Sulfidjordshantering Västra länken

SAMRÅDSUNDERLAG Sulfidjordshantering Västra länken Umeå kommun, Västerbottens län 2016-11-15 1

TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.4.0 Trafikverket Region Nord Postadress: Box 809, 971 25 Luleå E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Sulfidjordshantering Västra länken Umeå kommun, Västerbottens län Författare: Sweco Dokumentdatum: 2016-11-15 Ärendenummer: TRV2016/56675 Uppdragsnummer: 135178 Kontaktperson: Anita Wennström, anita.wennstrom@trafikverket.se 2

Innehåll 1. INLEDNING 5 1.1. Bakgrund 5 1.2. Tillståndsansökan och MKB 6 1.3. Samråd 6 1.4. Sulfidjord 7 2. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 7 2.1. Berörda fastigheter 7 2.2. Sökande 8 2.3. Verksamhetskoder 8 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 9 3.1. Lokalisering 9 3.2. Enskilda och allmänna intressen 10 3.3. Fastighetsägare och nyttjanderättshavare 10 3.4. Planförhållanden 10 3.5. Riksintressen och Natura 2000 11 3.6. Geologi och hydrogeologi 11 3.7. Natur- och kulturmiljö 11 3.8. Vattenmiljö 12 3.8.1. Miljökvalitetsnormer 12 3.8.2. Genomförda inventeringar och utredningar 13 4. UTREDDA ALTERNATIV 13 4.1. Placering under grundvattenytan i Tjärnmyran 13 4.2. Upplägg av sulfidjord i deponi för icke farligt avfall 13

4.3. Återvinning av sulfidjord genom kalkning 14 5. VALT ALTERNATIV ÅTERVINNING AV SULFIDJORD GENOM KALKNING SAMT VID BEHOV UPPLÄGGNING AV KALKADE MASSOR I EN DEPONI FÖR INERT AVFALL 14 5.1.1. Anläggningstid 15 5.1.2. Transporter 15 5.1.3. Hantering inom fastigheten 15 6. FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN 16 6.1. Utsläpp till vatten 16 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 16 Bilagor 1. Utkast till innehållsförteckning för MKB 4

1. Inledning Trafikverket avser att på fastigheten Skravelsjö 2:15 etablera en anläggning för mottagning, behandling och vid behov deponering av behandlade sulfidhaltiga jordmassor från Västra länken. Denna samrådshandling utgör underlag för det samråd som ska utföras inom ramen för prövningsprocessen för tillstånd för hanteringen av sulfidjordsmassorna. 1.1. Bakgrund Den tunga trafiken genom centrala Umeå orsakar både trafikproblem och dålig luft. Lösningen är att lyfta ut europavägarna från centrala Umeå till en ny ringled runt staden (Umeåprojektet). Idag är två tredjedelar av Umeåprojektet färdigt och trafikeras. Den sista delen i ringleden är Västra länken, en ny väg E12. Västra länken är i planeringsskede med en framtagen vägplan som ligger för fastställelse. Vid anläggandet av Västra länken kommer schaktning att ske i sulfidhaltiga massor både norr och söder om Umeälven. Uppskattningsvis beräknas ca 37 000 m 3 sulfidhaltiga massor uppkomma söder om älven och ca 53 000 m 3 sulfidhaltiga massor norr om älven. De totalt ca 90 000 m 3 sulfidjord ligger på ett antal identifierade sträckor längs vägprojektet, se figur 1. Massorna kan inte nyttjas på plats utan måste omhändertas. Eftersom volymerna är så stora är det motiverat att etablera en särskild anläggning för omhändertagande av dessa massor. Trafikverket har utrett olika alternativ för att omhänderta sulfidjordsmassorna vid Skravelsjö. Det alternativ som har bedömts som lämpligast både ur ett miljömässigt, ekonomiskt och verksamhetsmässigt perspektiv redovisas i detta samrådsunderlag.

