ÖVERSIKTSPLAN BOXHOLMS KOMMUN. Miljökonsekvenser

Relevanta dokument
ÖVERSIKTSPLAN BOXHOLMS KOMMUN. Miljökonsekvenser

ÖVERSIKTSPLAN BOXHOLMS KOMMUN. Konsekvensbeskrivning

ÖVERSIKTSPLAN TRANÅS KOMMUN. Del 3. Miljökonsekvensbeskrivning. Utställning ANSVAR TYDLIGHET RESPEKT KREATIVITET

Miljökonsekvensbeskrivning

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Översiktsplan för Tranås kommun

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Vårt framtida Gnosjö

Breared 1:105 M FL. Tillhörande detaljplan för. Simlångsdalen, HALMSTADS KOMMUN KS 2013/0320 K. Normalt förfarande Samhällsbyggnadskontoret

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

LANDSBYGDSUTVECKLING

Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan

Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning

Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

ANTAGANDEHANDLING (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

Storumans kommun. Behovsbedömning Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24. Dnr: Upprättad:

Vårt framtida Gnosjö

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för Timmersdala 1:16 m.fl.

Allt utom stadskärnan är landsbygd. stadskärnan en förutsättning för utveckling av landsbygden

Fastigheten Kumla 136:35

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

FAMMARP 8:2, Kronolund

Vad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering

REVIDERAT PLANPROGRAM FÖR SÖDRA BISKOPSNÄSET ETAPP 1, LUDVIKA KOMMUN

Samhällsbyggnadsnämnden Bygg- och miljöavdelningen. Johannes Siirtola BEHOVSBEDÖMNING

AVGRÄNSNINGSSAMRÅD ÅRSTAFÄLTET ETAPP 3

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

Användning av mark- och vattenområden

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för fastigheten Rönnen 1 i Storumans samhälle, Västerbottens län

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

Konsekvenser. Miljökonsekvenser. 37 planstudie Rörvik. Konsekvenser

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014

Underlag för planuppdrag

ÖVERSIKTSPLAN BOXHOLMS KOMMUN. Antagandehandling

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN

Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

S K E D A L A 4 : 1 B E H O V S B E D Ö M N I N G A V M I L J Ö B E D Ö M N I N G. Skedala, HALMSTADS KOMMUN

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Slottsmöllans tegelbruk

BEHOVSBEDÖMNING

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Behovsbedömningen görs i samband med ny detaljplan för delar av fastigheterna Medora 168:60 samt 168:63

Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för kv. Björkängen

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

Behovsbedömning - checklista

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby

Miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET

ÖVERSIKTSPLAN BOXHOLMS KOMMUN. Samrådsförslag

Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:

Behovsbedömning av detaljplan för Harbro backe

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Fastigheterna SORBY 2:80 och 2:81 (Spontanidrottsplats) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för del av Hässleholm 88:1

Del av DANSKBO 2:2 CHECKLISTA-UNDERSÖKNING. Danskbo, Smedjebackens kommun, Dalarnas län UNDERSÖKNING 1(6)

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

BEHOVSBEDÖMNING. Dnr SBN 2015/ Uppdragsbeslut Samrådsbeslut Granskningsbeslut

Undersökning bedömning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning

Behovsbedömning detaljplan för Späckhuggaren 1

LIS tematiskt tillägg till översiktsplan

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS).

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1(4)

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

Transkript:

ÖVERSIKTSPLAN BOXHOLMS KOMMUN Miljökonsekvenser 2011-10-10 1

Innehållsförteckning Övergripande mål... 3 Översiktsplanens huvuddrag... 6 Konsekvenser - Scenario... 4 Nollalternativet... 6 Uppföljning... 7 2

