HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-12-06 p 04 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-31 HSN 1210-1252 Handläggare: Tobias Nilsson Utvecklingsplan för dialysvården 2013-2014 Ärendebeskrivning Förvaltningen föreslår att Utvecklingsplanen för dialysvården 2009-2012 förlängs till att gälla även 2013-2014. Eftersom alla mål i den inte har uppnåtts föreslås den kompletteras med några riktlinjer för det fortsatta arbetet. Dessutom föreslås att utvecklingen av njursjukvården, med tyngdpunkt på dialysvården, samordnas med arbetet inom ramen för Framtidsplan för hälso- och sjukvård (Framtidsplanen) i form av en särskild utredning. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande, 2012-10-31 Utvecklingsplan för dialysvården, 2009-2012 med förlängning 2013-2014 Kompletterande riktlinjer till utvecklingsplanen Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för akutsjukvård Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att att att förlänga Utvecklingsplanen för dialysvården 2009-2012 till att gälla även 2013-2014 kompletterande riktlinjer ska läggas till utvecklingsplanen ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att ta fram en plan för utvecklingen av njursjukvården, med tyngdpunkt på dialysvården, i enlighet med Framtidsplanens intentioner. Förvaltningens motivering till förslaget Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade 2008-10-21 beslut om en Utvecklingsplan för dialysvården i Stockholms län 2009-2012. Eftersom utvecklingsplanen slutar gälla vid årsskiftet har förvaltningen under hösten 2012 genomfört en utredning med deltagande av medicinska och
2 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-31 HSN 1210-1252 omvårdnadssakkuniga (Spesak, Vårdsak), Specialitetsrådet njurmedicin, patientföreningen Njurförbundet Stockholm Gotland samt företrädare för de njurmedicinska verksamheterna i länet. Som en följd av det omfattande arbete som pågår inom ramen för Framtidsplanen bedöms att arbetet med dialysvården de kommande åren i högre grad behöver samordnas med arbetet inom Framtidsplanen innan en helt ny utvecklingsplan kan beslutas. Det handlar till exempel om de mindre volymer av dialysvård som planeras på Nya Karolinska Solna och behovet av att skapa ny kapacitet hos vårdgivare utanför akutsjukhusen. Därför föreslås att direktören ges i uppdrag att ta fram ett förslag för hur utvecklingen av njursjukvården, med tyngdpunkt på dialysvården, samordnas med arbetet inom ramen för Framtidsplanen i en särskild utredning. Mot bakgrund av utredningen föreslås också att Utvecklingsplanen för dialysvården 2009-2012 förlängs och gäller även för 2013-2014. I nuvarande utvecklingsplan finns viktiga principer som kan sammanfattas som att Stockholms läns landsting (SLL) ska verka för att: minska insjuknandet i dialys eller transplantationskrävande kronisk njursvikt eller annan hjärt-kärlsjukdom genom förbättrad prevention, diagnostik, utbildning och behandling i SLL. uppnå en ökad njurdonationsfrekvens både från levande och avlidna givare. minst 40 procent av alla dialyspatienter skall ha någon form av självdialys. Eftersom målet i nuvarande utvecklingsplan om att minst 40 % av patienterna ska ha någon form av självdialys inte har uppnåtts föreslås också att den kompletteras med följande riktlinjer för det fortsatta arbetet. SLL ska verka för att: alla patienter som ska påbörja dialys, oavsett om det är akut eller elektivt, ska så långt som möjligt planeras för och erbjudas dialysbehandling i hemmet eller själv-hd (dvs. sköta dialysen helt själv på en dialysenhet bemannad för självdialys). Detta ska bl.a. göras utifrån en av vårdgivarna gemensamt framtaget bedömningsunderlag för vilken grad av självdialys patienten kan uppnå. Det är viktigt att patienten är delaktig i valet av behandlingsmetod. alla patienter som har en medicinsk indikation för dialysvård ska erbjudas en individanpassad dialysbehandling.