Figur 1. Sulfidjordsschakt längs vägprojektet Västra länken. 1.2. Tillståndsansökan och MKB Den verksamhet som Trafikverket avser att bedriva vid Skravelsjö kräver tillstånd enligt miljöbalken (MB). En tillståndsansökan inleds med en samrådsprocess, där verksamhetens bedömda miljöpåverkan styr vilken omfattning samrådet ska ha. Om verksamheten bedöms kunna medföra en betydande miljöpåverkan ska samråd ske med en större krets. Vissa verksamheter anses alltid medföra betydande miljöpåverkan. För övriga verksamheter beslutar länsstyrelsen om vad som ska gälla. För dessa övriga verksamheter ska en samrådsredogörelse skickas till Länsstyrelsen efter avslutat inledande samråd, där det framgår vilka synpunkter som framkommit i samrådet. Tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning tas fram och lämnas till länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. 1.3. Samråd Syftet med samrådet är att inhämta synpunkter och upplysningar om förutsättningar som kan vara av betydelse inför framtagande av tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning. I detta samrådsunderlag har Trafikverket sammanställt information om den planerade verksamheten. Samrådet planeras ske dels genom ett möte med länsstyrelsen och kommunens miljöförvaltning, och dels genom att 6

samrådsunderlaget skickas de till de personer vars fastigheter direkt gränsar mot Skravelsjö 2:15. Fastighetsägarna kommer att ges möjlighet att lämna skriftliga synpunkter på samrådsunderlaget. Samrådsunderlaget skickas också till berörda samebyar, Rans sameby och Ubmeje Tjeälddie. Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse som skickas till Länsstyrelsen för beslut om verksamheten kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Vid beslut om betydande miljöpåverkan kommer samråd att ske med en vidare krets av myndigheter, enskilda samt föreningar som kan antas beröras av den planerade verksamheten. 1.4. Sulfidjord Sulfidjord är ett samlingsnamn för silt- och lerjordar som innehåller sulfidmineral. Sulfidjord återfinns främst längs norrlandskusten i Sverige, men förekommer även i Mälardalen, längs Finlands västra kust och på några andra ställen i världen så som Kanada och Australien. I samband med byggnationer, eller för att möjliggöra uppodling sänks ofta grundvattenytan. I de fall där området som berörs innehåller sulfidjord så oxiderar sulfiden i jorden i kontakt med luft. De jordar som bildas efter oxidation av sulfidjordar brukar kallas sura sulfatjordar. Vid oxidationen av sulfider sjunker ph-värdet vilket kan leda till att metaller lakas ur marken. Sulfidjord har ofta högt vatteninnehåll och hög organisk halt, vilket gör att den är sättningsbenägen vid belastning och har dålig bärighet. Att bygga på en sådan jord innebär att åtgärder måste vidtas för att en konstruktion ska bli stabil, alternativt måste sulfidjorden grävas bort och ersättas av massor eller material med bättre geotekniska egenskaper. Vid den planerade byggnationen av Västra länken beräknas ungefär 90 000 m 3 sulfid- och sulfatjordar behöva schaktas upp vid brofästen och längs delar av vägsträckan. 2. Administrativa uppgifter 2.1. Berörda fastigheter Fastigheten Skravelsjö 2:15. Fastighetsägare är Umeå kommun, se figur 2. Angränsande fastigheterna Stöcksjö 1:3 och Skravelsjö 1:18 bedöms omfattas som enskilda som kan bli särskilt berörda.

Figur 2. Berörd fastighet. 2.2. Sökande Trafikverket Region Nord Box 809 971 25 Luleå Projektledare: Urban Larsson, urban.larsson@trafikverket.se Kontaktperson: Anita Wennström, anita.wennstrom@trafikverket.se 2.3. Verksamhetskoder Följande verksamhetskoder är aktuella för planerad verksamhet: 90.40: Mellanlagring av annat avfall än farligt avfall om den totala avfallsmängden vid något tillfälle är större än 10 ton. (SFS 2013:251, 2 ) 90.100: Anläggning för att genom mekanisk bearbetning återvinna annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är större än 10 000 ton per kalenderår. (SFS 2013:251, 9 ) 90.310: Anläggning för deponering av inert avfall. (SFS 2013:251, 37 ) 8

3. Förutsättningar 3.1. Lokalisering Den planerade platsen för hantering av sulfidjordsmassorna ligger söder om väg 512, cirka 500 m från de östra delarna av byn Skravelsjö, se figur 3. Den yta som tas i anspråk inom berörd fastighet är knappt 80 000 m 2 och placeringen av ytan anges i figur 4. Figur 3: Översiktskarta med läget för planerad verksamhet.

