Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VÄXTNÄRING Nässjö Hotell Högland 2014-03-12 Närvarande: Bodil Frankow- Lindberg, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi. ämnesansvarig SLU, ordförande vall och grovfoder Sofia Delin, SLU Skara, inst. för mark och miljö. ämnesansvarig SLU, ordförande växtnäring Anna-Karin Krijger, region Försök i Väst, ämnesansvarig Hushållningssällskapet, sekreterare i kommittén växtnäring Ola Hallin, region Försök i Väst, ämnesansvarig Hushållningssällskapet, sekreterare i kommittén vall och grovfoder Anders Ericsson, region Sveaförsöken, Hushållningssällskapet Anna Carlsson, Skogsgård Getinge, Sv. Vallföreningen Annika Arnesson, SLU Skara, inst. för husdjurens miljö och hälsa Bo Pettersson, region Animaliebältet, Hushållningssällskapet Carl-Magnus Olsson, Yara Erik Ekre, region Animaliebältet, Hushållningssällskapet Eva Stoltz, Forskare, Hushållningssällskapet Gunilla Frostgård, Yara Ingemar Gruvaeus, Lantmännen Johan Roland, SLU Skara, inst. för mark och miljö Kjell Gustafsson, Agroväst Klas Eriksson, region Animaliebältet, Hushållningssällskapet Lennart Johansson, region Östra Sverigeförsöken, Hushållningssällskapet Lennart Wiklund, Lantmännen Linda af Geijerstam, HIR Vall, Hushållningssällskapet Magnus Halling, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi Malin Lovang, Lovang Maria Wahlquist, Skånesemin och Svenska Vallföreningen Nilla Nillsdotter-Linde, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Torben Kudsk, Lantmännen Återbud Björn Andersson, SLU Uppsala, Lena Engström, SLU Skara, Ulf Axelsson, Hushållningssällskapet 1 Öppnande, presentation Bodil och Sofia öppnade mötet och hälsade välkommen. Därefter skedde en presentationsrunda. 2 Förra mötets minnesanteckningar Tas upp på kommande möte inom varje ämneskommitté.
3 Korta presentationer av resultat om gödsling till vall Kvävegödslingsstrategier till blandvall, Ola Hallin. Presentation av preliminära försökssammanställningar för två pågående försök, Färjestad och Rådde för vallår 1 och 2. Försöken kommer att fortsätta under 2014 med vallår 3. Bilaga 1. Kvävegödsling till rörsvingelhybrid och kväveutbyte i vall med olika artsammansättningar, Bodil Frankow-Lindberg. En presentation om kväverespons och marginalutbyte av kväve på tidigare försökserier (Kornher, L6-472, L6-5071) med kvävestege. Bilaga 2. Gödsling med kalium och svavel till vall, Gunilla Frostgård. Visade på framkomna resultat från äldre försök med gödsling av kalium och svavel till vallen. Tyska och engelska försök som visar på att nitrathalten minskar vid god tillgång på svavel. Bilaga 3. Mikronäringseffekter på rotröta, Eva Stoltz. Presenterade försöksresultat från fält- och krukförsök med gödsling av K, Mn, Cu, Zn och dess effekt på sjukdomsindexet av rotröta på rödklöver. Bilaga 4. Proteinbehov hos mjölkkor, Jan Bertilsson. Visade på resultat av utnyttjandet av proteinet i olika foderstater med varierande nivå på proteinhalt i vallfoder till mjölkkor. Bilaga 5. 4 Frågeställningar om gödsling till vall som behöver belysas med forskning och försök Deltagarna fick framföra sina frågeställningar kring gödsling till vall; Kvävedosering till blandvall, proteingödsling, gödslingshistoria, proteinkvalité baljväxt eller kvävegödsling, enkät koppling foderanalys-växtodling, kvävestege i blandvallar jämför gräsvallar, olika kvävegödselmedel (kalksalpeter), kaliumgödslingsstrategier övervintring stallgödsel markkarta, höstspridning tidpunkter kväve och kalium, mikronäring t ex zink på lätta jordar/högt ph, surgörning av flytgödsel N S CaCl 2, Svavel N/S, Maxrutor (och nollrutor) Frågeställningarna grupperas sedan i fyra ämnen. De fyra ämnena blev kväve, kalium, svavel och mikronäring. För varje ämne så bildades det mindre grupper som fick som uppgift att diskutera specifikt ämne, specificera behovet av mer forskning och försök samt