Den nya bebyggelsen Stadskvarteret Stadskvarter i Pittsburgh, USA Kvartersstruktur 1890 - tal, Vasastaden D E N N YA B E BYG G E L S E N STA DS K VA RT E R ET Stationsområdet ligger idag i en dalsänka mellan Norra Stationsgatan och Karolinskaberget. Ny bebyggelse förutsätter att topografin omvandlas i sin helhet mellan Solnavägen och Norrtull. Genom en överdäckning av motor- och järnväg bildas en sluttning som vänder sig mot söder. Den nya bebyggelsen anläggs som två kvartersbälten som ska förena innerstaden med Karolinska. Bebyggelsen kommer att inordnas i stadssilhuetten och få stöd i den resliga stadsfronten i Norra Stationsgatan. Med Karolinskabergets höjdrygg i norr skapas en sammanhängande stadsstruktur som klättrar upp på sydsluttningen. Bebyggelsen på Norra Stationsområdet utgår från stenstadens enkla addering av kvartersblock. I Vasastaden förekommer två kvartersmodeller dels det stora 1800 - tals kvarteret med ett mått om cirka 200 90 meter och med gårdsbebyggelse, dels den småskaliga varianten från 1900 - talets början där gårdarna är obebyggda som exempelvis i Atlasområdet och Röda bergsområdet. På Norra Stationsområdet vidareutvecklas Vasastadens kvarterstypologi utifrån det småskaliga kvartersblocket. Kvarteren adderas konsekvent mellan Solnavägen och Norrtull, på ömse sidor om Norrtullsparken. Dess långsidor hålls låga med sex - sju våningar mot gatan och fyra - fem våningar mot de upphöjda och underbyggda gårdarna. Kortsidorna får däremot en resligare profil med i genomsnitt 12 våningar mot den breda Norra Stationsgatan och Norrtullsparkens grönska. Gården hålls alltid visuellt öppen mot söder och mot parkens grönska, men med en tydlig fysisk avgränsning mellan den privata och offentliga sfären. Kvarterens högresta gavelmotiv följer rytmiskt terrängen och bygger upp det arkitektoniska temat för områdets två största offentliga rum. Förslaget innebär att en tät stadsstruktur växer fram. Exploateringen är högre än vad som tidigare prövats i Stockholm. Dels är det nödvändigt med hänsyn till kostnaderna för den omfattande överdäckningen av väg - och järnvägsområde. Dels är det en fördel för möjligheterna till en levande stadsmiljö med bra serviceutbud. En förutsättning är emellertid att området utformas med variation och hög kvalitet, både vad gäller bebyggelse och de offentliga stadsrummen mellan byggnaderna. En annan förutsättning är att området får en stark koppling till parkerna vid Karlberg och Haga. Mot Norrtull sjunker bostadsbebyggelsens höjd efter terrängen för att möta Hagaparken. Kvarterstypologin är här skräddarsydd för de smala tomterna mellan Norra Stationsgatan och Norrtull för att klara gällande bullerkrav. På den så kallade bensinstationstomten sjunker bebyggelsen ytterligare så att skalan överensstämmer med Wenner - Gren Centers lägre bebyggelse. Här på gränsen mellan staden och Hagaparken kan områdets skola förläggas. Vasastadens kvartersbebyggelse 34 Kvartersstruktur 1920 - tal, Röda Bergen Kvartersstruktur 2010, Norra Stationsområdet
Den nya bebyggelsen Stadskvarteret N B E A F A B C D E F D C Sektion B - B, C - C redovisas på sid 20-21 Sektion A - A Sektion D - D Sektion F - F Sektion E - E 35