Övergripande mål hållbar tillväxt Boxholms kommun har en övergripande målsättning om att befolkningen ska växa till 6 300 invånare år 2025. Strategin för tillväxt bygger på det regionala läget och den attraktiva livsmiljön och omfattar 5 insatsområden: 1 Attraktivt boende 2 Bra kommunikationer 3 Bra service med hög tillgänglighet 4 Bra näringslivsklimat och gynnsamma etableringsvillkor 5 Berikande livsmiljö med stort utbud på kultur- och fritidsaktiviteter De satsningar som kommunen gör ska ha ett långsiktigt perspektiv en hållbar tillväxt. Översiktsplanens huvuddrag Boxholms tätort I Boxholms tätort föreslås en fortsatt utveckling av bostadsbebyggelse huvudsakligen på östra sidan av Svartån från det nyplanerade området vid Timmerö och inåt. Utvecklingen omfattar både omvandling och expansion. För industriändamål föreslås expansionsområden söderut från sågverksområdet samt längs infarten, norrut från Sättertorps industriområde samt österut i anslutning till befintlig återvinningsverksamhet. Det sistnämnda bedöms vara lämpligt för sådan verksamhet som behöver ligga på avstånd från bostadsbebyggelse. Översiktsplanen tar inte särskilt ställning till verksamhetsutveckling i äldre centrala industrimiljöer utan konstaterar bara att här finns attraktiva lägen men också en problematik vad gäller förorenad mark. Strålsnäs Strålsnäs har redan idag en bra planberedskap för nya bostäder och med utgångspunkt i kommunens strävan att etablera pendelstopp på orten redovisas möjliga expansionsriktningar öster och väster om järnvägen. Behovet av särskilda verksamhetsområden bedöms kunna tillgodoses i anslutning till befintliga lokaler i sydvästra delen och verksamheter som inte är störande på omgivningen bör med fördel kunna lokaliseras centralt. Malexander För Malexander föreslås en expansion västerut som en fortsättning på nyplanerade tomter i direkt anslutning till samhället samt att möjligheterna till förtätning i de nordvästra delarna undersöks. Centrala delar ska även fortsättningsvis ha en allmäntillgänglig karaktär och i anslutning till idrottplatsen och Axsjön bör det vara möjligt att komplettera med ytterligare anläggningar för rekreation och friluftsliv. I anslutning till befintlig bensinstation/servicebutik redovisas en möjlighet till utvidgat verksamhetsområde. Kopparhult-Blåvik-Hårdaholmen-Liljeholmen Inriktningen är att förstärka infrastrukturen, i första hand VA-försörjningen, och möjliggöra såväl expansion som förtätning i syfte att öka andelen permanentboende. Fortsatt bebyggelseutvckling föreslås åt öster och söder på Liljeholmen. Landsbygd I Boxholms kommun finns ett omfattande fritidsboende, framförallt längs sjön Sommen och kommunens ambition är naturligtvis att öka andelen fastboende. För några av dessa områden föreslås därför fortsatt utredning med avseende på möjligheten till ökade byggrätter samt komplettering och förtätning i anslutning till befintlig bebyggelse. Här spelar framförallt VA-frågorna en framträdande roll, en planeringsprocess tar sin utgångpunkt från översiktsplanens inriktning och rekommendationer för bebyggelseutveckling. 3

