Ett tillgängligt universitet. Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för lärare, studierektorer, studievägledare och övrig personal

Ett tillgängligt universitet Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för lärare, studierektorer, studievägledare och övrig personal

Den här guiden innehåller information till dig som kommer i kontakt med studenter med funktionsnedsättning vid Stockholms universitet. Du kan vara lärare, studierektor, studievägledare eller övrig personal. Studenter med olika funktionsnedsättningar kan möta olika och likartade hinder i studiemiljön. Många hinder går att undanröja med god tillgänglighet i såväl den fysiska miljön som i den virtuella miljön, med framförhållning i kursplaneringen och med god pedagogik. Andra hinder kan överbryggas eller minskas genom olika former av pedagogiskt stöd. Guiden tar upp något om regler, handlingsplaner och arbetsfördelningen vid universitetet. Den beskriver också vilka stödformer det finns för studenterna och ger några tips för lärare. Olika funktionsnedsättningar och vilka hinder de innebär beskrivs kortfattat. Vi hoppas att guiden ska göra det lättare för dig på institutionen att möta studenter med olika typer av funktionsnedsättning och att ge dem det stöd de behöver för att kunna genomföra sina studier på bästa sätt.

Ett tillgängligt universitet - personalhandledning 3 Innehållsförteckning Lagen...4 Handlingsplaner...4 Vem gör vad?...5 Intyg om stödåtgärder...5 Planera för tillgänglig undervisning...6 Studentens individuella behov...7 Stödformer och hjälpmedel...8 Några tips för lärare...11 Funktionsnedsättningar...13 Litteratur... 18 Övrigt studentstöd... 18 Kontakt...19 Produktion: Studentavdelningen, Stockholms universitet, VT 2012 Layout: Matador

4 Ett tillgängligt universitet - personalhandledning Lagen Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) har som syfte att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Prefekten eller motsvarande har av rektor delegerats ansvaret för arbetsmiljö-, diskriminerings- och likabehandlingsfrågor. Detta innebär att prefekten på varje institution är ansvarig för att förebygga diskriminering. Definitionen av funktionshinder i lagen lyder: Med funktionshinder avses varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Begreppet varaktig ska tolkas i relation till begreppen tillfällig och bestående. Det behöver inte röra sig om en bestående funktionsnedsättning men snabbt övergående skador eller tillstånd omfattas inte, till exempel ett armbrott. Handlingsplaner Stockholms universitets långsiktiga plan 2011 2015 slår fast att universitetet ska vara ett jämställt och jämlikt lärosäte som karakteriseras av öppenhet. Frågor som rör tillgänglighet, mottagande och bemötande av människor med olika behov och bakgrund ska ges hög prioritet. De konkreta målen för arbetet formuleras i handlingsplaner. Plan för lika rättigheter och möjligheter omfattar åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter för studenter (befintliga och presumtiva studenter) samt för att förebygga diskriminering. Plan för tillgänglighet omfattar åtgärder för att göra universitetets lokaler, verksamhet och information mer tillgänglighet för anställda och studenter (befintliga och presumtiva studenter). Handlingsplanerna finns på www.su.se/medarbetare/fran-ledningen/planering-uppfoljning.