3 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-31 HSN 1210-1252 all dialysvård ska prövas mot principen om att vård som inte kräver akutsjukhusets resurser ska göras vid mottagningar utanför akutsjukhusen, i enlighet med Framtidsplanen. Utöver de mer generella riktlinjerna som beskrivits ovan behöver vårdgivarna särskilt fokusera insatserna på att: intensifiera primärpreventionen (kring folkhälsa, rökning, blodtyck, fysisk aktivitet, övervikt etc.). intensifiera sekundärpreventionen (behandling av patienter med njursjukdom i tidigt stadium för att förbättra njurfunktionen och förlänga tiden till behov av dialys, njurmedicinska mottagningar etc.). erbjuda utbildning av alla patienter som riskerar att drabbas av terminal njursvikt och behöva behandling med dialys eller njurtransplantation. ta fram ett bedömningsunderlag för att kunna planera för vilken grad av självdialys patienten kan uppnå. förändra strukturen av omhändertagandet och informationen till patienter som närmar sig dialysstart för att ge möjlighet åt fler att ha någon form av självdialys. Det kan till exempel handla om att tidigt identifiera patienter som är tänkbara att göra självdialys och ha särskild mottagning för den gruppen. planera för hur vårdkedjor för accesskirurgi ska fungera. aktivt stödja och arbeta för att patienter med terminal njursvikt får möjlighet att bli njurtransplanterade, med levande eller avliden donator. Enligt den avtalsmodell som sedan 2009 gäller för den somatiska specialistvården har akutsjukhusen ansvaret att utifrån en given övergripande vårdbeställning och i förväg bestämda kvalitets- och ersättningsvillkor själva utforma sin verksamhet. De skall därvid följa SLL:s riktlinjer och policys som berör uppdraget. Ansvaret för njursjukvården ligger hos de njurmedicinska klinikerna vid Karolinska Universitetssjukhuset och Danderyds sjukhus. Ekonomiska konsekvenser Utvecklingsplanen syftar till att öka andelen hem-hd och självdialys på mottagningar som är anpassade för självdialys och eftersom de formerna av HD-dialys är avsevärt billigare än andra former av dialys förväntas utvecklingsplanen ha positiva ekonomiska effekter.
4 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-31 HSN 1210-1252 Konsekvenser för patientsäkerhet Utvecklingsplanen syftar till att skapa en bättre, tydligare och enhetligare dialysvård i SLL vilket skapar förutsättningar för en säkrare, mer jämställd och jämlik vård. Konsekvenser för jämställd och jämlik vård Utvecklingsplanen syftar till att skapa en bättre, tydligare och enhetligare dialysvård i SLL vilket skapar förutsättningar för en säkrare, mer jämställd och jämlik vård. Miljökonsekvenser De förväntade miljökonsekvenserna är positiva genom att målet är att en större andel dialyser ska ske i eller närmare hemmet vilket innebär färre resor och minskad förbrukning av fossila bränslen och utsläpp av koldioxid. En i högre grad individanpassad dialysvård kan även förväntas resultera i bättre följsamhet till läkemedelsbehandlingar och därmed minskas spill av läkemedel. Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör Leif Karnström Avdelningschef
1 (2) BILAGA 2012-11-09 HSN 1210-1252 Nya riktlinjer i Utvecklingsplan för dialysvården 2013-2014 Eftersom målet i Stockholms läns landsting (SLL) om att minst 40 % av patienterna ska ha någon form av självdialys inte har uppnåtts föreslås att Utvecklingsplanen för dialysvården 2009-2012 förlängs till 2013-2014 samt kompletteras med följande riktlinjer för det fortsatta arbetet. SLL ska därför verka för att: alla patienter som ska påbörja dialys, oavsett om det är akut eller elektivt, ska så långt som möjligt planeras för och erbjudas dialysbehandling i hemmet eller själv-hd (dvs. sköta dialysen helt själv på en dialysenhet bemannad för självdialys). Detta ska bl.a. göras utifrån en av vårdgivarna gemensamt framtaget bedömningsunderlag för vilken grad av självdialys patienten kan uppnå. Det är viktigt att patienten är delaktig i valet av behandlingsmetod. alla patienter som har en medicinsk indikation för dialysvård ska erbjudas en individanpassad dialysbehandling. all dialysvård ska prövas mot principen om att vård som inte kräver akutsjukhusets resurser ska göras vid mottagningar utanför akutsjukhusen, i enlighet med Framtidsplanen. Utöver de mer generella riktlinjerna som beskrivits ovan behöver vårdgivarna särskilt fokusera insatserna på att: intensifiera primärpreventionen (kring folkhälsa, rökning, blodtyck, fysisk aktivitet, övervikt etc.). intensifiera sekundärpreventionen (behandling av patienter med njursjukdom i tidigt stadium för att förbättra njurfunktionen och förlänga tiden till behov av dialys, njurmedicinska mottagningar etc.). erbjuda utbildning av alla patienter som riskerar att drabbas av terminal njursvikt och behöva behandling med dialys eller njurtransplantation. ta fram ett bedömningsunderlag för att kunna planera för vilken grad av självdialys patienten kan uppnå. förändra strukturen av omhändertagandet och informationen till patienter som närmar sig dialysstart för att ge möjlighet åt fler att
2 (2) BILAGA 2012-11-09 HSN 1210-1252 ha någon form av självdialys. Det kan till exempel handla om att tidigt identifiera patienter som är tänkbara att göra självdialys och ha särskild mottagning för den gruppen. planera för hur vårdkedjor för accesskirurgi ska fungera. aktivt stödja och arbeta för att patienter med terminal njursvikt får möjlighet att bli njurtransplanterade, med levande eller avliden donator.