bilda arbetsgrupp för fortsatt arbete. Mikronäring Utnyttja befintliga analyser, identifiera bristområden i landet. Utifrån detta se på behovet av försöksplaner. En kommentar kring risken med kontamination av prover vid malning. Arbetsgrupp Eva, Ingemar, Anders och Maria. Svavel Har kommit fram till samma som mikronäring kring att först se på befintliga analyser och hitta var problem finns med svavelbrist. Diskussion förts kring stallgödselns svaveleffekt, istället redovisa lättillgängligt svavel i stallgödselanalys. Blanda in produkter i stallgödseln (eko). Arbetsgrupp Anna-Karin m fl
Kalium Koppla ihop foderanalys med gödslingsrekommendation. En flerårig försöksserie med tidpunkter på hösten för kalium med tre vallår. Forskning kring effekt av optimala nivåer i mark och växt för t ex mekanismer för vattenbalans. Arbetsgrupp Erik, Gunilla, Linda Kväve Kväverespons för högavkastande gräs. Flerårsstrategi för blandvallar, varierande kvävegiva inom vallåren. Klimataspekt, klimatmodellering. Arbetsgrupp Bodil, Sofia, Linda, Pernilla, Ola 5 Övriga frågor Nilla Nilsdotter-Linde, rapporterade att material från vallkonferensen 2014 finns på www.slu.se/vallkonferens2014 Erik Ekre, informerade om sverigeförsökens hemsida med försöksresultat från hela Sverige. www.sverigeforsoken.se Kjell Gustafsson, informerade om inbjudan till Horisont 2020 i Skara Sekreterare: Ola Hallin Justeras: Bodil Frankow-Lindberg Anna-Karin Krijger Sofia Delin
Kvävegödslingsstrategi till blandvall Preliminära resultat från pågående försöksserie L6-5071 Syftet är att belysa effekten av kvävegödslingsstrategin i en blandvall på avkastning och klöverandel när målet är att utnyttja klövern för att få ett högt råproteinvärde i grönmassan Ola Hallin
Vallfröblandning Modifierad SF Nora 14 % rödklöver (Nancy, Rajah) 5 % vitklöver (Klondike) 38 % timotej (Lischka) 34 % rörsingelhybrid (Hykor) 9 % engelskt rajgräs (Kentaur, Foxtrot) Korn Rådde Mercada 142 kg/ha Färjestad Anakin 130 kg/ha
2011 Rådde Färjestad Gödsling Skörd Marktäck. Gödsling Skörd Marktäck. Led kg N/ha kg/ha % klöver kg N/ha kg/ha % klöver N1 45 4630 43 25 4680 42 N2 85 5680 16 65 5320 34 Rådde Färjestad Tabell 1. L6-5071 Kvävegödsling vallår, kg N/ha Tabell 1. L6-5071 Kvävegödsling vallår, kg N/ha Led 1:a 2:a 3:e skörd skörd skörd Totalgiva Led 1:a 2:a 3:e skörd skörd skörd Totalgiva A 40 0 0 40 A 40 0 0 40 B 90 0 0 90 B 90 0 0 90 C 40 35 35 110 C 40 35 35 110 D 160 0 0 160 D 160 0 0 160 E 60 65 35 160 E 60 65 35 160 F 90 35 35 160 F 90 35 35 160 G 90 65 35 190 G 90 65 35 190 H 120 35 35 190 H 0 0 0 0 I 120 65 35 220 I 120 65 65 250
Sammanslagning två försöksplatser Rådde och Färjestad Tabell 4. L6-5071 Vallår 1-2, Vallavkastning, klöverandel och råproteinhalt Medel vall I-II Vall I Vall II Total Vall I-II Led Käve kg ts/ha kg ts/ha kg ts/ha Vall I-II Total Vall I-II Skörd Vall I-II Råprotein Relativ tal Råprotein Klöver kg råprotein/ha Relativ tal g/kg ts % A 40-0-0 10563 10775 21338 100 3490 100 164 52 B 90-0-0 10918 11003 21920 103 3510 101 160 41 D 160-0-0 11145 11310 22455 105 3784 108 169 34 C 40-35-35 11535 11268 22803 107 3477 100 152 35 F 90-35-35 11948 11695 23643 111 3659 105 155 28 E 60-65-35 12180 11675 23855 112 3620 104 152 27 G 90-65-35 12413 11750 24163 113 3733 107 155 22
N1 Låg N-giva 10790 9420 20210 100 3290 100 163 36 N2 Hög N-giva 10280 9700 19980 99 3020 92 151 30 Tabell 4. L6-5071 Rådde Vallår 1-2, Vallavkastning, klöverandel och råproteinhalt Vall I-II Total Vall I-II Vall I Vall II Total Vall I-II Skörd Vall I-II Råprotein Medel vall I-II Råprotein Klöver Led kg ts/ha kg ts/ha kg ts/ha Relativ tal kg råprotein/ha Relativ tal g/kg ts % 1A Låg N 40-0-0 9290 8800 18090 100 3060 100 169 58 1B Låg N 90-0-0 9950 8880 18830 104 3180 104 170 49 1D Låg N 160-0-0 10490 9300 19790 109 3420 112 173 38 1C Låg N 40-35-35 10230 9070 19300 107 3060 100 159 39 1F Låg N 90-35-35 