MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 7.6.2016 MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Ärende: Motiverat yttrande från den ungerska nationalförsamlingen över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (COM(2016)0128 C80114/2016 2016/0070(COD)) Enligt artikel 2 i protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna får de nationella parlamenten, inom åtta veckor från den dag då ett utkast till lagstiftningsakt översänds, till Europaparlamentets talman och rådets och kommissionens ordförande lämna ett motiverat yttrande med skälen till att de anser att det aktuella utkastet inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Ungerska nationalförsamlingen har sänt bifogade motiverade yttrande över förslaget till ovannämnda direktiv. Enligt Europaparlamentets arbetsordning har utskottet för rättsliga frågor ansvar för att subsidiaritetsprincipen respekteras. NP\1096644.doc PE584.059v01-00 Förenade i mångfalden

BILAGA Ärende: Motiverat yttrande antaget av den ungerska nationalförsamlingen Herr ordförande, Å nationalförsamlingens talmans vägnar har jag äran att meddela dig, herr ordförande, att den ungerska nationalförsamlingen har utvärderat tillämpligheten av subsidiaritetsprincipen i enlighet med artikel 6 i protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna (nedan kallat protokoll nr 2) som är bifogat till EU-fördragen samt relaterade regleringar av rättsakt XXXVI från 2012 om ungerska nationalförsamlingen och resolution nr 10/2014. (II. 24.) OGY om vissa bestämmelser i arbetsordningen i samband med förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster [COM (2016)0128, 2016/0070(COD)] (nedan kallat förslaget). Resolutionen som antogs av den ungerska nationalförsamlingen den 10 maj 2016 fastställer att förslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, vi överlämnar således det motiverade yttrandet i enlighet med artikel 6 i protokoll nr 2 till dig. Den ungerska nationalförsamlingens motiverade yttrande baserat på rapport nr 10290 från kommittén för Europafrågor sammanfattas nedan: I motsättning till artikel 5 i protokoll nr 2 saknar förklaringen till förslaget en motivering för dess förenlighet med subsidiaritetsprincipen och konsekvensanalysen saknar relevant information om den verkliga påverkan vid införandet av lön. Jämfört med direktiv 96/71/EG, skulle förslaget i motsättning till nödvändighets- och proportionalitetsprinciperna på ett betydande sätt begränsa friheten att tillhandahålla tjänster, och artificiellt snedvrida konkurrensen mellan företag i en sådan utsträckning att det inte kan motiveras med införandet av en utjämning av arbetskostnader. Genom införandet av lön i stället för minimilön, vilket föreskrivs i direktiv 96/71/EG, skapar inte förslaget något extra värde eftersom termen lön är mindre entydig och vag. Införandet av en term som inte är entydig för samtliga aktörer står i motsättning till rättssäkerhets- och subsidiaritetsprinciperna. I motsättning till artikel 2 i protokoll nr 2 utfördes ingen omfattande rådfrågning innan förslaget lämnades in och Europeiska kommissionen beaktade inte de regionala och lokala aspekterna av den tilltänkta åtgärden. Vad gäller förslagets sociopolitiska aspekt är syftet med införandet av termen lön att artificiellt utjämna löneskillnaderna mellan medlemsstaterna, vilken inte snedvrider konkurrensen och först och främst beror på skillnader i ekonomisk utveckling. Detta är dock inte i linje med bestämmelserna som ger Europeiska unionen stödjande och kompletterande befogenheter på det socialpolitiska området. Rapport nr B/10290 som innehåller ståndpunkterna i den ungerska nationalförsamlingens PE584.059v01-00 2/10 NP\1096644.doc