Figur 4. Yta inom fastigheten Skavelsjö 2:15 inom vilken verksamheten planeras. 3.2. Enskilda och allmänna intressen Närmaste bostadshus och byggnader finns i Transtenberget, Skravelsjö och Nomyran, belägna cirka 500-1200 m från planerad verksamhet, se Figur 3. Närmsta lokaliserade vattenbrunnar ligger i respektive by/bebyggelse, cirka 600-1000 m från planerad verksamhet. 3.3. Fastighetsägare och nyttjanderättshavare Berörda fastigheter anges i figur 2 i kapitel 2.1 Berörda fastigheter. Planerad verksamhet ligger inom Ubmeje Tjeälddies och Rans samebyars vinter-, förvinter- och vårvinterland. Cirka 150-200 meter väster om planerad verksamhet finns marker av trivselland och i samma riktning 1 km längre bort passerar en flyttled. Båda dessa intressen hör till Rans sameby. 3.4. Planförhållanden En översiktsplan (ÖPL 98) för Umeå kommun antogs av kommunfullmäktige 1998. I översiktsplanen anges ianspråktagen yta för sulfidjordsmassor som ett naturområde av 10

värde för det rörliga friluftslivet och/eller naturvården. De planerade åtgärderna bedöms inte stå i konflikt med aktuell översiktsplan. Inga detaljplaner berörs av verksamheten. 3.5. Riksintressen och Natura 2000 Inga områden av riksintresse eller Natura 2000 ligger i eller i närheten av planerad verksamhet, se Figur 5. 3.6. Geologi och hydrogeologi Enligt SGU:s jordartskarta består jordarter i området av morän och berg i dagen. Detta har bekräftats av de borrningar som gjorts i området under oktober 2016 där det också framgår att det ovan morän i vissa delar finns ett tunt lager av ytlig grusig sand. Block och sten förekommer också. Väster om ianspråktagen yta finns våtmark (torv). Terrängen lutar svagt mot väster. Grundvattenrör har installerats i området öster om myren i oktober 2016 och uppmätta värden visar att grundvattennivån ligger ca 0,5 1, 5 m under markytan. Fortsatta mätningar kommer att göras för att klarlägga markvattnets riktning och egenskaper. 3.7. Natur- och kulturmiljö Naturmiljön inom avsedd yta utgörs av ung produktionsskog på frisk-fuktig mark med obetydligt naturvärde. Längs Tjärnbäcken finns öppen våtmark (Tjärnmyran) och i närområdet öster om området finns även inslag av åkermark. Cirka 100 m söder om planerad verksamhet utmed bäcken finns en sumpskog (typen kärrskog) bestående av löv- och barrträd. Sumpskogen omfattar 21 ha. Enligt utdrag från SLUs ArtDatabank har rödlistade fågelarter observerats i angränsande vattenområden (Skravelsjötjärnen och dammen vid Nomyran) samt vid toppen av Skäftesberget. Arterna är klassade som sårbara (VU) respektive nära hotade (NT) och finns även registrerade i Bilaga 1 till Artskyddsförordningen (2007:845). Det finns inga uppgifter om rödlistade arter eller arter registrerade i Artskyddsförordningen inom ytan avsedd för sulfidjordar. En övrig kulturhistorisk lämning (bebyggelselämning) påträffas cirka 1 km nordväst om planerad verksamhet.

Figur 5: Natur- och kulturvärden i området. 3.8. Vattenmiljö 3.8.1. Miljökvalitetsnormer Närmsta recipient för vattnet från fastigheten är Tjärnbäcken (en dikad vattenförekomst) som övergår till Lassranningsbäcken och Strömsbäcken som slutligen mynnar ut i Stöcksjön. Tjärnbäcken och nedströms liggande vattendrag är inte upptagna i VISS (VattenInformation Sverige) vilket innebär att vattendraget inte har klassificerats med hänsyn till kemisk och ekologisk status och saknar miljökvalitetsnormer. Närmsta statusklassade vatten är Stöcksjön. Förslag till miljökvalitetsnormer för Stöcksjön (SE707940-171693) finns efter preliminär bedömning av ekologisk och kemisk status. Preliminär ekologisk status i Stöcksjön har klassificerats till otillfredsställande status. Den preliminära kemiska ytvattenstatusen (exklusive kvicksilver och pentabromerad difenyleter(pebde) uppnår god kemisk status. För att säkerställa god vattenkvalitet har miljökvalitetsnormen för ekologisk status föreslagits till god status med en förlängning av tidsfristen fram till 2027 (VISS 2016). Stöcksjön har försurats av naturligt förekommande sulfidjordar, har problem med övergödning och är morfologiskt påverkad till följd av omfattande åkerbruk i området (VISS 2016). 12