11250 9730 20980 116 3380 110 161 33 1H Låg N 120-35-35 11330 9640 20970 116 3450 113 164 31 1E Låg N 60-65-35 11080 9620 20700 114 3210 105 155 29 1G Låg N 90-65-35 11440 9750 21190 117 3310 108 156 25 1I Låg N 120-65-35 12010 9980 21990 122 3540 116 161 25 2A Hög N 40-0-0 8380 8860 17240 100 2700 100 157 54 2B Hög N 90-0-0 9100 9230 18330 106 2900 107 158 43 2D Hög N 160-0-0 9530 9620 19150 111 3220 119 168 33 2C Hög N 40-35-35 9870 9560 19430 113 2840 105 146 34 2F Hög N 90-35-35 10990 9720 20710 120 2960 110 143 23 2H Hög N 120-35-35 10940 9790 20730 120 3210 119 155 22 2E Hög N 60-65-35 10730 9860 20590 119 2900 107 141 23 2G Hög N 90-65-35 11240 10130 21370 124 3130 116 146 20 2I Hög N 120-65-35 11750 10500 22250 129 3320 123 149 19
Tabell 2. L6-5071 Rådde Vallår 1, Vallavkastning, klöverandel och råproteinhalt Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Klöver 04-jun Rå- 19-jul Klöver Rå-protein 06-sep Klöver Rå-protein protein Led kg ts/ha % g/kg ts kg ts/ha % g/kg ts kg ts/ha % g/kg ts 1A Låg N 40-0-0 3990 24 125 2250 55 140 3050 82 193 1B Låg N 90-0-0 4720 13 139 2300 46 121 2920 83 191 1C Låg N 40-35-35 3790 20 128 3290 31 123 3140 48 168 1D Låg N 160-0-0 5090 13 166 2890 22 115 2510 71 192 1E Låg N 60-65-35 4390 16 129 3830 17 121 2900 39 165 1F Låg N 90-35-35 4740 15 141 3380 20 115 3130 44 167 1G Låg N 90-65-35 4650 16 134 4060 15 130 2740 33 147 1H Låg N 120-35-35 4910 12 153 3430 22 112 2990 42 160 1I Låg N 120-65-35 5070 13 151 4180 10 118 2760 32 150 2A Hög N 40-0-0 3710 7 105 1720 41 118 2960 87 189 2B Hög N 90-0-0 4620 5 123 1850 34 97 2630 79 192 2C Hög N 40-35-35 3650 11 102 3120 21 108 3100 48 159 2D Hög N 160-0-0 4960 3 168 2480 12 87 2090 64 188 2E Hög N 60-65-35 4200 6 107 3820 10 107 2710 28 140 2F Hög N 90-35-35 4730 4 125 3320 11 93 2940 29 147 2G Hög N 90-65-35 4700 6 132 3860 11 111 2680 24 143 2H Hög N 120-35-35 4800 6 149 3360 10 96 2780 32 153 2I Hög N 120-65-35 4880 4 143 4080 11 108 2790 27 133 N1 Låg N-giva 4590 16 141 3290 27 122 2910 53 170 N2 Hög N-giva 4470 6 128 3070 18 103 2740 46 160 CV% 4,6 7,4 4,8 6,9 5,6 6,1 LSD F2 210 12 160 9 160 12
N1 Låg N-giva 3490 36 186 2850 40 173 3080 58 196 N2 Hög N-giva 3850 32 172 2760 32 162 3080 56 186 CV% 4,9 5,9 4,2 5,5 6,3 7,1 LSD F2 180 12 120 11 200 16 Tabell 3. L6-5071 Rådde Vallår 2, Vallavkastning, klöverandel och råproteinhalt Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 07-jun Klöver protein ver Rå- Klö- 11-jul Rå-protein 30-aug Klö-ver Rå-protein Led kg ts/ha % g/kg ts kg ts/ha % g/kg ts kg ts/ha % g/kg ts 1A Låg N 40-0-0 3210 48 185 2500 61 169 3080 84 206 1B Låg N 90-0-0 3480 39 193 2540 54 165 2860 77 209 1C Låg N 40-35-35 3180 42 169 2770 42 166 3120 55 208 1D Låg N 160-0-0 3500 36 211 2990 40 165 2810 66 189 1E Låg N 60-65-35 3490 29 164 2980 32 185 3140 53 185 1F Låg N 90-35-35 3680 36 182 2800 36 173 3260 55 198 1G Låg N 90-65-35 3670 25 181 3000 29 176 3080 39 182 1H Låg N 120-35-35 3550 33 197 2950 38 172 3140 48 200 1I Låg N 120-65-35 3650 36 190 3090 26 185 3240 41 186 2A Hög N 40-0-0 3530 42 162 2270 59 161 3060 83 201 2B Hög N 90-0-0 3840 34 179 2470 48 150 2930 75 202 2C Hög N 40-35-35 3500 40 160 2730 33 165 3330 53 188 2D Hög N 160-0-0 4160 37 195 2760 38 157 2690 67 199 2E Hög N 60-65-35 3700 29 155 2930 22 174 3230 50 178 2F Hög N 90-35-35 4000 27 169 2700 28 149 3020 54 182 2G Hög N 90-65-35 3870 24 162 3060 19 174 3210 45 168 2H Hög N 120-35-35 3940 26 191 2840 22 155 3010 48 183 2I Hög N 120-65-35 4160 31 178 3080 21 169 3260 29 169