motiverade yttrande bifogas. Budapest, den 10 maj 2016 Med vänlig hälsning, Dr. János Latorcai Till herr László Kövér, Nationalförsamlingens talman Herr talman, I enlighet med punkt 2 i artikel 142 i resolution nr 10/2014. (II. 24.) OGY av den 18 april 2016 inlämnade den ungerska nationalförsamlingens kommitté för Europafrågor rapport nr B/10290 om befintliga förutsättningar för antagandet av ett motiverat yttrande över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (nedan kallat förslag till direktiv) beträffande förslaget till Europaparlamentet och rådets direktiv om befintliga förutsättningar för antagandet av ett motiverat yttrande (nedan kallat förslag till direktiv). Rapportens titel och dess punkt 2 innehåller tryckfel. Jag ber dig, herr ordförande, vänligen att vidta åtgärder så att den bifogade korrekta versionen av rapporten publiceras på webbplatsen i stället för rapport nr B/10290. Budapest, den 2 maj 2016 Dr. Richárd Hörcsik Kommitténs ordförande Kommitténs lagstiftningsförslag Rapport om befintliga förutsättningar för antagandet av motiverat yttrande till förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster Föredragande: Dr. Richárd Hörcsik Ordförande Budapest, den 2 maj 2016 1. Juridisk bakgrund till subsidiaritetsanalysen Enligt subsidiaritetsprincipen ska beslut alltid fattas på lägsta möjliga nivå. NP\1096644.doc 3/10 PE584.059v01-00

I enlighet med artikel 5 1 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat FEU) uppfyller en tilltänkt åtgärd endast subsidiaritetsprincipen om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, eller om den planerade åtgärden kan uppnås bättre och effektivare på unionsnivå och om genomförandet av åtgärden på unionsnivå skapar mervärde. I enlighet med protokoll nr 2 2 som är bifogat till Lissabonfördraget har en medlemsstats nationella parlament rätt att utvärdera förenligheten med subsidiaritetsprincipen av förslag till EU-lagstiftning med ett juridiskt reglerat förfarande. I de fall det nationella parlamentets kammare konstaterar en överträdelse av ovannämnda princip kan den inkomma med ett motiverat yttrande till lagstiftaren inom åtta veckor från lagförslagets publicering till Europeiska kommissionen eller unionslagstiftaren. När antalet motiverade yttranden uppnår antalet som anges i protokoll nr 2 ska lagstiftaren se över förslaget till rättsakten och kan som en sista utväg dra tillbaka det. Syftet med förfarandet är att de nationella parlamenten om så krävs kan förhindra att EU:s institutioner överskrider sina tilldelade befogenheter. Baserat på punkterna (1) (2) i 71 i rättsakt XXXVI från 2012 om nationalförsamlingen, samt i enlighet med punkterna (1) (2) i 142 i resolution nr 10/2014. (II. 24) OGY om vissa bestämmelser i arbetsordningen (nedan kallad PRP) kan den ungerska nationalförsamlingens kommitté för Europafrågor utreda förenligheten med subsidiaritetsprincipen hos ett förslag till en EU-rättsakt. Om kommittén för Europafrågor anser att förslaget till en EU-rättsakt utgör en överträdelse av subsidiaritetsprincipen, ska kommittén inkomma med en rapport om befintliga förutsättningar för antagandet av ett motiverat yttrande och ett förslag till en resolution för rapportens antagande. I enlighet med punkt (3) i 142 i PRP ska nationalförsamlingen bestämma om antagandet av rapporten och av förslaget till en resolution. Perioden på åtta veckor för att inkomma med det motiverade yttrandet är objektiv. Nationalförsamlingen ska därför ta det i beaktande. 2. Föremål för subsidiaritetsanalysen: Europeiska kommissionens förslag Den 8 mars 2016 överlämnade den Europeiska kommissionen Europaparlamentets och rådets förslag till direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 (nedan kallat direktivet) om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster [COM(2016)0128, 2016/0070(COD)] (nedan kallat förslaget). Förslagets rättsliga grund i överensstämmelse med den rättsliga grunden för direktivet som ska ändras är baserat på punkt (1) i artiklarna 53 och 62 (förordning om tillhandahållande av tjänster) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat FEUF)). I enlighet med punkt (1) i artikel 53 i FEUF ska Europaparlamentet och rådet, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, ta fram direktiv för att underlätta för personer att starta och utöva förvärvsverksamhet som egenföretagare. 1 Eventuella konsekvenser av EU:s juridiska bakgrund för tillämpningen av subsidiaritetsprincipen och förfarandena finns i bilagan. 2 Protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna bifogat till EU-fördraget, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eller fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. PE584.059v01-00 4/10 NP\1096644.doc

