FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR INOM DEN RÄTTSLIGA HANTERINGEN AV EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN MÅLKONFLIKTER

Relevanta dokument
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Introduktion till miljöbalken

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Sveriges miljömål.

CODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?


Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Sveriges miljömål.

Miljömålen i Västerbottens län

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Låt oss slå fast från början. Jonas Christensen Miljöjurist. Resurshushållning och Kretslopp. Är lagstiftningen verkligen tandlös?

Artskydd kontra äganderätt hur kan konflikten lösas?

Plan och marklagstiftning

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna Johan Tielman, E.ON Vattenkraft

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald

Granskningshandling Dnr: 2016:313. Behovsbedömning

Syfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Planering av markanvändning. Föreläsare: Signe Lagerkvist,

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Miljöbalken och förändrad markanvändning

Varför behövs uttagsrestriktioner?

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Temagruppernas ansvarsområde

Frågor för framtiden och samverkan

Planering av markanvändning

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Energimyndighetens kurs för tillsynsmyndigheter. Eva-Britt Eklöf Petrusson Saga Ekelin

Miljöbalkens hänsynsregler

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan Balken innehåller 33 kapitel.

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik

När ska tillsynsmyndigheten upplysas om att föroreningar hittats och medför en upplysning alltid en anmälan om efterbehandling?

Områdesskydd och artskydd

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Miljörätt. Dagens svenska miljölagstiftning. Föreläsare: Var ska man få göra vad? Vem får göra det?

Miljölagstiftning. s i handboken Föreläsare Per Nordenfalk

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

2. Miljölagstiftning


Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i prövning

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

B EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Utredning om ekologisk kompensation

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N

Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood

Bilaga 5 Miljöbedömning

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Behovsbedömning. Detaljplan för verksamhet på kvarteret Jönköpings Tändsticksfabrik 1. m.fl. Område Väster, Jönköpings kommun

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Konstgräsplaner och lagstiftningen

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Rensning och underhåll av dikningsföretag

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Planering och beslut för hållbar utveckling

Tillstånd till gruppstation för vindkraft på bl.a. Taka-Aapua inom fastigheten Övertorneå 1:1, Övertorneå kommun.

Författningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG)

6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? Arvid Sundelin

Kort om miljöbalken, allmänna hänsynsregler och egenkontroll. Folkhälsomyndigheten

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Transkript:

FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR INOM EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN DEN RÄTTSLIGA HANTERINGEN AV MÅLKONFLIKTER Per Hallström, s rättssekretariat Stockholms miljörättscentrum, 24/4 2013

Gällande regelverk och lagstiftarens hantering av målkonflikter 1. Några utgångspunkter och begrepp 2. Genomgång av relevant regelverk 3. Lagstiftarens hantering av målkonflikter

Några allmänna utgångspunkter Förnyelsebar energi, mer än bara vind Ekologiskt känsliga områden, mer än skyddade områden Målkonflikter, något annat än intressekonflikter Mina åsikter, inte alltid regeringens åsikter ;-)

Relevant regelverk

Relevant regelverk Översikt 1. Internationella konventioner - CBD, CMS, Ramsar, Bern, AEWA etc. - UNFCCC/KP 2. EU-rätt - Art- och habitatdirektivet, ramvattendirektivet etc. - Förnybartdirektivet, energitjänstedirektiv 3. Nationell rätt - Miljöbalken, PBL etc. - lag om elcertifikat, lag om handel med utsläppsrätter

Nationellt regelverk - Relevant bestämmelser i miljöbalken 1. Allmänna syftes- och hänsynsregler - 1 och 2 kap. 2. Hushållning och riksintressen - 3 och 4 kap. 3. Krav på beslutsunderlag - 6 kap. 4. Särskilt skydd av bevarandeintressen - 7 och 8 kap. 5. Prövning av miljöfarliga verksamheter - 9, 11 och 17 kap. etc.

Prövning av miljöfarliga verksamheter Prövning enligt reglerna i 9, 11 och 17 kap MB - krav på anmälan eller tillstånd De allmänna hänsynsreglerna utgör grunden för avvägningarna i prövningen Regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. - efter förbehåll i vissa fall el. på k:ns begäran - innebörden av avgörandet av tillåtlighetsfrågan*

Allmänna hänsynsregler, 2 kap MB Tillämpas vid prövning av tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens Innehåller allmänna krav på bl.a. - Kunskap (och prövningsunderlag)* för att skydda från skadlig inverkan på - Försiktighet och försiktighetsmått för att förebygga, förhindra eller motverka skada eller olägenhet för - Val av plats* med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

Allmänna hänsynsregler, forts Rimlighetsavägning i 7 - Gäller i den utsträckning det inte anses orimligt - Kostnad/nytta-avvägning / försvarsintresset - Gränser för MKN Slutavvägning i 9 och 10 ( stoppregel ) - Stopp om skada/olägenhet av väsentlig betydelse - Regeringen kan tillåta vid särskilda skäl - Stopp om väsentligt försämrade levnadsförhållanden - Regeringen kan tillåta, igen - Totalstopp om försämring av allmänt hälsotillstånd