Ett tillgängligt universitet - personalhandledning 5 Vem gör vad? Samordnaren Studentavdelningen har två samordnare för studenter med funktionsnedsättning samt en dyslexipedagog. Samordningen avser det pedagogiska stöd som studenterna behöver. Samordnaren utfärdar intyg om rekommenderade stödåtgärder till de berörda studenterna. Samordnaren beställer också passerkort till resursrum till studenter, och hjälper dem som behöver anpassad kurslitteratur att få tillgång till Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB). Samordnaren ger också stöd till institutionerna i deras arbete med att göra sin undervisning och examination tillgänglig för studenterna. Studentavdelningen administrerar lönerna till de personer som ger anteckningsstöd till studenterna, mentorer, tentamensvakter med flera. Kontaktperson vid institutionen Vid varje institution finns i regel en kontaktperson som har till uppgift att bistå studenten i dennes studiesituation, vanligen studievägledaren. Studenten bör etablera kontakt med denne redan vid utbildningens början. Om studenten inte tidigare varit i kontakt med samordnaren vid Studentavdelningen, bör studenten också hänvisas dit för att få en samlad bedömning av sina behov och intyg om rekommenderade stödåtgärder. Intyg om stödåtgärder En student som behöver individuella anpassningar i sina studier ska kontakta Studentavdelningens samordnare i god tid ta för att få nödvändig information och för att diskutera sitt behov av stöd. Utifrån samtalet och den dokumentation som studenten har kring sin funktionsnedsättning formuleras ett intyg, där det står vilka stödåtgärder som rekommenderas. Vanligen rör det sig om anteckningsstöd, mentorsstöd och anpassad examination. Av intyget framgår också vilka skyldigheter studenten har och vad som förväntas av institutionen. Intyget är på så sätt en service till institutionens personal som därigenom inte behöver ta del av studentens läkarintyg, dyslexiutredningar och liknande. Studentens integritet skyddas också. Intyget ska visas upp av studenten för den institutionspersonal som berörs, vanligen kontaktpersonen. Institutionen beslutar om de rekommenderade stödåtgärder som gäller examinationen. Institutionen ansvarar också för att ordna tentamensvakter för studenter som tenterar enskilt eller har förlängd tentamenstid.

6 Ett tillgängligt universitet - personalhandledning Planera för tillgänglig undervisning Undervisningen vid Stockholms universitet ska sträva efter att vara tillgänglig och inkluderande för alla studenter. För studenter med funktionsnedsättning är det extra viktigt att tänka på följande: Kursplaner i god tid Kursplanerna behövs för att studenterna ska kunna göra en realistisk planering av sina studier och diskutera eventuella anpassningar. Eftersom planeringstiden för detta ibland är lång, är det bra om kursplanerna är klara och tillgängliga på institutionens hemsida i god tid. Det är också bra om institutionen i förväg beaktar hur kursmoment som exempelvis fältutflykt, studieresa, praktik eller laboration kan genomföras för studenter med olika typer av funktionsnedsättningar. Litteraturlistor och annat material i god tid Studenter som behöver sin kurslitteratur i andra former än som tryckt bok, till exempel synskadade och dyslektiker, behöver ha tillgång till litteraturlistan långt i förväg. Produktionen av exempelvis en ny talbok tar två till tre månader. Även andra anpassningar av litteratur tar tid (e-textbok, punktskriftsbok, förstoringar). För att studenten ska få sin litteratur i tid till kursen måste han/hon beställa inläsning av ny litteratur långt före kursstart och är alltså beroende av att litteraturlistorna är fastställda och publicerade på institutionens hemsida. Viss kurslitteratur kan ibland behöva läsas in av en lektör på universitetsbiblioteket. Även detta tar tid och kräver god framförhållning. Annat kursmaterial bör också göras tillgängligt tidigt. Det underlättar för många studenter med exempelvis synskada, hörselskada eller dyslexi att få tillgång till föreläsningsanteckningar, PowerPoint-presentationer och annat material i förväg. Publicera gärna materialet elektroniskt i lär- och samarbetsplattformen Mondo så att studenter som använder program med syntetiskt tal (talsyntes) kan lyssna på det i förväg. Eventuellt material som skickas direkt till studenterna, bör av samma skäl vara i elektronisk form. Om studenten använder teckenspråkstolk, kan denna/dessa behöva ta del av kurs- och föreläsningsmaterial i förväg för att förbereda sig. Lokaler För hörselskadade är det viktigt att det är bra akustik i undervisningslokalen. Använd helst lokaler med hörslinga om du har studenter som använder hörhjälpmedel. Studenter med rörelsehinder är naturligtvis i första hand beroende av att kunna ta sig till de lokaler där undervisningen sker. Kontrollera därför att de är tillgängliga för personer med rörelsehinder.

