Samhällsekonomiska analyser inom miljöområdet vad görs i praktiken? Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys Stockholm 2016-12-01 Tore Söderqvist Forskningschef, docent i nat.ek. tore.soderqvist@anthesisgroup.com Anthesis Enveco AB Måsholmstorget 3 127 48 Skärholmen
Kartläggning av samhällsekonomiska analyser inom miljöområdet Myndigheters analyser 2008-2015 2008-2012: Analyser kartlagda av Pädam et al. (2013) (82 st) 2013-2015: Ny kartläggning av analyser (83 st) De myndigheter som 2015-06-25 fick i uppdrag av regeringen att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen (med undantag av Upphandlingsmyndigheten) + länsstyrelserna + NV = 26 Analyslistor och annan hjälp av kontaktpersoner på myndigheterna Viss komplettering via egna sökningar på hemsidor Omfattande men inte heltäckande kartläggning Ej kännedom om alla analyser Särskilt 2015 Så många analyser vid vissa myndigheter att en särskild kartläggning skulle behövas för dem Konjunkturinstitutet, Trafikverket, Transportstyrelsen
Output Sammanfattande rapport (Wallström & Söderqvist, Enveco-rapport 2016:1) Excel-fil Information om varje analys, bl.a. analyskategori PDF-bibliotek med analysrapporterna
Kategoriseringen av analyser följde Söderholm (2014)
Tre huvudkategorier med underkategorier 1. Styrmedelsanalyser 1.1 Styrmedelsanalyser ex ante 1.2 Styrmedelanalyser ex post 2. Åtgärdsanalyser 2.1 Analyser av miljövärden 2.2 Kostnadsanalyser 2.3 Kostnads-nyttoanalyser 3. Kombinerade styrmedelsoch åtgärdsanalyser
Resultat Antal analyser per år (samtliga myndigheter). 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Styrmedelsanalyser 3 1 8 7 18 15 20 17 Åtgärdsanalyser 8 9 7 8 9 8 9 4 Kombinerade styrmedels- 1 0 1 0 2 6 3 1 och åtgärdsanalyser Totalt antal analyser 12 10 16 15 29 29 32 22 Totalt 89 62 14 (Motsvarande tabell finns för varje myndighet)
Antal analyser i olika underkategorier per år (samtliga myndigheter). 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Styrmedelsanalyser - Ex ante 3 1 7 3 16 18 14 14 - Ex post 1 0 2 4 6 4 11 5 Åtgärdsanalyser - Miljövärden 0 1 2 2 4 2 3 2 - Kostnadsanalys 2 4 1 2 1 4 5 2 - Kostnads-nyttoanalys 7 4 5 4 6 8 4 1 Observera att vissa analyser kan finnas i mer än en underkategori. Totalt 76 33 16 21 39 (Motsvarande tabell finns för varje myndighet)
Några erfarenheter Kom ihåg att vissa myndigheter inte ingår Svårt att avgränsa miljöområdet Försökt att avgränsa till analyser som gäller åtgärder eller styrmedel med syfte att direkt förbättra/påverka miljön Men berört miljömål anges ändå inte alltid Kategoriindelningen fungerar rätt bra, men gråzoner finns Visst inslag noterat i Excel-filen
Enkät till konsulter som utför samhällsekonomiska analyser inom miljöområdet (n=8) Rangordning efter vanlighet i konsultuppdrag från myndigheter under de senaste 10 åren. 1=vanligast, 6=ovanligast Typ av analys Medelvärde Analyser av miljövärden 2,4 Kostnadsanalyser 2,9 Kostnads-nyttoanalyser 3,0 Styrmedelsanalys ex ante 3,3 Styrmedelsanalys ex post 4,0 Kombinerade styrmedels- och åtgärdsanalyser 4,4 (Median ger samma rangordning.)
Trend på senare år? Typ av analys Medelvärde Trend Analyser av miljövärden 2,4 ++ Kostnadsanalyser 2,9 Kostnads-nyttoanalyser 3,0 - Styrmedelsanalys ex ante 3,3 +++ Styrmedelsanalys ex post 4,0 ++ Kombinerade styrmedels- och åtgärdsanalyser 4,4
Varför denna utveckling? Ökande synsätt att miljömål tas för givna men är svårnådda det som krävs är fungerande styrmedel för att uppnå dem. Ekosystemtjänster slår igenom mer och mer Etappmålet Implementering av EU-direktiv Som hjälp att bedöma orimliga kostnader (WFD) Ekosystemtjänstansats (MSFD) Senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt.
Kommentarer Beställaren vill hellre ha ett osäkert belopp än inget belopp alls. Så hur kommunicera osäkerheten? Konsultbudget utan beställarbudget är inte bra.
Kommentarer Oro för ökande fokus på betalningsförmåga hos aktörer som indikation på orimligt höga kostnader istället för vägning mellan nytta och kostnader. Variation i tolkningar av vad samhällsekonomisk lönsamhet faktiskt är och hur den undersöks. T.ex. i domstolar med avseende på 11:6 MB. Enhetlig CBA-tillämpning ger större trovärdighet. Ekonomisk teori ger systematik för samhällsekonomiska analyser men som ibland är svårkommunicerad.
Kommentarer Genomslag för samhällsekonomiska analyser som beslutsunderlag? (Tydligare) lagstadgade krav Jfr Trafikverket som måste visa om en åtgärd bidrar till en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning. In som en del av beslutsprocessen, inte bara ett tillägg på sluttampen. T.ex. CBA är en process för kunskapsinhämtande. Jfr miljöbedömningar och SPEAK (www.speakproject.se). Åtgärdsanalyser och styrmedelsanalyser kan stötta varandra.
= (Mer eller mindre) global CBA = CBA av lokala åtgärder givet miljömål
Global CBA ger hjälp för samhälleliga prioriteringar. Är det övergripande miljömålet samhällsekonomiskt rimligt? Ger hjälp för styrmedelsanalyser på hög nivå. Lokal CBA Är de samhällsekonomiska kostnaderna rimliga för den lokala åtgärden, givet det övergripande miljömålet? Om CBA görs med aktörsanalys som möjliggör fördelningsanalys vet vi hur olika aktörer gynnas/drabbas Inkludera finansiella effekter (dvs. CBA:n blir en samhällsekonomisk konsekvensanalys) Aktörsanalys ger förankringsmöjligheter Ger info för styrmedelsanalys Men verklig förankring kräver att CBA:n kan få genomslag att den finns med i beslutsprocessen.
Tack för uppmärksamheten!