3.8.2. Genomförda inventeringar och utredningar Inom ramen för utredning av lokaliseringen av sulfidjordhanteringen från Västra länken har en inventering av vattendrag mellan Skravelsjö och Stöcksjö utförts (Sweco 2016). Resultatet av inventeringen visar att markanvändning, rätning och rensning av vattendragen sannolikt har bidragit till en låg biologisk mångfald då potentiellt viktiga livsmiljöer som forsande vatten, funktionella kantzoner och svämplan (ytor längs vattendrag som formas genom återkommande översvämningar) har reducerats. I rapporten konstateras att Stöcksjön har höga nyttjandevärden och samtidigt en situation med näringsbelastning och försurning. Även vattendragen i området är påverkade genom dikning och markavvattning vilket ger en snabbare avrinning. Vattenförekomsterna är därmed sannolikt känsliga för ytterligare påverkan. En naturvärdesinventering har genomförts för fastigheten söder om väg 512. Resultatet kommer att redovisas i sin helhet i kommande miljökonsekvensbeskrivning. I området genomför också Trafikverket sedan oktober undersökningar för att klarlägga de geologiska och hydrologiska egenskaperna för området. 4. Utredda alternativ Trafikverket har utrett följande alternativa metoder för att hantera sulfidjorden från Västra länken: Placering under vattenytan i Tjärnmyran Placering i deponi, utformad enligt krav på icke farligt avfall, öster om Tjärnmyran Återvinning av sulfidjord genom kalkning och vid behov uppläggning av kalkade massor i en deponi för inert avfall 4.1. Placering under grundvattenytan i Tjärnmyran Alternativet med placering under vattenytan i Tjärnmyran valdes bort eftersom myren inte uppfyller ställda krav på bland annat redoxpotential. Det var även tveksamt om de mängder sulfidjordsmassor som väntas schaktas upp skulle få plats under vattenytan i myren. 4.2. Upplägg av sulfidjord i deponi för icke farligt avfall Deponin utformas enligt deponeringsförordningens krav för icke farligt avfall. Det innebär att efter sulfidjordsmassorna lagts upp i deponin täcks de med ett tätskikt som överlagras av ett dränerande skikt och däröver ett skyddsskikt där växtetablering sker. Överytan på den sluttäckta deponin kommer slutligen vara cirka 3 meter högre än nuvarande markyta. Fördelar med alternativet är att det är en beprövad teknik där vatten och luft förhindras att tränga ner till sulfidjordsmassorna. Uppsamlat lakvatten kan kontrolleras och om nödvändigt kalkas för att höja ph-värdet innan det släpps ut till omgivningen.

Överskottsmassor i vägprojektet kan användas för att bygga vallar och som täckmassor i deponin. Nackdelar med alternativet är att inga sulfidjordar från projektet kan återvinnas. Jordmassor med högt innehåll av sulfid är dessutom ofta sättningsbenägna, vilket kan leda till att vissa delområden sjunker ihop och det då blir stående vatten på delar av deponin. Den dåliga bärigheten innebär även att det inte är möjligt att köra med maskiner på sulfidjorden innan täckmassorna är ditlagda. Om mängden sulfidjord blir större än beräknat måste deponin utökas vilket kan bli tidskrävande och kostsamt att göra i efterhand. På samma sätt har man byggt en för stor deponi i onödan om mängden massor blir mindre än förväntat. Ytterligare en nackdel är att lakvattnet kan behöva kalkas även under deponins efterbehandlingsfas, vilket innebär en kostnad för verksamhetsutövaren. Trafikverket har bedömt att omkostnaderna för en deponi med påföljande efterkontroller är betydande nackdelar, jämfört med kalkningsalternativet, och har valt att inte gå vidare med detta alternativ. 4.3. Återvinning av sulfidjord genom kalkning Kalkning av sulfidjord bedöms vara det bästa alternativet med hänsyn tagen till både miljömässiga, ekonomiska och verksamhetsmässiga aspekter för att hantera uppschaktad sulfidjord inom ramen för Umeåprojektet/Västra länken. Trafikverket har därför valt att gå vidare med detta alternativ. En utförligare beskrivning av valt alternativ finns i kapitel 5. 5. Valt alternativ återvinning av sulfidjord genom kalkning samt vid behov uppläggning av kalkade massor i en deponi för inert avfall Kalkning av sulfid- och sulfatjord innebär att den försurande effekten neutraliseras av kalk. I det här fallet planeras mesakalk från Obbola eller Husum att användas. Kalkningen kommer att utföras så att massorna inte lakar ur surt vatten. En yta där inblandningen av kalk sker byggs upp så att kontroll kan utföras av lakvatten för att säkerställa kvaliteten på det vatten som släpps till omgivningen. Kalkade massor läggs upp på övriga delar av fastigheten. Trafikverket har som ambition att nyttja behandlade massor inom projektet Västra länken i så stor utsträckning som det är möjligt. Beroende på behovet av massor kommer det att bli ett större eller mindre upplag kvar på anläggningen. Detta upplag formas och avjämnas och sås slutligen in eller återplanteras med träd. Det upplag som beskrivs i samrådsunderlaget är en bedömning av maximala volymer för upplaget. Fördelar med alternativet är att sulfidjordsmassorna efter inblandning av kalk kan återanvändas, då de inte längre utgör någon risk för försurning för den omgivande miljön. Kontrollen av ytvatten från behandlingsytan där inblandningen sker är god. Alternativet är flexibelt och arbetet anpassas lätt efter ökade eller minskade volymer. Nackdelar med alternativet är att det innebär transporter av ca 4 000 ton mesakalk från Husum eller Obbola. Kalkningsalternativet kräver kontinuerligt maskinarbete under hela tiden det körs in sulfidjordsmassor från schakter i sulfidjordar i vägprojektet. 14