Ett tillgängligt universitet - personalhandledning 7 Undervisning och examination Det kan krävas lite extra tankearbete och förberedelser för att studenter med olika funktionsnedsättningar ska kunna ta del av och tillgodogöra sig undervisningen och kunna delta i examinationen. Rådgör gärna med andra lärare och personal som har tidigare erfarenhet. Samordnarna på Studentavdelningen kan också hjälpa till med att föreslå lösningar för examination eller alternativa sätt att genomföra olika kursaktiviteter. Studentens individuella behov Studenter med samma funktionsnedsättning kan ha helt olika behov. Varje student måste därför bedömas individuellt och generaliseringar undvikas. Studenter som använder rullstol behöver till exempel inte alltid samma typ av anpassningar, och studenter med dyslexi och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ha olika förmåga att klara läs- och skrivkraven på en kurs. Hur studenter med olika funktionsnedsättningar interagerar i gruppen skiljer sig också från person till person. Många funktionsnedsättningar syns inte utanpå. Även studenter med dolda funktionsnedsättningar har rätt till pedagogiskt stöd, till exempel utökad tid vid tentamen. En student är inte tvungen att berätta om eller diskutera sin funktionsnedsättning med lärare eller annan personal vid institutionen. De flesta väljer ändå att ha en dialog kring de hinder de möter och de anpassningar de behöver. Tveka inte att ställa frågor om anpassningar till studenten. Han eller hon vet bäst vad som fungerar och vad som inte gör det i olika specifika situationer. Var öppen och lyhörd och tänk på studentens rätt till integritet. Ömsesidig respekt underlättar kommunikationen mellan student och lärare och är en förutsättning för att studenten ska kunna prestera sitt bästa i studierna. Behandla de uppgifter som kommer fram om studentens situation konfidentiellt. Sekretesslagen gäller för uppgifter om hälsa och personliga förhållanden.

8 Ett tillgängligt universitet - personalhandledning Stödformer och hjälpmedel I det här avsnittet beskrivs några vanliga stödformer för studenter med funktionsnedsättning. Listan är alfabetisk. Anteckningsstöd En student som på grund av sin funktionsnedsättning inte själv kan anteckna från föreläsningar och liknande kan få hjälp med det. Han/hon kan själv ordna anteckningsstödet genom att fråga någon av sina kurskamrater. Någon gång kan studenten behöva hjälp med att hitta en person och kan då vända sig till studievägledaren som kan fråga studenterna via e-post, annonsera på institutionens hemsida eller i Mondo. Den som antecknar åt någon annan får ersättning för sitt arbete via Studentavdelningen. Anteckningarna kan också kopieras utan kostnad. Examination Studenter med funktionsnedsättning kan behöva genomföra examinationen på något annat sätt än det gängse. En student har ibland rätt till enskild tentamen och kan då få sitta ensam eller tillsammans med en mindre grupp studiekamrater i samma lokal. Detta kan vara aktuellt för dem som till exempel har allergi, behov av att röra på sig under tentamen, koncentrationssvårigheter eller lätt blir störda av andra. Ofta används något av de resursrum som finns på Studentavdelningen. Rum bokas av studenten, som meddelar institutionen i god tid. Tentamensvakt ordnas av institutionen medan dennes lön betalas via Studentavdelningen. Vid behov kan studenter erbjudas förlängd tentamenstid eller alternativ examination efter samråd med examinatorn, som beslutar om detta. Muntlig tentamen, tentamen med hjälp av dator eller hemskrivning kan till exempel förekomma. Handledning Det finns ibland möjlighet för studenten att få extra handledning av lärare. Åtgärden diskuteras tillsammans med samordnaren och studierektorn eller studievägledaren vid berörd institution. Extra handledning bekostas av institutionen. Kurslitteratur som talbok, e-textbok och punktskriftsbok Vissa studenter behöver använda anpassad kurslitteratur som produceras av Tal- och punktskriftsbiblioteket. TPB anpassar bara böcker som är obligatorisk kurslitteratur. Det kan ta två till tre månader att nyproducera en talbok. Produktionstiden för punktskriftsbok och e-textbok är cirka två månader och för förstoringar cirka en månad. Nya talböcker framställs i DAISY-format (ett mp3-format) vilket gör att det går att bläddra, söka och sätta bokmärken i dem. E-textböcker är böcker med