Konsekvenser - Scenario Konsekvensbeskrivningen görs mot ett tänkt scenario där kommunens befolkning ökar till 6 300 invånare varav en betydande del av ökningen sker i de mindre tätorterna samt på landsbygden. Detta innebär att Boxholm, Strålsnäs och Malexander expanderar samt att delar av fritidsbebyggelsen omvandlas till permanentboende vilket förutsätter en höjd standard på vägar, VA och övrig infrastruktur. Framförallt förväntas området Kopparhul-Blåvik-Hårdaholmen-Liljeholmen att växa och förtätas. Expansion av verksamhetsområden sker så gott som uteslutande i anslutning till befintliga områden i Boxholms tätort. Översiktsplanen redovisar inga särskilda ställningstaganden vad gäller större förändringar i infrastrukturen. Kommunen ska även fortsättningsvis verka för att pendelstopp i Strålsnäs och det utmärkta logistikläget i anslutning till järnvägsspåren i Boxholms tätort beaktas som en utvecklingsmöjlighet. Vidare konstateras att kommunen berörs av utredningarna kring Götalandsbanan. Då kommunen inte föreslagit några områden för vindkraft utan istället valt att redovisa områden där det bedöms som direkt olämpligt med en etablering redovisas inte heller några konsekvenser av vindkraftutbyggnad. Geografisk omfattning Ett genomgående drag är att all föreslagen bebyggelseutveckling utgår från befintliga strukturer och den geografiska omfattningen av nya bostads- och verksamhetsområden är därför relativt begränsad. Planförslaget innebär alltså en fortsatt sammanhållen bebyggelseutveckling. Areella näringar jord- och skogsbruk Den naturmark som ianspråktas för nya bostads- och verksamhetsområden utgörs så gott som uteslutande av skogsmark av varierande kvalité. Områden där jordbruksmark i någon mån kan komma att beröras finns väster om Strålsnäs (alternativt expansionsområde för bostäder) eller i de fall det kan bli aktuellt att utveckla befintliga bebyggelsekoncentrationer kring sjön Sommen. Naturmiljö djur och växtliv Nya bostads- och verksamhetsområden innebär att naturmark ianspråktas för bebyggelse. Planläggning av naturmark förutsätter i regel att en naturinventering utförs där närmare avgränsning får ske. Kända naturvärden utifrån tillgängligt underlag har i förekommande fall redovisats så att de kan beaktas i ett tidigt skede av processen. Expansionsområdet för Malexander tätort ligger inom riksintresse för natur (Malexanderdeltat geologi), vilket förutsätter särskilda hänsynstaganden. Kulturmiljövärden Förslaget bedöms inte stå i konflikt med några särskilt utpekade kulturmiljövärden. Kända kulturmiljövärden utifrån tillgängligt underlag har i förekommande fall redovisats så att de kan beaktas i ett tidigt skede av processen. Planläggning av naturmark förutsätter i regel en arkeologisk utredning där närmare avgränsning får ske. Rekreation och friluftsliv För att säkerställa en ändamålsenlig tätortsstruktur redovisas gröna områden och stråk med direkt koppling till den bostadsbebyggelsen. Tillkomsten av ny bebyggelse och infrastruktur kommer i flera fall att förbättra tillgängligheten till naturområden, sjöar och vattendrag. Tillgängligheten till sjön Sommen, som är av riksintresse för rörligt friluftsliv, kommer inte att påverkas negativt. Strandskyddet Översiktsplanens förslag innebär strandnära bebyggelseutveckling i form av förtätning, komplettering eller omvandling av befintliga bebyggelsekoncentrationer. I huvudsak handlar det om att ta tillvara på förutsättningarna för en ökad andel fastboende i en kommun där 40 % av småhusen är fritidshus. Eftersom det rör sig om redan exploaterade områden bör bebyggelsen kunna utvecklas utan att det behöver leda till någon betydande påverkan på villkoren för djur och växter i strandzonen. För allmänhetens tillgänglighet till stränderna bedöms förslaget vara neutralt eller i vissa fall kunna leda till förbättringar. 4