Urbanitet och täthet U R B A N I T E T OC H TÄ T H ET 36 Stockholms malmar, söderut Bebyggelsen på Stockholms malmar har vuxit fram utifrån väldigt olika topografiska villkor, vilket har bidragit till en mångfald av lokala karaktärer. På Södermalm, Kungsholmen och i Vasastaden skiftar den för det centrala Stockholm så karaktäristiskt urbana atmosfären. Under historiens gång har även varierande stadsbyggnadsideal påverkat mångfalden. Vasastaden uppvisar en rik flora vad gäller topografiska förutsättningar, täthet och stadsbyggnadsideal. För att uppnå det urbana måste en medvetet gestaltad och tät fysisk struktur växa fram, en stark form där stadskvarteren adderas till en sammanhängande och spännande stad. En robust och trivsam struktur håller över tid och förblir intakt när ekonomiska och sociala villkor skiftar. Det är viktigt att strukturen kan tillgodose nya och växlande behov, att innehållet kan förändras över tid. Den urbana formen med dess offentlighet integrerar kulturellt och socialt, snarare än separerar, och stärker därigenom pluralism och demokratisk utveckling. Kontinuitet och täthet tillhör väsentliga egenskaper i en sådan stadsmässig bebyggelse. Förverkligandet av Norra Stationsområdet förutsätter en genomgripande förändring från det ödsliga industrilandskapet till en levande stadsmiljö. Norra Stationsområdets urbana dynamik bygger på upplevelsen av kontraster mellan lågt och högt, mellan trångt och öppet. Det småskaliga kvarterets intima atmosfär konfronteras med den storslagna parkens konvergerande former. I den sluttande terrängen förstärks ytterligare rörelsen mot både Vasastaden eller Hagaparken. Ett starkt arkitektoniskt tema i form av tätt placerade gavelmotiv löper genom hela området och tecknar dess specifika urbana kod. En arkitektonisk variation är en nödvändig förutsättning för området. Den täta stadens attraktionskraft och mening ligger i det urbana stadslivet. Med en blandning av bostäder och arbetsplatser kommer det mesta att finnas inom räckhåll. I den nya promenadstaden återfinns både kvarterskrogen runt hörnet och stadsdelens skola, den kvällsöppna matbutiken, liksom caféer och nöjen stadsbilden präglas av aktiviteter med folkliv och möten. Mångfald och blandning blir det nya Norra Stationsområdets signum. Tudor City New York 1923 Grant Park Chicago 1910 Flatiron Building New York 1903
Urbanitet och täthet Chicago State Street, 1910 37
Solstudier S O L S T U D I E R S O L /S K U G G A V Å R - OC H HÖ S T D A G J Ä M N I N G, 21 M A R S OC H 21 SE P T E M B E R KLOCKAN 9.00 KLOCKAN 12.00 KLOCKAN 15.00 KLOCKAN 17.00 N O R R TU LL S PA R K E N Parken är till mindre del solbelyst på förmiddagen. På eftermiddagen är området väster om Hälsingegatan till större delen solig. Öster om Hälsingegatan är den nordliga delen som är solbelyst. B O S TA D S G Å R DA R Bostadsgårdarnas marknivå är belysta till större delen eller delvis mellan klockan 9.00-11.00. Bostadsgårdarnas fasader är till delar solbelysta mellan klockan 8.30-13.00. Detta beror på det nordsyd riktade gårdarna med sina öppningar mot söder. 38 Rakt ovan Snett från söder FA S A D E R Sydvända fasader längs Norra Stationsgatan och i kvarteren norr om Norrtullsparken och öster om Hälsingegatan har sol på morgonen och fram till två- /tretiden på eftermiddagen. G A T U R U M Ingen förändring av bebyggelsen sker på Norra Stationsgatans södra sida varför dagens situation i stort sätt kvarstår. Hälsingegatan får sol under förmiddagen. Gatustrukturen är nord-sydlig riktning, varför solen tillfälligt belyser dessa under sin vandring från öst till väst.