Ett tillgängligt universitet - personalhandledning 9 digitalt lagrad text. De läses på dataskärm tillsammans med anpassningar som talsyntes, skärmförstoring eller punktskriftsskärm. Samordnaren hjälper studenten att få tillgång till TPB. Därefter kontaktar studenten själv universitetsbiblioteket (e-post funktionshinder@sub.su.se) för att få ett nedladdningskonto och information om hur man beställer nyinläsning. Det finns också en möjlighet för institutionen själv att beställa nyinläsning av böcker. Mer information om TBP finns på www.tpb.se. De texter som TPB inte producerar, till exempel kompendier, artiklar och delar av böcker, kan studenten få inlästa av en lektör. Universitetsbiblioteket svarar för denna inläsningsverksamhet. Om studenten behöver skanna in enstaka dokument för att de ska kunna översättas till punktskrift, e-text eller talboksformat, kontakta samordnaren. Mentorsstöd Studenter med neuropsykiatriska eller psykiska funktionsnedsättningar kan beviljas en mentor. Mentorn, som oftast är en student inom ämnet men som kommit längre i studierna, fungerar som en coach. Mentorn kan hjälpa till att planera och organisera studierna liksom att tolka och konkretisera institutionens förväntningar på studieuppgifterna. Samordnaren rekryterar och utbildar mentorer men behöver ibland hjälp av institutionen för att hitta rätt person.

10 Ett tillgängligt universitet - personalhandledning Resursrum För studenter med funktionsnedsättning finns åtta resursrum vid Studentavdelningen. I rummen finns datorer som är utrustade bland annat med talsyntes, rättstavningsprogram, skanner och lexikon. Rummen kan bokas och användas för studier eller för enskild tentamen. Vid behov ordnar institutionerna en separat tentamenslokal. För att kunna använda sig av resursrummen behöver studenten ett passerkort som beställs genom samordnaren. Inför varje ny termin måste studenten aktivera sitt passerkort på nytt. Kontaktpersonen för resursrum hjälper till med detta. Resursrummen finns på Studentcentrum, Södra huset, Hus A, plan 2 i Frescati. Information om rummens utrustning finns på www.su.se/funktionsnedsattning Även i universitetsbiblioteket finns två resursrum för studenter med funktionsnedsättning samt ett allergirum. Dessa resursrum kan dock inte användas för tentamen. Mer information finns på bibliotekets webbplats www.sub.su.se/ funktionshinder/resursrum.aspx. Rättstavningsprogram Alla studenter har möjlighet att ladda ner och installera rättstavningsprogrammen StavaRex och SpellRight på sin hemdator utan kostnad via sajten Campuslicenser i Mondo. Licenserna gäller under ett år, därefter måste de uppdateras. Skrivtolk Skrivtolk används vanligen av studenter som blivit döva i vuxen ålder. Tolkningen sker simultant från tal till skrift och tolken skriver ner det som sägs antingen på en dator eller på ett snabbskrivande tangentbord. Teckenspråkstolk Döva och gravt hörselskadade studenter kan få hjälp av teckenspråkstolk. Tolkarnas arbete samordnas av Enheten för utbildningstolkning vid Tolk- och översättarinstitutet. Mer information finns på www.unitolk.su.se. Studenter i lärarutbildningen vänder sig till tolkgruppen på Studentavdelningen (e-post tolkgruppen@su.se). Vilrum Den student som behöver tillgång till ett vilrum på universitetet kan kontakta universitetets Kundservice i Frescati, Södra huset, Hus B, plan 3, rum B371 (telefon 08-16 24 00).