I planförslaget tar kommunen ställning för en återgång till generella 100 meters strandskydd för sjön Sommen, alternativt att en differentiering tillämpas. 100 meter torde i de flesta fall vara fullt tillräckligt för att tillgodose strandskyddets syfte, även med hänsyn till sjön Sommens status som riksintresse. Förslag till område för landsbygdsutveckling i strandnära läge (så kallade LiS områden) redovisas för Malexander och för området Kopparhult-Blåvik-Hårdaholem-Liljeholmen. I båda fallen har avgränsning skett med hänsyn till särskilda naturvärden och allmänhetens tillgänglighet med utgångspunkt i befintliga bebyggelsestrukturer. Energi och klimat Planförslaget bedöms framförallt ha effekter på transportbehovet. Andelen resor och transporter via järnväg bör kunna öka genom att tillvarata logistikläget i Boxholms tätort samt med en framtida etablering av pendelstopp i Strålsnäs. En stor del av den eftersträvade befolkningsökningen förväntas dock ske på landsbygden och i de mindre tätorterna, vilket bidrar till ett ökat transportbehov. Med en växande förtätning och expansion av befintliga bebyggelsekoncentrationer öppnar sig emellertid möjligheten till en förbättrad kollektivtrafikförsörjning. Särskilda miljö- och riskfaktorer Översiktsplanens förslag tillför i sig självt inga nya miljö- och riskfaktorer. Däremot innebär förtätning och omvandling i tätortsbebyggelse nästan alltid nya frågor att ta ställning till när det gäller omgivningspåverkan, störningar, eventuella markföroreningar och så vidare. Områden där sådana frågor framförallt kan förväntas komma upp finns i centrala delar av Boxholms tätort. - En expansion av Sättertorps industriområde norrut kommer att minska avståndet mellan bostadsbebyggelse och verksamhetsområde vilket måste beaktas vid planläggning. - Översvämningsrisker har beaktats såtillvida att nytillkommande bostadsområden längs Svartån lokaliseras där det historiskt sett funnits bebyggelse. - Problematiken med förorenade markområden i anslutning till det gamla bruksområdet har belysts men utan några särskilda ställningstaganden. I kommunens landsbygdsdelar kan i vissa fall avståndet mellan bostäder och betande djur eller djurstallar kräva särskilda avvägningar. Vad gäller bebyggelse i närheten av sjön Sommen torde befintlig bebyggelse som funnits sedan lång tid vara en lämplig utgångspunkt för att bedöma eventuella översvämningsrisker. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande och uttrycks vanligen som ett gränsvärde, en halt som inte får överskridas. Idag finns miljökvalitetsnormer för olika föroreningar i utomhusluft, omgivningsbuller samt för vatten med utgångspunkt i vattendirektivet (se nedan). De förslag till bebyggelseutveckling som översiktsplanen redovisar bedöms inte leda till att miljökvalitetsnormerna för luft överskrids. Bullerproblematiken är generellt som störst i anslutning till väg och järnvägstrafik men lokalt kan även andra bullerkällor, t ex motorsport, industrier, festlokaler etc ge upphov till störningar på omgivningen. En ökning av invånarantalet med åtföljande transportarbete och aktiviteter innebär en ökad aktivitet och intensitet, men antalet bullerstörda miljöer ska rimligen inte behöva öka till följd av detta. Vatten Sedan år 2000 finns ett europeiskt ramdirektiv för vatten, vanligen kallat vattendirektivet. Detta innebär en helt ny vattenförvaltning i Sverige och i ett första skede har en kartläggning och statusklassning av vattenförekomsterna genomförts. Av denna framgår att de huvudsakliga miljöproblemen är övergödning, vattenregleringar samt miljögifter. Den sjö som inte klarar kravet på god status är Sommen (miljögifter). Förklaringen till att det är just Sommen som inte klarar statusen med avseende på miljögifter är sannolikt att sjön sedan tidigare ingått i ett kontrollprogram kopplat till miljökvalitetsnormerna för fisk- och musselvatten och därför är en av de fåtal sjöar där halterna av bl a fluoranten har mätts. Härutöver finns några vattendrag som till följd av reglerade flöden inte uppfyller god ekologisk status. 5

