Rapport 2013:31 Arkeologisk förundersökning Runt knuten på Sancta Birgitta Klostermuseum RAÄ 14, 16 och 21 kv Örtagården 1 Vadstena stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD
Runt knuten på Sancta Birgitta Klostermuseum Innehåll Sammanfattning.................................................. 2 Inledning........................................................ 4 Områdesbeskrivning............................................... 4 Syfte............................................................ 5 Metod och dokumentation.......................................... 5 Undersökningsresultat............................................. 5 Källor........................................................... 6 Tekniska uppgifter................................................. 8 Omslagsbild: Bakom knuten på Sancta Birgitta klostermuseum. Schaktet för ledningsstoppet sett från norr. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box 232 581 02 Linköping 013-23 03 00 www.ostergotlandsmuseum.se 1
Sammanfattning I samband med schaktning för stopp i en dagvattenledning norr om Sancta Birgitta Klostermuseum i Vadstena klosters norra klosterlänga, utfördes en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Stoppet hade orsakat fuktproblem i den östligaste delen av den norra klosterlängan. Vid schaktningen konstaterades att det i området fanns ett stort antal äldre ledningar som grävts ner utan någon arkeologisk dokumentation. Schakten hade varje gång återfyllts med de kulturlager som grävts upp vid de olika schaktningarna och idag finns endast omrörda lager ner till ett djup av ca 1,8 m på den berörda sträckan. Huruvida kulturlager och andra lämningar finns bevarade under detta djup är oklart men inte osannolikt. Ann-Charlott Feldt 1:e antikvarie 2
493500 6479000 6479000 Vadstena 16:1 Vadstena 22:1 Vadstena 14:1 Vadstena 2:1 Vadstena 17:1 Vadstena Vadstena 28:1 28:1 Vadstena 28:1 Vadstena 18:1 Vadstena 18:1 Vadstena 18:1 Vadstena 20:1 Vadstena 34:1 Vadstena 21:1 Vadstena 7:1 Vadstena 29:1 Vadstena 8:1 6478500 Vadstena 5:1 Vadstena 5:1 Vadstena Vadstena 5:1 5:1Vadstena 6:1 Vadstena 5:1 Vadstena 4:1 6478500 Vadstena 15:1 Lantmäteriverket MS2008/06551 493500 Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:4000. 3
Inledning Under juli 2013 utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning i kv Örtagården 1, direkt norr om Sancta Birgitta Klostermuseum i Vadstena klosters norra klosterlänga. Arbetet utfördes i samband med schaktning för ett stopp i en dagvattenledning. Stoppet hade orsakat fuktproblem i den nordöstligaste delen av norra klosterlängan. Arbetet genomfördes inom RAÄ 14, Vadstena klosterområde och RAÄ 21, Vadstena medeltida stadslager samt i anslutning till RAÄ 16, det statliga byggnadsminnet Vadstena kloster. Arbetet planerades av EGIRS BYGG AB på uppdrag av Tekniska Verken, Driftum AB och bekostades av fastighetsägaren Statens Fastighetsverk. Schaktningen omfattade ett ca 5 m långt, 1-2 m brett och 1,8 m djupt schakt. Ansvarig för fält- och rapportarbete var undertecknad. Figur 3. Fukt i ett utrymme i den nordöstra delen av den norra klosterlängan. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. Områdesbeskrivning Vadstena omtalas första gången år 1268 i de skriftliga källorna. Där fanns då ett betydande kungligt gårdskomplex med en palatsbyggnad. Gården donerades av kung Magnus och drottning Blanka 1346 för byggandet av heliga Birgittas klosterstiftelse (Fritz 2000:59ff). I samband med klosteretableringen började staden växa fram och den fick sina stadsprivilegier 1400. Palatset och området kring detta undersöktes på 1950- och 1960-talen (Andersson 1972). Vid undersökningarna påträffades lämningar som tyder på att det funnits äldre träbebyggelse på platsen. Bland fynden fanns ett engelskt mynt daterat till 978-1016 e Kr (Stibéus 2000:45ff). Kungsgården bestod sannolikt av en huvudbyggnad som i dag utgörs av den norra klosterlängan som inrymmer Sancta Birgitta Klostermuseum och två flygelbyggnader som nu motsvaras av klosterhotellet och trossboden. På gårdsplanens södra sida fanns ytterligare en byggnad och söder om platsen för den senare tillkomna klosterkyrkan fanns två byggnader som av den heliga Birgitta benämns som det lilla respektive det östra stenhuset. Gården kan eventuellt ha varit befäst med en jordvall i söder (Andersson 1972). År 1369 gav Birgitta order om att