Ett tillgängligt universitet - personalhandledning 11 Några tips för lärare Mikrofon Använd alltid mikrofon i undervisningslokaler där sådan finns. Detta gäller även studenter som yttrar sig. I alla stora hörsalar (även några seminarierum) finns en teleslinga/hörslinga som aktiveras av mikrofonen. För att en hörselskadad student ska kunna utnyttja detta hjälpmedel måste alltså mikrofonen vara igång. Underlätta för hörselskadade Med några enkla åtgärder förutom att använda mikrofon blir det enklare för hörselskadade att tillgodogöra sig undervisningen. Upprepa gärna alla frågor och kommentarer från studenterna. Tänk på att hörselskadade kanske behöver läsa på läpparna. Undvik därför att tala vänd mot tavlan och om möjligt att stå i motljus. Raster/pauser Ta regelbundna raster. Många funktionsnedsättningar medför att studenten behöver koncentrera sig mer än andra och blir fortare trött och tappar koncentrationen. Andra får besvär av att sitta länge utan att kunna röra på sig. Hoppa därför inte över planerade raster. Tillgänglighet Kontrollera gärna om undervisningslokalen är tillgänglig för alla. Informera om ändringar av schema, lokaler, kursupplägg och dylikt på ett sätt som når alla berörda. Den som exempelvis är beroende av färdtjänst för resor till och från universitetet liksom den som är i behov av teckenspråkstolk behöver tid för planering. Att ge information All viktig information bör ges både muntligt och skriftligt. Studenter med dyslexi kan ha lättare att ta till sig muntlig information, medan studenter med neuropsykiatriska tillstånd behöver få den i skrift. Använd institutionens hemsida och/eller Mondo. Grupparbeten Grupparbeten kan innebära svårigheter för vissa studenter. Ett par exempel följer: För en student med hörselskada fungerar det bäst att få arbeta i en mindre grupp i en lokal där hörselmiljön är optimal. Vid redovisningen bör gruppen stå framför de andra studenterna eftersom den hörselskadade studenten hör lättare när han/hon också kan se. För studenter med vissa neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, till exempel Aspergers syndrom, är det viktigt att känna sig trygg i gruppen. I andra fall kan det vara nödvändigt att använda alternativa arbetsformer.