N1 Låg N-giva 12660 13280 25940 100 4174 100 161 34 N2 Hög N-giva 12820 13250 26070 101 4141 99 159 33 Tabell 4. L6-5071 Färjestad Vallår 1-2, Vallavkastning, klöverandel och råproteinhalt Vall I-II Total Vall I-II Vall I Vall II Total Vall I-II Skörd Vall I-II Råprotein Medel vall I-II Råprotein Klöver Led kg ts/ha kg ts/ha kg ts/ha Relativ tal kg råprotein/ha Relativ tal g/kg ts % 1A Låg N 40-0-0 12420 12650 25070 100 4153 100 166 49 1B Låg N 90-0-0 12500 13120 25620 102 4054 98 158 38 1D Låg N 160-0-0 12120 13110 25230 101 4136 100 164 34 1C Låg N 40-35-35 13090 13090 26180 104 3994 96 153 33 1F Låg N 90-35-35 12180 13250 25430 101 3996 96 157 28 1G Låg N 90-65-35 13610 13730 27340 109 4453 107 163 22 1E Låg N 60-65-35 13040 13880 26920 107 4104 99 152 26 1H Låg N 0-0-0 10960 12320 23280 93 4009 97 172 53 1I Låg N 120-65-65 14010 14360 28370 113 4631 112 163 27 2A Hög N 40-0-0 12160 12790 24950 100 4048 100 162 47 2B Hög N 90-0-0 12120 12780 24900 100 3906 97 157 32 2D Hög N 40-35-35 12440 13210 25650 103 4359 108 170 32 2C Hög N 160-0-0 12950 13350 26300 105 4014 99 153 34 2F Hög N 90-35-35 13370 14080 27450 110 4301 106 157 28 2G Hög N 90-65-35 13360 13390 26750 107 4041 100 151 22 2E Hög N 60-65-35 13870 13340 27210 109 4265 105 157 29 2H Hög N 0-0-0 10970 11990 22960 92 3807 94 166 49 2I Hög N 120-65-65 14100 14340 28440 114 4498 111 158 18
N1 Låg N-giva 6490 29 154 3650 36 167 2510 54 172 N2 Hög N-giva 6630 25 150 3460 35 160 2720 52 170 CV% 5,3 10,9 7,6 7,8 13,1 7,1 LSD F2 350 20 270 15 650 14 Tabell 2. L6-5071 Färjestad Vallår 1, Vallavkastning, klöverandel och råproteinhalt Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 29-maj Klöver protein ver Rå- Klö- 09-jul Klö-ver Rå-protein 27-aug Rå-protein Led kg ts/ha % g/kg ts kg ts/ha % g/kg ts kg ts/ha % g/kg ts 1A Låg N 40-0-0 6530 35 148 3210 50 163 2670 74 189 1B Låg N 90-0-0 6770 23 135 3240 46 157 2500 71 176 1C Låg N 40-35-35 6550 33 136 3850 36 166 2690 42 159 1D Låg N 160-0-0 6720 21 162 3390 36 159 2020 58 176 1E Låg N 60-65-35 6470 24 158 3950 24 175 2620 39 155 1F Låg N 90-35-35 6400 29 154 3590 25 157 2180 46 176 1G Låg N 90-65-35 6630 19 158 4300 22 174 2680 37 154 1H Låg N 0-0-0 5390 46 170 3100 66 179 2460 78 183 1I Låg N 120-65-65 6950 27 164 4240 20 169 2820 38 177 2A Hög N 40-0-0 6310 30 142 3020 65 157 2830 78 194 2B Hög N 90-0-0 6800 15 146 2880 38 140 2440 60 171 2C Hög N 40-35-35 6490 33 145 3560 30 163 2900 46 175 2D Hög N 160-0-0 6970 15 165 3220 30 158 2240 68 188 2E Hög N 60-65-35 6960 31 147 3910 26 165 2990 42 147 2F Hög N 90-35-35 6730 21 160 3680 37 153 2960 41 155 2G Hög N 90-65-35 6790 23 143 4020 22 163 2540 38 153 2H Hög N 0-0-0 5190 37 154 2930 52 165 2850 71 183 2I Hög N 120-65-65 7440 16 144 3920 13 174 2740 26 161
N1 Låg N-giva 6390 24 141 3510 38 170 3380 44 188 N2 Hög N-giva 6420 24 143 3560 37 166 3270 41 190 CV% 4,7 10,1 6,7 7 5,7 6,4 LSD F2 300 17 240 14 190 14 Tabell 3. L6-5071 Färjestad Vallår 2, Vallavkastning, klöverandel och råproteinhalt Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 06-jun Klöver protein ver Rå- Klö- 16-jul Rå-protein 26-aug Klö-ver Rå-protein Led kg ts/ha % g/kg ts kg ts/ha % g/kg ts kg ts/ha % g/kg ts 1A Låg N 40-0-0 5860 33 151 3380 61 174 3410 70 201 1B Låg N 90-0-0 6520 26 148 3310 41 170 3300 59 201 1C Låg N 40-35-35 6210 26 134 3400 30 169 3480 36 181 1D Låg N 160-0-0 6500 30 150 3360 34 163 3250 48 194 1E Låg N 60-65-35 6660 20 110 3760 27 172 3460 29 175 1F Låg N 90-35-35 6470 18 141 3410 31 163 3380 32 176 1G Låg N 90-65-35 6530 14 151 3870 22 172 3330 30 178 1H Låg N 0-0-0 6030 36 147 3170 50 181 3120 65 201 1I Låg N 120-65-65 6740 15 140 3910 42 168 3710 30 182 2A Hög N 40-0-0 6200 38 145 3280 51 172 3310 47 201 2B Hög N 90-0-0 6400 20 147 3330 46 164 3060 55 198 2C Hög N 40-35-35 6340 24 123 3630 34 158 3380 49 187 2D Hög N 160-0-0 6460 21 165 3610 44 157 3140 55 206 2E Hög N 60-65-35 6360 25 142 3780 23 170 3200 31 191 2F Hög N 90-35-35 6870 19 145 3680 32 158 3530 32 177 2G Hög N 90-65-35 6520 11 139 3730 23 155 3130 27 173 2H Hög N 0-0-0 5710 40 144 3130 57 177 3150 58 199 2I Hög N 120-65-65 6970 19 140 3860 25 182 3510 15 178
Nitrogen application strategies to mixed grass/legume leys Frankow-Lindberg, B. af Geijerstam, L.