Solstudier S O L /S K U G G A S O M M A R S O L S T Å N D E T, 21 JU N I KLOCKAN 9.00 KLOCKAN 12.00 KLOCKAN 15.00 KLOCKAN 17.00 N O R R TU LL S PA R K E N Parken ligger i sol i stort sett hela dagen, minst sol är det i den sydöstra delen som får sol en stund mitt på dagen. B O S TA D S G Å R DA R Solen kommer ned på gårdarna mitt på dagen. FA S A D E R Sydvända fasader längs Norra Stationsgatan och i kvarteren norr om Norrtullsparken och öster om Hälsingegatan har sol på morgonen och fram till två- /tretiden på eftermiddagen. Rakt ovan Snett från söder G A T U R U M Ingen förändring av bebyggelsen sker på Norra Stationsgatans södra sida varför dagens situation i stort sätt kvarstår. Hälsingegatan får sol under förmiddagen.gatustrukturen är nord-sydlig riktning, varför solen tillfälligt belyser dessa under sin vandring från öst till väst. 39
Markanvändning Bostäder Kontor / Handel Kontor / Forskning Forskning / Allmänt ändamål Hotell och konferensanläggning M A R K A N V Ä N D N I N G 40 Under det senaste halvseklet har det svenska stadsbyggandet i huvudsak skett utanför stadskärnorna i de nya förorterna, medan innerstaden har präglats av både kontorisering och utglesning av boendet. Bostadens ytstandard har visserligen ökat, men stadslivets förutsättningar har väsentligt försämrats när antalet boende i innerstaden har halverats Under de tre senaste decennierna har stadsbyggnadsvisionen ändrats radikalt i Stockholm och inriktats på att återställa den urbana balansen genom en förtätning och ökning av exploateringsgraden. När innerstaden nu ska växa, öppnas ytterligare en möjlighet att i detta attraktiva läge förbättra förutsättningarna för det urbana livet. I zonen mellan de stora befintliga arbetsenklaverna längs Norra Stationsgatan och på Karolinska, kan boendet förstärkas och ge en bättre balans mellan bostäder och arbetsplatser. Bebyggelsen på Norra Station har en hög grad av flexibilitet för olika användningsområden. I området förutsätts generellt att den nedersta våningen i alla kvarter reserveras för kommersiella lokaler. En större koncentration av kommersiella aktiviteter i gatans nivå förväntas mot Norra Stationsgatan och Norrtullsparken. Våningen en trappa upp i de aktuella bostadskvarteren gestaltas för att kunna inhysa både bostäder och arbetsplatser efter behov. Detta kommer att återspeglas i bostadskvarterets fasad inom hela Norra Stationsområdet. Längs Solnavägen och på Norrtullsterrassen är kvarteren utsatta för bullerstörningar och lämpas därför för annan användning än bostäder. Bebyggelse i direkt anslutning till Norrtulls- och Hälsingeparken representerar de mest attraktiva lägena för bostadsändamål. Avsikten är att med en dominans av bostäder med kommersiella bottenvåningar skapa en jämn fördelning av småföretagande över hela stadsdelen och att höja det offentliga rummets attraktivitet. Längs kommungränsen föreslås kvartersbebyggelse avsedd för forskningsändamål, med nära kontakt till det nya universitetssjukhuset. Stadsdelens centrum har förlagts till Torsplan, där också den planerade tunnelbanan har sina stationsuppgångar. I mötet mellan Solnavägen och Norra Stationsgatan, kan områdets högsta byggnadsvolymer placeras. Det 145 meter höga tornparet blir områdets symbol och reserveras för hotell och lokaler för life-science. Ett särskilt kvarter i Norrtullsparkens fond bör i första hand reserveras för ändamål som understryker stadsdelens närhet till Karolinska Institutet och ges en tydlig offentlig karaktär. Den får gärna upplevas som Institutets nya entrébyggnad och en symbol för den gemensamma stadsdelen över kommungränsen.öster om Norrtull, strax utanför planområdet, har marken reserverats för skoländamål. Förskolor föreslås kunna inrymmas i stadskvarterens bottenvåningar kring Norrtullsparken. Sammanlagt rymmer Norra Stationsområdet totalt ca 3 100 nya bostäder, vilket motsvarar ca 6 000 boende. Inom hela området ryms dessutom totalt 300 000 m ² för kontor, handel och life-science, vilket motsvarar ca 15 000 sysselsatta. Inom det aktuella detaljplaneområdet ryms 2 300 bostäder, vilket motsvarar ca 4 500 boende. Utöver detta ryms 230 000 m ² för lokaler, vilket motsvarar 10 000 sysselsatta. Därav ca 38 000 m ² för hotellverksamhet som fördelas 16 000 m ² vid brofästet Norrtull och 22 000 m ² inom tvillingtornen vid Torsplan. I den första genomförandeetappen längs Norra Stationsgatan ryms 950 bostäder, vilket motsvarar ca 2 000 boende. Dessutom ryms ca 30 000 m ² lokaler. Kvarteren norr om Norrtullsparken, avsedda för forskningsändamål, rymmer sammanlagt 32 000 m ² lokalyta inom planområdet.