12 Ett tillgängligt universitet - personalhandledning

Ett tillgängligt universitet - personalhandledning 13 Funktionsnedsättningar Här beskrivs de vanligaste funktionsnedsättningarna kortfattat. Dyslexi Cirka 5 till 8 procent av befolkningen beräknas ha dyslexi av varierande grad. En kortfattad definition lyder: Dyslexi är en störning i kodningen av skriftspråket, orsakad av en svikt i det fonologiska systemet. Samlingsdiagnosen dyslexi innebär en varaktig störning av förmågan att avkoda skriftspråket. Feltolkningarna av skriften skapar i sin tur ofta misstolkningar av innehållet i en text. Avkodningen tar tid och dyslektiker tvingas läsa texten med större noggrannhet och kanske flera gånger för att uppnå god läsförståelse. Även skrivprocessen påverkas. Flertalet studenter med dyslexi har svårt med stavning och satskonstruktion. Många har utvecklat andra färdigheter vilket gör att omvärlden ofta har svårt att förstå att personen har särskilda svårigheter. Olika individer med dyslexi har olika hög grad av läs- eller skrivproblematik och behovet av stöd varierar därför. Dövhet och hörselskador Det finns cirka en miljon hörselskadade i Sverige. Ordet hörselskada är ett samlingsnamn för flera olika grupper: personer med hörselnedsättning, tinnitus, Menières sjukdom, ljudöverkänslighet och personer med hörseltekniska hjälpmedel som hörapparat eller cochlea-implantat. Den största gruppen är personer med hörselnedsättning, som kan variera från lätt hörselnedsättning till dövhet. Hörselnedsättning kan i vissa fall kompenseras av en hörapparat. Om vissa frekvenser i hörseln är borta kan dock inte en hörapparat kompensera för bortfallet. En hörapparat förstärker alla ljud det vill säga även trafikbuller, skrapljud av stolar, fläktsus från luftkonditionering och dataprojektorer med mera. Detta blir tröttande om personen utsätts för det en längre tid. Många typer av hörselnedsättning försämrar hörandet av vissa ljudfrekvenser vilket medför att vissa röster/ljud är lättare/svårare att uppfatta än andra. Att inte kunna höra tillfredställande i studiesituationen påverkar studenten negativt eftersom det krävs ökad koncentration och ansträngning för att lyssna och försöka hänga med. Det finns också en risk för missuppfattningar. Förutom stress och trötthet kan anspänningen leda till värk i huvud, nacke och axlar. Gravt hörselskadade och döva personer använder sig av teckenspråk. Teckenspråket är både ett gestuellt och visuellt språk som uttrycks med hand-, kropps-, munoch ansiktsrörelser. Teckenspråket har en egen tematisk och syntaktisk struktur. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en sammanfattande beteckning för olika tillstånd och diagnoser som till exempel ADHD, Aspergers syndrom och Tourettes syndrom. De är närbesläktade och överlappar ofta varandra.

14 Ett tillgängligt universitet - personalhandledning Funktionsnedsättningarna, som är medfödda, kan medföra svårigheter att intuitivt förstå och reagera på hur andra tänker och känner samt problem med att utestänga ovidkommande sinnesintryck. Aspergers syndrom är en form av autism där personerna med syndromet har normal till hög intellektuell begåvning. De kan ha svårt att förstå hur andra personer tänker och upplever situationer vilket kan medföra problem i det sociala umgänget med andra. Många personer med Aspergers syndrom har speciella, begränsade intressen som de har mycket stora kunskaper i. ADHD står för Attention Deficit and Hyperactivity Disorder och innebär att man har en uppmärksamhetsstörning. En person med ADHD kan ha lätt för att bli distraherad, glömma att ta med sig saker och missa tider och möten. Han eller hon uppfattar inte heller alltid viktig information, personers namn eller tider och platser i muntliga meddelanden. Man räknar med att 50 procent av dem som har diagnosen ADHD också har dyslexi. ADD står för uppmärksamhetsstörning utan hyperaktivitet. Tourettes syndrom innebär oftast att personerna har en kombination av ADHD och tvångstankar/tvångshandlingar. Syndromet karaktäriseras också av tics, det vill säga återkommande ofrivilliga rörelser och/eller ljud. Dessa kan ofta kontrolleras i sociala sammanhang.