Hushållning och riksintressen, 3 och 4 kap MB Hushållningsbestämmelser 3 och 4 kap MB PBL* Tillståndsprövning enl. MB Prövning enligt 7 kap. Tillståndsprövning enl. andra författningar

Grundläggande hushållningsregler (3 kap) Avser användning av mark och vatten som sådant Allmän regel om mest lämpade användning (3 kap 1 ) Utpekande har ingen egen rättsverkan* Riksintresse fastställs först i och med prövningen Om konstaterat riksintresse, skydd mot påtaglig skada Oförenliga riksintressen inom 3 kap (3 kap 10 )* - prioritet för det som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med mark och vatten etc. - särställning för försvarsintresset

Särskilda hushållningsregler (4 kap) Riksintressen angivna av RD direkt i lag Områdesspecifika riksintressen p.g.a. dessas natur- och kulturvärden Krav bl.a. att inte påtagligt skada områdenas natur- och kulturvärden* Natura 2000-tillstånd förutsättning för tillstånd enligt 9, 11 eller 17 kap (4 kap 8 ) 4 kap har företräde framför 3 kap (3 kap 10 )*

Områdesskydd, 7 kap. MB Prövning av inskränkningar för varje enskilt område Natura 2000 - Tillstånd enligt 7 kap. 28a som på ett betydande sätt kan påverka miljön Tillåtlighet enligt 7 kap. 28b inte skadar livsmiljön eller utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet Regeringens tillåtelse enligt 7 kap. 29 1. avsaknad av alternativa lösningar 2. tvingande orsaker och väsentligt allmänintresse 3. vidtagande av kompensationsåtgärder

Artskydd, 8 kap MB Kraven i 8 kap och artskyddsförordningen (AF) - generell tillämplighet oavsett områdesskydd* 4 AF, med förbud mot att - avsiktligt fånga eller döda djur * - avsiktligt störa djur - skada eller förstöra djurs fortplantningsområden och viloplatser Möjlighet till dispens? - ytterst begränsat för EU-rättsligt betingade skydd - kan undvikas genom försiktighetsåtgärder*

Lagstiftarens hantering av målkonflikter

Mål Politiska prioriteringar och överenskommelser (ibland uttryckta i riksdagsbeslut/lagar) Måluppfyllelse kan ske med flera styrmedel, t.ex. - ekonomiska: skatter/bidrag, gröna certifikat/feed-in tariffer, PFE etc. - rättsliga: lagar och ändringar av dessa - övriga: planering, tillsyn, information och andra initiativ (t.ex. vindkraftssamordnare och nationella nätverk för vindbruk)

Några relevanta mål 1. Mål ang. energi- och klimat - Klimat- och energimålen (prop. 2008/09:162/163) - miljömålet Begränsad klimatpåverkan 2. Mål ang. bevarande - Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv 3. Övergripande mål, omfattande både 1 och 2 - Målet om hållbar utveckling

Miljöbalken 1 kap Målet om hållbar utveckling 1 Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Miljöbalken skall tillämpas så att 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 3. den biologiska mångfalden bevaras, 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas*, och 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.

Miljömål; Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedels-produktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

Intressen Intressen finns oavsett politiska prioriteringar Kan bestå i att uppfylla ett viss mål Ställs mot varandra vid prövningen i det enskilda fallet Intresset av en viss verksamhet Motstående intressen Vissa intressen prioriterade till riksintressen Olika intressen kan sammanfalla i en prövning

Relevanta intressen Verksamhetsutövarintresset - i regel ett ekonomiskt intresse - sammanfaller i nu aktuella fall med det allmänna intresset av en utbyggnad av förnyelsebar energi Bevarandeintressen - biologisk mångfald, kulturvärden, landskapsbild etc. Andra intressen; enskilda och allmänna - skydd mot störningar för närboende m.fl. - försvarets intressen

Konsekvenser för konfliktlösningen Konsekvens 1: Målkonflikter löses genom att använda/justera olika styrmedel, t.ex. nya/ändrade lagar eller ekonomiska beslut, eller ändra målen som sådana (omprioritera) Konsekvens 2: Intressekonflikter löses genom tillämpningen av gällande rätt, i vissa fall med stöd av särskilda avvägnings- eller prioriteringsbestämmelser eller med tolkning utifrån relevanta mål

Exempel från MÖD:s praxis: Gabrielsberget, M300-07, 25/10-07; ej ÖP Stackmora damm, M8867/06, 20/11-07; 4 kap Borgholm, M2602-07, 12/12-07; 4 kap och ÖP Tolvmanstegen, 7051-07, 16/6-09, 1 kap Sjisjka, M5256-08, 25/8-09: 17 kap m.m. Glötesvålen M10316:09 14/10-10; 3 kap + mål Markbygden, M824, 825 o 847-11, 23/11-11; 1-3 kap Gullberg, M7639-11, 29/5-12; 2 och 6 kap Mästermyr, M8344-11, 4/7-12; 3 och 8 kap Holmsjöåsen, M7865-12, 11/4-13; 2 och 8 kap

Tack för nu! Kontakt: epost: per.hallstrom@regeringskansliet.se telefon: 08-645 15 68