Kvävegödsling till vall med rörsvingelhybrid och kväveutbyte i vall med olika artsammansättning Bodil Frankow-Lindberg Institutionen för växtproduktionsekologi
Försöksplan L6-472 Led Fröblandning Kvävenivåer A Ängssvingel (ÄSV) 13 kg/ha + timotej (T) 4 kg/ha B Rörsvingelhybrid (RSVH) 13 kg/ha + timotej 4 kg/ha C Ängssvingel 13 kg/ha + timotej 4 kg/ha + rödklöver 2 kg/ha + vitklöver 1.5 kg/ha D Rörsvingelhybrid 13 kg/ha + timotej 4 kg/ha + rödklöver 2 kg/ha + vitklöver 1.5 kg/ha 0+0+0 = 0 35+30+25 = 90 70+60+50 = 180 105+90+75 = 270
Avkastning 18 16 14 Ton ts per ha 12 10 8 6 4 2 Vall 1 Vall 2 Vall 3 Vall 4 0 0 90 180 270 0 90 180 270 0 90 180 270 0 90 180 270 T+ÄSV T+RSVH T+ÄSV+klöver T+RSVH+klöver
Slutsatser Högre avkastning med rörsvingelhybrid än med ängssvingel Stort tapp i avkastningen från Vall 1 till Vall 2 och 3 (utom i 0-ledet), som senare bestod Små skillnader i avkastning mellan åren i äldre gräsvallar efter Vall 1 (undantag högsta N-led) Leden med klöver/gräs tappade i avkastning från år till år
Råproteinhalter Avspeglar avkastningsnivå och N-gödsling Lägre halter med rörsvingelhybriden 93 150 g råprotein/kg ts i första skörd utan klöver (i allmänhet < 130) 122 175 g råprotein/kg ts i första skörd med klöver (med kvävegödsling < 167)
Effekt av svingelart på kväverespons, rena gräsvallar Vall 1 Vall 2 Vall 3 Vall 4 T+ÄS T+RSV T+ÄS T+RSV T+ÄS T+RSV T+ÄS T+RSV 0 100 114 100 118 100 125 100 128 90 100 115 100 129 100 118 100 125 180 100 106 100 122 100 115 100 120 270 100 107 100 121 100 120 100 127
Slutsatser Med undantag för Vall 1 ungefär samma skillnad i avkastningsnivå (rörsvingelhybrid vs. ängssvingel) oavsett vallår och kvävegödslingsnivå
Effekt av svingelart på kväverespons, klöver/gräsvallar Vall 1 Vall 2 Vall 3 Vall 4 T+ÄS T+RSV T+ÄS T+RSV T+ÄS T+RSV T+ÄS T+RSV 0 100 108 100 102 100 107 100 115 90 100 106 100 111 100 120 100 122 180 100 103 100 113 100 116 100 117 270 100 105 100 115 100 120 100 129
Slutsatser Leden med rörsvingelhybrid högre avkastningsnivå jämfört med leden med ängssvingel Skillnaden i avkastning (rörsvingelhybrid vs. ängssvingel) ökar med tiden oavsett kvävegödslingsnivå
Marginalutbyte (kg t.s./kg N), gräs (3 sk) N-gödsling Kornher, 1982 L6-472 0 100, T+(ÄS) 29,2 0 90, T+ÄS 29,5 0 90, T+RSV 35,6 100 200, T+(ÄS) 20,0 90 180, T+ÄS 28,7 90 180, T+RSV 27,1 200 300, T+(ÄS) 10,8 180 270, T+ÄS 13,2 180 270, T+RSV 19,3
Slutsatser Något bättre marginalutbyte av kväve med rörsvingelhybrid jämfört med ängssvingel som svingelart Högre marginalutbyte i L6-472 jämfört med äldre publicerat material
Marginalutbyte, klöver/gräs, 3 sk N-gödsling Kornher, 1982 L6-472 L6-5071* 0 100, RKL+T+(ÄS) 7,3 0 90, RKL+VKL+T+ÄS 16,1 0 90, RKL+VKL+T+RSV 21,3 12,0 100 200, RKL+T+(ÄS) 7,9 90 180, RKL+VKL+T+ÄS 8,8** 90 180, RKL+VKL+T+RSV 7,7** 90 160, RKL+VKL 6,6 180 270, RKL+VKL+T+ÄS 4,4 180 270, RKL+VKL+T+RSV 11,1 160 250, RKL+VKL 10,8 *timotej+ängssvingel+eng.rajgräs+hykor ** oväntat låga utbyten
Slutsatser Betydligt lägre marginalutbyte av kväve i klöver/gräsvallar jämfört med gräsvallar I allmänhet något bättre marginalutbyte av kväve med rörsvingelhybrid jämfört med ängssvingel som svingelart
