Egna erfarenheter av att kombinera historia och biologi. Problem, frågeställningar, situationer där det vore bra att arbeta med historia biologi

Relevanta dokument
Biologiskt kulturarv som vägvisare för bevarande av kalkbarrskog. Anna Dahlström Marja Erikson Tommy Lennartsson

Infrastrukturens biotoper. Tommy Lennartsson

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Varför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Simon Jakobsson doktorand Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi Stockholms Universitet. Handledare: Regina Lindborg

Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Kalkbarrskogar i Uppsala län 13 års erfarenheter

Axel 1. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande 2008 i relation till mål och budget för programperioden

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Biologiskt kulturarv i landskapet mötesplats för kulturmiljöoch naturvård

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

Äger du ett gammalt träd?

Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?

Restaureringsplan för Natura området på Utlängan, SE , i Karlskrona kommun

Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd

Restaureringsplan för Natura området Härön, SE i Tjörn kommun

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013

Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald

Hur kan vi samverka för en god naturvård inom Länsstyrelsen och med andra myndigheter?

Komplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Linda Hassel, Våtmarkskurs 24 sept Naturvärdesbedömning av våtmarker

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram

Myllrande våtmarker och torvbruket

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

DELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN

Bilaga 1 Karta med restaureringsområden

PROTOKOLL. Stationsgatan 12, klockan

RÅDSLAG 7 MARS 2011 FÖR DEN SVENSKA NÖTKÖTTSPRODUKTIONENS OCH LANDSKAPETS FRAMTID INGER PEHRSON, PALUSTRE HB

Natur- och kulturvärden i landskap med våtmarksäng - Beckomberga

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

Svårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt!

Ansvarsarter & ansvarsnaturtyper

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Bevarandeplan Natura 2000

Biologiskt kulturarv växande historia

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

16 Ett rikt växt- och djurliv

Utvärdering av landsbygdsprogrammet. Hur fungerar det? Vad är på gång? Exempel på utvärderingsresultat

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Registrering av information i SkötselDOS

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

Intervjumall för äldre skogsbeten

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

Välkommen till Västergården på Hjälmö

NATUR- BETES- PROJEKT. WWFs NATURBETESPROJEKT. Långsiktiga effekter av 25 års arbete

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

SMART LANDSBYGD. Kurser våren Uppdaterade datum

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

n yck l a r till k unsk a p

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE i Varbergs kommun

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet Möte 10 november 2008

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

911. Trädklädd betesmark

Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar

NATUR- OCH LANDSKAPSVÅRD

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Bevarandeplan Natura 2000

Att anlägga eller restaurera en våtmark

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige

Skötsel av våtmarker och dammar 2017

Resultat- och värdebaserade ersättningar ett pilotprojekt i Falbygden

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Skogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare. Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9

Bidrag till kulturmiljövård

Inventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017

Transkript:

Egna erfarenheter av att kombinera historia och biologi Problem, frågeställningar, situationer där det vore bra att arbeta med historia biologi Förslag på projekt Förslag på (sam)arbetsformer

Biologiskt kulturarv som vägvisare för naturvården

Förekomster av betesberoende gräsmarkskärlväxter Betad biotop Obetad biotop

Biologiskt kulturarv från hävdepoken Förekomster av betesberoende gräsmarkskärlväxter Betad biotop Obetad biotop

Förekomster av betesberoende gräsmarkskärlväxter Betad biotop Obetad biotop Utdöende p.g.a. igenväxning Utdöende p.g.a. felaktig hävd?

Förekomster av betesberoende gräsmarkskärlväxter Betad biotop Obetad biotop Utdöende p.g.a. igenväxning Restaurera, men hur? Återuppta bete, men hur skall man beta? Utdöende p.g.a. felaktig hävd? Bättre skötsel, men hur skall man sköta?

Vi behöver veta: Vad hotade arter behöver Hur biotoper fungerar

Vi behöver veta: Vad hotade arter behöver Hur biotoper fungerar Kunskap om arter & biotoper + praktiska förutsättningar slutsatser om hävd & hållbart nyttjande

Vad hotade arter behöver Hur biotoper fungerar Ekologisk kunskap

Vi vet mycket om hot Vi vet mindre om hur det borde vara

Vi vet mycket om hot Vi vet mindre om hur det borde vara Hur var det förr (innan arten/biotopen blev hotad)?

Vad hotade arter behöver Hur biotoper fungerar Historisk kunskap

Vad hotade arter behöver Hur biotoper fungerar Traditionell kunskap

Biologiskt kulturarv: Vad arter och biotoper berättar om tidigare brukande

Särskilt stort behov av kunskap om biologiskt kulturarv Artbevarande tex ÅGP

Särskilt stort behov av kunskap om biologiskt kulturarv Glömda hävdbiotoper

Glömda hävdbiotoper

Hamra, Härjedalen

Särskilt stort behov av kunskap om biologiskt kulturarv Landskap med höga kulturmiljövärden, rikligt med betydelsebärande element

Särskilt stort behov av kunskap om biologiskt kulturarv För att undvika schabloner i skötseln

Bete Tidpunkt Intensitet Variation mellan år Djurslag Röjning/huggning i betesmarker etc För att undvika schabloner i skötseln

Modernt nyttjande

Landsbygdsprogrammet Natur och kulturmiljövärden

Modernt nyttjande 63 ågp arter Hörlösa, Öland

Torr frisk ljung/ginsthed m varierat bete & regelbunden bränning Stort torkpräglat utmarksbete, t.ex. åsbete (m sand el vittringsgrus) Betad utmark på gamla flygsandfält, sandljunghed Varierat betat alvar, trädalvar och kalktallskog Torkpräglad sandig betesmark med rotationsåkerbruk, t.ex. sandstäp Torrt/friskt måttligt betat stort utmarksbete Hårdvallsäng Vallgata på torr sandig mark Långliggande träda på sandig mark Modernt nyttjande 63 ågp arter Hörlösa, Öland

Sätt att arbeta med biologiskt kulturarv Ekologisk kunskap Historisk kunskap Traditionell kunskap

Stubbskottsbruk

Vilka arter? Vad behöver de? Sockeln som livsmiljö

Vilka arter? Vad behöver de? Gårdens produktion, behov, tillgångar Sockeln som livsmiljö Hur sköttes socklarna?

Vilka arter? Vad behöver de? Gårdens produktion, behov, tillgångar Sockeln som livsmiljö Hur sköttes socklarna? Stubbskottsbruket påverkar bete & slåtter

Vilka arter? Vad behöver de? Gårdens produktion, behov, tillgångar Sockeln som livsmiljö Hur sköttes socklarna? Vilka arter? Vad behöver Stubbskottsbruket påverkar bete & slåtter

Stubbskottsängen och skottskogen som biotop och som historisk produktionsform Modern skötsel för BM, BK och som resurs

Ekologisk kunskap Historisk kunskap Traditionell kunskap Mål och skötsel/brukarpraktik

Egna erfarenheter av att kombinera historia och biologi Problem, frågeställningar, situationer där det vore bra att arbeta med historia biologi Förslag på projekt Förslag på (sam)arbetsformer