Huvudpunkterna i förslaget är följande: Det huvudsakliga syftet är att utstationerade arbetstagare ska få samma lön för samma arbete utfört på samma plats. I detta syfte ska lönelagar som gäller för lokala anställda och som är stadgade i lag eller återfinns i universellt gällande kollektivavtal även gälla för utstationerade arbetstagare. Termen lön ska ersätta termen minimilön. (Ny punkt 1 i artikel 3) Om utstationeringen varar en längre period överstiger 24 månader ska värdmedlemsstatens arbetslagstiftning gälla. (ny artikel 2a) Medlemsstaterna åläggs att på den webbplats som avses i artikel 5 i direktiv 2014/67/EU 1 offentliggöra de lönekomponenter som gäller utstationerade arbetstagare. (Ny punkt 1 i artikel 3) punkt 8 i artikel 3 skulle medföra att de universellt gällande kollektivavtalen gäller för utstationerade arbetstagare inom samtliga ekonomiska sektorer (ny punkt 1a i artikel 3). Förslagets förenlighet med subsidiaritetsprincipen kan endast fastställas i jämförelse med bestämmelserna i det i dagsläget gällande direktivet. 3. Föregående: de aktuella EU-reglerna om utstationerade arbetstagare 3.1 Direktivet Direktivets syfte är att samordna medlemsstaternas lagar, dvs. fastställandet av obligatoriska regler som ger ett lägsta skydd som bör tillgodoses för utstationerade arbetstagare. Det omfattar företag som finns etablerade i medlemsstater som i samband med transnationellt tillhandahållande av tjänster utstationerar arbetstagare i en annan medlemsstat. Termen utstationerade arbetstagare hänvisar till situationer då ett företag tillhandahåller tjänster i en annan medlemsstat genom att tillfälligt skicka dit arbetstagare för tillhandahållande av tjänster på det landets territorium. Utstationeringen kan ske genom att utstationera inom gruppen eller genom användning av ett bemanningsföretag. I enlighet med led c) i den första punkten i artikel 3 ska utstationerade arbetstagare ha rätt till en minimilön som är fastställd av värdlandet i lagar eller kollektivavtal. Värdmedlemsstatens regler gäller t.ex. för längsta arbetstid och kortaste vilotid för utstationerade arbetstagare. Punkterna 3 5 i artikel 3 möjliggör för medlemsstaten att i exakt definierade situationer t.ex. när utstationeringen inte varar längre än en månad efter att ha rådfrågat med arbetsmarknadsparterna, bestämma att inte tillämpa bestämmelserna om minimilön. I stort fastställer direktivet minimiregler för utstationerade arbetstagares juridiska status och anställningsförhållande. Det ger dessutom medlemsstater tillräcklig flexibilitet genom att tillåta att villkor som är förmånligare för arbetstagaren tillämpas, (punkt 7 i artikel 3). Det säkerställer följaktligen en bra balans mellan friheten att tillhandahålla tjänster, skyddet av arbetstagares rättigheter och säkerställandet av rättvisa konkurrensvillkor. 3.2 Genomförandedirektivet Genomförandedirektivet tjänar till att förebygga överträdelser i samband med tillämpning av direktivet, reglering av underleverantörers ansvar och åtgärder mot brevlådeföretag. 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU av den 15 maj 2014 om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen) Text av betydelse för EES. HL L 159., 28.5.2014, s. 11 31. (Nedan kallat genomförandedirektivet). NP\1096644.doc 5/10 PE584.059v01-00

