt höjd prognos för antalet mottagare och medeltimmar, en höjnings som är större på längre sikt. För 2018 är effekten av en sänkt utbetalningsgrad starkare än effekten av fler mottagare och medeltimmar. 6 Utbetalningsgraden är antalet utbetalda timmar i förhållande till antalet på förhand beviljade timmar. 27
För 2019 2022 är det istället effekten av medeltimmar och mottagare som dominerar. Övrigt I oktober 2017 övergick Försäkringskassan till efterskottsinbetalningar från kommunerna för utförd assistans. Tidigare har kommunernas inbetalningar skett i förskott. I tidigare prognoser har hänsyn tagits till detta genom att anta att inbetalningarna skjuts framåt i tiden. Under övergången till efterskottsinbetalningar har inbetalningarna från kommunerna försenats. Detta leder till lägre inbetalningar än förväntat från kommunerna 2018, vilket har en höjande effekt på utgifterna för året. För 2019 förväntas fakturering och inbetalning från kommunerna fungera fullt ut, vilket antas leda till större inbetalningar då pengar gällande assistans utförd 2018 nu betalas in till Försäkringskassan, vilket har en sänkande effekt på utgifterna. 28
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Hela anslaget 37 673 291 37 598 224 38 126 277 38 776 532 39 658 033 40 597 184 Därav 1:1.21 Sjukpenning 32 313 945 32 526 426 33 810 946 34 297 790 34 796 073 35 386 862 1:1.19 Rehabiliteringspenning 959 719 786 657 725 158 735 599 746 286 758 957 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. 165 846 159 100 160 100 161 100 162 100 163 100 1:1.15 Närståendepenning 174 064 173 530 181 357 185 257 188 767 193 057 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall 98 632 131 055 153 289 169 105 183 098 194 355 1:1.5 Boendetillägg 127 085 165 456 191 427 199 314 208 948 219 417 1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning 3 665 000 3 542 000 2 840 000 3 014 321 3 315 436 3 606 072 1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning 150 000 98 000 48 000-2 619 38 641 55 633 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning 19 000 16 000 16 000 16 665 18 684 19 731 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 29
1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-1 346 946-3 081 736-4 992 809 Anslag 35 567 000 33 391 500 32 464 000³ 32 563 000³ 32 885 000³ 38 474 000³ Tilldelade medel 35 567 000 33 391 500 32 464 000 31 216 054 29 803 264 33 481 191 Utfall/Prognos 32 313 945 32 526 426 33 810 946 34 297 790 34 796 073 35 386 862 Avvikelse från anslag 3 253 055 865 074-1 346 946-1 734 790-1 911 073 3 087 138 Avvikelse från tilldelade medel 3 253 055 865 074-1 346 946-3 081 736-4 992 809-1 905 671 Högsta anslagskredit 1 784 650 1 672 525 1 623 200 1 628 150 1 644 250 1 923 700 Tillgängliga medel 37 351 650 35 064 025 34 087 200 32 844 204 31 447 514 35 404 891 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 1 453 586 3 348 559 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:feb. Hämtad 2019-01-11. Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 32,5 miljarder kronor, vilket är 865 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 33,8 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Syftet med sjukpenning är att ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. För att få ersättning krävs att sjukdomen sätter ner arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Sjukpenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Sjukpenning på normalnivå kan i normalfallet betalas ut i maximalt 364 dagar under en period på 450 dagar. Efter det kan sjukpenning på fortsättningsnivå betalas ut. Till en försäkrad som är arbetslös betalas alla former av hel sjuk- och rehabiliteringspenning med högst 543 kronor per dag. 30
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i november 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 32 714 360 33 888 700 34 482 296 35 082 744 35 749 074 Överföring till/från andra anslagsposter +2 012 - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -83-13 410-56 813-118 933-168 321 Volym- och strukturförändringar -189 863-64 344-127 693-167 738-193 891 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 32 526 426 33 810 946 34 297 790 34 796 073 35 386 862 Differens i 1000-tal kronor -187 934-77 754-184 506-286 671-362 212 Differens i procent -0,6-0,2-0,5-0,8-1,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Andelen av de sjukskrivna som får rehabiliteringspenning har justerats ned något mot bakgrund av ytterligare utfall sedan föregående prognos. Det betyder att fler istället får sjukpenning. Förändringen påverkar inte det totala anslaget eftersom anslagsposten rehabiliteringspenning reduceras med motsvarande belopp. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneutvecklingen för hela prognosperioden, vilket innebär att utgiftsprognosen sänks något för samma period. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utgifterna i november med 28 miljoner kronor (1 procent) och även det preliminära utfallet för december visar på en överskattning. Detta har lett till en utfallsjustering som gör att prognosen sänks marginellt för hela prognosperioden. Inflödes- och varaktighetsprognoserna är dock i princip oförändrade från föregående prognos. De skattningar vi använder för att prognostisera utvecklingen har under hösten indikerat ett ökat inflöde till sjukpenning. Antalet startade sjukfall beräknas öka med knappt 4 procent under 2018 jämfört med 2017, därefter med ytterligare cirka 3 procent 2019 för att sedan öka i takt med arbetskraften (knappt 1 procents ökning per år) resterande prognosperiod. Det finns även indikationer på att varaktigheten för sjukfall upp till 1 år inte längre minskar i samma utsträckning som tidigare. Under 2018 och 2019 31
prognostiseras varaktigheten för pågående sjukfall upp till 1 år öka svagt för att därefter stabiliseras och vara konstant under resterande prognosperiod. För fallängder över 1 år förväntas varaktigheten fortsatt vara stabil på nuvarande nivå. Sammantaget medför utvecklingen av antalet startade sjukfall och deras varaktighet att antalet pågående sjukfall i fallängder upp till 1 år börjar öka svagt årligen från 2019. För sjukfall i fallängder 1 2 år minskar de pågående sjukfallen under 2018 och 2019, för att därefter börja öka svagt. Sjukfall längre än 2 år förväntas att öka under 2018 för att sedan börja minska. Minskningen i de långa sjukfallen beror på att inflödet tidigare minskade, samt att fler sjukfall avslutades under det första sjukskrivningsåret, vilket leder till ett mindre bestånd av sjukfall som potentiellt kan bli långa. Sjukfrånvaron har fortsatt att minska under 2018, men minskningen har bromsat in. I november 2018 låg sjukpenningtalet på 9,74 dagar, vilket innebär att det är 4 procent lägre än året innan. Samtidigt är det flera län som under hösten har uppvisat ökade sjukpenningtal. Den förväntade utvecklingen av antalet pågående sjukfall leder till att minskningen i sjukpenningtalet förväntas stanna av på kort sikt för att därefter utvecklas stabilt. 1:1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 1 685 000 1 124 000 903 000³ 905 000³ 911 000³ 1 647 000³ Tilldelade medel 1 685 000 1 124 000 903 000 905 000 911 000 1 647 000 Utfall/Prognos 959 719 786 657 725 158 735 599 746 286 758 957 Avvikelse från anslag 725 281 337 343 177 842 169 401 164 714 888 043 Avvikelse från tilldelade medel 725 281 337 343 177 842 169 401 164 714 888 043 Högsta anslagskredit 84 250 56 200 45 150 45 250 45 550 82 350 Tillgängliga medel 1 769 250 1 180 200 948 150 950 250 956 550 1 729 350 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:feb. Hämtad 2019-01-11. Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 787 miljoner kronor, vilket är 337 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 725 miljoner kronor, vilket är 178 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 32
Bakgrundsfakta Den som har nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av sjukdom och som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan få rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Rehabiliteringspenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Även rehabiliteringspenningen är begränsad till ett visst antal dagar med olika nivåer av ersättningen på samma sätt som sjukpenningen. Den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan även få ett särskilt bidrag för vissa merkostnader som den försäkrade får till följd av rehabiliteringen, till exempel bidrag till resor till och från rehabiliteringen. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i november 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 790 843 726 825 739 556 752 434 766 725 Överföring till/från andra anslagsposter -2 012 - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -2-287 -1 219-2 551-3 610 Volym- och strukturförändringar -2 172-1 380-2 738-3 597-4 158 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 786 657 725 158 735 599 746 286 758 957 Differens i 1000-tal kronor -4 186-1 667-3 957-6 148-7 768 Differens i procent -0,5-0,2-0,5-0,8-1,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Se sjukpenningavsnittet Ändrade makroekonomiska antaganden Se sjukpenningavsnittet Volym- och strukturförändringar Se sjukpenningavsnittet 33