5.1.1. Anläggningstid Anläggning av behandlingsyta och upplagsyta innebär avverkning och avjämning av ytan på fastigheten. Anläggning av ytan där kalkinblandning sker och där ytvatten kan samlas upp bedöms ta 2-3 veckor. Återställning efter avslutat projekt bedöms till 1 vecka. 5.1.2. Transporter De sulfidjordsmassor som uppkommer i Västra länken (ca 90 000 m 3 ) ska transporteras till fastigheten vilket innebär ca 4 000 transporter med lastbil och släp. Utöver ovan transporter av sulfidjord kommer ca 4 000 ton mesakalk köras in från massabruken i Obbola (21 km) och/eller Husum (86 km enkel väg). Det blir ca 120 transporter. De massor som efter behandling ska användas utanför anläggningen ska även transporteras därifrån. 5.1.3. Hantering inom fastigheten Inblandningsmaskiner, hjullastare och dumper kommer att gå kontinuerligt under hela driftsfasen. Inblandningen kan exempelvis utföras genom infräsning av kalk i sulfidjordsmassorna.

6. Förutsedd miljöpåverkan En översiktlig bedömning av förutsebara effekter av valt alternativ har gjorts, se nedan. En utförligare beskrivning av direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra på vatten, människor, luft, hushållning med mark etc. kommer att göras i kommande miljökonsekvensbeskrivning. 6.1. Utsläpp till vatten Inblandning av kalk innebär att urlakningen av svavel påskyndas samtidigt som bildade vätejoner neutraliseras av kalken. När kalkningen är avslutad bedöms jordmassorna inte längre medföra en risk för angränsande recipienter och grundvatten. Den planerade verksamhetens risk för och påverkan på omkringliggande vatten kommer att beskrivas närmare i kommande MKB. 6.2. Buller och utsläpp till luft Inledningsvis kommer markarbeten att omfatta avverkning och avjämning av området. Under drift kommer bedömd påverkan ske i form av trafik till och från området samt behandling av massorna inom fastigheten. Påverkan bedöms komma att utgöras främst av buller, luftföroreningar från fordon, vibrationer och damning. Påverkan och konsekvenser av buller och utsläpp till luft kommer att beskrivas närmare i kommande MKB. 6.3. Övrig påverkan Rennäringen kan komma att påverkas av de störningar som uppstår vid drift. Inga nya barriärer eller ledstrukturer uppstår dock permanent i området. Efter arbetena bedöms rennäringen kunna bedrivas i huvudsak som tidigare. Påverkan på rennäringen och övriga intressen kommer att utredas och beskrivas närmare i kommande MKB. 6.4. Hushållning med resurser Planerad verksamhet medför intrång i naturmiljön då skogsmark kommer att tas i anspråk. Planerad verksamhet innebär att brukad ung skog kommer att avverkas i området. Påverkan på naturmiljön bedöms bli liten. Inga vattenskyddsområden för vattentäkter eller grundvattenmagasin finns i området för planerad ombyggnationen. 7. Miljökonsekvensbeskrivning Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är att identifiera och beskriva de effekter på miljön som den planerade verksamheten kan ge, för att ge ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Miljökonsekvensbeskrivningen lämnas in tillsammans med tillståndsansökan. Ett förslag till innehåll i miljökonsekvensbeskrivning finns i Bilaga 1. 16