Ett tillgängligt universitet - personalhandledning 15 Psykiska funktionsnedsättningar Personer med psykiska funktionsnedsättningar är en bred och heterogen grupp. Gemensamt är att besvären är långvariga och återkommande. Till psykiska funktionsnedsättningar räknas till exempel depression, tvångssyndrom, psykoser och ångestsjukdomar. Dessa tillstånd kan innebära olika stora hinder i olika perioder. Även lindrigare tillstånd kan skapa svårigheter i det dagliga livet och i studiesituationen. Bipolär eller manodepressiv sjukdom innebär kraftiga svängningar i sinnesstämningen, ofta i distinkta perioder av depression eller mani. Ibland finns symptomfria perioder däremellan. I en manisk period går personen på högvarv och är mycket produktiv men kan ha svårt att hålla koncentrationen på det som ska göras. Vid ett depressivt skov känner sig personen ofta tom och värdelös. Dygnsrytm och sömn störs och periodvis kan personen bli oföretagsam och långsam. Social fobi innebär att personen har en oproportionerligt stor rädsla för att bli uppmärksammad av andra. Svåra situationer för en student kan vara till exempel när han/hon ska presentera sig i en ny grupp, delta i seminarier och framför allt att tala inför publik. Rörelsehinder Rörelsehinder är ett samlingsbegrepp för skador eller sjukdomar som på olika sätt påverkar rörelseapparaten. Det kan röra sig om en skada på hjärnan, på det perifera nervsystemet eller på muskler, leder eller skelett. Cerebral pares (CP) orsakas av en hjärnskada som uppstått under fosterutvecklingen, vid födelsen eller under de första levnadsåren. En cp-skada kan variera i omfattning och svårighetsgrad. Ofta förekommer spasticitet (ökad muskelspänning) och/eller ofrivilliga rörelser. Inom gruppen finns personer med endast lättare motoriska svårigheter, medan andra har grava funktionsnedsättningar. Många personer med cp-skada har dessutom syneller hörselskada eller epilepsi. Cerebral pares är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Förvärvade hjärnskador innebär att hjärnskadan inte är medfödd. Orsaken till skadan kan vara yttre våld eller sjukdom till exempel trafikolyckor, fallolyckor, misshandel, syrebrist, stroke, virus, tumör eller exponering för lösningsmedel. Hjärnskadorna kan ge både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar samt beteendemässiga störningar som kan vara både synliga och dolda. Kognitiva funktionsnedsättningar kan innebära nedsatt förmåga vad gäller till exempel minne, kommunikation, initiativ, vakenhet, inlärning, planering, omvärldsuppfattning, omdöme och koncentration. Whiplashskador orsakas av stötvåld mot halsryggen. Den vanligaste orsaken är bilolyckor men skadorna kan också orsakas av fall- och dykolyckor. Whiplashskador ger upphov till kroniska smärttillstånd, rörelseinskränkning i lederna och stelhet i muskulaturen. Personer med whiplashskada medicinerar ofta mot smärta, vilket

16 Ett tillgängligt universitet - personalhandledning medför att de kan bli mycket trötta. Smärta påverkar också uppmärksamheten och koncentrationsförmågan negativt. Ryggmärgsskador är ofta orsakade av trafik- eller sportolyckor. Ryggmärgsbråck är dock en medfödd skada. Beroende på var och i vilken grad ryggmärgen är skadad får förlamningarna olika utbredning, allt från total förlamning till en lätt svaghet i fotmuskulaturen. Förflyttnings- och balanssvårigheter är vanliga. Synskador Begreppet synskadad omfattar både blinda och synsvaga personer. Blinda personer saknar helt syn eller kan endast skilja mellan ljus och mörker. Synsvaga personer har nedsatt syn som inte kan korrigeras med vanliga glasögon. Synskadad är man om det är svårt eller omöjligt att läsa tryckt text eller att orientera sig med hjälp av synen. Detta medför också praktiska svårigheter i olika vardagliga situationer. De flesta som är gravt synskadade kan svagt skönja färger och föremål eller ser med ett starkt begränsat synfält. Andra synskadade kan ha svårigheter när det är mörkt eller när det är skarpt solsken. Lässvårigheterna vid en synskada kan vara mer eller mindre grava. För personer med synrester kvar är det möjligt att läsa tryckta texter om texten är tillräckligt stor och om det finns god kontrast och logisk layout som ökar läsbarheten. Andra har så nedsatt syn att de behöver få texten som punktskrift, talbok eller i elektronisk form för att läsa den med hjälp av dator med lämpliga anpassningar, såsom syntetiskt tal eller punktdisplay. Eftersom det finns många olika former av synskador - från grav synskada till synrester, tunnelseende eller annan syndefekt - är anpassningen av stödet mycket individuell. Andra funktionsnedsättningar Det finns naturligtvis många andra typer av funktionsnedsättningar utöver de som nämnts ovan, till exempel epilepsi eller multipel skleros, MS. Även allergi kan vara ett svårt hinder i studierna. Alla varaktiga funktionsnedsättningar som påverkar studiesituationen berättigar till stöd.