Sammanfattning Mycket begränsat material med högavkastande gräsarter Marginalutbyten är viktiga basdata för beräkningar av olika slag (ekonomi, LCA-analyser, modelleringar)
Marginalutbyte L6-472 45,0 40,0 35,0 Kg ts per kg N 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 T+ÄSV T+RSVH T+ÄSV+klöver T+RSVH+klöver 0,0 0-90 90-180 180-270 0-90 90-180 180-270 0-90 90-180 180-270 Första skörd Andra skörd Tredje skörd
Yield response to nitrogen, 3 cuts (Kornher 1982; svart=gräs, rött = RKL/gräs N application kg/ha DM yield kg/ha Marginal response kg DM/ha Marginal response kg DM/kg N 0 3 290 (6 900) - - 50 4 865 1575 (610) 31.5 (12.2) 100 6 210 1345 (525) 26.9 (10.5) 150 7 325 1115 (435) 22.3 (8.7) 200 8 210 885 (350) 17.7 (7.0) 250 8 865 655 13.1 300 9 290 425 8.5
Vallförsök Effekt av gödsling med K och S
Stora svaveleffekter i vallförsök 1995-97 I genomsnitt 600 kg ts i merskörd Upp till 1700 kg ts Ju högre skördenivå, desto större blev skördeökningen Näst efter oljeväxter är vallen den gröda som svarar bäst på svavelgödsling
Gödslingsråd till vall Giva: 15-20 kg S/ha och år För lite!? Bättre säga N:S 10:1 Svavelgödsla även stallgödslade vallar. Färsk stallgödsel innehåller endast mindre mängder växttillgängligt svavel. N och S mineraliseras ungegär 10:1 om stallgödseldominerad växtföljd.
Svavelbrist förstärks med en högre N-giva
Svavelgödsling minskar nitrathalten i vall mer kväve kan omvandlas till protein Nitrathalt g/kg ts 4,5 4,0 3,86 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,8 0,5 0,0 Källa: Jahns et al., 1998
Svavelgödsling ökar innehållet av aminosyrorna metionin och cystein Innehåll av aminosyra, % 2,5 2,0 1,5 1,0 Metionin Cystein Metionin och cystein: Innehåller svavel Är viktiga för proteinbildning och proteinkvalitet 0,5 0,0 0,1 0,15 0,2 0,25 Svavelinnehåll i gräset, %
Proteinhalten ökar med svavelinnehållet Analys av 1:a skörden i vallprover Råproteinhalt, % 35 30 25 20 15 10 5 0 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 0,45 0,5 Svavelinnehåll i gräset, % Källa: Lange, 2000 (LK Hannover) - Land & Forst 7/2000
Försök med K till vall 1995-97 Relativ skördeökning för NPKS till första skörd och NK till återväxten 100 = Svavelsalpeter till första skörden och Kalksalpeter återväxten K-AL tal Relativ skörd 1 Relativ skörd 2 Antal försök < 10 104 119 9 > 10 100 101 20 Stämmer väl överens med tidigare erfarenheter!
K-effekt K-Al < 10 skördeökning första skörden K-Al < 12 skördeökning återväxten Hög Mg-halt
Försök med olika K-strategier Genomsnitt av 2 försök i Skåne 1986 1988 3 yi År 1 År 2 År 3 NP + N +N 10670 11 360 8800 NPK + NK + NK 58 + 60 + 45 NPK + N + N 163 + 0 + 0-290 + 970 +1840-220 + 440 + 1670
K-nivån i marken minskar snabbt - efter 3 års vall är K-förrådet tomt Medeltal av 2 försök, Skåne 1986-1988. K-HCl ca 50 i båda försöken 16 K-AL-tal 12 8 4 0 Klass III Klass II Klass I Vallår 1 Vallår 2 Vallår 3 Efter vallår 3 NP: 0 kg K NPK: 163 kg K
Det finns kaliumbehov i våra vallar Uppskattningsvis av den mer intensivt brukade vallen gödslas 30% av arealen med för lite kalium 10% av arealen med för mycket kalium Spridningen är stor och det finns möjlighet till förbättring genom styrning av kaliumgödslingen.