Det gör samarbetet och utbytet av information mellan myndigheter i medlemsstaterna som har hand om utstationering av arbetstagare mer effektivt, och fastställer striktare kontroll för medlemsstaterna. Tidsfristen för införlivande löper ut den 18 juni 2016. Genomförandedirektivet har ännu inte införlivats i den ungerska lagstiftningen. 4. Subsidiaritetsanalys utförd av kommittén för Europafrågor Vid sessionen som hölls av kommittén för Europafrågor den 30 mars 2016 informerade representanten för departementet för nationell ekonomi om förslagets syfte och huvudpunkter. Kommittén för Europafrågor konstaterade att en subsidiaritetsanalys är möjlig, då den föreskrivna åttaveckorsperioden för att inkomma med ett motiverat yttrande går ut den 10 maj 2016. Vid sessionen den 12 april 2016 utförde kommittén för Europafrågor analysen av förslagets förenlighet med subsidiaritetsprincipen och formulerade följande farhågor: Förslagets motivering: Förslaget behandlar i motsättning till kravet på motivering i artikel 5 i protokoll nr 2 inte alls förenligheten med subsidiaritetsprincipen. Det innehåller inte detaljerade argument och motiveringen nämner endast ändringen av direktivet. Förklaring av förslagets eventuella effekt: Konsekvensanalysen 1 och förslaget behandlar i motsättning till artikel 5 i protokoll nr 2 inte alls den faktiska effekten av införandet av termen lön i förhållande till medlemsstaterna, inte heller i förhållande till företagen som tillhandahåller tjänsterna. Förslagets nödvändighet och proportionalitet: Direktivet upprättar en bra balans mellan friheten att tillhandahålla tjänster och skyddet av utstationerade arbetstagares rättigheter. Direktivet fastställer minimiregler som det är möjligt att frångå till den anställdas fördel. Den gällande förordningen tillåter således att utstationerade arbetstagare får bättre betalt än minimilönen. Vad gäller denna bestämmelse är direktivet utan tvekan förenligt med subsidiaritetsprincipen. Förslaget begränsar likväl differentieringen baserat på skillnader i status mellan utstationerade arbetstagare och lokala arbetstagare. I motsats till direktivet skulle förslaget begränsa friheten att tillhandahålla tjänster och snedvrida de etablerade konkurrensvillkoren i en sådan utsträckning att det inte kan motiveras med behovet av att utjämna arbetskostnaderna. Dessutom kan det senare uppnås med ekonomisk utveckling och genom att gradvis uppnå verklig konvergens, och inte genom lagstiftning. Förslagets mervärde: Termen lön föreslås i stället för minimilön. Termen minimilön som införs med direktivet är i princip precist definierad på nationell och sektorsnivå. Trots detta har domstolen behandlat problem rörande minimilöner vid flera tillfällen genom tolkningen av direktivet. Domstolen fastställde t.ex. att en beräkning av minimilönen vid timanställning och/eller ackordsarbete som baseras på kategorisering av anställda i lönegrupper, som fastställt i värdmedlemsstatens relevanta kollektivavtal, inte strider mot punkterna 1 och 7 i artikel 3 i direktivet, förutsatt att beräkningen och kategoriseringen utförs i enlighet med regler som är bindande och transparenta. 2 I samma domslut fastställde domstolen att 1 SWD (2016) 52, Staff working document of the Committee (ej översatt till svenska) 2 Dom av den 12 februari 2015 i mål C-396/13, Sähköalojen ammattiliitto ry mot Elektrobudowa Spólka PE584.059v01-00 6/10 NP\1096644.doc

kompensation för daglig pendeltid, som betalas till arbetstagare om deras dagliga resa till och från arbetsplatsen är längre än en timme, måste anses utgöra en del av utstationerade arbetstagares minimilön, förutsatt att villkoret uppfylls, vilket det är upp till den nationella domstolen att kontrollera. Baserat på bl.a. mål C-522/12 1 är det uppenbart att en definition av minimilönens komponenter inte skulle hindra den fria rörligheten av tjänster mellan medlemsstaterna. Dessa exempel visar även på att tillämpningen av en till synes entydig term minimilön kan orsaka flera tolkningsproblem. Vad gäller bedömningen av förslaget i förhållande till subsidiaritetsprincipen är en avgörande aspekt att begreppet lön är mindre entydigt och vagare i jämförelse med minimilön. Dessutom kan den praktiska tillämpningen av alla lönekomponenter som är obligatoriska utgöra grunden för en stor mängd rättstvister och till och med för