Längs Norrtullsparken Längs Solnavägen Längs Norra Stationsgatan 41
Kommunal service & fritid K O M M U N A L SE R V I C E OC H FR I T I D 42 Under de närmaste två decennierna kommer Norra Stationsområdet att växa fram successivt för att stå helt färdigt ca 2025. I fullbordat skick kommer den inflyttade befolkningen inom hela området att uppgå till ca 7 000 boende på Stockholms sida. Utöver dessa kommer antalet sysselsatta att utökas med ytterligare 15 000. Befolkningssituationen kommer att ställa stora krav på en genomtänkt etablering av nödvändig kommunal service i takt med att antalet nyinflyttade ökar. I den angränsande delen av Vasastaden finns för närvarande ingen överkapacitet vad gäller skolor och annan kommunal service. Exploateringen av Norra Station innebär därför att behovet av service i första hand måste tillgodoses inom det nya området eller i omedelbar närhet. Den utbyggda servicen kommer att omfatta ett flertal förskolor, en skola med integrerad fritidsverksamhet, samt en idrottsanläggning. Även äldreboende och olika former av gruppboende kommer att behövas F Ö R S K O L O R I den täta kvartersstaden på Norra Station är det svårt att tillskapa fristående lokaler för barn- och ungdomsverksamhet. Därför föreslås att, liksom i övriga innerstaden, förskoleprogrammet inryms i bostadsfastigheternas bottenvåningar på lämpliga ställen. Utemiljöns kvalitet kommer att styra den exakta placeringen i de aktuella kvarteren. Norrtullsparkens öppna rum i kombination med den intima gårdens kvalitet ska säkerställa behovet av utevistelse för barnverksamheten. Hagaparkens potential finns också inom räckhåll. Området består till största delen av lokalgator som är enkelriktade och med låga hastighetsbegränsningar. Mot Hagaparken anläggs dessutom ett planskilt gångstråk över Norrtull. Under framtagande av gestaltningsprogrammet har läget för förskolorna diskuterats med både Norrmalms stadsdelsförvaltning och markanvisade byggföretag. I samtliga bostadskvarter ska möjlighet finnas till förskola med minst tre avdelningar de första tio åren. S K O L O R I anslutning till den nya stadsdelen föreligger behov av en grundskola, varför särskild tomt har reserverats för nyetablering av en grundskola inom området. Vid gränszonen mellan Hagaparken och stenstaden, strax väster om Wenner-Gren Center, föreslås en ny byggnad som är lättillgänglig från både Vasastaden och Norra Stationsområdet genom planskilda förbindelser. Skoltomten kan kombineras med idrottsverksamhet. I D R O T T I Vasastaden föreligger i nuläget stor brist på idrottsanläggningar. Behovet av lämpliga ytor ökar ytterligare när stadsdelen får fler invånare på Norra Stationsområdet. I öster på den så kallade bensinstationstomten intill Hagaparken höjs marken till järnvägsbankens nivå så att en attraktiv utsiktspunkt över Brunnsviken skapas. Bensinstationstomten kan omvandlas till idrottspark och skoltomt som delvis kan underbyggas med en inomhusanläggning Ä L D R E B O E N D E Det finns stora möjligheter att integrera äldreboende med de nya bostadskvarteren. Det är i första hand lägen kring Norrtullsparken som lämpar sig för äldre och rörelsehindrade med tanke på närheten till det gröna parkrummet. Under projektets första etapp föreligger inte behov av vård- och omsorgslokaler. K U LT U R Bibliotek samt annan kultur- och fritidsverksamhet, främst riktad till barn och ungdom, kan förstärka stadsdelens attraktivitet. Möjlighet kan finnas att placera ett bibliotek i bottenvåningen till fondbyggnaden vid Norrtullsparkens västra sida, så att dess funktion som offentlig mötesplats stärks. De gamla tullhusen med sin miljö från 1700-talet skulle med fördel kunna kombineras med kulturella verksamheter. Vy från Hagaparken med Wenner-Gren Centrum och det nya Norra Stationsområdet i fonden >>