Kaliumhalt i grovfoder - många ligger fel 35 30 Skördesänkning under 20 (25) g/kg ts 30 % Problem med foderstaten vid halter över 30 g/kg 10 % % vallprover 25 20 15 10 5 0 Kalium g/kg ts 0-10 10,1-15 15,1-20 20,1-25 25,1-30 30,1-35 35,1-6890 vallprover från hela Sverige, AnalyCen 2003 och 2004 Kalium, g/kg ts
Kalium Lyxkonsumtion
Kalium Delad kaliumgiva
Mikronäring och rotröta i rödklöver ämneskommitté vall- och grovfoder och växtnäring, 12 mars 2014 Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro www.hushallningssallskapet.se/hskonsult
Vad är mikronäring? Mikronäringsämnen Järn, Fe Mangan, Mn Koppar, Cu Zink, Zn Nickel, Ni Molybden, Mo Bor, B Klor, Cl Makronäringsämnen Kväve, N Fosfor, P Kalium, K Svavel, S Magnesium, Mg Kalcium, Ca www.hushallningssallskapet.se/hskonsult
Varför behövs mikronäringsämnen? Ingår i enzymer, proteiner, elektrontransporter, fotosyntesen viktiga för uppbyggandet av växtcellens beståndsdelar. Ingår i växtens försvarsmekanismer: bildandet av fenoler som lignin, tanniner mm, försvarsenzymer, ökar membranstabilitet. www.hushallningssallskapet.se/hskonsult
Cellupedia Ferreira et al 2007. Planta Daninha Ferreira et al 2007
Rotröta och mikronäring Två undersökningar 1. Fältstudie 2. Krukförsök www.hushallningssallskapet.se/hskonsult
1. Fältstudie Syfte Undersöka samband mellan näringsämnen i rötterna och sjukdomsindex av rotröta Metoder Rödklöverrötter (10 st) och jord samlades in från fyra provtagningspunkter i fyra olika vallar: Frövall (insådd) Blandvall (vall 1) Frövall (Skördeår, vall 1) Blandvall (vall 2)
Resultat Ley type and age Unit seed, year of sowing mixed, year I seed, year I mixed, year II N % dm 1 1.9 b2 1.7 c 2.2 a 1.7 bc P % dm 0.39 ab 0.31 b 0.43 a 0.32 b K % dm 2.1 a 0.7 bc 1.1 b 0.5 c Ca % dm 0.27 b 0.40 a 0.31 ab 0.29 b Mg % dm 0.19 b 0.21 b 0.38 a 0.29 a Na % dm 0.06 b 0.11 b 0.06 b 0.48 a Mn mg kg -1 25 a 25 a 13 b 10 b Cu mg kg -1 22 a 11 b 10 b 13 b Zn mg kg -1 19 a 15 b 15 b 12 c B mg kg -1 19 a 16 b 18 a 19 a Fe mg kg -1 460 a 210 b 188 b 205 b Al mg kg -1 553 a 237 b 245 b 220 b S % dm 0.19 ab 0.12 c 0.22 a 0.14 bc internal DSI 9 c 29 b 30 b 56 a external DSI 10 c 39 b 39 b 65 a www.hushallningssallskapet.se/hskonsult
internal DSI Resultat Signifikanta negativa samband mellan sjukdomsindex (DSI) och rot koncentration av K, Mn, Cu, Zn. 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 R 2 = 0,6529 10 12 14 16 18 20 Zn in roots (mg kg -1 )
2. Krukförsök Syfte Undersöka om tillförsel av B, Cu, Mn eller Zn minskar utvecklingen av rotröta i rödklöver
Metoder Behandlingar Kontroll B Mn Zn Cu Alla ämnen ovan Jord från plantmarknad
Inre SI Results 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Control Market soil B Cu Mn Zn All
internal DSI 18 16 14 Market soil Cu B 12 10 Control 8 6 4 y = -0.4055x + 22.58 R 2 = 0.606 p =0.039 all elements Mn Zn 2 0 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 Mn concentrationen in root (mg kg -1 )
[ämne] skott / [ämne] rötter = Inre transporten av ämnet [ämne] skott [ämne] rot
Inre transporten av B, Cu, Mn och Zn a b a ab b b b
Sammanfattning Koncentrationen av mikronäringsämnen sjunker i rötter med ökad vallålder Tillförsel av Mn och Zn kan minska utvecklingen av rotröta i rödklöver Tillförsel av ett ämne påverkar upptaget och den inre transporten av andra ämnen Stoltz, E. and Wallenhammar, A-C. 2012. Micronutrients reduce root rot in red clover (Trifolium pratense). Journal of Plant Diseases and Protection 119, 92-99
Tack! Tack till KSLA för finansiering www.hushallningssallskapet.se/hskonsult
Kornas utnyttjande av vallprotein Jan Bertilsson
Lågt utnyttjande av protein generellt i grovfoderrika foderstater
Råproteininnehåll i ensilage 25 Rp, % ts 20 15 10 5 0 Rajgr Rödkl Rödkl2 vitkl
AAT i vallfoder från foder och mikrober AAT, g/kg ts AAT-mikrob. AAT-fod 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Hö, 10%Rp Hö, 8% Rp Ens, 16% rp Ens, 12% rp
AAT i Kraftfoder från foder och mikrober AAT, g/kg ts 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Korn Rapsm. Expro Sojamjöl Majsgl.m.