bygget av det nya klostret skulle påbörjas. Enligt klosterdiariet ska gården då ha legat öde och bestått av ruiner, vilket inte verkar stämma med den verklighet som Ivar Andersson dokumenterat vid undersökningar av byggnaderna (Andersson 1972). Arbetet med klosterbygget fortsatte sannolikt ända fram till den stora invigningen 1430. Vid denna tid hade dock den heliga Birgittas kloster varit i bruk sedan länge. I samband med reformationen fördrevs munkarna från klostret 1549-50. Nunnorna fick dock, av olika anledningar, bli kvar till 1595 och året därpå stängdes klostret definitivt. Sannolikt stod husen mer eller mindre oanvända fram till 1641 då en genomgripande ombyggnad inleddes. Delar av klosterbyggnaderna revs och de återstående delarna av nunneklostret byggdes om till krigsmanshus. De kvarvarande delarna utnyttjades bl a som trädgårdsmästarbostad och bostad för Gustav Vasas son, hertig Magnus. Senare kom även dessa delar att ingå i krigsmanshuset. År 1783 upphörde verksamheten som krigsmanshus och byggnaderna stod öde fram till dess att munkklostret 1795 byggdes om till kurhus och därefter lasarett. Nunneklostret förvandlades 1815-16 till korrektionshus, d v s fängelse. Från 1827 fram till 1951 brukades byggnaderna som hospital under benämningen Birgittas sjukhus. Därefter har verksamheter som folkhögskola och vandrarhem bedrivits i lokalerna. 4
Tidigare undersökningar i närområdet Byggnader hörande till Vadstena kloster har dokumenterats vid flera tillfällen. Mest omfattande är Ivar Anderssons undersökningar på 1950- och 1960-talen (Andersson 1972). Mindre ingrepp i och dokumentation av murverk har även skett i samband med renoveringar på Klosterhotellet (Feldt 2003), grävningar på Gräsgården (Feldt 2002), ledningsarbeten i Klosterkyrkan (Feldt 2008) och påträffade murverk i den sydvästra delen av munkträdgården (Feldt 2012). Ett mindre antal arkeologiska undersökningar av kulturlager har även utförts inom den aktuella delen av klosterområdet. Bland dessa kan nämnas en provundersökning år 1987 av Folkhögskolans område. Närmast norra klosterflygeln påträffades ett stenskott stolphål som kan vara från en byggställning. Vidare framkom tre grundmurar från senare tid och ett humöst kulturjordslager som tolkas som trädgårdsjord från 1200-talet och framåt (Tagesson 1987). År 2000 undersöktes ett schakt för avloppsledning som sträckte sig från Trossboden och norrut mot Folkhögskolan. Närmast palatset påträffades flera stenläggningar där den understa tolkas som äldre än palatset från 1200-talet. Kulturlagret, som den understa stenläggningen låg i, fortsatte norrut där det förmodligen uppblandats med senare tiders odlingslager (Hedvall 2000). Under de senaste åren har ledningsarbeten genomförts söder om den ruinpark som finns väster om klosterkyrkan. Utmed schaktet påträffades två äldre strandskoningar, klostermuren och tidigare undersökta murar från klosterbyggnader (Magnusson 2011). Dessutom har schakt för dränering och el grävts i klosterområdets allra nordligaste del, vid Folkhögskolan. I detta område framkom odlings- och utfyllnadslager i form av omrörda kulturlager (Magnusson 2012). Syfte Syftet med den arkeologiska förundersökningen, som genomfördes som en schaktningsövervakning, var att se till att fast fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt. Fornlämningar som framkom skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Tillsammans med tidigare dokumentation från närområdet ska undersökningens resultat bidra till att klargöra områdets historia. Nedanstående frågeställningar skulle om möjligt beaktas: Finns det spår efter bebyggelse och aktiviteter som föregått palatsbyggnaden på platsen? Går det att fastställa hur Bjälbopalatsets/klostrets grundläggning ser ut? Finns det lämningar som kan kopplas till verksamheter vid klostret eller palatset? Metod och dokumentation Den arkeologiska förundersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning i samband med att ledningsstoppet söktes fram. Schaktet dokumenterades med inmätning och digital fotografering. Inga föremål togs tillvara. Undersökningsresultat Den arkeologiska förundersökningen utfördes i form av en schaktningsövervakning i samband med att stoppet i dagvattenledningen letades fram och lagades. Stoppet hade orsakat fuktproblem i den östligaste delen av den norra klosterlängan. Problemen bestod av vatten på golvet, dålig lukt och kalkutfällningar på putsen. Vid schaktningen konstaterades att den gamla dagvattenledningen bestod av glaserade keramikrör som ledde fram till en delvis övertäckt och överväxt rensbrunn, likaledes av keramikrör. I kopplingen mellan rörledningen och brunnen var det en glipa och röret var fyllt av jord och växtrötter. 5