Ett tillgängligt universitet - personalhandledning 17

18 Ett tillgängligt universitet - personalhandledning Litteratur Henriksson, Ann-Sofie, 2003. Undervisa tillgängligt! Pedagogiska verktyg för likabehandling av studenter med funktionshinder. Kan laddas ner gratis. http://uadm.uu.se/pu Carstensen, Gunilla & Henriksson, Ann-Sofie, 2007. Undervisa tillgängligt. Om funktionshinder och undervisning. Konkreta tips och övningar för lärare. Kan beställas på: http://uadm.uu.se/pu Teachability. Creating an Accessible Curriculum for Students with Disabilities. Kan laddas ner: www.teachability.strath.ac.uk/originalteachabilitypage.html Möjligheter till högre studier - för studenter med psykisk eller neuropsykisk funktionsnedsättningar. En guide. Specialpedagogiska skolmyndigheten. ISBN 978-91-28-00382-7 Övrigt studentstöd Studie- och språkverkstad Alla studenter vid Stockholms universitet kan få hjälp och stöd i sitt skrivande och med sin studieteknik vid Studie- och språkverkstaden som finns på Studentcentrum i Frescati, Södra huset, Hus A, plan 3. Mer information finns på www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstad. Studenthälsovård Studenthälsan i Stockholm arbetar med hälsovård för studenter, framför allt med studierelaterade problemställningar. Studenterna kan komma till en öppen mottagning (Frescati, Södra huset, plan 4, låghusdelen mellan Hus B och C, rum B4117-B4120). Det finns också möjlighet att boka en tid. Basmottagningen finns i Studentpalatset, Norrtullsgatan 2. Där finns läkare, sjuksköterska, psykolog och socionom som erbjuder kortare kontakter individuellt eller i grupp. Personalen har tystnadsplikt och alla besök är avgiftsfria. Mer information finns på www.studenthalsanistockholm.se. Studie- och karriärvägledning En allmän studie- och karriärvägledning finns på Studentcentrum i Frescati, Södra huset, Hus A, plan 4. Dit kan studenter vända sig med allmänna frågor om studier, utbildningsval och karriär. Mer information finns på www.su/se/utbildning/studievagledning.

Ett tillgängligt universitet - personalhandledning 19 Kontakt Kontaktpersoner för studenter med funktionsnedsättning finns på Studentavdelningen i Frescati. Besöksadress är Studentcentrum, Universitetsvägen 14 A, Södra huset, Hus A, plan 3. Åsa Ferm Samordnare för studenter med funktionsnedsättning Telefon: 08-16 21 23 Rum: A377 E-post: asa.ferm@su.se Vakant Samordnare för studenter med funktionsnedsättning Elisabeth Åman Dyslexipedagog Telefon: 08-16 21 11 Rum: A373 E-post: elisabeth.aman@su.se Jorge Moreno Kontaktperson för resursrum och särskilda programvaror Telefon: 08-16 17 13 Rum: A448 E-post: resursrum@su.se Hemsida för personal: www.su.se/medarbetare/service/undervisning/undervisa-tillgangligt Hemsida för studenter: www.su.se/funktionsnedsattning Teckenspråkstolkar finns vid Enheten för utbildningstolkning: www.unitolk.su.se. Teckenspråkstolkning för studenter på lärarutbildningen, e-post: tolkgruppen@su.se.

20 Ett tillgängligt universitet - personalhandledning För mer information besök www.su.se Stockholms universitet, 106 91 Stockholm Tel: 08-16 20 00. E-post: info@su.se Hur långt vill du nå?