missbruk. Införandet av en term som inte är entydig för samtliga aktörer är i motsättning till rättssäkerheten och subsidiaritetsprincipen. Att upprätthålla ett uppdaterat register över lönebegreppet för samtliga arbeten på nationell, regional och lokal nivå innebär en onödig administrativ börda för medlemsstaterna och skapar rättsosäkerhet samt artificiella inträdeströsklar för företagen. Utöver det som nämns ovan skulle termen lön p.g.a. den låga lönenivån i Centraloch Östeuropa omöjliggöra de lokala företagens rättvisa konkurrensfördelar som en följd av artificiell marknadsintervention och de efterföljande lagändringarna. Omfattande rådfrågning innan förslaget lämnas in: Europeiska kommissionen har i motsättning till kravet på en omfattande rådfrågning som föreskrivs i artikel 2 i protokoll nr 2 inte genomfört en omfattande rådfrågning och inte beaktat den tilltänkta åtgärdens regionala och lokala dimensioner. Kommissionen har inte heller visat sig vara öppen för det gemensamma brev som nio medlemsstater (Bulgarien, Tjeckien, Estland, Ungern, Litauen, Lettland, Polen, Slovakien och Rumänien) sände i augusti 2015. I brevet framhöll medlemsstaterna att en översyn av direktivet var nödvändig efter att tidsfristen för införlivande av genomförandedirektivets gått ut och efter en noggrann utvärdering av direktivets effekter. Medlemsstaterna uttryckte även oro över att principen om samma betalning för samma utförda arbete på samma plats inte kan vara förenlig med den enhetliga marknaden, eftersom löneskillnaderna mellan medlemsstaterna utgör en legitim del av tjänsteleverantörernas konkurrensfördel. Förslagets socialpolitiska aspekt: Punkt 12 i förslagets ingress fastställer i enlighet med artikel 153 i FEUF att medlemsstaterna är behöriga att införa lönebestämmelser i enlighet med sin lagstiftning och praxis. Trots detta påverkar det faktum att förslaget gör lönebetalningen obligatorisk omfattningen av medlemsstaternas (det sändande företagens) behörighet vad gäller fastställandet av lönen. Närmare bestämt, förslagets syfte är att på ett artificiellt sätt minska löneskillnaderna som beror på skillnader i ekonomisk utveckling mellan medlemsstater, vilket går tvärtemot den stödjande och kompletterande befogenhet som unionen har på det socialpolitiska området. 5. Ståndpunkten om tillämpningen av subsidiaritetsprincipen enligt kommittén för Europafrågor Förslaget Akcyjna. 1 Punkt 37 i domen av den 7 november 2013 i mål C-522/12, Tevfik Isbir mot DB Services GmbH. NP\1096644.doc 7/10 PE584.059v01-00

och dess motivering saknar i motsättning till artikel 5 i protokoll nr 2 helt och hållet en hänvisning till dess förenlighet med subsidiaritetsprincipen och konsekvensanalysen saknar en analys av den verkliga påverkan vid införandet av termen lön, skulle tvärtemot nödvändighets- och proportionalitetsprinciperna i förhållande till direktivet skulle begränsa friheten att tillhandahålla tjänster och snedvrida de etablerade konkurrensvillkoren i en sådan utsträckning att det inte kan motiveras med behovet av att utjämna arbetskostnaderna, kommer inte skapa mervärde med införandet av termen lön i stället för termen minimilön, eftersom termen lön är mindre entydig och vag; Införandet av ett begrepp som inte är entydigt för samtliga aktörer går tvärtemot rättssäkerhets- och subsidiaritetsprinciperna, föregicks i motsättning till artikel 2 i protokoll nr 2 inte av en omfattande rådfrågning och kommissionen beaktade inte den tilltänkta åtgärdens regionala och lokala dimensioner, vad gäller socialpolitik är syftet med införandet av termen lön att på ett artificiellt sätt minska löneskillnaderna som beror på skillnader i ekonomisk utveckling och inte hindrar konkurrensen mellan medlemsstater, vilket går tvärtemot den stödjande och kompletterande befogenhet som unionen har på det socialpolitiska området. Baserat på ovanstående drar kommittén för Europafrågor slutsatsen att förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster [COM (2016)0128, 2016/0070(COD)] strider mot