I hela schaktets sträckning fanns ett stort antal äldre ledningar som grävts ner utan någon arkeologisk dokumentation. Schakten hade varje gång återfyllts med de kulturlager som grävts upp vid de olika schaktningarna och idag finns på den berörda sträckan endast omrörda lager ner till ett djup av ca 1,8 m. Huruvida kulturlager och andra lämningar finns bevarade under detta djup är oklart men inte osannolikt. Källor Andersson I. 1972. Vadstena kungsgård och kloster. Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Uppsala. Feldt A-C. 2002. Bland fjärdeklassare och klostermurar. RAÄ 16, Gräsgården, Vadstena Kloster, Vadstena stad och kommun. Rapport 88:2002. Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C. 2003. Dolda murar på Klosterhotellet. Vadstena Klosterhotell, kv Örtagården 1, Vadstena stad och kommun. Rapport 108:2003. Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C. 2008. Under golvet i Vadstena klosterkyrka. Vadstena stad och kommun. Rapport 2008:116. Östergötlands länsmuseum. 493650 6478950 6478950 493650 Figur 4. Adresskartan över Vadstena med schaktet inlagt. Skala 1:400. 6
Feldt A-C. 2012. En mur under golvet. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 21. Klostergatan 5, Kv Munkträdgården 1, Vadstena stad och kommun. Rapport 2012:45. Östergötlands museum. Fritz B. 2000. Det medeltida Vadstena. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år 2000. Red. Göran Söderström. Västervik. Hedvall, R. 2000. Vadstena gård och kloster. Arkeologisk förundersökning. Vadstena stad och kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet UV Öst, rapport 2000:49. Linköping. Magnusson M. 2011. Nygamla lämningar vid Klosterhotellet. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 21. Kv Klostret 1, Vadstena stad och kommun. Rapport 2011:73. Östergötlands museum. Magnusson M. 2012. Ny dränering och elledning vid Folkhögskolan. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 21. Kv Örtagården 1, Vadstena stad och kommun. Rapport 2012:19. Östergötlands museum. Stibeus, M. 2000. Vadstena före staden. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år 2000. Red. Göran Söderström. Västervik. Tagesson, G. 1987. Folkhögskolan. Arkeologisk provundersökning. Vadstena stad och kommun, Östergötland. Östergötlands länsmuseum, rapport. Linköping. Figur 5. Schaktet sett från nordväst. Foto Ann- Charlott Feldt, Östergötlands museum. 7
Tekniska uppgifter Fastighet Kv Örtagården 1 Stad och kommun Vadstena Län och landskap Östergötland Fornlämning RAÄ 14, 16 och 21 Ekonomisk kartans blad 8E 6j Fastighetskartan blad 64E 7j NV Koordinater (n/e) 6478980/493660 Koordinatsystem SWEREF 99TM Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Länsstyrelsens beslut 2013-06-27 Länsstyrelsens dnr 431-6772-13 Länsstyrelsens handläggare Bertha Ekstrand Amaya Östergötlands museums dnr 246/13 Östergötlands museums konto 531483 Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Statens Fastighetsverk genom EGIRS BYGG AB Statens Fastighetsverk Fältarbetsledare Ann-Charlott Feldt Personal - Rapportarbete Ann-Charlott Feldt Fältarbete 2013-07-01 Totalt undersöktes ca 8 m 2 Foto Digitala bilder Fynd - Analyser - Grafik Ann-Charlott Feldt Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN 1403-9273 Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2013:31 Östergötlands museum 8
I samband med schaktning för stopp i en dagvattenledning norr om Sancta Birgitta Klostermuseum i Vadstena stad och kommun, utfördes en arkeologisk förundersökning. Stoppet hade orsakat fuktproblem i den östligaste delen av den norra klosterlängan. Vid schaktningen konstaterades att det i området fanns ett stort antal äldre ledningar som grävts ner utan arkeologisk dokumentation. Schakten hade varje gång återfyllts med de kulturlager som grävts upp vid de olika schaktningarna och idag finns endast omrörda lager ner till ett djup av ca 1,8 m på den berörda sträckan. Huruvida kulturlager och andra lämningar finns bevarade under detta djup är oklart men inte osannolikt. ISSN 1403-9273 Rapport 2013:31