Med en ökad andel fastboende längs sjön Sommen riskerar också belastningen på sjöar, vattendrag och grundvatten att öka. Detta påverkar framförallt kommunens vatten- och avloppsplanering. Större grundvattenförekomster finns företrädesvis längs samma stråk som Riksväg 32 och Södra stambanan löper fram. Det finns emellertid inga förslag i översiktsplanen som bedöms att ytterligare äventyra dessa förekomster. Med nya vägar och ny bebyggelse ökar andelen hårdgjorda ytor, vilket måste kompenseras med lämpliga åtgärder för lokalt omhändertagande av dagvatten. Den grundläggande principen med vattendirektivet är viktig att notera. De vatten som uppfyller kraven på god status eller bättre ska inte försämras och för de vatten som inte klarar god status ska åtgärder vidtas. Kontentan är alltså att den ökade belastningen inte får tillåtas att försämra vattenkvalitén i sjöar, vattendrag och grundvatten. Konsekvenserna är därför snarare ekonomiska och blir en fråga att hantera vid detaljplanering och projektering. Trafik och tillgänglighet Planförslaget anger principer för bebyggelse- och infrastrukturplanering för att underlätta samverkan mellan olika transportslag. Härutöver redovisas inga särskilda ställningstaganden vad gäller trafiknätets uppbyggnad. Hur den regionala tillgängligheten utvecklas är först och främst avhängigt pendeltågstrafiken. Översiktsplanen ger stöd för en utveckling av befintligt resecentrum och tar ställning för etablering av pendelstopp i Strålsnäs. Vidare belyses de goda logistikförutsättningarna i anslutning till befintliga stickspår. Tillgängligheten för funktionshindrade berörs inte närmare i översiktsplanen. Generella förbättringar av tillgängligheten liksom en fortsatt strävan mot att hålla samman centrumfunktioner bedöms gynna alla grupper och när det gäller riktlinjer för bebyggelsemiljöns tekniska utformning bör det finnas mer verkningsfulla planeringsinstrument än översiktsplanen. Folkhälsa Av de miljöfaktorer som redovisats är det framförallt rekreation och friluftsliv, luftkvalitet, buller, vatten samt trafik och tillgänglighet som är relevanta även för folkhälsan. Som framgår innebär inte planförslaget några negativa konsekvenser i något av dessa avseenden utan snarare påtagliga förbättringar inom flera områden. Nollalternativet Erfarenhetsmässigt har det visat sig att en planläggning av bostadsområden i attraktiva lägen skapar intresse och genererar befolkningstillväxt. Översiktsplanen är i sammanhanget ett sätt att kommunicera denna tillväxt och samtidigt ta hänsyn till andra aspekter såsom djur- och växtliv, friluftsliv, areella näringar etc. Men även med ett nollalternativ kommer sannolikt kommunen att ha en viss tillväxt, åtminstone på kort sikt. Det finns fortfarande områden, bland annat längs sjön Sommen, som medger bostadsbebyggelse i attraktiva lägen. Detta utbud är emellertid ganska begränsat och när godbitarna är tagna blir risken för stagnation påtaglig. Inte heller ur ett hushållningsperspektiv har en sådan utveckling några egentliga fördelar. Den bebyggelse som tillkommer kan förväntas bli relativt utspridd och kommer inte att medge några förbättringar i infrastrukturen. Omvandling av slitna och eventuellt förorenade områden kommer sannolikt inte att bli aktuellt om det inte finns ett bakomliggande tillväxtmotiv. Att naturområden kommer att förbli oexploaterade kan med ett lokalt synsätt ses som en miljöfördel, men jämnar troligen ut sig i ett regionalt perspektiv genom att tillväxt och exploatering då kommer att ske på andra håll. En stor del av kommunens attraktion ligger i boendemiljöerna och kommunikationsläget. Det är genom att kombinera dessa fördelar som kommunen kan positionera sig i regionen. Utan att planlägga för tätortsutveckling och skapa incitament till ökat fastboende finns en stor risk att kommunen tappar ett initiativ som blir svårt att återta i ett senare skede. Av detta skäl finns det heller ingen anledning att belysa alternativa utbyggnadsmöjligheter. Det bedöms helt enkelt inte finnas några realistiska alternativ som erbjuder samma grad av måluppfyllelse. 6

Sammantaget bedöms därför nollalternativet som sämre i två väsentliga avseenden: - Det innebär en betydligt sämre markhushållning - Det kommer att leda till varaktig och svårbruten stagnation Uppföljning - detaljnivåer Många av de frågor som konsekvensbeskrivningen tar upp kan bedömas bättre i andra planer eller i tillståndsprövning av verksamheter och åtgärder. Avgränsningen av olika områden är inte gjorda med någon större precision och redovisningen av vägar och stråk är på en schematisk nivå. Förutom den behovsbedömning och eventuella miljökonsekvensbeskrivning som görs i detaljplaneskedet sker en löpande uppföljning av miljötillståndet och miljöpåverkande verksamheter inom ramen för kommunens tillsynsansvar enligt miljöbalken. 7

8 www.boxholm.se