Mikrobproteinsyntes Större delen av det protein som slutligen tas upp av kon är i regel mikrobprotein - - det är alltså nedbrutet foderprotein som återanvänts av mikrober
Kvävebalanser vid utfodring av klöver Balans Mjölk-N Urin-N g N 800 700 600 500 33,4 145,8 32,2 132,9 63,2 143,6 51 146,8 63,1 141,1 Träck-N 400 300 255,2 279,6 342,8 291,6 249,6 200 100 190 199,8 207,4 197,9 226,1 0 Rajgräs Rödklöver1 Vitklöver Rajgr/rödkl Rödklöver2
N i foder och N-effektivitet 35 30 y = -0,0208x + 35,07 R 2 = 0,4111 N-eff., % 25 20 15 10 5 0 400 600 800 1000 foder-n, g/ko/dag
Urea i mjölk och N-effektivitet Urea in milk, mmol/l 14 12 10 8 6 4 2 0 y = -0,1708x + 10,719 R 2 = 0,1507 10 15 20 25 30 35 N-eff., %
Blandning helsäd/rödklöver Vallensilage Helsäd 1 40 Helsäd 2 40 Helsäd 1 70 Helsäd 2 70 Ts 47,0 43,3 49,5 35,9 42,4 Aska 10,0 7,9 7,8 7,1 6,9 Rp 18,0 13,0 12,2 10,9 10,0 NDF 43,8 41,5 43,8 41,3 42,7 ADF 26,2 29,3 30,1 25,7 25,6 Lignin 3,6 6,5 6,8 4,7 4,9 Stärkelse 0,3 3,0 4,8 5,3 11,4
Fördelning av N vid utfodring helsäd/rödklöver 700 600 balans Urin Gödsel Mjölk 500 N, g/ko o. dag 400 300 200 272 202 189 169 213 212 151 202 130 231 100 0 126 111 119 114 117 Vallens Helsäd1-40 Helsäd2-40 Helsäd1-70 Helsäd2-70
Fodervärdet för vallfoder beror främst av Smältbarhet (skördetid) Foderintag Optimalt råproteininnehåll i hela foderstaten 13-17 % Optimal proteinhalt i vallen beror på vilket övrigt foder som vallen kombineras med
Bästa Bodil, Tack för ditt brev, där du delar med dig av oron kring forskningsfinansiering för vall. Vår ordförande Bengt Persson är inkopierad, och jag kommer också att ta upp detta på SLFs ordinarie styrelsemöte i mars. Jag träffade ju dig och Jan Jansson i Skövde den 11 november, då vi resonerade om förutsättningar för finansiering av vallforskningsprojekt. Jag vill gärna förtydliga att övergången till SLFs nya forskningsagenda, med 4 mer gränsöverskridande forskningsprogram snarare är en förbättring än den situation vi har varit i med 14 riktade områden, varav vall var ett. Sett ur det gamla systemets perspektiv så hade varje område egna medel att fördela, vilka kunde komma från tidigare handelsgödselskatter eller näringslivsinsamling. För några av våra områden, vara vall var ett, tog pengarna slut förra året och det saknas insamlingskanaler. Därmed saknades möjlighet att utlysa forskningsmedel för området, vall var ett sådant exempel. Att det saknas medel innebär på inget sätt att området är mindre relevant att beforska. SLFs nya forskningsagenda och program kommer att ta sin utgångspunkt från vilka behov näring & akademi ser för framtida forskning, och där skall vi säkerställa att det finns representation från Fätlforsk när det arbetet genomförs här under våren. (det inspelet har vi också fått via en SLUrepresentant i vår referensgrupp). I det nya systemet kommer sedan finansiärernas medel fördelas enligt en princip över de 4 forskningsprogrammen, och forskaren skall utöver att välja forskningsprogram för sin ansökan också ange ett antal branschområden där forskningsresultat förväntas kunna ha påverkan. Genom denna taggning kommer det av en vall-ansökan framgå att forskaren förväntar sig att resultatet av föreslaget projekt kommer ha bäring på t.ex. växtodling & mjölkproduktion & köttproduktion. Det innebär enligt min bedömning att vallprojekt mycket väl har möjlighet att få finansiering även framöver i det nya systemet, vilket det inte hade haft enligt den gamla modellen. Vår forskningschef Lena Strålsjö återkommer till dig under våren för att förslag på lämplig representant i arbetet med att utarbeta våra forskningsprogram, Hälsningar CN Vänliga hälsningar Christian Nyrén Christian Nyrén Vd