subsidiaritetsprincipen, Bilaga Arbetsordning för subsidiaritetsanalysen och dess möjliga konsekvenser Subsidiaritetsprincipen i enlighet med artikel 5 i FEU: (3) Enligt subsidiaritetsprincipen ska unionen på de områden där den inte har exklusiv befogenhet vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, vare sig på central nivå eller på regional och lokal nivå, och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå. EU:s institutioner ska tillämpa subsidiaritetsprincipen på det sätt som föreskrivs i protokollet om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. Nationella parlament säkerställer förenligheten med subsidiaritetsprincipen i enlighet med det förfarande som fastställs i protokollet. (4) Enligt proportionalitetsprincipen ska unionens åtgärder till innehåll och form inte gå utöver vad som är nödvändigt för att nå målen i fördragen. EU-institutionerna ska tillämpa proportionalitetsprincipen på det sätt som föreskrivs i protokollet om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. PE584.059v01-00 8/10 NP\1096644.doc

Analys av förenligheten med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 6 i protokoll nr 2: Varje nationellt parlament eller kammare i ett sådant parlament får, inom åtta veckor från den dag då ett utkast till lagstiftningsakt på unionens officiella språk översänds, till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande lämna ett motiverat yttrande med skälen till att de anser att det aktuella utkastet inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen.(...) Följderna av det motiverade yttrandet beror på antalet nationella parlament i medlemsstaterna som uppger att samma unionsförslag är en överträdelse av subsidiaritetsprincipen inom den fastställda perioden på åtta veckor. Under förfarandet har de nationella parlamenten i de 28 medlemsstaterna 2-2 röster var (totalt 56 röster). Det motiverade yttrandet kan väsentligt påverka unionens beslutsfattande, om beroende på unionens faktiska lagstiftningsförfarande en fjärdedel, en tredjedel eller majoriteten av medlemsstaternas nationella parlament fastställer oförenlighet med subsidiaritetsprincipen. I enlighet med artikel 7 i protokoll nr 2 inom ramverket för förfarandet för gult kort när en tredjedel av de nationella parlamentens röster (19 röster) fastställer oförenlighet med subsidiaritetsprincipen av samma förslag ska förslaget ses över. Efter en sådan översyn kan lagstiftaren bestämma sig för att bevara, ändra eller dra tillbaka förslaget. Sedan Lissabonfördragets ikraftträdande har sådana förfaranden för gult kort skett vid två tillfällen. I det första fallet drogs förslaget tillbaka, medan kommissionen i det andra fallet 1 behöll sitt förslag utan några ändringar. Resolution nr.../2016. (...) OGY av den ungerska nationalförsamlingen om antagandet av en rapport om förekomsten av villkor för antagandet av ett motiverat yttrande över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster 1. Nationalförsamlingen antar rapporten om förekomsten av villkor för antagandet av ett motiverat yttrande över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 [COM(2016)0128; 2016/0070(COD)] om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (nedan kallad rapporten) och utifrån detta drar man slutsatsen att förslaget till direktivet inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen. 2. Nationalförsamlingen omber nationalförsamlingens talman att överlämna det motiverade yttrandet i rapporten till ordförandena för Europaparlamentet, för rådet och för den europeiska kommittén snarast och meddela regeringen när den gjort så. 1 Med resolution nr 87/2013. (X.22.) OGY fastställde den ungerska nationalförsamlingen överträdelse av subsidiaritetsprincipen i samband med förslaget om en förordning av rådet om upprättandet av en europeisk åklagarmyndighet. NP\1096644.doc 9/10 PE584.059v01-00

Dr. János Latorcai Nationalförsamlingens vice talman László Földi Parlamentets notarie István Ikotity Parlamentets notarie PE584.059v01-00 10/10 NP\1096644.doc